1
2 Beställare: Box 706 572 28 Oskarshamn Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Johanna Hulthén Uppdragsnr: 102 25 47 Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\102\25\1022547\0-mapp\11 leverans\1 preliminära handlingar\\va-översikt oskarshamn preliminärhandling.doc Åsa Malmäng Pohl Norconsult AB
3 Förord På uppdrag av har Norconsult AB tagit fram föreliggande för. en omfattar såväl dricksvatten som spillvatten och dag- och dränvatten. Planering av en kommuns VA-verksamhet bör enligt länsstyrelsen göras i flera steg och upprättandet av en bör utgöra det första steget. I en besvaras frågorna; vad som är känt och vilka behov som finns. Därefter bör en VA-policy tas fram och en VA-plan upprättas vartefter denna skall implementeras och följas upp. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, 402 76 Göteborg 031 50 70 00, fax 031-50 70 10 www.norconsult.se
4
5 Innehållsförteckning 1 Omvärldsfaktorer och befintliga planer... 7 1.1 Lagar och krav... 7 1.2 Mål som styr VA-planeringen... 9 1.2.1 Mål för enskilda avlopp... 11 1.3 Politiska beslut som styr VA-arbetet... 12 1.4 Svensk vattenförvaltnings åtgärdsprogram... 12 1.4.1 Åtgärdsprogrammets påverkan på... 13 1.4.2 Vattenkartan och VISS planeringsunderlag för tillämpning av miljökvalitetsnormerna för vatten... 14 1.5 Baltic Sea Action Plan (BSAP)... 15 1.5.1 BSAP s påverkan på... 16 2 Nuläge... 17 2.1 Organisation... 17 2.2 VA-verksamhetsområde... 17 2.3 Vattenförsörjning... 18 2.3.1 Fredriksbergs vattenverk... 20 2.3.2 Fårbo vattenverk... 22 2.3.3 Kristdala vattenverk... 23 2.3.4 Bockara vattenverk... 23 2.4 Spillvattenavledning... 24 2.4.1 Avloppsreningsverk... 24 2.4.2 Enskilda avloppsanläggningar... 27 2.5 Dag- och dränvattenavledning... 28 3 Förutsättningar... 30 3.1 Naturgivna förutsättningar... 30 3.2 Gällande miljökvalitetsnormer... 31 3.2.1 Ytvatten hög ekologisk status år 2015... 31 3.2.2 Ytvatten god ekologisk status år 2015... 31 3.2.3 Ytvatten god ekologisk status år 2021 eller år 2027... 31 3.2.4 Ytvatten god ekologisk potential år 2021 eller år 2027... 32 3.2.5 Ytvatten god kemisk ytvattenstatus år 2015 (med undantag för kvicksilver)... 32 3.2.6 Ytvatten god kemisk ytvattenstatus år 2021 för ett eller flera ämnen (utom kvicksilver)... 32 3.2.7 Ytvatten uppnår ej god kemisk ytvattenstatus... 33 3.2.8 Grundvatten god kemisk grundvattenstatus år 2015... 33 3.2.9 Grundvatten god kemisk grundvattenstatus år 2021 med undantag för ett eller flera ämnen... 33
6 3.2.10 Grundvatten god kvantitativ status 2015... 33 3.3 Kända miljö- och hälsoproblem vid enskilda avloppsanläggningar... 34 4 Framtida utveckling... 35 4.1 Befolkningsutveckling... 35 4.1.1 Bostadsbebyggelse... 36 5 Behov... 41 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 a-f VA-verksamhetsområden - Översiktskarta Vattenförsörjningssystem - Översiktskarta Avloppssystem - Översiktskarta Dagvattensystem - Översiktskarta Gällande Miljökvalitetsnormer
7 1 Omvärldsfaktorer och befintliga planer Det finns en mängd lagar, mål, politiska beslut och planer etc. som är relevanta för VA-försörjningen i. Kommun bedömer att de lever upp till de lagkrav och villkor som gäller för VAverksamheten. Kommunen har tagit fram skriften Allmänna bestämmelser för användandet av s allmänna vatten- och avloppsanläggning. Information till fastighetsägare om kommunens vatten- och avloppstjänster (ABVA 09). Denna har distribuerats till boende i kommunen samt finns tillgänglig på Internet 1. Utöver de lagar, mål och beslut som beskrivs i denna finns en beredskapsplan. Beredskapsplanen beskriver hur kommunen skall agera för att minimera skador och undanröja hot etc. vid en s.k. särskild händelse. 1.1 Lagar och krav Kommunen har tagit fram en säkerhetspolicy för dess dricksvattenanläggningar. Till grund för kommunens säkerhetspolicy för dricksvattenanläggningar ligger Lag (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. samt Livsmedelsverkets och Svenskt Vattens säkerhetshandbok för dricksvattenproducenter. Syftet med säkerhetspolicyn är att, genom upprättande och införande av ett säkerhetssystem, skydda dricksvattenanläggningar, distributionssystem och personal mot sabotage, hot och skadegörelse. Dricksvattenförsörjning regleras av ett antal lagar och krav och skyddet av denna av ännu fler. Detta beror på att dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och måste hanteras därefter. I säkerhetspolicyn finns följande sammanställning av lagar och förordningar som reglerar och anger vilket lagskydd som gäller kommunens vattenförsörjning. 1 http://www.oskarshamn.se/upload/tk/vatten%20o%20avlopp/abva_09%20slut%20korr.pdf
8 Kommunallagen (SFS 1991:900) Lag om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) Brottsbalken (1962:700) Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (SFS 2006:544) Sekretesslagen (1980:100) Personuppgiftslagen (1998:204) Säkerhetsskyddslagen (1996:627) Lag och förordning om samhällsviktiga anläggningar (1990:217) och (1990:1334) Lag om allmän kameraövervakning (1998:150) Livsmedelslagen (2006:804) Livsmedelsförordningen (2006:813) Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLV 2001:30) Boverkets byggregler (BFS 1993:57), kapitel 6 Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) Smittskyddslagen (SFS 2002:168) De upptagna lagarna och förordningarna visar på att kommunens ansvar är stort för att skydda produktionsanläggningar och personal samt att det producerade dricksvattnet är av god kvalité och att distributionssystemet är säkert fram till abonnenterna. I EU:s livsmedelslagstiftning är dricksvatten ett livsmedel från och med att det tappas ur kran hos konsumenten, se artikel 2, förordning (EG) nr 178/202. I Sverige har vi utökat kraven till att gälla från och med att vattnet tas in i vattenverken, se 3 2 st 1 p livsmedelslagen (2006:804). Medan Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten reglerar de vardagliga situationerna, handlar LIVSFS 2008:13 om de specifika situationer som kan uppstå med anledning av skadegörelse och sabotage. De båda föreskrifterna är tänkta att komplettera varandra för att så långt det är möjligt erbjuda ett heltäckande skydd av dricksvattnet i Sverige. har inga politiska beslut som styr arbetet med enskilda avlopp. I arbetet med enskilda avlopp används Naturvårdsverkets allmänna råd (2006:7) och miljöbalken. Utsläpp av avloppsvatten och spridning av avloppsslam på mark, definieras enligt miljöbalken som miljöfarlig verksamhet. Därigenom finns skyldighet att följa bestämmelserna i miljöbalken samt de förordningar, föreskrifter och andra beslut som har fattats med stöd av balken. Den EU-lagstiftning som finns inom området är införd i svensk lagstiftning. I de fall en fastighet har ett bristfälligt avlopp kan det föreläggas om åtgärder eller förbud mot utsläpp av avloppsvatten med stöd av 26 kap. 9 MB. Ett föreläggande kan även hänvisas till hänsynsreglerna i 2 kap.
