Sid 1 (11) Programanalys Verksamhetsberättelse för 2016/2017 Verksamhetsplan för 2017/2018 Beskrivning av programmet vid Umeå universitet leder till att du blir behörig att arbeta både i förskola och i förskoleklass och ger dig en bred grund att stå på som verksam förskollärare. Du ges möjlighet att utveckla kunskaper om förskolan som pedagogisk miljö där bland annat lekens betydelse för barns utveckling och lärande utgör utgångspunkt. Du får också möjlighet att öva din reflekterande förmåga, och då förskollärares arbete innehåller skapande moment ges du även utrymme att utveckla och använda din kreativa förmåga i praktiken. Under utbildningen integreras teoretiska och praktiska studier och i samarbete med förskolor i regionen erbjuds du närkontakt med förskolans vardag genom den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Undervisningen vid programmet har nära koppling till den forskning som bedrivs inom området vilket möjliggör fördjupade kunskaper om bland annat värdegrund, omsorg, olika ämnesområden, ämnesdidaktik och pedagogiskt arbete i förskolans verksamhet. Som lärare i förskolan är ledarskapet ytterst centralt och därför ger programmet dig möjlighet att utveckla din förmåga att leda och möta barn och vuxna. Här ingår bland annat samtalsmetodiska färdigheter samt möjlighet till röstträning, då rösten utgör ett viktigt verktyg i arbetet. Att erbjuda röst- och talvård är unikt för Umeå universitet.
Sid 2 (11) Programrådssammansättning Programrådet för förskollärarprogrammet 2015-2018 (ordförande), institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Carina Hjelmer, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Helena Rosqvist, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Karin Due, institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Helena Eckeskog, institutionen för språkstudier, (pension hösten 2017) Erika Gillblad, institutionen för språkstudier Studentrepresentanter Anna Holmström Johanna Löfqvist (avgått oktober 2017) Elsa Wärnsäter Extern representant Therese Öberg, FSK Växthuset, Umeå
Sid 3 (11) Nyckeltal för förskollärarprogrammet antagna - Umeå Nyckeltal antagning 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal nybörjarplatser (enl. planeringstal) 90 90 60 90 80 80 Antal förstahandssökande 1 92 124 158 177 144 134 Antal förstahandssökande per plats 1,02 1,38 2,63 1,96 1,8 1,67 Antal registrerade nybörjarstudenter 2 74 81 48 80 88 85 Nyckeltal genomströmning 11 12 13 14 15 16 Antal godkända nybörjarstudenter efter första terminen 3 Antal godkända studenter efter de två första kurserna på femte terminen 4 Antal godkända studenter efter UK 3 5, sjunde terminen 37 50 34 47 50 45 36 53 34 51 33 50 38 1 Enligt Fokus 2 Antal registrerade på utbildningens 1:a kurs enligt Ladok 3 Antal godkända på utbildningens 1:a termin, 30 hp (UK 1), enligt Ladok, per den 31 mars (efter ett omtentamenstillfälle) 4 Antal godkända studenter efter de två första kurserna på termin 5 (UK 2), enligt Ladok, per den 31 mars (efter ett omtentamenstillfälle) 5 Antalet godkända studenter efter UK 3, per den 30 september
Sid 4 (11) Nyckeltal för förskollärarprogrammet vt-antagna - Umeå Nyckeltal antagning vt-2015 vt-2016 vt-2017 Antal nybörjarplatser (enl. planeringstal) 40 40 40 Antal förstahandssökande 6 79 87 68 Antal förstahandssökande per plats 1,98 2,18 1,7 Antal registrerade nybörjarstudenter 7 27 30 39 Nyckeltal genomströmning vt-15 vt-16 vt-17 Antal godkända nybörjarstudenter efter första terminen 8 17 18 Antal godkända studenter efter de två första kurserna på femte terminen 9 Antal godkända studenter efter UK 3 10, sjunde terminen 6 Enligt Focus 7 Antal registrerade på utbildningens 1:a kurs enligt Ladok 8 Antal godkända på utbildningens 1:a termin, 30 hp (UK 1), enligt Ladok, per den 30 september (efter ett omtentamenstillfälle) 9 Antal godkända studenter efter de två första kurserna på termin 5 (UK 2), enligt Ladok, per den 30 september (efter ett omtentamenstillfälle) 10 Antalet godkända studenter efter UK 3, per den 31 mars
