UPPDRAG Div. konsulttjänster UPPDRAGSNUMMER 13001315-900 UPPDRAGSLEDARE Linnea Larsson UPPRÄTTAD AV Hamed Tutunchi DATUM GRANSKAD AV Linnea Larsson Inledning Detta PM ska ligga som planeringsunderlag för en exploatering i området Torshammar i Torsås östra del. I och med exploateringen kommer användningen av marken att förändras. Ytor som tidigare varit genomsläppliga kommer att hårdgöras och bebyggas med bilverkstad och biltvättanläggning. Detta innebär att dagvattnet behöver fördröjas och framför allt renas innan det släpps ut till recipient. Därmed behöver dagvattensituationen utredas. Förutsättningar Detaljplaneområdet är beläget i Torsås östra del och är ca 13 ha stort. I dagsläget består området av skog och åkermark. Två fotbollsplaner inkl. en infartsväg till dessa är även belägna inom området. Detaljplaneområdet beräknas bestå till ca hälften av hårdgjord yta och andra hälften av grönyta. Marken består enligt SGU:s jordartskarta av isälvssediment. I detta skede är det endast den bruna ytan i Figur 1 nedan som ska exploateras. Den är ca 1,3 ha stor. Möjliga recipienter är Applerumsån norr och öster om området samt Torsåsån söder om området. 1 (5) S w e co Östra Vittusgatan 34 SE-371 33 Karlskrona, Telefon +46 (0)455 31 03 80 www.sweco.se S we c o En vi r on me n t A B Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm H a me d T ut un chi Telefon direkt +46 (0)455 31 03 88 Mobil +46 (0)765 48 72 13 hamed.tutunchi@sweco.se
Figur 1: Detaljplanen för området. Brun yta ska exploateras i detta skede. Beräkning av dagvattenflöden Utredningen för dagvattenhantering baseras på Svenskt Vattens publikation P105. Flödesberäkningarna har utförts med hjälp av en beräkningsmodell som är baserad på regnintensitet och andelen hårdgjorda ytor enligt Svenskt Vattens publikation P110. En klimatfaktor används för anpassning till ett troligt framtida klimat. Regnintensiteten ökas med en klimatfaktor på 1,25 vilket medför 25 % större flöden. Detaljplaneområdet har delats upp i två huvudzoner: norr och söder, indelade efter åt vilket håll vattnet rinner. Flöden har modellerats i ARC-Hydro för att bestämma flödesriktningarna (se Figur 2). ARC-Hydro använder höjdmodellen i området och beräknar flödesmönstret i projektområdet. Precisionen av denna modell beror på noggrannheten av höjdmodellen. De befintliga konturlinjerna (intervall 0,5 m) har använts i detta projekt för att göra höjdmodellen, vilket innebär att noggrannheten är måttlig. 2 (5)
Höjdnivå: Figur 2: Avrinningsområden och beräknade flödesriktningar. Exploateringsområdet är en del av det södra avrinningsområdet. Eftersom det är beläget nedströms i avrinningsområdet är det viktigt att ta hänsyn till hela avrinningsområdet. Dessutom kommer resten av avrinningsområdet att exploateras i ett senare skede. Gällande detaljplan gör det svårt att få till en fungerande dagvattenhantering uppströms i det södra avrinningsområdet. Därför tas extra hänsyn till det redan nu. I anslutning till exploateringsområdet finns gott om plats för dagvattenhantering och detaljplanen medger det. Beräkningar för flöden och utjämningsvolymer utförs både för exploateringsområdet samt för hela det södra avrinningsområdet. För hårdgjorda ytor används avrinningskoefficienten 0,8 och för naturmark används 0,1. I exploateringsområdet beräknas hela ytan bli hårdgjord eftersom en bilverkstad och biltvättsanläggning med tillhörande parkering planeras. I Tabell 1 visas flöden vid olika återkomsttider med en varaktighet på 10 minuter. Tabell 1: Flöden vid varaktigheten 10 min. Område 10-årsregn 20-årsregn 50-årsregn 100-årsregn Södra avrinningsområdet 0,96 m 3 /s 1,20 m 3 /s 1,63 m 3 /s 2,05 m 3 /s Exploateringsområdet 0,30 m 3 /s 0,37 m 3 /s 0,50 m 3 /s 0,64 m 3 /s 2017-3 (5)