9 MB, 9 kap. 7 MB och 12 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. I kapitel två i miljöbalken anges de allmänna hänsynsregler som varje verksamhetsutövare är skyldig att iaktta. Huvudmannen för en avloppsanläggning är en verksamhetsutövare i balkens mening. De allmänna hänsynsreglerna ställer bland annat krav på kännedom om de risker för miljön och människors hälsa som en verksamhet kan tänkas orsaka. Vidare skall de skyddsanordningar och försiktighetsmått som inte är orimliga för att undvika olägenhet för människors hälsa eller miljön vidtas. Den för verksamheten lämpligaste platsen skall väljas vid lokalisering. Dessutom gäller att det skall hushållas med resurser och slutna kretslopp skall eftersträvas. Vid val av produkter skall den väljas som orsakar minst skada på miljön. Det är verksamhetsutövaren som är skyldig att kunna visa att bestämmelserna iakttas (omvänd bevisbörda). Det finns dessutom en särskild hänsynsregel när det gäller avloppsvatten i 9 kapitlet 7 miljöbalken. Den säger att avloppsvatten ska avledas och renas så att inte olägenhet för människors hälsa eller miljön uppkommer. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras. Det finns även ett generellt förbud i 12 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Förbudet avser att det i ett vattenområde eller tätbebyggelse inte är tillåtet att släppa ut avloppsvatten från WC, om avloppsvattnet inte har genomgått mer rening än i slamavskiljare. Detta gäller under förutsättning att det inte är uppenbart att sådant utsläpp kan göras utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. 1.2 Mål som styr VA-planeringen Vatten-, avlopps- och renhållningsavdelningen har tagit fram mål för sin VA-verksamhet. Dessa har delats upp i fyra långsiktiga mål och varje mål har sedan konkretiserats genom att operationella mål har tagits fram för vart och ett av dessa. De långsiktiga målen samt dess operationella mål för år 2009 redovisas nedan.
10 1. Säkerställa dricksvattenkvaliteten vid abonnenternas tappställen Införa återkommande krisövningar Genomföra en kundaktivitet/år ex. öppet hus, provsmakning Anmärkningar på vattenkvaliteten ska ligga under 20 % av totala antalet prover Vatten- och luftspolning i ledningsnätet minst 20 km per år Gjutjärnsledningar med stor dimension och liten omsättning byts ut Leveransförmågan ska upprätthållas med avbrott på högst 10 timmar i medeltal vart femte år Läckaget från ledningsnätet ska vara mindre än 10 % 2. Optimera avloppsvattenhanteringen för att minska inverkan på hälsa och miljö Rening av avloppsvatten För parametrar med utsläppsvillkor bör vi nå följande som årsmedelvärde: - Utsläpp av syreförbrukande ämnen (BOD 7 ): 6 mg/l - Utsläpp av fosfor maximalt: 0,3 mg/l - Kväveutsläpp maximalt: 14 mg/l Hitta en långsiktig lösning för slamhanteringen Mängden tillskottsvatten till spillvattennätet ska minskas med minst 1 l/s. Detta görs genom bortkoppling av ytor till dagvattenledning, tätning eller renovering av avloppsledningar med stort inläckage samt att vid omläggning eventuellt komplettera med dräneringsledning Bräddningar från avloppsnätet ska inte förekomma vid normalt flöde Marköversvämningar får inte förekomma mer än högst en gång om året vid utsatta platser Avloppsstopp på huvudledning får inte förekomma mer än en gång vart femte år pga. fel på ledningen. Stopp ska avhjälpas inom 10 timmar. Vid avloppsstopp på kommunens del av servisledningen ska ledningen åtgärdas genom ombyggnad om flera stopp inträffat inom en begränsad tid Lukt från ledningsnätet ska åtgärdas inom en vecka Fastställa gränsvärden för industrianslutning 3. Minska den totala energi- och kemikalieanvändningen Utvecklingen av fällningskemikalier till vatten- och avloppsrening ska följas upp kontinuerligt för att finna de effektivaste produkterna och därigenom minimera förbrukningen Elförbrukningen ska minska med 10 % under en femårsperiod jämfört med förbrukningen under år 2008. Jämförelsetal är kwh/m3 producerad vattenmängd, samt kwh/m3 renat avloppsvatten Andelen förnyelsebar energi skall ökas, och oljan fasas ut 4. Hålla aktuell personal underrättade om forskning, utveckling och nya vattenbehandlingsmetoder Kompetensutvecklingsplanen för Vatten-, avlopps- och renhållningsavdelningen följs upp kontinuerligt Utbyte med andra kommuner vidareutvecklas
11 Två studiebesök eller mässbesök per år för alla inom vatten-, avlopps- och renhållningsavdelningen Vatten-, avlopps- och renhållningsavdelningen har dessutom tagit fram balanserade styrkort för sin verksamhet. Av dessa framgår vad kommunen vill uppnå, hur det kan mätas, hur ofta uppföljning skall ske och när målet skall vara uppnått. 1.2.1 Mål för enskilda avlopp Arbetet med enskilda avlopp utgår från miljöbalkens målsättningsregel en hållbar utveckling som medför krav på bland annat resurshushållning och kretslopp. Arbetet med enskilda avlopp styrs även utifrån de nationella miljömålen. Arbetet med enskilda avlopp riktar sig främst till sju av de sexton miljömålen; Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans, Levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker och God bebyggd miljö. Kommunen har som tillsynsmyndighet, planmyndighet ett ansvar att miljömålen ska nås i arbetet med VAförsörjningen. Oskarshamn kommun bör arbeta fram hur de ska arbeta med enskilda avlopp för att uppnå de nationella miljömålen. Riksdagen har antagit mål om återföring av fosfor från avlopp. Kommunen bör arbeta fram en handlingsplan och en strategi för hur målet om återföring av minst 60 % av fosforn i avlopp till produktiv mark (varav minst hälften bör återföras till åkermark) senast år 2015 ska förverkligas.
