Klimatet, Skogen och Granbarkborren - Klimatdata ur ett användarperspektiv Anna Maria Jönsson Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Enheten för naturgeografi och ekosystemanalys
Effektmodellering ett verktyg för att översätta klimatmodellernas framtidsprojektioner till ekosystemeffekter ökar vår förståelse för klimatförändringens påverkan ökar därmed möjligheten att hitta lämpliga åtgärder
Tre kunskapsnivåer Artspecifik fenologisk beskrivning trädslag, skadegörare Utbredning? Ekosysteminteraktioner Kvantitet? Skötselaspekter riskhantering, ekonomi Kan vi påverka?
Klimatet, Skogen och Granbarkborren I Sverige kan ett varmare klimat komma att medföra ökad skogsproduktion, bl.a. pga längre växtsäsong. Men klimatförändringen påverkar risken för skador Ett varmare klimat gynnar många skadegörare, t.ex granbarkborren Extrema väderlekshändelser kan minska trädens motståndskraft mot skadegörare, t.ex torka, storm, översvämning, temperaturbakslag
Två generationer granbarkborrar per år? Temperaturberoende svärmning Temperaturberoende utveckling från ägg till ny barkborre Vanligen en generation per år i Sverige Oftast två generationer per år i Danmark
Användning av klimatdata Dataset E-Obs Griddade observerade data Användning Modellutvärdering med data från fältobservationer RCM_ERA40 8 st RCM, återanalys Utvärdera betydelsen av regional klimatmodell RCA3_GCM_A1B 7 st GCM Kvantifiera spridning mellan globala klimatmodeller
Modell över granbarkborrens årscykel > Uppvaknande från vinterdvala
Uppvaknande från vinterdvala Temperatursumma 120 graddagar (+5 o C) Dag nr Dygnsmedel o C Graddagar 1 2 0 2 7 7-5=2 3 15 15-5=10 Summa 12 Augusti Juli Juni Maj April 1950 2000 2050 2100 Data för Växjö, RCA3-ECHAM5 A1B År
Modell över granbarkborrens årscykel > Vårsvärmning Uppvaknande från vinterdvala Vinterdvala
Datum för vårsvärmning kalibrering behövs! Första dagen med dygnsmaxtemperatur över 20 o C Augusti Juli Juni Maj April 1950 2000 2050 2100 Första dagen med dygnsmaxtemperatur över 16 o C År Augusti Juli Juni Maj April 1950 2000 2050 2100 År
Modell över granbarkborrens årscykel Augusti Utveckling av första generationen 625 GDD (+5 o C) Juli Juni Maj April 1950 2000 2050 2100 > År Vårsvärmning Uppvaknande från vinterdvala
Första generationen fullt utvecklad - spridning mellan klimatdataset, beräkning för 1961-1990 Spridning (antal dagar)
Modell över granbarkborrens årscykel Utveckling av första generationen Sommarsvärmning > Vårsvärmning Utveckling av andragenerationen Uppvaknande från vinterdvala Vinterdvala
Svärma eller sova? Simulering UTAN och MED diapausmodell Antal år under 30-års period 30 20 10 0 1961-1990 2071-2100 UTAN MED MED MED + anpassning Två generationer per år Misslyckad reproduktion
Två generationer granbarkborrar 1961-1990 1981-2010 2011-2040 2041-2070 2071-2100 % av år Data från RCA3-ECHAM4 A1B
Svärmningsperiodens längd ENSEMBLEmedelvärde 1961-1990 2070-2098 2011-2040 Standardavvikelse 2070-2098 2070-2098 RCA3.0_A1B _HADCM3ref _HADCM3high _HADCM3low _ECHAM5 _BCM_DM _CCSM3 _CNRM 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Antalet dagar Start: första generationen fullt utvecklad Stopp: diapaus initierad av signaler från ljus och temperatur 0 10 20 30
Två generationer ökar risken för skador? Stormskador Vindhastighet Temperatur (tjäle) Trädens torkstress Nederbörd Temperatur Skötselanpassning Minska stormskaderisken Tidigare slutavverkning Ökad lövandel i landskapet Upparbetning av stormfällda träd CO 2
Hur långt har forskningen kommit? Grundläggande kunskap om enskilda trädslag, grödor och skadegörare. Utveckling av ekosystemmodeller krävs för att förstå effekter av extrema väderlekshändelser påverkan av ogräs, insekter och patogener interaktion mellan klimat och brukningsmetod Utveckling av klimatmodeller möjliggör utveckling och förbättring av effektmodeller!
Tack! Klimatförändring IPCC 2007 Stormskador Skogsskötsel Granbarkborre