Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Relevanta dokument
Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Workshop om kursplaner åk 7 9

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Fotosyntes i ljus och mörker

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Ekologi Så fungerar naturen

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Min bok om hållbar utveckling

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

1. Vad är naturkunskap?

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

ETE331 Framtidens miljöteknik

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

ETE331 Framtidens miljöteknik

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid ) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid )

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

Några material & Ekologi

ETE310 Miljö och Fysik

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Mjölkkon & biologisk mångfald

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Mikroplaster. Kort om. Det stora miljöhotet KORT OM. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Botanik. En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad

Fortsättningen av biologikursen.

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Temaarbete i NO- och SO-ämnena. Åk 7. Förutsättningar för. Liv på Jorden

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

Fortsättningen av biologikursen.

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

Växthuseffekten och klimatförändringar

ETE310 Miljö och Fysik

WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN

Klimat, vad är det egentligen?

Förslag den 25 september Biologi

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

BIOLOGI = Läran om det levande

Livets myller Ordning i myllret

Mikroplaster. Det stora miljöhotet. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

Naturorienterande ämnen

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Spektrum Biologi Provlektion

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Min bok om hållbar utveckling

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Energibalans för kroppen, jorden och samhället

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Inläsningsblad, organisk kemi

hållbar affärsmodell för framtiden

Hållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

Så funkar det. Danderyd/08

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Fakta om klimatförändringar

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

Biologi. Livet på jorden

Pedagogisk planering Elev år 5

Lärarhandledning Biologi

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

UR-val svenska som andraspråk

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Utbildningspaket Konsumtion

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Förnybara energikällor:

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.

Transkript:

Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling. Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.

Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem. Aktuella samhällsfrågor som rör biologi. Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.

Fotosyntesen Klorofyll Foto = ljus Syntes = sätta samman Ordet fotosyntes berättar att ngt sätts samman mha ljus Koldioxid + vatten + solenergi ----> druvsocker + syre 6CO 2(g) + 6H 2 O (l) + solenergi----> C 6 H 12 O 6 + 6O 2(g) Det är växternas sätt att göra sin egen mat av solljus, sockret används även som byggmaterial för att växa, blomma och bilda frön. Ger djur och människor mat och syre att andas

Solenergi FOTOSYNTESEN Syre är växtens avgas Syre Koldioxid Syre Syre Koldioxid Koldioxid från luften Koldioxid Koldioxid Socker bildas (druvsocker) Fotosyntesen sker i växtens gröna delar Vatten

FOTOSYNTESEN Alltså Koldioxid från luften + Vatten från marken + Solenergi Tillverkar Socker (druvsocker) & Syre, som är växtens avgas

FOTOSYNTESEN Slut

Klyvöppningar Klyvöppningar på bladets undersida släpper in och ut koldioxid, syre och vatten. Fråga? Klyvöppningar hjälper som sagt till att reglera in och ut transporten av vatten till växten. Hur tror ni att en växt i en tropiskt fuktig regnskog tar hjälp av sina klyvöppningar vid regleringen av vatten liksom en fetbladsväxt, likt en kaktus i en öken?

Förbränning - cellandning Druvsocker + syre ----> koldioxid + vatten + energi C 6 H 12 O 6 + 6O 2(g) ---->6CO 2(g) + 6H 2 O (l) + energi Vad är skillnaden mellan förbränning och fotosyntes?

Forts förbränningen Vid förbränning sönderdelas druvsockret till koldioxid och vatten. Energin som varit bunden i sockret frigörs och kan omvandlas till rörelse- och värmeenergi. Förbränningen i cellerna kallas även cellandning. C 6 H 12 O 6 + 6O 2(g) ---->6CO 2(g) +6 H 2 O (l) + energi Förbränningen är precis samma reaktion som fotosyntesen- fast baklänges. De kolatomer som växten fångade in vid fotosyntesen sprids nu åter till luften som koldioxid.