12 1.3 Politiska beslut som styr VA-arbetet Kommunens översiktsplan och fördjupade översiktsplaner skall redovisa hur kommunen planerar att använda mark- och vattenområden inom kommunen. Politikerna tar beslut om utbyggnadsområden och omvandlingsområden vilka påverkar VA-planeringen. På Tekniska nämndens sammanträde 2010-10-21 gavs Tekniska kontoret uppdraget att utreda vilka områden som är lämpliga att ansluta till det kommunala VA-nätet. Arbetet med anslutning av utvecklingsområden till kommunalt VA kommer att inarbetas i VA-planen. Efter en revisionsrapport om tillståndet i kommunens VA-nät gav kommunstyrelsen 2010-12 21 Tekniska nämnden i uppdrag att ta fram långsiktiga förnyelse- och underhållsplaner för kommunalt VA. Tekniska nämnden beslöt 2011-06-20 att Tekniska kontoret ska gå vidare i processen med att lämna in tillståndsansökan om sjön Hummeln som ny vattentäkt för Oskarshamn. Ännu finns inga beslut om fritidsanläggningen Circle Resort men om projektet blir av och lösningen blir kommunalt VA kommer det att få stora konsekvenser. I verksamhetsplaneringen ligger upprustning av Ernemar reningsverk med år 2012-2014. 1.4 Svensk vattenförvaltnings åtgärdsprogram Vattenmyndigheterna har utarbetat och fastställt åtgärdsprogram inom varje vattendistrikt. Syftet med åtgärdsprogrammet är att beskriva de praktiska åtgärder och styrmedel, som krävs för att säkerställa och bibehålla god/hög ekologisk status alternativt god/hög ekologisk potential samt god kemisk status i våra vatten. I åtgärdsprogrammet redovisar vattenmyndigheten de miljökvalitetsnormer (MKN) som ska uppfyllas, vilka åtgärder som behöver genomföras, vilken myndighet och/eller kommun som ansvarar för olika åtgärder och när de ska vara genomförda. Ett åtgärdsprogram omfattar allt vatten, såväl grundvatten som inlandsvatten och kustvatten i hela distriktet. Detta innebär att ett åtgärdsprogram behöver hantera ett stort antal frågeställningar inom ett avrinningsområde och delvis vitt skilda problemområden som ofta är komplext förenade eller beroende av varandra. Åtgärdsprogrammet fungerar som ett strategiskt planeringsinstrument och ska inom sitt ansvarsområde, få till stånd de åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram. Detta genomförs genom kommunens beslut enligt miljöbalken, plan- och bygglagen (PBL) eller andra relevanta författningar.
13 Det ligger således på kommunen att utifrån dess myndighetsroll och ansvarsområde, åstadkomma det resultat vattenmyndigheten avser i åtgärdsprogrammet. Genomförandet görs utefter vilket utrymme olika verktyg har. Verktygen kan vara till exempel författningar, andra styrmedel eller frivilliga åtgärder. 1.4.1 Åtgärdsprogrammets påverkan på För att miljökvalitetsnormerna ska uppnås krävs att myndigheter och kommuner senast den 22 december år 2012 har vidtagit de åtgärder som beslutats i åtgärdsprogrammet. Åtgärderna är antingen kontinuerliga eller engångsinsatser. I flera fall innebär de krav på utredningar som ska leda till faktiska åtgärder i vattenförekomster. De faktiska åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna uppnås senast det år som är angivet i beslutet (2015, 2021 eller 2027). De faktiska åt-gärderna kan påbörjas med omedelbar verkan, men det krävs inte att de är fullt ut genomförda den 22 december 2012. skall den 28 februari varje år rapportera till vattenmyndigheten vilka åtgärder som genomförts under föregående kalenderår. Syftet med rapporteringen är att säkerställa att de miljökvalitetsnormer som har föreskrivits för vattenförekomster inom kommunens verksamhetsområde uppnås. Rapporteringen ska påbörjas år 2011. De åtgärder i åtgärdsprogrammet som påverkar är främst åtgärd 32-38, varav flertalet är direkt kopplade till kommunens verksamhet, tillsynsarbete och planering i VA-frågor. Åtgärd 37 är delvis orsak och syfte till framtagande av aktuell VA-plan. 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 33. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 34. Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status. 35. Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m³/dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. 36. Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. 37. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status.
14 38. Kommunerna behöver i samverkan med länsstyrelserna ta fram underlag och genomföra åtgärder för att minska påverkan från de delar av det rörliga friluftslivet samt båtturism som kan ha en negativ inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk eller god kemisk status. 1.4.2 Vattenkartan och VISS planeringsunderlag för tillämpning av miljökvalitetsnormerna för vatten Ett sätt att få en bild av statusen på vattenförekomster är att använda vattenkartan 2 som är en webbaserad kartapplikation. I vattenkartan finns information om sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten i Sverige. Med hjälp av informationsverktyget går det att klicka på en vattenförekomst och få fram en ruta med namnet på vattenförekomsten. Därefter finns möjlighet att via en länk till VISS (databasen Vatten Informationssystem Sverige) få mer information om vattenförekomsten. I VISS redovisas bland anat vattenförekomstens miljökvalitetsnorm (MKN) och detaljerad geografisk information. 2 www.vattenkartan.se
15 1.5 Baltic Sea Action Plan (BSAP) Östersjöländernas miljöministrar och EU kommissionen, representerad på hög nivå, har i november år 2007 inom ramen för HELCOM tagit beslut om en gemensam åtgärdsplan, Baltic Sea Action Plan (BSAP) gällande Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt. Målet är att uppnå god ekologisk status till år 2021. 3 Planen innebär att alla nationer runt Östersjön ska ta fram nationella planer och strategier senast år 2010 för att minska utsläppen av övergödande och miljöfarliga ämnen till år 2020. Långsiktiga planer för bevarandet av den biologiska mångfalden i Östersjön ska också utvecklas. Den största utmaningen i BSAP är att minska belastningen av näringsämnen. Sverige ska enligt den preliminära bördefördelningen minska sin belastning av kväve med ca 21 000 ton och av fosfor med ca 290 ton. För kväve gäller detta Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt medan det enligt bördefördelningen för fosfor inte krävs någon ytterligare minskning till Öresund och Kattegatt. De förslag till åtgärder som är redovisas av Naturvårdsverket (2008) innebär en minskning av belastningen med ca 7 000 ton kväve och ca 61 ton fosfor. Således måste ytterligare åtgärder, förutom de som är redovisade, vidtas för att klara de av miljöministrarna beslutade reduceringen av belastningar. De åtgärdsprogram som utformas inom vattenförvaltningen syftar till att uppnå miljökvalitetsnormerna både i inlandets yt- och grundvatten och i vattnen närmast våra kuster. Vattenförvaltningens åtgärdsprogram har därmed bredare fokus än BSAP som fokuserar på åtgärder för ett förbättrat miljötillstånd i havsmiljön. De utsläppsreduktioner i havsmiljön som förväntas bli ett resultat av vattenförvaltningens åtgärdsprogram ska därför ses som en delmängd i det reduktionsbehov som beskrivs för de olika havsbassängerna inom BSAParbetet. I figur 1 och 2 redovisas källfördelningen av den antropogena belastningen (nettobelastningen) av kväve och fosfor på Egentliga Östersjön för år 2006 (Naturvårdsverket 2008). 3 Naturvårdsverket, 2008. Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan Delrapport. Rapport 5830, Naturvårdsverket.