Sid 5 (11) Nyckeltal för förskollärarprogrammet utlokaliserad - Skellefteå Nyckeltal antagning 2013 Antal nybörjarplatser (enl. planeringstal) 30 (40 inkl överintag Antal förstahandssökande 11 90 Antal förstahandssökande per plats 3,0 (2,25) Antal registrerade nybörjarstudenter 12 41 Nyckeltal genomströmning Antal godkända nybörjarstudenter efter första terminen 13 Antal godkända studenter efter de två första kurserna på femte terminen 14 Antal godkända studenter efter UK 3 15, sjunde terminen 13 30 30 31 Nyckeltal examina oavsett antagningstermin och ort 11 Enligt Focus 12 Antal registrerade på utbildningens 1:a kurs enligt Ladok 13 Antal godkända på utbildningens 1:a termin, 30 hp (UK 1), enligt Ladok, per den 31 mars (efter ett omtentamenstillfälle) 14 Antal godkända studenter efter de två första kurserna på termin 5 (UK 2), enligt Ladok, per den 31 mars (efter ett omtentamenstillfälle) 15 Antalet godkända studenter efter UK 3, per den 30 september
Sid 6 (11) 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal som tagit ut examen Kvinnor 31 46 Män 5 6 Totalt 36 52 Synpunkter från programrådet på nyckeltal ( kommenteras utifrån programmets förutsättningar och struktur) Eftersom antalet examinerade studenter skiljer sig ganska stort ifrån antalet antagna har rådet diskuterat huruvida det antas för många eller för få till förskollärarprogrammet. Vi efterlyser en analys av vilka som inte avslutar sina studier och anledningen till detta. Rådet tror inte att det bara är de studenter som har lägst antagningspoäng som hoppar av, men det är en spekulation som både studenter och lärare i rådet står för. Rådet har även utifrån siffrorna diskuterat hur utbildningen skulle kunna förbättras och bli mer attraktiv, stimulerande och utmanande. Mycket av dessa diskussioner redovisas i utvärderingarna nedan. Säkring av examensmål Här kommer länk att finnas till matris med ingående kurser och koppling till examensmål. Synpunkter från programrådet på matrisen. Inga eftersom rådet inte fått ta del av matriserna. Uppföljning av föregående programanalys Sökta medel för den Nationella nätverksträffen användes vårterminen 2017 för att genomföra träffen vid Umeå universitet. Rådet söker även i år medel för denna träff då den är värdefull för att få input om förskollärarprogrammet i hela Sverige. Mindre tid ägnades åt UK-diskussioner eftersom UK3 tillföll den institution som haft kursen tidigare. Programutvärderingar med uppföljning och utveckling är och blir framöver ett stående inslag. har intag vår och höst och måste därmed genomföra två mittutvärderingar och två programutvärderingar varje år. För dessa utvärderingar och efterföljande sammanställningar ansvarar programrådsordföranden och förbättringar och utveckling av utvärderingarna genomförs av hela rådet. Många diskussioner och vidare kursutveckling blir också en följd av utvärderingarna. Den första mittutvärderingen har utformats och genomförts och den ska framgent genomföras vid varje bedömningskurs under termin 4. Skrivelsen om förskoleklassen och utbildningen. Rådet har tillsammans med TUV drivit frågan om att få med inslag om förskoleklassen i utbildningen och inslag har lagts in i kurser. Vi avvaktar nu
Sid 7 (11) beslut från högre ort angående framtiden då förskoleklassen eventuellt går över i ordinarie skolform. Rådet har dock planer om kursutveckling ifall förskollärarna kommer att kvarstå som behöriga att undervisa i förskoleklass. Programmet har vissa problem med att programstrukturen i olika dokument inte stämmer och rådet har försökt att föra fram det på LH-nivå. Vi ser dock inte en tydlig linje i vem vi ska kommunicera förskollärarprogrammet med på lärarhögskolan. Har Birgitta ansvar för alla lärarprogram? Ö-vik med utomhusprofil fick 350 tusen kronor för kursutveckling(100 000) och exkursioner/studiebesök (250 000) som ska kunna användas av alla institutioner som undervisar på programmet och som önskar att lägga in utomhuspedagogiska inslag i sina kurser. Vi hoppas även att dessa inslag ska kunna bli permanenta och införda i hela programmet, även på Campus förskollärarprogram. Under året har problem för studenter i programmet gällande förmåga att uttrycka sig i det svenska språket diskuterats. Rådet har inte kommit fram till någon annan slutsats än att studenter som inte klarar det svenska språket bör hänvisas till Studentcentrum och där få vidare hjälp med skrivande eller andra problem. Angående examensarbetets koppling till forskning och VFU-handledares frågeställningar så har denna fråga har diskuterats och rådet anser att studenters frågeställningar gärna kan bollas mot forskare men även mot praktikens förskollärare, eftersom de kan formulera