Innovationer inom besöksnäringen

Relevanta dokument
DESTINATION SMÅLAND/KRONOBERGS BESÖKSNÄRING

Besöksnäringen i Dalarna i siffror

DALARNA BESÖKSNÄRINGEN I SIFFROR

Besöksnäringen. en kvalité för oss som bor här Har vi för stort fokus på turisterna? visitdalarna.se

RAPPORT BESÖKSNÄRINGEN EN INTEGRATIONSMOTOR

DALARNA BESÖKSNÄRINGEN I SIFFROR

RESTAURANGNÄRINGEN I GÄVLEBORG

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014

Tillväxtstudier med individdata

Företagens villkor och verklighet 2014

Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige

Kultur, Besöks- och Upplevelsenäringen

#04 VAR FUNGERAR BESÖKSNÄRINGEN? Resultat från BFUFs forskningsprojekt Framgångsfaktorer för besöksnäringskluster,

Färre nya företag fjärde kvartalet 2018

Sysselsättning inom hotell och restaurang

Ökning av antal nystartade företag första kvartalet 2019

Antalet nystartade företag minskade med 1 procent andra kvartalet 2019

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

De senaste årens utveckling

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län

Jönköpings län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3712 kvinnor som driver företag i länet

Hotell- och restaurangbranschen

Här är branscherna som är mest positiva till ny teknik

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen

Företagens villkor och verklighet 2014

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer

Beskrivning av nya redovisningsgrupper på näringsgren i AKU

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014

UTVECKLING GÄVLEBORG

Avgränsning av livsmedelssektorn

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014

Ungas attityder till företagande

Företagens villkor och verklighet 2014

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt

Ett bättre lokalt företagsklimat företagens prioriteringar

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2009

Innovation i offentliga organisationer

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt kvinnor som driver företag i länet

Lina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping

Konkurser inom Hotell & Restaurang på månads- och årsbasis November 2018

Norrbottens län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3285 kvinnor som driver företag i länet

Skåne län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt kvinnor som driver företag i länet

Örebro län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3066 kvinnor som driver företag i länet

Kalmar län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3085 kvinnor som driver företag i länet

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011

Företagens villkor och verklighet Martin Daniels

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

Kalmar län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är upp till 30 år. Totalt 633 företagare upp till 30 år i länet

Göran Lundwall Vd ALMI Företagspartner AB

Regional tillväxtpolitik

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

Livsmedel Västra Götaland. Källa SCB

Gotlands län. Företagsamheten 2016

Delrapport 1: Utvärdering av åtgärder för ökad konkurrenskraft

Kalmar län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna har utländsk bakgrund. Totalt 1094 företagare med utländsk bakgrund i länet

Gör såhär! Steg 1. LOKAL BILAGA

Uppländsk Drivkraft 3.0

Skåne län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är upp till 30 år. Totalt 4681 företagare upp till 30 år i länet

Nystartade företag fjärde kvartalet 2012

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

Kvinnors och mäns företagande

Nystartade företag första kvartalet 2012

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter

Turismkonsumtionen. ca 300 miljarder kronor 2,7 procent av BNP ca sysselsatta ca 120 miljarder i exportvärde (ca 17 miljarder i moms)

Småföretagsbarometern

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

PLATSBUNDEN INNOVATIONSFÖRMÅGA OCH ARBETSKRAFTENS SAMMANSÄTTNING MIKAELA BACKMAN LINA BJERKE SARA JOHANSSON TINA WALLIN SOFIA WIXE

Policy Brief Nummer 2012:4

Nystartade företag första kvartalet 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014

Här bor väljarna. Fokus den 15 september Alliansen

Västra Götalands län

Nystartade företag andra kvartalet 2013

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011

Besöksnäringen i Västra Götaland

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

TEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun Inklusive åren

Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn

VAD KÄNNETECKNAR DE INDIVIDER SOM INTE KAN BEHÅLLA EN ANSTÄLLNING?