16 Figur 1. Källfördelningen av den antropogena belastningen (nettobelastningen) av kväve på Egentliga Östersjön (Naturvårdsverket 2008). Depositionen avser nedfallet på svenska sjöar från både svenska och utländska källor Figur 2. Källfördelningen av den antropogena belastningen (nettobelastningen) av fosfor på Egentliga Östersjön (Naturvårdsverket 2008) 1.5.1 BSAP s påverkan på För att ambitionen i BSAP skall kunna uppnås måste, utifrån myndighetsroll och ansvarsområde, arbeta med åtgärder som minskar utsläppen av övergödande och miljöfarliga ämnen. Då reningsverk, enskilda avlopp och dagvatten tillsamman utgör en stor del av den totala belastningen, både för kväve och fosfor, behöver förbättringsarbetet inom dessa områden intensifieras inom kommunen. För de kommunala avloppsreningsverken och dagvattenhantering så krävs arbete både med ökad reningseffektivitet såväl som med minskad bräddning.
17 2 Nuläge 2.1 Organisation Huvudmannen för kommunalt VA är Tekniska nämnden i. Dess avdelning för vatten, avlopp och renhållning sköter drift och underhåll av kommunens vatten- och reningsverk, tryckstegringsstationer, reservoarer och pumpstationer. Under nätter och helger finns personal i beredskap för larm från drift-övervakningssystemet eller allmänheten. Ernemar laboratorium är ackrediterat för att handha utsläppskontrollen av avloppsvatten, samtidigt som det ansvarar för driftanalyser av både dricks- och avloppsvatten. Tekniska nämndens gatuavdelning sköter drift och underhåll av ledningsnätet för dricksvatten, avloppsvatten samt dagvatten. Här sker också planering av underhåll och nybyggnation av vatten- och avloppsledningar. Projekt initieras och utförs efter behov i samverkan mellan VA-renhållningsavdelningen och gatuavdelningen. Samhällsbyggnadsnämndens miljöavdelning har ansvar för tillstånd och tillsyn av enskilda avlopp så att de uppfyller dagens krav. Miljöavdelningen ansvar även för tillsyn av de kommunala VA-verksamheterna och vattentäkterna i kommunen. Samhällsbyggnadsnämnden har det övergripande ansvaret för den fysiska planeringen av mark och vattenområden i kommunen avseende detaljplanering. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens översiktsplanering 2.2 VA-verksamhetsområde I finns fyra vattenverk och avloppsreningsverk med tillhörande kommunala ledningsnät. Verksamhetsområdena illustreras översiktligt i bilaga 1. Det största nätet är det i centralorten Oskarshamn. Detta inbegriper ett antal områden i närheten av Oskarshamn, såsom Saltvik, Mysingsö och Stångehamn. Påskallavik, Emsfors, Emmekalv och delar av Vånevik ingår också i VA-verksamhetsområde och är förbundna med Oskarshamnsnätet via en överföringsledning. Vattenverk för detta nät är Fredriksbergs vattenverk, och avloppsreningsverk är Ernemars avloppsreningsverk. De tre orterna Fårbo, Figeholm och Misterhult är sammanbundna i ett gemensamt ledningsnät med överföringsledningar, och får sin vattenförsörjning från Fårbo vattenverk medan avloppet går till Figeholms avloppsreningsverk. Var och en av dessa orter är ett eget VA-verksamhetsområde.
18 Kristdala och Bockara har båda ett eget ledningsnät och verksamhetsområde. Ett antal tomter vid Solstadström vid kommunens nordgräns utgör slutligen också ett kommunalt VAverksamhetsområde. Dessa får sin VA-försörjning från Västerviks kommun. Utöver detta finns följande gemensamhetsanläggningar i : Björnhult Bykällan, Skalltorp 1:8. 50-500 personer eller 10-100 m 3 /dygn. Inga uppgifter om antalet anslutna fastigheter Mörtfors vattenintressenter, 50-500 personer eller 10-100 m 3 /dygn Kråkemåla S:1, Anslutna enheter 1:14, 1:16, 1:17, 1:18, 1:6 Fittjehammar 1:6. 250 personer eller <10m 3 /dygn Gemensam vattentäkt Hälsingö 1:3+1:4, 1:8, 1:9. <50 personer eller < 10m 3 /dygn 2.3 Vattenförsörjning I finns fyra större vattenförsörjningssystem med tillhörande vattenverk, se bilaga 2 och tabell 1. Tabell 1. Vattenverk, dess lokalisering samt typ av vattentäkt Vattenverk Ort Fastighetsbeteckning Vattentäkt Fredriksberg Oskarshamn, Påskallavik Oskarshamn 3:5 Ytvatten Fårbo Fårbo, Figeholm, Misterhult Fårbo 1:1 Grundvatten som kan förstärkas med infiltration Kristdala Kristdala Malghult 3:32 Grundvatten som kan förstärkas med infiltration Bockara Bockara Bockara 36:9 Grundvatten För att erhålla en säker och funktionell leverans av dricksvatten till abonnenterna finns vattentorn och lågreservoarer, samt ett antal tryckstegringsstationer i distributionsanläggningarna, se tabell 2. Tabell 2. Vattentorn, lågreservoarer och tryckstegringsstationer Station, Volym Ort Adress Tillhör
19 reservoar, (m 3 ) vattenverk vattentorn Lågreservoar 600 Oskarshamn Vattenverket Fredriksberg +2000 Norra vattentornet 600 Oskarshamn Norrtorn Fredriksberg Södra vattentornet 1800 Oskarshamn Stengatan 19 Fredriksberg Rödsle tryckstegringsstation - Oskarshamn Rödslevägen Fredriksberg Norrtorn tryckstegringsstation - Oskarshamn Björngatan Fredriksberg Våneviks tryckstegringsstation - Påskallavik Vånevik Fredriksberg Vattentorn 70 Påskallavik Kristdalavägen Fredriksberg Lågreservoar 310 Påskallavik Kristdalavägen Två vattentorn 550 Fårbo Fårbo säteri Fårbo Fårbo tryckstegringsstation Fårbo Nordenskjöldsv Fårbo Misterhults tryckreduceringsstation Misterhult Huggarevägen Fårbo Lågreservoar + hydrofor 75 Misterhult Baggemålavägen Fårbo Lågreservoar 30 Kristdala Vattenverket Kristdala Vattentorn 150 Kristdala Västerviksvägen Kristdala Lågreservoar + hydrofor 200 Bockara Vattenverket Bockara Vattenverken i beskrivs kortfattat i tabell 3 samt i efterföljande text. Tillgänglig och utnyttjad vattenmängd visas i tabell 4.