Erforderlig utjämningsvolym för beräknade flöden kan ses i Tabell 2. Utflödet är satt till 15 l/s. Hänsyn har tagits till infiltration eftersom marken är genomsläpplig. En yta av ca 0,2 ha antas nyttjas för infiltration. Infiltrationsflödet är satt till 85 l/s ha, vilket är ett standardvärde för sand. Detta ger ett flöde på 17 l/s. Infiltrationskapaciteten beror dock på grundvattennivån samt hur botten på magasinet hålls rent. Om det visar sig svårt att infiltrera tillräckligt kan istället utflödet ur magasinet ökas med motsvarande infiltrationsflöde. Viktigt att tänka på är att ett magasin med permanent vattenspegel kräver att åtminstone delar av botten är tät. Tabell 2: Erforderlig utjämningsvolym för olika regn. Område Area (ha) Erforderlig magasineringsvolym (m 3 ) 10-årsregn 20-årsregn 50-årsregn 100-årsregn Södra avrinningsområdet 7,80 1100 1500 2170 3250 Exploateringsområdet 1,30 265 360 530 700 Föreslagen dagvattenlösning Det finns ett område (ca. 2300 m 2 ) öster om exploateringsområdet där den lägsta punkten i avrinningsområdet finns. Denna yta är lämplig för dagvattenhantering (se Figur 3). Dagvattensystemet bör dimensioneras för ett regn med en återkomsttid på 20 år. Fördröjning och rening föreslås ske i ett öppet magasin. En permanent vattenspegel är önskvärt av estetiska skäl. På samma yta som föreslås för dagvattenhantering planeras även en ny infartsväg till detaljplaneområdet. Denna väg kan enligt uppgift från beställaren anläggas som en bro över magasinet. Alternativt delas magasinet i två av vägen och trummor läggs under vägen för att förbinda magasinets båda delar. Eftersom det finns gott om plats föreslås magasinet göras så stort som möjligt med hänsyn till kommande fortsatt exploatering. Om det exempelvis utformas så att vattennivån tillåts stiga med 0,7 m över normalvattennivån så rymmer det nästan 1500 m 3, vilket motsvarar den totala fördröjningsvolymen för hela södra avrinningsområdet. Djupet på magasinet blir i så fall strax över 1 m, eftersom både en säkerhetsmarginal tillkommer samt att en permanent vattenspegel önskas. Det är dock inte nödvändigt att fördröja allt dagvatten från avrinningsområdet i magasinet, eftersom en viss mängd dagvatten kommer att fördröjas redan uppströms magasinet. Det bästa är att utforma magasinet så att det kan fördröja allt dagvatten från exploateringsområdet vid ett 20-årsregn plus så mycket som är rimligt av resterande fördröjningsvolym för det södra avrinningsområdet. Det är viktigt att ta hänsyn till grundvattennivån. Marken i exploateringsområdet föreslås läggas med fall mot remsan med naturmark väster och söder om den hårdgjorda ytan. Dagvattnet kan då ledas i ett gräsbevuxet grunt öppet dike mot magasinet (se svarta pilar i Figur 3). I det gräsklädda diket sker både rening och fördröjning. Om diket förses med trappsteg som minskar vattenhastigheten ökar både renings- och fördröjningseffekt. 4 (5)
I magasinet sker rening via sedimentering. Dessutom kan lämpliga växter planteras som ökar reningen. För oljeavskiljning rekommenderas antingen oljeavskiljare i anslutning till parkeringsytorna eller att en separat del av magasinet avsätts för oljeavskiljning på ytan. För att möjliggöra sanering av större utsläpp bör utloppet utformas så att ytvattnet aldrig leds till recipient. Det finns inga dagvattenledningar i anslutning till området. Närmsta recipient för utflödet från magasinet är Torsåsån söder om området. Pga. ofördelaktiga höjdförhållande måste dagvattnet pumpas hit i en ny dagvattenledning (se Figur 3). Höjdnivå: Figur 3: Föreslaget magasins läge visas med blå yta. Svarta pilar visar föreslaget uppsamlande dike. Streckprickad vinröd linje visar ungefärligt läge för ny dagvattenledning mot Torsåsån. Magasinets västra kant, mot bilverkstaden och biltvättanläggningen, behöver förses med flacka slänter (1:6) av säkerhetsskäl. Längs magasinets östra kant behövs inga flacka slänter. Här skulle en barriär i form av exempelvis en gärdsgård vara lämplig och smälta in bra i omgivande miljö. Mot vägens kanter (om vägen inte anläggs som en bro) föreslås staket, vilket medför att släntlutningen inte behöver tas hänsyn till. Det är orimligt att dimensionera ett dagvattensystem för ett större regn än ett 20-årsregn i denna typ av bebyggelse. Vid mer extrema regnhändelser kan dagvattnet brädda över på den lägre liggande åkermarken öster om området. Där finns en naturlig flödesväg mot Applerumsån. 2017-5 (5)