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014

Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län april Arbetsmarknaden stärks framför allt inom servicesektorn

OCH BOENDESEGREGATION ARBETSMARKNADSINTEGRATION. Sofia Wixe

Företagens villkor och verklighet

Program inom innovation och affärsutveckling för dig som är ingenjör och chef

Spamarknaden i Sverige En ekonomisk genomgång

Transkript:

Innovationer inom besöksnäringen Mikaela Backman Johan Klaesson Özge Öner Internationella Handelshögskolan i Jönköping Centre for Entrepreneurship and Spatial Economics (CEnSE) Jönköping, Sverige

Innehåll 1. Inledning... 1 2. Besöksnäringen i Sverige... 2 2.1. Beskrivning av branschen... 3 2.2. Integrationsmöjligheter... 7 3. Innovation inom besöksnäringen... 10 3.1. Företagsspecifika egenskaper som påverkar innovationer inom besöksnäringen... 10 3.2. Platsspecifika egenskaper som påverkar innovationer inom besöksnäringen... 11 3.3. Hur man definierar innovationer... 13 3.4. Hur vi definierar innovationer inom besöksnäringen... 14 3.5. Hur vi genomförde studien... 16 3.5.1. Enkäten... 16 3.5.2. Empiriska skattningar... 16 3.6. Är det vem du är eller var du är som är viktigt för att kunna vara innovativ?... 17 3.7. Hur innovativa är hotell/logi?... 18 3.7.1. Skillnader mellan Stockholms, Jönköpings och Jämtlands län... 19 3.7.2. Faktorer som driver innovationer inom hotell/logi... 20 3.8. Hur innovativa är restauranger?... 21 3.8.1. Skillnader i Stockholms, Jönköpings och Jämtlands län... 22 3.8.2. Faktorer som driver innovationer inom restauranger... 24 4. Nyföretagande inom besöksnäringen... 27 4.1. Beskrivande statistik... 30 4.2. Vilka faktorer påverkar nyföretagande i besöksnäringen?... 32 5. Slutsatser... 33 Bilaga A. Frågeformulär: Innovationer Hotell/Logi... 36 Bilaga B. Frågeformulär: Innovationer Restaurangverksamhet... 43 Bilaga C. Definitionerna av variablerna som används i de empiriska skattningarna samt sammanfattande statistik... 52 Bilaga D. Logit resultat hur olika företagsspecifika och kommunspecifika faktorer påverkar innovation... 53 Referenser... 55

1. Inledning Innovation har i många akademiska studier identifierats som viktiga för att företag ska utvecklas. Begreppet har diskuterats ingående av både beslutsfattare och akademiker och finns med som ett viktigt perspektiv i flera policydokument allt från lokal nivå upp till EU-nivå. En bransch som för närvarande inte omfattas på samma sätt som andra branscher i akademiska studier eller policydokument är besöksnäringen. Detta är förvånande eftersom branschen har blivit en viktig ekonomisk byggsten genom att bidra med sysselsättning och nya företag och även genom att integrera personer med utländsk bakgrund i samhället. Branschen är särskilt viktig för sysselsättning och utveckling på landsbygden. En annan viktig anledning till att fokusera på besöksnäringen, till exempel hotell och restauranger, är att det är en bransch som kännetecknas av stor konkurrens. För att lyckas skapa konkurrensfördelar måste företagare inom dessa branscher ständigt förbättra sig och hitta nya sätt att göra sitt företag unikt jämfört med sina konkurrenter. Företagen måste med andra ord ständigt genomföra förbättringar genom att skapa nya produkter och nya tjänster. Allt detta handlar om att vara innovativ. Innovationer kan till och med vara den viktigaste faktorn för företags överlevnad, långsiktig lönsamhet och stabilitet inom besöksnäringen. Att det finns en brist på studier som fokuserar på besöksnäringen har flera anledningar. Historiskt sett har innovationer mätts som patent, vilket innebär att innovationer från företag inom tjänstesektorn inte har omfattats av begreppet. Innovationsbegreppet har breddats och innefattar numera flera olika definitioner av innovationer men det är fortfarande svårt att fastställa vad som utgör en innovation inom besöksnäringen. Avsaknaden av en definition bidrar till att forskare har svårt att analysera branschen på ett systematiskt sätt, vilket har lett till färre studier. En annan underliggande förklaring är att branschen har uteslutits från många länders innovationsenkäter ( Community Innovation Survey ) i EU, som genomförs vartannat år på uppdrag av Eurostat. I Sverige genomförs studien av SCB. Besöksnäringen har inte varit med då denna bransch inte är klassificerad som en kärnverksamhet, och statistik samlas därför bara in på frivillig basis i medlemsstaterna i EU. En annan bidragande orsak till att besöksnäringen inte har fått så mycket uppmärksamhet är att man ofta ser innovationer och kunskapsintensitet som synonymer. Vissa branscher inom tjänstesektorn, bland annat besöksnäringen, har en låg kunskapsintensitet och anses därmed även ha en låg innovationskapacitet. Samtliga 1

