23.8.2013. Grunder för kursbedömning. Uppgift. Uppgift. Introduktion. 3. Kursprov



Relevanta dokument
5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare Sid 1

Prevention och folkhälsoarbete

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

En god hälsa på lika villkor

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Folkhälsopolitiskt program

Välfärds- och folkhälsoprogram

4. Behov av hälso- och sjukvård

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?

Stockholm Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Vad är folkhälsovetenskap?

Eskilstuna Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Preliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga

1 (10) Folkhälsoplan

Hälsoplan för Årjängs kommun

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Folkhälsopolitiskt program

Salutogent förhållningssätt

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Salutogen demensomsorg

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Vid bedömningen i gymnastik beaktas de studerandes aktivitet, ansvarsfullhet och inställning samt deras färdigheter, kunskaper och funktionsförmåga.

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

Presentation. Jan-Eric Ekberg. Enheten Idrottsvetenskap/Department of. Forskningsområde: Skolämnet idrott och. Biträdande enhetschef.

HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING

HÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag

Filmen Hotell Vistet.

Aktivitet Relation - Identitet

REPETITIONSFRÅGOR FÖR HÄLSOKUNSKAP TILL KURSERNA HÄ1, HÄ2 OCH HÄ3

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Folkhälsoplan

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Mellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma.

Prevention och behandling vid

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

MIRA i Skolan. Reflektionsbok!

STUDIEPLAN ÄLDRES HÄLSA OCH LIVSVILLKOR

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Hälsa på lika villkor? År 2010

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete

När någon i familjen fått cancer

Validering i Sörmland

DÖDA VINKELN. Om sexualitet Hanna Möllås

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Äldres hälsa och livskvalitet 200 poäng Kurskod: GERÄLD0

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Elva målområden för folkhälsoarbetet

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

Hälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle

Strategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg

Transkript:

Introduktion HÄLSOKUNSKAP 1 Hälsokunskapens grunder Nina Westerback Kursbok: Hälsokunskap för gymnasiet 1-2 Kannas, Eskola, Räsänen, Mustajoki Schildts 2007 Bedömbara arbeten: Föredrag (muntligt och skriftligt arbete) Hemuppgift Kursprov 1. Föredrag om förebyggande av sjukdomar: Välj en sjukdom som du vill veta mer om Folksjukdomar hjärt- och kärlsjukdomar cancer mental ohälsa sjukdomar i stöd- och rörelseorganen diabetes allergier lungsjukdomar munsjukdomar Smittsamma sjukdomar influensa - H1N1 fågelinfluensa könssjukdomar HIV och aids hepatit malaria borrelios och kumlingesjukan 2. Hemuppgift: Arbetet skall vara skrivet på dator med fontstorlek 12, radavstånd 1,5 Arbetets längd bör vara minst 2 sidor + eventuella bilagor (bilder, tabeller, statistik ) Muntlig presentation 10-20 minuter fritt format. Alla källor och internetadresser skall finnas i slutet av arbetet Arbetet bedöms utgående från innehållet och presentationen. Arbetet skall se på sjukdomarna från både individ och samhällsperspektiv. Jag vill att ni ska ha med statistik angående ämnet, vad sjukdomen innebär, hur man kan få sjukdomen, hur man kan undvika att få den. Berätta även vad det innebär om man har sjukdomen eller har risk för att insjukna i andra sjukdomar. Inledning, avhandling, avslutning! Kan inkludera en intervju med en som bär sjukdomen eller har haft den. Hälsoaktualiteter Presentation av en hälsonyhet. Alla skall berätta varsin hälsonyhet under kursens gång, senast före provveckan börjar. Lektionerna kan påbörjas eller avslutas med en hälsonyhet. 1