Energin som blir fri vid förbränningen kan cellerna använda för att arbeta. Våra muskler behöver t ex det för att kunna röra på sig och vi behöver det för att hålla oss varma (kroppstemperaturen) Det är alltså hela tiden ett samspel mellan växter och djur. Samspelet mellan fotosyntes och förbränning gör att det blir en balans mellan syre och koldioxid i luften.

Fotosyntes på dagen - cellandning på natten I gröna växter äger ovanstående två processer rum. När det är ljust bildar bladen mer socker än de använder. Överskottet ska räcka till rötternas energibehov samt till hela växtens energibehov på natten. Dessutom måste det bli socker över så att växten får byggmaterial till nya celler när den växer. När det är mörkt har hela växten bara cellandning. Då gör hela växten av med socker och syrgas precis som djur.

https://www.ne.se/play/ kunskapsmedia/program/1580km

Gör uppgiften på klimatkalkylatorn.se

Diskutera dina resultat med din parkompis. Hur ser det ut hemma hos er? Största respektive minsta posten som påverkar. Hur många jordklot behövdes det hemma i er familj? Vad kände ni när ni fick svaren? Kom ni fram till några nya tankar? Hur känner ni att ni vill leva era liv? Hur tänker ni kring framtiden? Skriv ner fem punkter kring vad du/ni skulle kunna ändra/förändra för att leva inom gränserna på en planet.

Växthuseffekten Växthuseffekten är när solens strålar (ljusenergi) når jordens yta absorberas och omvandlas till värmestrålning (värme). När värmestrålningen sedan ska ta sig ut i rymden igen hindras den av växthusgaserna i atmosfären. Värmestrålningen sänds tillbaka ner till jorden igen. Resultatet blir alltså, ju mer växthusgaser ju varmare klimat.

Växthusgaserna är bl a Vattenånga H 2 O Vattenånga är den gas som betyder mest för den naturliga växthuseffekten. Vi kan inte påverka den så mycket. Växthusgaser som vi människor påverkar: Koldioxid CO 2 - förbränning av kol, olja, bensin och andra fossila bränslen. Den gas som mest bidrar till den förstärkta växthuseffekten (70%) Metan CH 4 - utsläpp från risfält, boskapsdjur, avfallsförbränning på soptippar. 20% Dikväveoxid(lustgas)N 2 O- kvävegödslad åkermark 5% Klorfluorkol CFC (Freoner)- sprayburkar, i kyl och frysar

I jämförelse med koldioxiden har övriga växthusgaser som släpps ut av människan mycket kraftigare verkan på klimatet räknat per ton. Sett på hundra års sikt bidrar exempelvis ett utsläpp av metan cirka trettio gånger mer till växthuseffekten än ett lika stort utsläpp av koldioxid, medan freoner har tusentals gånger större växthusverkan än samma mängd koldioxid. Men utsläppen av koldioxid är så gigantiska att de ändå står för mer än hälften av människans sammanlagda klimatpåverkan. (Naturvårdsverket)

Vart kommer utsläppen av koldioxid ifrån? Våra resvanor har stor betydelse för utsläppen av koldioxid. Om man under ett år kör 1 500 mil med en bensindriven bil bildas ca 2 ton koldioxid om bilen drar 0,5 l/mil. Om man istället använder en större bil som drar 0,8 l/mil bildas över 3 ton koldioxid. Det är ungefär lika mycket koldioxid som bildas för varje passagerare som flyger en gång tur och retur mellan Sverige och Thailand Hur ofta reser ni?

Lektionsuppgift Växthuseffekten 1. Gå in på gleerups biologi år 7-9 2. Gå in på ekologi och miljö - växthuseffekten. 3. Läs sedan slide 4 och 5. 4. Svara på frågornas i din ipad/no-bok: Vad får den globala uppvärmningen för konsekvenser? Vad kan du/vi göra för att minska utsläppen av växthusgaser? Tänk på att försöka skriva meningar som är i flera led. 5. Läs artikeln om Permafrost. Stryk under nyckelord och skriv ner några meningar kring det du läst.

Filmen en obekväm sanning