EKOLOGISK KOMPENSATION BAKGRUND OCH INFORMATION OM PROJEKTET MUNICOMP EKOLOGISK KOMPENSATION SOM STYRMEDEL, MED INRIKTNING MOT PLANPROCESSEN Ingemar Jönsson, Professor i teoretisk och evolutionär ekologi, Högskolan Kristianstad
VAD ÄR EKOLOGISK KOMPENSATION? Fullständig eller partiell gottgörelse av skada på naturmiljö som utgör allmänna intressen, såsom arter, naturtyper, ekosystemfunktioner och upplevelsevärden. Gottgörelsen kan ske genom att den som orsakat skada tillför nya värden eller säkerställer befintliga värden som annars skulle riskera att gå förlorade. Naturvårdsverket (2016) Bygger på att vi inte över tid inte ska förlora mer miljövärden (No-Net-Loss) och att det är exploatören som ska bekosta kompensationen (principen att förorenaren betalar ).
BAKGRUND ÖKAT INTRESSE FÖR EKOL. KOMP. Behov av bättre styrmedel för att stoppa förlusterna av biologisk mångfald och ekosystemtjänster och öka möjligheterna att uppnå de nationella miljömålen.
SOU 2013:68 Prop. 2013/14:141 Det råder oklarheter kring den samlade nyttan med en utökad och mer konsekvent tillämpning av ekologisk kompensation.
2016 (MARS): BESLUT OM STATLIG UTREDNING OM EKOLOGISK KOMPENSATION. 2017 (APRIL): SOU 2017:34. REMISS APRIL OKTOBER 2018. PROPOSITION? Uppdraget har varit att identifiera och föreslå åtgärder för att åstadkomma en effektivare och mer konsekvent tillämpning av ekologisk kompensation i samband med större exploatering och ingrepp i värdefulla mark- och vattenområden. Åtgärderna ska syfta till att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
NATURVÅRDSVERKET FÖRORDAR EN PRÖVNING I TVÅ STEG Först efter att prövningsmyndigheten bedömt att verksamheten eller åtgärden kan tillåtas aktualiseras frågan om kompensationsåtgärder. Om påverkan från åtgärden eller verksamheten inte kan begränsas i tillräcklig utsträckning för att tillgodose miljöbalkens krav för att tillåta verksamheten bör kompensationsåtgärder inte läggas till grund för ett beslut att lämna tillstånd eller dispens. Ansökan bör istället avslås. Naturvårdsverket 2016. Handbok 2016:1 Kompensation ska inte vara ett sätt att underlätta exploatering. Exploatörer ska inte kunna köpa sig rätten att exploatera.
SKADELINDRINGS-HIERARKIN
DET KOMMUNALA PERSPEKTIVET HAR INTE VARIT I FOKUS Naturvårdsverket anser att tillämpning av ekologisk kompensation i den kommunala planeringen kan vara ett viktigt bidrag i miljömålsarbetet. Vägledning kring kommunal planering och tillämpning av plan- och bygglagen ligger dock utanför Naturvårdsverkets ansvarsområde och beskrivs därför inte närmare här. Naturvårdsverket 2016. Handbok 2016:1
7 projekt beviljade forskningsmedel.
EKOLOGISK KOMPENSATION SOM STYRMEDEL ETT KOMMUNPERSPEKTIV Transdisciplinärt forskningsprojekt 2018-2020 Högskolan Kristianstad Anthesis Enveco AB EnviroEconomics Sweden IVL Svenska Miljöinstitutet Enetjärn Natur AB Lomma Kommun Helsingborgs kommun Kommunförbundet Skåne
Projektets syfte: Ge kunskap och förslag på riktlinjer för användning av ekologisk kompensation i Sverige, med fokus på kommunerna. Från kickoff 26-27 februari Fredrik Bengtsson, Helsingborg kommun Henrik Scharin, Anthesis Enveco Ingemar Jönsson, Högskolan Kristianstad Erik Lindblom, IVL Svenska Miljöinstitutet Scott Cole, EnviroEconomics Sweden Helena Björn, Lomma Kommun Tore Söderqvist, Anthesis Enveco Therese Jephson, Frida Franzén, Kommunförbundet Skåne Tyréns Johanna Ersborg, Enetjärn Natur Linus Hasselström Anthesis Enveco Anna Mellin IVL Svenska Miljöinstitutet
Utgångspunkt: Kommunerna har en viktig roll om ekologisk kompensation ska bli ett allmänt styrmedel vid lokal exploatering på grund av det kommunala planmonopolet. Exploatering av vardagslandskap utan kompensation leder lätt till de små stegens tyranni, där den sammantagna effekten av många små förluster av naturvärden blir stor.
Frågeställningar: Hur ser en bra design ut för ekologisk kompensation i ett kommunalt perspektiv? Hur kan ekologisk kompensation bli ett mer accepterat styrmedel? Vilken betydelse har flexibilitet i kompensationen? Hur kan ekologisk kompensation och skadelindringshierarkin integreras på ett bra sätt? Hur har ekologisk kompensation använts i kommunerna och vad finns för lärdomar att dra?
Projektet fokuserar på kompensation av påverkan från kommunala planeringsbeslut: Exploatering eller utveckling av verksamhet som kräver detaljplanering och därför är reglerade av Plan- och Bygglagen (PBL). Både privat och kommunal mark. Ex. bostadsbyggande, skolor, lokala vägar. Projekt kommer inte att behandla: Miljöfarlig verksamhet som täcks av Miljöbalken. Ex. gruvverksamhet, kraftverk, järnvägar, motorvägar. Skyddade områden som täcks av Miljöbalken eller EUlagstiftning. Ex. ingrepp i naturreservat eller Natura 2000-områden.
Projekt-design
Projekt-design Analys av olika typer av kompensationssystem med avseende på bl. a. kostnadseffektivitet, flexibilitet, politisk acceptans, lagstöd. Litteratur-review + analys av genomförda kompensationsprojekt i kommuner.
Projekt-design Hur kan man skapa acceptans för ekologisk kompensation, och vilken betydelse har flexibilitet i val av kompensationmiljö/-värden? Bl. a. studier av hur allmänheten ser på olika typer av kompensations-åtgärder.
Projekt-design Hur kan ekologisk kompensation kombineras med skadelindrings-hierarkin på ett bra sätt? Litteratur-review + erfarenheter från kommunerna.
Projekt-design Vad kan vi lära oss av de kommuner som redan använder ekologisk kompensation? Analys av modeller för kompensation i Lomma, Helsingborg + andra kommuner i Sverige. Analys av genomförda kompensationsprojekt.
Projekt-design Slutsatser och rekommendationer från projektet i slutet av 2020.
Projekt-design Referensgrupp som ger feedback på projektet.
Projekt-design Kommunförbundet Skåne kommunikationspartner i projektet. Skapa kontaktytor mellan projektet och kommuner och andra intresserade aktörer. Möten, nyhetsbrev, slutkonferens, guide.
Kommunförbundets nätverket viktigt för dialog under projektets lopp. Hör gärna av er med synpunkter och erfarenheter! Examensarbete om kompensation (HKR): Jack Olofsson.