20 Tabell 3. Vattenverk Vattenverk Antal brukare Medelvattenproduktion (m 3 /dygn) Behandlingsmetod Fredriksberg 19 300 5 500 Mikrosil, ph-justering, fällning i kontaktfilter, ph-justering, snabbfiltrering, långsamfiltrering, UV, klorering Fårbo 1 640 500 Konstgjord infiltration vid behov, filtrering, ph-justering, klorering Kristdala 1 150 230 Konstgjord infiltration efter biofilter, nanofiltrering, ph-justering, UV Bockara 320 55 ph-justering, kolfiltrering, UV Tabell 4. Tillgänglig och utnyttjad mängd vatten (m 3 /dygn) Vattenverk Råvattenuttag (Årsmedel) Tillåtet råvattenuttag enl. dom (m 3 /dygn) Dimensionerande kapacitet på vattenverk (m 3 /dygn) Maxproduktion (Månadsmedel) Fredriksberg 7090 11300 6500-7500* 5930 Fårbo 450 1700 1700 790 Kristdala 210 1300 480 270 Bockara 48 Dom 340 90 krävdes ej *Vid byggnation 8400 (m 3 /dygn) men nu 6500-7500 (m 3 /dygn) beroende på försämrat färgtal och varierande vattenkvalitet och temperatur i råvattnet 2.3.1 Fredriksbergs vattenverk Fredriksbergs vattenverk byggdes år 1962-1963. En renovering och komplettering utfördes under år 1987. Därefter gjordes en om- och tillbyggnad av kemfällningen och kemikaliehanteringen 2001-03. Ny lågreservoar och långsamfilter stod klart år 2007. Vattenverket är dimensionerat för ca 450-500 m 3 /h, men nuvarande vattenkvalitet i Djupeträsk gör att maxproduktionen är ca 300-330 m 3 /h beroende på årstid. Under den senaste 10-årsperioden har dricksvattenproduktionen under maxdygn uppgått till 7 500 m 3 /dygn vilket motsvarar 310 m 3 /h. Råvattenintaget är placerat i sjön Djupeträsk med en 300 m lång intagsledning Ø 500 mm vid sjöns östspets på ca 14,5 m djup. Via intagsledningen leds råvattnet till en silstation och vidare i en 3 200 m lång Ø 600 mm självfallsledning av betong till vattenverket. En reservledning ligger parallellt med denna.
21 Råvattnet passerar först en mikrosil med 20 μm hål. Därefter fördelas vattnet på tre fördelningslådor för vidare fördelning till 17 statiska uppströms kontaktfilter. Fällningskemikalien som används är polyaluminiumklorid. För att erhålla rätt fällnings-ph föralkaliseras råvattnet med soda. Vattnet leds från kontaktfiltren och ytterligare soda tillsätts innan fördelning till fyra snabbfilter, vardera med en area av 25 m 2. Därefter sker ph-justering med lut innan vattnet leds till en fördelningskammare som fördelar vattnet ut på fem långsamfilter (två med arean 300 m 2 och tre med arean 500 m 2 ). Vattnet från långsamfiltren samlas i en reglerkammare och leds vidare till den gamla lågreservoaren (volym 600 m 3 ) och sedan till den nya lågreservoaren (volym 2 000 m 3 ), vars nivå styr start och stopp av vattennverket. Vattnet pumpas från lågreservoaren via ett UV-aggregat. Därefter tillsätts även natriumhypoklorit för desinfektion. Fyra dricksvattenpumpar trycker ut vattnet på dricksvattennätet, som även innehåller två högreservoarer (volym 600 respektive 1 800 m 3 ). Dricksvattenpumparna styrs via nivån i södra vattentornet. Vattenverket är försett med ett reservkraftverk (dieseldrivet) som automatiskt går in vid spänningsbortfall längre än fem minuter. Skyddsområde och skyddsföreskrifter samt vattendomar Råvattenuttag sker i sjön Djupeträsk, som fylls på i första hand från Eckern och i andra hand från Stor-Brå via Eckern. För att skydda råvattentillgången till Fredriksbergs vattenverk finns fastställda skyddsområden och skyddsbestämmelser för vattentäkterna vid Djupeträsk, Eckern och StorBrå, se även tabell 5. Fastställandet beslutades av Länsstyrelsen i Kalmar län 1994-01-24 och har diarienumret 2470-2441-91. Skyddsområdena utgörs av den öppna vattenytan och en skyddszon på 100 m från strandkanten. Vid större vattendrag som passerar åkermark har skyddszonen vidgats till att täcka in större delen av vattendragen. I tidigare beslut har regleringen av sjöarnas vattenmagasin och nivåer fastställts.
22 Tabell 5. Vattendomar och tillstånd enligt vattenlagen Skyddsområden Tillstånd Datum Djupeträsk Kungl Maj:ts tillstånd 1914-07-03 Eckern Ad 79/1954 Dom A 3/1956 1956-03-21 Stor Brå Kungl Maj:ts tillstånd Dom DT 43 T 1/71 Dom DT 5 AD 39/1965 Dom 90/1970 1972-12-21 1972-04-26 1970-12-18 Vattendomarna tillåter att vatten pumpas från Stor-Brå till Eckern då Eckerns nivå understiger +38,00 m. Maximalt dygnsmedeluttag är 130 l/s och årsmedeluttag 100 l/s. Eckerns nivå ska hållas mellan + 37,00 till + 38,70 m. Sjön Djupeträsk får lägst sänkas till + 14,77 m. Det finns också ett fastställt skyddsområde med skyddsbestämmelser för Påskallaviks vattentäkt till skydd mot förorening av infiltrerat och naturligt grundvatten vid Älvehults vattentäkt. Skyddsområdet fastställdes i en vattendom med beteckningen VA 58/1982, daterad 1983-09-09. I en tidigare dom, 1956-06-09, beteckning AD 48/1949, erhöll dåvarande Döderhults kommun tillstånd att uppföra en vattentäkt på fastigheten Älvehult 2:17. 2.3.2 Fårbo vattenverk Fårbo vattenverk byggdes år 1982. Råvatten tas från två grundvattenbrunnar, utförda som rörfilterbrunnar med ett djup på 17 meter. Vid dålig grundvattentillgång kan denna förstärkas med infiltration. Då pumpas ytvatten från Fårbosjön till en infiltrationsbassäng som är belägen sydost om vattenverket. Vattenverket är dimensionerat för en råvattenmängd av 85 m 3 /h. Vattenbehandlingen består av filtrering genom tre slutna sandfilter, ph-justering med natronlut och desinfektion av utgående vatten. Desinfektion sker genom dosering av natriumhypoklorit. För spolvatten finns en separat reservoar och spolvattenavloppet infiltreras i en bassäng. Innan dricksvattnet pumpas till de två vattentornen och distributionsnätet mäts flödet, ph-värdet, kloröverskottet och turbiditeten. Skyddsområde och skyddsföreskrifter samt vattendomar Länsstyrelsen i Kalmar län fastställde i ett beslut, daterat 2003-10-17, skyddsområde och skyddsbestämmelser för grundvattentäkten i Fårbo. Beslutet har diarienumret 513-8594-00. Skyddsområdet utgörs av ett brunnsområde samt en inre och en yttre skyddszon.