frågeställningar som de ser som värda och nödvändiga att undersöka. En punkt som glömts bort under året; LH:s ledning uppmuntrade bland annat Carinas funderingar kring att äska pengar för att se över generiska kunskaper i syfte att tydliggöra progression i programmet avseende olika innehåll i programmet. Studenterna påtalar ofta i utvärderingar att de skulle vilja få mer djup inom vissa områden och inte repetition av det som redan gjorts i en annan kurs. Nu söks medel för att rådet i två dagar ska få möjlighet att se över progressionen och möjlighet till ämnesdjup i programmet. Det finns tyvärr ingen möjlighet att hinna med att se över detta under terminernas rådsmöten. Rådet ses som fungerande utifrån alla fakulteters närvaro. Studenternas delaktighet i diskussionerna lyfter verkligen för programmet aktuella och viktiga frågor. Mittutvärdering sammanfattning av kommentarer och utvärdering i september 2017. Studenterna efterfrågar mer praktiska inslag och mer didaktik. Dock 93% är nöjda med studierna och inslaget av didaktik. Mer än 50% och ofta mer än 60% anser att utbildningen innehåller de delar som efterfrågas och tas upp i UK. Dock finns några kommentarer om att detta inte anses som relevant för förskolläraryrket! Mer än 80% är nöjda med sin VFU. Dock anses att VFU-uppgifterna kan vara röriga, att det även är för mycket uppgifter på VFU, det finns även lite missnöje med placering av VFU och VFU i förskoleklass efterfrågas. Arbetsinsatsen från studenterna ligger över 95% på hög och mycket hög. Vissa jobbar hårt andra inte. De studenter som arbetar hårt och verkligen vill få ut så mycket som möjligt av utbildningen
Sid 8 (11) uttrycker emellanåt att det inte är bra att studenter som inte förbereder sig och läser litteraturen ändå kan ta sig igenom utbildningen. Utifrån genomförande av undervisning och upplägg så ser det ut att finnas förbättringsmöjligheter då 50% är till viss del nöjda. För examinationsformer ser det bättre ut. Variationen av ex-former verkar vara tillfredsställande med över 50% nöjda. Den vanligaste kommentaren är att förberedelse inför seminarium inte respekteras av alla gruppmedlemmar, vilket gör att vissa basgrupper inte fungerar bra och att dessa kanske borde bytas oftare. Studenterna för även fram att seminarierna kan utvecklas mot högre krav och varierade redovisningsformer där syftet är att utmanas mer individuellt. Innehåll upprepas alltför ofta. Mer salstenta är ett annat förslag. De generiska kunskaperna får höga betyg alltid över 50% och även upp emot 80% nöjda utifrån hög grad till mycket hög grad. Dock kommer även här synpunkter om att kraven kan höjas! Påverkan av utbildningen är alltid i utvärderingar,och även här, lågt betygsatt. Över 90% anser att de bara till viss del kan påverka utbildningen och 29% anser att de inte alls kan påverka utbildningen. Konkreta förslag som de vill påverka: HLR-kurs, mer fritt välja gruppindelning, mer variation av lektionupplägg, fördjupning och inte på ytan och upprepning av innehåll i kurser, högre krav på studenterna, högre studietakt, mentorskap från lärare till student! Det finns dock även studenter som påtalar att tempo och kravnivåer är för höga. Förväntningar på fortsatta utbildningen; relevanta kurser för yrket, mer praktiska övningar, mer fördjupning utifrån det man läste första terminen, strängare lärare som ställer högre krav, Hela mittutvärderingen bör bifogas med denna analys! Programutvärdering i januari 2017 2017 års innehåll i programutvärderingarna från både Umeå och Skellefteå. Det finns mycket positivt att lyfta med programmet och stapeldiagrammen visar i stort att studenterna är mycket nöjda. Det finns dock förbättringsområden som vi i programrådet 2017-2018 ska se över och som även lärarlagen ska arbeta med. Rådet förmedlar därmed studenternas förbättringsförslag till kursansvariga lärare som sedan tar tag i detta vid kursförbättringsmöten. Bland annat så måste organisation och genomförande för examensarbetet ses över, seminariernas upplägg och variation utifrån redovisningsformer måste ses över så att de kräver mer av studenterna samtidigt som lärarna inte bör få mer arbetsbelastning, olika och mer varierade examinationsformer bör också införas. Nedanstående kommentarer och förbättringsförslag från studenterna utgör grunden för många av de frågor som rådet arbetar med. Utvärderingarna med