3. Kursprov Grunder för kursbedömning Kursboken s. 7-92, 130-135, 201-208, 229-240 Bedömning: Kursen bedöms med vitsord som bestäms av: Föredrag Hemuppgifter Kursprov Timaktivitet Läxor Elevernas förmåga att förstå och tillämpa fakta om hälsa och sjukdom Elevernas förmåga att använda och kombinera information ur olika källor Elevernas förmåga att reflektera över etiska värderingar om hälsa och sjukdom Elevernas förmåga att motiveras till att sköta sin hälsa Elevernas förmåga att bedöma samhälleliga beslut om hälsa och sjukdom Uppgift Vad handlade nians hälsokunskap om? Lista upp teman ni minns från det året. (jobba gärna i par eller grupp) Uppgift Vad lärde du dig i nians hälsokunskap? Skriv ner åtminstone en ny insikt du fick. Det ska vara ett konkret stycke kunskap. (jobba ensam) Datum Lektion Tema Sidor 15.8.2013 1 Kursintroduktion 16.8.2013 2 Hälsan - ett värde, ett mysterium. Hälsans olika dimensioner 14-23 19.8.2013 3 Främja och förebygga: Förebyggandets tre olika skeden (primär, sekundär och tertiär prevention), WHOs fem olika delområden inom hälsofrämjande arbete 27-36 22.8.2013 HÖGSAND 23.8.2013 HÖGSAND 26.8.2013 4 Hälsa fördelas inte jämnt 37-44 29.8.2013 5 Vilka sjukdomar lider finländarna av? Folksjukdomar, etc. Genomgång av föredragen. 45-55 30.8.2013 6 Mer om de västerländska sjukdomarna 2.9.2013 7 Hjärt- och kärlsjukdomar 5.9.2013 8 Cancer 6.9.2013 9 Diabetes 9.9.2013 10 HIV och lungsjukdomar 12.9.2013 11 Näring och hälsa 13.9.2013 12 Föredrag 16.9.2013 13 Föredrag 19.9.2013 14 Dags att uppsöka läkare 219-228 20.9.2013 15 Egenvård och första hjälp 23.9.2013 16 Må bra på jobbet 201-208 26.9.2013 PROVVECKA 27.9.2013 17 Provförberedande lektion 30.9.2013 PROVVECKA 7.10.2013 18 provutgivning Introduktion Varför hälsokunskap? Vad innebär hälsofärdigheter? Vad innebär hälsokompetens? 2

Uppgift, del 1 Uppgift, del 2 Rita en symbol för hälsa. Berätta för ditt par varför du har valt just den symbolen. Kom till tavlan och placera ut symbolen på en linje (bra - dåligt) för hur du känner dig i dag. Uppgift Vad betyder hälsa för oss? Vad betyder hälsa för mig? Vad är det viktigaste i livet för mig? Vad betyder hälsa för mig? Vad är det viktigaste i livet för mig? Barnens rättigheter, självaktning, en känsla av att ha utträttat något betydelsefullt, hälsa, arbete, fritid, kärlek och människorelationer, en ren miljö, nationell trygghet, jämställdhet mellan könen Definitioner på hälsa Sök fram och förklara (s. 18-19 i boken): WHO:s definition Funktionalistisk syn på hälsan Positiv hälsa Några definitioner WHO: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt psykiskt och socialt välbefinnande, ej endast frånvaro av sjukdom (1948) Galenos (129 - ca 200 e Kr): ett tillstånd i vilket vi varken lider ont eller är förhindrade från det dagliga livets funktioner 3

Hur blir man 100 år? Vilka saker kännetecknar friska 100-åringar? Bra mat Motion Social sammanhörighet... Och det där med rökning då? Grund för god känsla av sammanhang: Goda relationer / socialt stöd Meningsfull sysselsättning God barndom / uppväxt Balanserat liv Påverkningsmöjligheter Upplevelse av struktur och sammanhang KÄNSLA AV SAMMANHANG ett förhållningssätt till livet - Begriplighet Förutsägbarhet och ordning / Kunskap Hanterbarhet Kontroll / Handling Meningsfullhet / Motiv Hälsans dimensioner Fysisk Psykisk Social Fysisk hälsa Social hälsa God funktionsförmåga Tillräckliga resurser hos livsfunktionerna för att upprätthålla välbefinnande Ofta objektivt mätbar Förmåga att skapa och upprätthålla relationer Att ha ett lyckligt och balanserat liv tillsammans med olika människor i olika situationer Nära relaterad till sexuell hälsa 4