23 Det finns två vattendomar dels från Söderbygdens vattendomstol, dom A39/1954 Vattendom för grundvattenuttag i Tunaåsen, dels Söderbygdens vattendomstol, dom A26/1968 Vattendom för uttag av infiltrationsvatten från Fårbosjön. I den förstnämnda domen tillåts ett grundvattenuttag av maximalt 100 000 m 3 per år och max 400 m 3 per dygn. I den andra domen tillåts ett uttag av ytvatten från Fårbosjön för infiltration på maximalt 310 000 m 3 per år och max 1 700 m 3 per dygn samt ett uttag ur grusfilterbrunn på 410 000 m 3 per år, dock högst 1 700 m 3 per dygn. 2.3.3 Kristdala vattenverk Kristdala vattenverk byggdes år 1962 och kompletterades och renoverades år 1986. År 2006 installerades ny reningsteknik i form av nanofilter. Råvatten tas från tre grundvattenbrunnar som förstärks med konstgjord infiltration. Ytvatten från Hummeln luftas och passerar ett biofilter för förbehandling innan det leds till en infiltrationsbassäng som är belägen bakom vattenverket. Vattenverket är dimensionerat för en dricksvattenproduktion av 20 m 3 /h. Vattenbehandlingen består av ett förfilter med 10 µm porstorlek innan passagen genom nanofilter i två steg. Alkalinitets- och ph-höjning sker genom att vattnet får passera ett alkaliskt filter samt dosering av natriumkarbonat/natriumvätekarbonat. För desinfektion används UV-ljus. Innan dricksvattnet pumpas till vattentornet och distributionsnätet mäts flödet, ph-värdet och turbiditeten. Skyddsområde och skyddsföreskrifter samt vattendomar Det finns två vattendomar från Söderbygdens vattendomstol, dels dom AD75/1960; A57/1961 gällande grundvattentäkten på fastigheten Malghult 3:32 dels dom A49/1966; A35/1967 gällande uttag av infiltrationsvatten från Hummeln. I domarna tillåts ett grundvattenuttag av maximalt 400 m 3 per dygn och max 300 m 3 per dygn som månadsmedelvärde samt ett uttag av ytvatten från Hummeln på maximalt 1 300 m 3 per dygn och som månadsmedelvärde max 1 000 m 3 per dygn. I domen från 1961-06-26, AD 75/1960; A57/1961 fastställdes också ett skyddsområde för grundvattentäkten med skyddsbestämmelser. 2.3.4 Bockara vattenverk Bockara vattenverk byggdes år 1979. År 2009 ersattes sandfiltret med ett kolfilter. Råvatten tas från två grundvattenbrunnar (rörfilterbrunnar). Vattenverket är dimensionerat för en råvattenmängd av 14 m 3 /h. Vattenbehandlingen består av ph-justering med natriumhydroxid och filtrering genom ett kolfilter. Spolvatten för backspolning av filtret tas från lågreservoaren och för det smutsiga spolvattnet finns en infiltrationsbassäng. Innan dricksvattnet pumpas till distributionsnätet via hydroforer passerar det en UV-anläggning för desinfektion. Dessutom mäts flödet, ph-värdet och turbiditeten.
24 Vattenverket är försett med ett reserv elaggregat (dieseldrivet) som automatiskt kopplas in vid avbrott i elförsörjningen. Länsstyrelsen i Kalmar län har fastställt ett skyddsområde och skyddsföreskrifter för Bockara vattentäkt på fastigheten Bockara 36:55. Beslutet är daterat 1981-06-03 och har diarienummer 11.184-3862-79; 82-010. Skyddsområdet har en areal av cirka 130 ha och är uppdelat i inre och yttre skyddszon. 2.4 Spillvattenavledning Avloppsledningsnätet har en längd av 162 km och transporten av avloppsvattnet sker med hjälp av 80 pumpstationer. Behandlingsvolymen är ca 3,8 miljoner m 3 avloppsvatten per år, varav omkring hälften utgörs av inläckage. Avledningen av avloppsvatten illustreras översiktligt i bilaga 3. Största delen av Oskarshamns ledningsnät separerar dag- och spillvatten. Centrum har duplikat system, men det förekommer fortfarande kombinerade ledningar på ett antal ställen. De största sammanhängande områdena finns i Döderhult och Gröndal, men kombinerade system förekommer också på flera andra platser i centralorten och i ytterområdena. 2.4.1 Avloppsreningsverk Rening av avloppsvatten sker vid reningsverk i Oskarshamn, Kristdala och Figeholm samt i Bockara som har en infiltrationsanläggning. Samtliga reningsverk har biologiska processer, d.v.s. nedbrytning med hjälp av mikroorganismer. Reningseffekten för organiskt material och fosfor är beroende av anläggning mellan 90 och 98 %. Utsläppsvillkoren ligger på 15 mg/l organiskt material (BOD7), 0,5 mg/l fosfor samt för Ernemar också 15 mg/l kväve. Kristdala renings-verk har istället riktvärden på 10 mg/l BOD7 och 0,3 mg/l fosfor. Vid normal drift innehålls villkoren med god marginal. Ernemar laboratorium är ackrediterat av SWEDAC för att utföra utsläppskontrollen. Det största reningsverket Ernemar betjänar Oskarshamn och är dimensionerat för 25000 pe medan de andra tre är betydligt mindre, se tabell 6. Tabell 6. Oskarshamns avloppsreningsverk Ernemar Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket 19 300 p
25 Antal anslutna (70 g BOD 7 /pe,d) 16 915 pe Mottagande av slam från enskilda 1 400 pe avloppsanläggningar (Uppskattat antal pe) Mottagande av slam från andra 1 100 pe avloppsreningsverk (Uppskattat antal pe) Dimensionering 25 000 pe Totala årsflödet 3 800 000 m 3 /år Ovidkommande vatten 1 885 000 m 3 /år (49 %) Figeholm Antal anslutna fysiska personer till 1 640 p avloppsreningsverket (p) Antal anslutna (70 g BOD 7 /pe,d) 1 046 pe Mottagande av slam från enskilda 600 pe avloppsanläggningar (Uppskattat antal pe) Dimensionering (pe eller BOD 7 (kg/d)) 2 000 pe Totala årsflödet 400 000 m 3 /år Ovidkommande vatten ca 60 % Kristdala Antal anslutna fysiska personer till 980 avloppsreningsverket (p) Dimensionering (pe eller BOD 7 (kg/d)) 1 800 pe Totala årsflödet 365 000 m 3 /år Ovidkommande vatten ca 80 % Bockara Antal anslutna fysiska personer till 330 avloppsreningsverket (p) Dimensionering (pe eller BOD 7 (kg/d)) 500 pe Totala årsflödet 35 000 m 3 /år Ovidkommande vatten ca 50 % Ernemar Avloppsvatten från centalorten Oskarshamn och Påskallaviks tätort tas emot för behandling vid Ernemar avloppsreningsverk. Reningsverket byggdes 1972 och ett nytt reningsverk byggdes intill det gamla år 1988. Det gamla reningsverket utnyttjas numera som utjämningsmagasin. Reningsstegen består av en mekanisk avskiljning med hjälp av ett fingaller och ett sandfång följt av försedimentering med möjlighet till dosering av förfällningskemikalie. Därefter följer ett biologiskt reningssteg med en aktivslambassäng indelad i anoxiska och aeroba zoner för biologisk kvävereduktion. Dessutom genomgår vattnet en biosedimentering och ett efterfällningssteg med flockningstankar och flotationsbassänger innan det renade avlopps-vattnet släpps till recipient.