respektive sammanställning har tidigare skickats till Lärarhögskolan och rådet anser att i alla fall sammanfattningen från både Skellefteå och Umeå borde bifogas till denna analys. Nedan listas allmänna och sammanfattade kommentarer från studenterna om utbildningen. Kommentarerna har tagits både från den skriftliga och den muntliga programutvärderingen: Inför VFU-perioder: studenter saknar hjärt- och lungräddning. Det är svårt att få till men det är något vi måste göra eftersom efterfrågan kommer från flera studentgrupper. LH menar att praktiken d v s förskolorna får/bör ta detta ansvar. VFU: Eftersom studenterna oftast haft VFUplacering på samma förskola vore det bra och önskvärt att få göra besök på andra förskolor för att få en bredare bild av förskolans verksamhet. VFU: Svårt att lägga upp en VFU under tre perioder på en och samma småbarnsavdelning. Skulle behövt en annan placering för att se mer
Sid 9 (11) och för att utmana sig själv mer. Studenter uttrycker att de inte fått tillräckligt med erfarenheter av att arbeta med olika åldersgrupper i förskolan eller på olika förskolor. Kritik mot att det har varit svårt, i stort sett omöjligt att byta VFU-placering. Mer fokus på musik. Mer estetiska ämnen något studenter anser att de verkligen behöver mer av för att arbeta med olika estetiska uttrycksformer tillsammans med barn. Här efterfrågas mer djup och mindre att skrapa på ytan i alla estetiska lärprocesser. Upplever att vid ett flertal tillfällen att föreläsare föreläser och hänvisar till barn i skolan och inte har anknytning till yngre barn, förskolebarn. Viss litteratur och föreläsningar fokuserar på elever i skolan, skolan och äldre barn i förskolan. Vill ha mer innehåll som fokuserar på de yngsta barnen och förskola. Även praktisk tillämpning upplevs vara mer kopplat till äldre barn i förskolan. Mer fokus efterfrågas på de yngsta barnen i förskolan och didaktisk tillämpning tillsammans med dem. Svårt att skriva en vetenskaplig text, examensarbetet. Skulle behöva en bättre introduktion till arbetet. Repetition i direkt anknytning inför skrivandet efterfrågas, gärna en heldag om de olika delarna i en rapport. Kanske även handledarna kan vara med för att alla ska få samma information (betoning på samma information). Studenterna upplever att det har sett mycket olika ut beroende på vilken handledare man har haft. Examensarbetet: Vetenskapsteori önskas i kursen innan examensarbeteskursen eller inledningsvis i kursen. Tydlig information. Bra och relevant om man kunde få in även ergonomi i utbildningen. Förebyggande både för tiden som student och även inför arbetet tillsammans med barn i förskolan. Kanske något för skapande och lek i förskolan-kursen då det finns inslag om bl.a. rörelse? Muntliga halvtidsutvärderingar i längre kurser för att öka studenternas möjligheter att påverka sin utbildning. Några andra punkter som tagits upp av studenter på rådsmöten: Studenterna efterfrågar mer kvalitetstid med lärarna på kurser. Det vill säga att lärarna mer utmanar studenterna på seminarier och föreläsningar. Examinationsvariation efterlyses också och detta kan sammanfattas i att studenter vill se högre lärartäthet med både fler föreläsningar från lärare och handledning/deltagande i workshops och seminarier. Nu lämnas för mycket till studenterna själva i basgrupperna, med likvärdighetsproblem mellan grupper och ibland svårighet att lära det som ingår i kursen som följd. Gruppindelning i basgrupperna och gruppkänsla är viktiga lärandefaktorer och därför bör gruppindelningen inte vara statisk utan varieras i större grad under terminerna. Internationalisering Programmet och lärare från TUV anser att Tromsösamarbetet har utvecklingspotential. Vi kan förstå om studenterna inte anser att Tromsö är lika exotiskt som Australien och Nya Zeeland men i rådet ser vi till kvaliteten och möjligheten till måluppfyllelse av förväntade studieresultat (FSR) och då är utbyte med Norge en bra partner. Tromsö är positiva till att utveckla samarbete mellan våra förskollärarprogram både i kurser och i VFU. Lärare på TUV och i Tromsö har tänkt söka Erasmus för detta. Det har även påbörjats ett partnerutbyte med Irland gällande både forskning och grundutbildning. Studenter läser en hel termin på Irland som kan tillgodoräknas. Rådet ser även här ett potentiellt utbyte där kvaliteten i utbildningen kan behållas.