Mental hälsa Med psykiska resurser menas: Förmåga att använda sina psykiska resurser, att kunna möta och lära sig av utmaningar Att skapa, lösa problem och tillämpa sina kunskaper Emotionella resurser stabilt känsloliv Kognitiva resurser intelektuellt Motivation förmåga att vilja satsa på livet, bli motiverad Emotionell hälsa Förmåga att uttrycka känslor på ett konstruktivt sätt Förmåga att känna igen och kunna känna igen känslor (glädje, sorg, hat, kärlek...) Att kunna behärska sig Andlig hälsa En stabil tro, djup tillit och visshet inför existentiella frågor Känna att livet är meningsfullt Hälsans dimensioner Hälsa ohälsa Frisk sjuk Livskvalitet, lycka misär, olycka kan kombineras hur som helst Välbefinnande/ hälsa Ex: Danskarna röker mycket (speciellt kvinnorna) dricker mycket alkohol äter mycket animaliskt fett Lycka,livskvalitet Hälsa 1. Danmark 1. Sverige (svenskar lever 3 år längre) 6. Finland 19. Japan 20. Grekland 20. Danmark 5

Sjukdomens uttryck Varierar Fynd symptom Ska symptom botas? Sjukdom ur medicinskt perspektiv: skada i vävnad Sjukdom ur mänskoperspektiv: jag känner mig sjuk Lycka 50 % genetiskt betingad Livssituationer Egna val Vad skulle ni kunna göra bättre för må ännu bättre? FRÄMJA OCH FÖREBYGGA Hälsans byggstenar 1. Arvsmassa 2. Levnadsvanor 3. Samhälle och hälsovård 4. De egna valen och slumpen Hälsofrämjande arbete Försöka påverka de faktorer som stärker våra hälsoresurser och vår livskvalitet Samhälleliga Individuella Den process som gör det möjligt för människorna att genom att få kontroll över sina hälsodeterminanter (styrande faktorer) förbättra sin hälsa kunna leva ett aktivt och produktivt liv Hälsovård Förebyggande hälsovård Primärprevention Riktas mot friska människor. Ex hälsorådgivning, vaccinering Sekundärprevention Riktas mot personer som fått sjukdomssymptom för att förhinda att symptomen förvärras, eller upptäcka tidigt. Ex. Mäta blodtryck, screeningundersökningar Kurativ hälsovård och rehabilitering Tertiärprevention Riktas mot människor som redan insjuknat för att förhindra att sjukdomen förvärras. Ex. vård och rehabilitering av patienter med kroniska sjukdomar 6

Ottawa manifestet 1986 WHOs strategier för främjande av hälsa 1. Att skapa en hälsoinriktad samhällspolitik 2. Att skapa en hälsofrämjande miljö 3. Att utveckla den hälsofrämjande verksamheten på lokal nivå. Att skapa organisationer som främjar hälsa 4. Hälsoupplysning och hälsofostran för befolkningen att förbättra hälsokunskap 5. Att utveckla hälsovårdsservicen 1. Att skapa en hälsoinriktad samhällspolitik Att göra det hälsosamma valet till det enklaste valet Att utveckla en sund samhällspolitik och Att minska ojämlikheterna i samhället Åtgärder: - Lagstiftning ex.? - Ekonomiska åtgärder ex.? - Beskattning ex.? - Organisatoriska förändringar ex.? 2. Att skapa en hälsofrämjande miljö 3. Att utveckla den hälsofrämjande verksamheten på lokal nivå Att skydda och bevara naturen och naturtillgångarna ex.? Att göra omgivningen så hälsofrämjande som möjligt ex.? Att hjälpa människor till självhjälp Att stärka gemenskap och delaktighet Att stödja föreningsverksamhet Att öka det sociala kapitalet 4. Hälsoupplysning och hälsofostran för befolkningen Hälsokunskap som läroämne och livslångt lärande Hälsorådgivning Hälsokampanjer Ökar kunskap och färdigheter och förändrar attityder 5.Hälsovårdstjänsterna riktas mot nya målgrupper Tyngdpunkt lägges på: - Egenvård - Närvård - Primärvård 7

Nationella mål för hälsa Hälsa 2015 Barn. Att öka hälsa, välbefinnande och trygghet Ungdomar. Rökning minskas från > 30% till <15% bland 16-18åringarna. Alkohol och narkotikaförbrukning till 1990 års nivå Unga vuxna. Att minska dödsfall pga olycka eller våld med 1/3 från nivån år 1990 Äldre personer. Att förbättring av funktionsförmågan hos >75åringar fortsätter i samma takt som senaste 20 år Jämlikhet. Att skillnaden i dödlighet mellan könen, grupper med olika utbildning och olika yrkesgrupper minskar med 1/5 8