26 Till det biologiska steget kan en extern kolkälla i form av etanol tillsättas för att förbättra denitrifikationen. Tillsats sker dock endast när nitrifikationen är till-räcklig. Fällningskemikalien för eventuell förfällning och efterfällning är polyaluminiumklorid. Slambehandlingen består av mekaniska förtjockare för dels primärslam och dels överskottsslam, en rötkammare, en efterförtjockare som fungerar som mellanlager och en avvattningsanläggning som består av centrifugering. Föravvattning i mekaniska förtjockare och avvattning efter rötning sker med hjälp av polymertillsats. Verket är dimensionerat för en belastning på 25 000 personekvivalenter och en medeltillrinning på 750 m 3 per timme samt ett maxflöde på 1 500 m 3 per timme. Den dimensionerande BOD 7 -belastningen är 3 000 kg per dygn. Recipient för det renade spillvattnet är Månskensviken (Östersjön). Figeholm Avloppsvatten från Fårbo, Figeholm och Misterhult tas emot för behandling vid Figeholms avloppsreningsverk. Reningsverket byggdes i mitten av 1970-talet. Reningsstegen består av en mekanisk avskiljning med hjälp av ett fingaller och ett sandfång, ett biologiskt reningssteg med en aktivslamprocess, en mellansedimentering och ett efterfällningssteg med blandningskammare och en eftersedimenteringsbassäng innan det renade spillvattnet släpps via tre seriekopplade våtmarksdammar till recipient. Fällningskemikalien som används i fällningen är polyaluminiumklorid. Slambehandlingen består av en förtjockare (F1) för överskottsslam. Från denna förtjockare pumpas slammet till förtjockare (F2), där det blandas med kemslammet innan avvattning sker i centrifug. Verket är dimensionerat för en belastning på 2 000 personekvivalenter och ett dimensionerande flöde på 65 m 3 per timme samt ett maxflöde på 150 m 3 per timme. Den dimensionerande BOD 7 -belastningen är 210 kg per dygn. Recipient för det renade avloppsvattnet är våtmarksdammarna till Stekflagen vid Östersjön. Förslag på upprustning/ombyggnad har framtagits men projektet avvaktar utgången av Circle resortanläggningen som skulle kunna innebär minst dubbla belastningen på verket.
27 Kristdala Avloppsvatten från Kristdala samhälle tas emot för behandling vid Kristdala avloppsreningsverk. Reningsverket byggdes i mitten av 70-talet som ett konventionellt reningsverk med aktivslamsteg och efterfällning. Under år 2006 byggdes reningsverket om till behandling med SBR-teknik (Sequencing Batch Reactor), vilket innebär satsvis behand-ling av avloppsvattnet. Reningen består av en mekanisk avskiljning med hjälp av ett stepscreen och ett sandfång. Vattnet leds därefter till en buffertbassäng. Från bufferten pumpas avloppsvattnet till två parallellt arbetande SBRreaktorer för satsvis biologisk och kemisk rening. Efter varje reningssekvens leds överskottsslam till ett slamlager bestående av två volymer. Dekantering från slamlagren sker till buffert. Klarfasen tappas av från aktuell SBR-reaktor och leds till recipienten. Slammet transporteras till externslammottagningen vid Ernemar reningsverk i centralorten Oskarshamn. Slammet behandlas i rötkammare och gas utvinns innan avvattning. Fällningskemikalien som används är polyaluminiumklorid. Verket är dimensionerat för en belastning på 1 800 personekvivalenter och ett dimensionerande flöde q dim på 100 m 3 per timme samt ett maxflöde på 250 m 3 per timme då enbart mekanisk och kemisk rening sker. Den dimensionerande BOD 7 -belastningen är 126 kg per dygn. Recipient för det renade avloppsvattnet är sjön Malghultegöl. Bockara Avloppsvatten från Bockara samhälle tas emot för behandling vid Bockara avloppsanläggning. Anläggningen byggdes år 1985. Reningsstegen består av en slamavskiljning, två seriekopplade biologiska dammar, en pumpstation och fyra infiltrationsbassänger. Slammet från slamavskiljaren körs till Ernemar avloppsreningsverk för vidare behandling. Verket är dimensionerat för en belastning på 500 personekvivalenter och ett dimensionerande flöde på 58 m 3 per timme. Recipient för det renade avloppsvattnet är grundvattnet, då verket är en infiltrationsanläggning. 2.4.2 Enskilda avloppsanläggningar Under år 2010-2011 genomförde Naturvårdsverket en tillsynskampanj Små avlopp - ingen skitsak i samarbete med kommuner och länsstyrelser. har deltagit i denna kampanj.