Sid 10 (11) I dagsläget har programmet ett antal utbyten med Australien under VFU:n. Vi hoppas att detta utbyte blir bättre framöver än det hittills har varit. Samverkan Examensarbetets koppling till forskning och VFU-handledares frågeställningar. Här hoppas vi på en utveckling under 2018. Vi har inte stor kunskap kring nuvarande samverkan med handledare på VFU:n men rådet hoppas att det kan öka. Förskolenätverket i Västerbotten med omnejd har en rådsrepresentant som kan fånga upp vad som händer och sker i vår närhet. Helena Rosqvist deltar i detta nätverk. Nationella nätverksträffen vt 2017 i Umeå, Nätverk förskollärarutbildare, 25 deltog från hela landet. Förskoleforskning från Umeå presenterades. Innehållet i mötet var även; övningsförskoleprojektet nationellt, studenter med svenska som andra språk behövs ute i verksamheten men faller mellan stolarna på utbildningar, samt information från pilotomgången av UKÄ:s utvärdering av förskollärarutbildning. Syftet med nätverket är; utbyte, plattform för kommunikation, möjliggöra för framtida rekrytering, hur ska vi få förskollärare att läsa vidare, en termin på avancerad nivå etc. Professionskompetens är viktig i förskollärarprogrammet men få förskollärare går vidare inom akademin. I övningsskoleprojektet har vi haft konkreta förslag som inte följts upp. Bland annat skrevs detta i ett protokoll; Tydlighet gentemot rådet, vad vi ska göra i övningsskoleprojektet? Rådet ser möjligheter att ha seminarier tillsammans med VFU-handledare, vidare hoppas rådet att övningsskolorna ska öppna för fältstudier för våra studenter, rådet anser även att förskolors personal skulle kunna bjudas in till föreläsningar som erbjuds för studenter i kurser, Angående skrivelsen som Gerd P skrev så ansåg rådet att den inte var nytänkande. Rådet har stora förhoppningar om att den nytillsatta gruppen ska göra övningsskoleprojektet bättre. Ett av problemen som också kopplar till övningsskoleprojektet är att placering av studenter på VFU:n inte fungerar. Lärarhögskolan bör tydligare kommunicera med samordnarna att det inte är kvalitet för en förskollärarstudent att komma tillbaka till samma förskola under hela sin utbildning. Det resulterar ofta i att studenten bara möter t ex småbarnsgrupp under hela sin utbildning. Jämställdhet Är ett område som ska ses över i vår kommande progressionsanalys. Bör läggas in frågor kring detta i mitt- och slututvärderingen. Genusinnehåll i kurser? Samlad programanalys Kommande och fortsatta mål för förskollärarprogrammet Vi arbetar vidare med utvärderingarna av programmet eftersom de ger en bra grund för verksamhetsplanering för programrådet. Borttaget:! Vi hoppas också på beviljande av progressionsöversynen så att den hinns med innan UKÄ ska utvärdera programmet. I denna progressionsöversyn har rådet tänkt gå igenom ett antal kursplaner och se över litteraturlistor och FSR så att den fördjupning som studenterna efterfrågar ska kunna byggas in i programmet.
Sid 11 (11) Rådet och Lärarhögskolan bör även starta upp arbetet med att söka efter nya lärarmedlemmar och ordförande i rådet eftersom mandattiden är slut i december 2018. Rådet känner en viss oro inför den kritik som kommer från studenter om att programmet inte håller måttet när det gäller bland annat lärartäthet på kurser. Det är ett problem som rådet inte till så stor utsträckning kan råda över eftersom kurspengen för samhällsvetenskap och humaniora är så pass låg. Vi ska dock aktivt försöka att påverka institutionernas kvalitet i upplägg av examination och seminarieverksamhet under 2018. Rådet ser också med tillförsikt fram emot utvecklingsarbetet av programmet i Örnsköldsvik, som vi hoppas kommer att ge ringar på vattnet även i Umeå.