orsaker har bidragit till att branschen inte får den uppmärksamhet som den förtjänar från forskare och beslutsfattare gällande dess innovationskapacitet. Detta projekt har som utgångspunkt att förbättra kunskapen om branschen som helhet och i synnerhet om den förnyelse som sker genom innovationer. 1 För att bredda kunskapen om innovationer inom besöksnäringen och bidra med ny och användbar information som kan medverka till att branschen får erkännande inte bara för att skapa sysselsättning utan även för att skapa innovationer genomfördes på Internationella Handelshögskolan i Jönköping en studie om innovationer inom besöksnäringen i Jämtlands, Jönköpings och Stockholms län. Resultaten visar att företag inom besöksnäringen, definierad som hotell, annan logi och restauranger, kontinuerligt genomför många förbättringar som bidar till att företagen är innovativa. I genomsnitt är cirka sju av tio företag innovativa. Projektet finner även en hög grad av förnyelse genom nyföretagande inom branschen och att en bidragande orsak är den mångfald som finns i termer av individers bakgrund och olika egenskaper. Nyföretagande inom besöksnäringen visar på den dynamik och ständiga förbättring som sker på branschnivå och som driver utvecklingen i branschen framåt. Nyföretagande är även en viktig aspekt för integrationen eftersom många nya företag inom besöksnäringen startas och drivs av individer med utländsk bakgrund. 2. Besöksnäringen i Sverige För att kunna genomföra studier med fokus på besöksnäringen måste vi först definiera vilka företag som ingår i denna bransch. Inom detta projekt har vi valt att definiera besöksnäringen efter industrikoder. Vi klassificerar företag som tillhör hotell-/logi- (definierat som företag med SNI-koder 55101 55900) eller restaurangbranschen (definierat som företag med SNI-koder 56100 56299) som företag inom besöksnäringen. Följande tabell visar de olika industrikoder som faller inom vår definition av besöksnäringen. Vi är medvetna om att det finns andra industrikoder som också har bäring på besöksnäringen men vi har valt att göra denna begränsning. För dem som är intresserade av andra definitioner av besöksnäringen finns studien av Ottenbacher, Harrington, och Parsa (2009). 1 Projektet finansieras av Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond (BFUF). 2

Tabell 1. Definition av besöksnäringen baserad på industrikoder Industrikod Beskrivning Hotell/Logi 55101 Hotellverksamhet med restaurangrörelse 55102 Drift av konferensanläggningar 55103 Hotellverksamhet utan restaurangrörelse 55201 Vandrarhemsverksamhet 55202 Stugbyverksamhet m.m. 55300 Campingplatsverksamhet 55900 Annan logiverksamhet Restaurang 56100 Restaurangverksamhet 56210 Cateringverksamhet vid enskilda evenemang 56291 Drift av personalmatsalar 56292 Centralköksverksamhet för sjukhus 56293 Centralköksverksamhet för skolor, omsorgs- och andra institutioner 56294 Cateringverksamhet för transportsektorn 56299 Övrig cateringverksamhet 2.1. Beskrivning av branschen För att få en förståelse för hur besöksnäringen ser ut i Sverige och hur den är uppbyggd använder vi oss av statistik från SCB för att beskriva olika dimensioner. Statistiken som vi använder är baserad på den information som SCB samlar in varje år i november. Detta innebär att vi tyvärr inte kan fånga den variation som finns över året för till exempel antal anställda, där vissa regioner har en större variation. Följande tabell visar grundläggande information om besöksnäringen som stort och även uppdelat på restauranger och hotell/logi. Vi har även med övriga branscher för att använda som referenspunkt. 3