28 Enligt Naturvårdsverket uppskattas upp mot hälften av alla enskilda avlopp i landet inte uppfylla gällande bestämmelser. Samhällsbyggnadskontoret bedömer att uppskattningsvis har 1500-2500 enskilda avlopp. Cirka 80-90% av dessa kan vara undermåliga och klarar inte dagens krav på rening. För att uppfylla lagar, krav och satta miljömål måste krav ställas på en förbättring av äldre avlopp som idag inte bedöms uppfylla lagens reningskrav. Detta arbete bedrivs mest rationellt genom ett systematiskt lokaliseringsarbete, dvs. en undersökning av samtliga enskilda avlopp inom ett visst område och delavrinningsområde i taget, där krav på åtgärd ställs för samtliga upptäckta undermåliga avloppsanläggningar. I påbörjades ett sådant arbete år 2009. Även tidigare, från cirka 1989 och framåt, har områdesvisa undersökningar utförts, t ex Stångehamn, Flivik, Koviksnäs, Sörbo, Högskulla, Äspö m fl. Några områden har eller kommer att anslutas till kommunens VA-nät. Aktuella områden är Stångehamn, Högskulla, Äspö och Sörbo. När det gäller vissa områden är det mera osäkert vad som skett eftersom ärenderegistreringen inte har fungerat tillfredsställande. Ett utökat arbete med lokaliseringen av kommunens enskilda avlopp kommer att ske med start från år 2012. Arbetet kommer att utgå från kommunen delavrinningsområden. Material har arbetats fram för att prioritera i vilken turordning lokaliseringen av delavrinningsområdena ska ske. Inom varje delavrinningsområde definieras samtliga fastigheter. För att ta reda på hur många och vilka avlopp som inte är godkända i delavrinningsområdet har samhällsbyggnadskontoret tagit fram en excelfil med samtliga fastigheter och dess byggnader. Efter utskick till respektive fastighetsägare inom det aktuella delavrinningsområdet kommer samhällsbyggnadskontoret att hålla informationsträffar för fastighetsägarna. Därefter ges fastighetsägarna ett antal veckor att inkomma med uppgifter om vilket/vilka avloppsanordningar som finns på fastigheten. 2.5 Dag- och dränvattenavledning Det finns en anlagd våtmark för att rena dagvatten inom kommunen. Den är belägen nära Klämna, och tar emot dagvattnet som kommer från västra industriområdet. På ett par ställen finns också naturliga bäckar och grävda diken som fungerar som recipienter och har viss reningseffekt. Den största av dessa är Döderhultsbäcken, som tar emot en stor del av dagvattnet som uppstår i områdena väster om E22:an. En liknande effekt har den bäck som tar emot mycket av dagvatten från Kristineberg. Närheten till kusten, och markens bergiga beskaffenhet, gör dock att det är svårt att bygga reningsanläggningar för dagvatten och en stor del av Oskarshamns dagvatten går ut orenat i Östersjön. Det enskilt största utloppet är beläget i närheten av Erne-mar avloppsreningsverk, men det finns också utlopp i hamnen, i Kolberga, och ett antal spridda mycket mindre utlopp. Vad gäller ytterområdena är situationen densamma som för huvudorten, om än i betydligt mindre skala. Det finns sträckor av kombinerade ledningar, men i merparten av ledningsnätet är dag- och spillvattenledningar
29 separerade. En stor del av ytterområdena tar hand om dagvattnet lokalt, där dagvatten avleds från tomter direkt till diken. Merparten av alla dagvattenledningars utsläppspunkter är i mindre bäckar eller diken utan särskild rening. Påskallavik och Figeholm, som båda är belägna vid kusten, har också ett par punkter där dagvatten går ut i Östersjön i Påskallaviks fall är detta dock en minoritet av utsläppspunkterna för dagvatten i samhället. Dagvattensystemen illustreras översiktligt i bilaga 4. Vid rastplatsen i Fårbo har en dagvattendamm anlagts för att ta hand om dagvatten från E22 inom vattenskyddsområdet för Fårbo vattentäkt. Den sköts av Trafikverket. I Fördjupade översiktsplanen har områden för dagvattenhantering identifierats enligt kartan i figur 3. Figur 3. I den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamn har områden för dagvattenhantering identifierats
30 3 Förutsättningar 3.1 Naturgivna förutsättningar En separat bedömning måste göras inför lokaliseringen av varje ny enskild avloppsanläggning eftersom förutsättningarna varierar väldigt från plats till plats. Större delen av kommunen ligger under HK (högsta kustlinjen). Högsta kustlinjen är i kommunen belägen nära kommungränsen i väster, d.v.s. i stort sett hela markytan har varit täckt av hav efter den senaste isavsmältningen. Den svallning som därmed skedde spolade uppstickande bergknallar rena och flyttade lösa partiklar till lägre partier efter storleksordningen ju mindre desto längre. Jordtäcket är därför generellt litet i kommunen och i synnerhet i kust- och skärgårdsområdet. De morän-, grus- och lerpartier som ändå förekommer finns företrädesvis i sänkor och dalar. Dessutom finns sand och grus i de isälvsavlagringar som förekommer i ett antal stråk med företrädesvis sydostlig riktning, varav en del är flera mil långa. Marken är nästan aldrig homogen utan den består av skikt med olika täthet. Marken kan bestå av t ex: en osvallad moräntyp, svallad morän, lera, silt, organisk jordart, åsbildning, deltabildning, svallat åsmaterial, svallgrus, svallsand mm. Berggrunden i Oskarhamns kommun består framförallt av graniter. Andra bergarter som förekommer i mindre omfattning i området är framförallt kvartsit, ytbergsgnejs, smålandsporfyr, förskiffrad granit samt sandsten. Det finns risk för saltvatteninträngning i vattenbrunnarna. Det är inte alltid närheten till havet utan det kan även vara att det saknas kunskap om geofysiken i samband med borrning efter vatten. Under öarna i skärgården finns en sötvattenbubbla, desto större ö desto större bubbla. Under bubblan finns saltvatten. Därför gäller det att inte borra för djupt. Brunnsborrningsfirmor som är verksamma inom området har ofta en mycket bra bild på förekomst/risk för saltvatteninträngning vid borrning för vatten. Oskarshamns stad måste förberedas för ett förändrat klimat och en genomtänkt planering kan minimera de negativa följderna av klimatförändringarna. Med klimatanpassning avses åtgärder som genomförs i syfte att förebygga, undvika och minimera negativa effekter av klimatförändringar. Ett ändrat klimat tros leda till ökad nederbörd, stigande havsnivåer och högre temperatur. Andra exempel på effekter av klimatförändringar är ökade risker för översvämningar, ras, skred och erosion. Hela Sverige ska enligt regeringsbeslut flygscannas som en del av landets klimatanpassningsarbete. Resultatet av scanningen redovisas i en databas benämnd Nationella höjddatabasen. Enligt uppgift har flygscanning över genomförts, och kommunen kommer att få tillgång till data under år 2012. Data levereras med en noggrannhet på ca 1 dm i höjdled. Kommunen kommer alltså inom kort att få tillgång till mycket detaljerat material utifrån vilket bland annat en översvämningskartering kan framställas. Med detta material tillgängligt bör en djupanalys göras över