Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Energimyndigheten Yttrande över Energimyndighetens förslag till föreskrift för elbusspremien Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget Remissen innehåller förslag till Statens energimyndighets föreskrifter (STEMFS 2018:x) om elbusspremie. Den föreslagna föreskriften innehåller bestämmelser om hur premien ska betalas ut, vilka uppgifter som behövs för att visa att en buss uppfyller kraven i förordningen (2016:836) om elbusspremie samt preciseringar av vad som avses med närmast jämförbara buss med förbränningsmotor enligt förordningen och vad som menas med att laddhybrider ska köras huvudsakligen på el. Det anges att föreskriften föreslås träda i kraft under 2018. Skälen för Regelrådets ställningstagande Bakgrund och syfte med förslaget I remissen anges att år 2016 införde regeringen en elbusspremie i syfte att öka antalet elbussar i Sverige. Elbusspremien är reglerad genom förordning (2016:836) om elbusspremie. Från och med den 1 februari 2018 har nämnda förordning ändrats i vissa avseenden. I konsekvensutredningen anges att i den ändrade förordningen har regeringen i vissa avseenden avstått från att reglera detaljerade villkor. I stället har regeringen bemyndigat Energimyndigheten att utfärda föreskrifter för att kunna söka samt erhålla elbusspremien. Av konsekvensutredningen framgår att Energimyndigheten har tagit fram en vägledning som stöd för den sökande. Vägledningen har reviderats med hänsyn till den ändrade förordningen och föreslagna föreskrifter. I konsekvensutredningen anges att förutom landets kollektivtrafikmyndigheter, vissa kommuner och vissa aktiebolag (till vilka den regionala kollektivtrafikmyndigheten har överlåtit befogenhet att upphandla kollektivtrafik) berörs företag som ska bedriva kollektivtrafik, vilka kan vara privat- eller offentligt ägda. I konsekvensutredningen anges att hur elbusspremien tillfaller sökanden beror på vilken som söker och hur avtal och överenskommelser ser ut lokalt. Enligt förordningen kan ett företag som bedriver kollektivtrafik söka elbusspremie dels för bussar som företaget kör på uppdrag av exempelvis en kollektivtrafikmyndighet och dels för bussar som företaget använder i kommersiell trafik. I dessa fall Postadress Webbplats E-post 1/5
tillfaller hela premiebeloppet företaget. Emellertid kan en kollektivtrafikmyndighet och en operatör (företaget) som kör på avtal för kollektivtrafikhuvudmannen var för sig ansöka om elbusspremie för elbussar. Dock kan partnerna inte erhålla premie för samma bussar. I det fall båda parter söker premie för samma bussar har kollektivtrafikmyndigheten företräde framför företaget och erhåller hela premien. Myndigheten kan då själv avgöra på vilket sätt företaget ersätts för fördyrande kostnader på grund av anskaffande av elbussar. Antingen erhåller företaget hela beloppet eller ersätts enligt överenskommelse via separat avtal. Regelrådet finner redovisningen av bakgrund och syfte godtagbar. Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd I konsekvensutredningen anges att Energimyndigheten i stället för en föreskrift kan välja att enbart informera om ansökningsförfarandet i vägledningen. Eftersom vägledningen idag innehåller delar som är allmänt hållna, behöver den uppdateras oavsett om föreskrifter tas fram eller inte. Problemet med att tillhandahålla endast en vägledning är den inte behöver följas. En sådan hantering skulle riskera att bli otydlig och även föranleda att olika tolkningar görs av förordningen. Regelrådet finner redovisningen av alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd godtagbar. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten I konsekvensutredningen anges att kommissionens förordning (EU) om statsstöd nr 651/2914 ska tillämpas om det är ett företag som söker elbusspremien. Det innebär att ansökan om elbusspremie måste skickas in till Energimyndigheten innan verksamheten är inledd. Med att verksamheten är inledd betyder att premien ska sökas innan bindande avtal har tecknats mellan företaget och elbussleverantören. Regelrådet gör följande bedömning. Av redovisningen framgår vilka krav som gäller för att ett företag ska kunna beviljas elbusspremien i enlighet med bestämmelserna i EU:s förordning om statsstöd. Dock görs ingen bedömning om huruvida de föreslagna bestämmelserna överensstämmer med EU-rätten. Därför anser Regelrådet att redovisningen inte är tillräcklig. Regelrådet konstaterar att det av redovisningen av bakgrund och syfte med förslaget framgår att enligt förordningen kan en kollektivtrafikmyndighet och dess operatör (företaget) söka elbusspremie för samma bussar, och då har kollektivtrafikmyndigheten förtur och erhåller hela premien. Det anges att antingen erhåller företaget hela beloppet eller ersätts enligt överenskommelse via separat avtal. Regelrådet noterar att det saknas ett resonemang om huruvida detta förfarande är förenligt med EU:s statsstödsregler, särskilt mot bakgrund att det anges att kollektivtrafikmyndigheten kan låta företaget erhålla hela beloppet som kan uppgå till 100 procent av skillnaden i inköpspris mellan en elbuss och en närmast jämförbar buss med förbränningsmotor, vilket är avsevärt mer än i det fall företaget hade beviljats elbusspremien. Då skulle det beviljade beloppet maximalt kunnat uppgå till 40 procent av mellanskillnaden. Regelrådet finner redovisningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten bristfällig. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser I konsekvensutredningen anges att i och med att förordningen trädde i kraft 1 februari 2018 bör föreskriften börja gälla så snart som möjligt för att underlätta för företagen att göra korrekta ansökningar. Information om den nya föreskriften kommer att ske via befintliga kanaler, det vill säga till kontaktpersoner på kollektivtrafikmyndigheterna samt till aktuella branschorganisationer. Information Postadress Webbplats E-post 2/5
kommer även att läggas upp på Energimyndighetens hemsida med länk till föreskriften. Där kommer det också att finnas kontaktuppgifter till personer som kan besvara eventuella frågor. Regelrådet gör följande bedömning. Regelrådet anser att redovisningen av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande är tillräcklig. Av redovisningen påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet framgår att Energimyndighetens budget för premien är begränsad och det torde leda till att ett antal företag inte kommer att beviljas elbusspremie. Mot denna bakgrund och att vissa berörda företag är små familjeföretag, borde redovisningen ha innehållit information om behov av speciella informationsinsatser. Om detta inte är möjligt, borde det ha angetts. Regelrådet finner redovisningen av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande godtagbar. Regelrådet finner redovisningen av behov av speciella informationsinsatser bristfällig. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch I konsekvensutredningen anges att när det gäller företag som ska bedriva kollektivtrafik har branschorganisationen Sveriges bussföretag cirka 320 medlemsföretag som bedriver olika former av busstrafik. Det kan dock finnas fler bolag, exempelvis taxibolag eller andra företag som bedriver, eller avser att bedriva, kollektivtrafik med elbussar. Storleken på företagen kan variera från företag med 10 000 anställda till små familjeföretag. Regelrådet gör följande bedömning. Av redovisningen framgår vilka bussföretag som berörs utifrån antal. Regelrådet anser att det hade varit önskvärt att redovisningen innehållit mer specifik information om storleken på de aktuella företagen. Regelrådet anser också att det hade varit önskvärt att redovisningen innehållit information om antalet taxibolag som berörs av förslaget samt mer specifik information om vilka andra företag som kan beröras av de föreslagna bestämmelserna utifrån antal och storlek. Regelrådet finner redovisningen av berörda företag utifrån antal, storlek och bransch godtagbar. Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet I konsekvensutredningen anges att föreslagna föreskrifter inte bedöms få några särskilda effekter för företag då dessa är detsamma oavsett om det är en myndighet eller ett företag som söker premien. Administrativa kostnader I konsekvensutredningen anges att för företagen innebär en ansökan om elbusspremie en administrativ kostnad då de först ska ansökan om behörighet och därefter, om behörighet beviljats, sammanställa den dokumentation som behövs, formulera själva ansökan samt skicka in den till Energimyndigheten. Ingen ansökningsavgift tas ut. Tidsåtgången för att söka behörighet uppskattas till 20 minuter och att formulera och skicka in ansökan via Energimyndighetens webbplats tar uppskattningsvis 40 minuter. Att sammanställa dokumentation tar uppskattningsvis 10-30 minuter, beroende på hur många bussar det handlar om. Vid beräkningen av den administrativa kostnaden har Energimyndigheten utgått från en timlön på 300 kronor, vilket motsvarar en ungefärlig timlön för administrativ personal. Den sammanlagda kostnaden för ett företag som vill ansöka om elbusspremien blir då cirka 1000 kronor. Det anges att den föreslagna föreskriften innebär att dokumentation, exempelvis inskannade kopior av elbussarnas registreringsbevis eller andra dokument som styrker att elbussarna är klara för trafik och överensstämmer med ansökan, ska inskickas till Energimyndigheten i samband med begäran om utbetalning av premien. Det föreligger en administrativ kostnad att ta fram denna dokumentation. Postadress Webbplats E-post 3/5
Beroende på hur många bussar ansökan handlar om bör det inte ta mer än 30 minuter per buss att skanna in dokumentation och bifoga detta i ett mail. Lönekostnaden blir då cirka 100 kronor per buss. Regelrådet gör följande bedömning. Av redovisningen framgår en uppskattad administrativ kostnad per ansökan och per buss. Regelrådet anser att redovisningen är tillräcklig. Regelrådet anser att det hade varit önskvärt att redovisningen innehållit information om en uppskattning av hur många ansökningar som väntas inkomma till Energimyndigheten och hur många bussar som väntas omfattas av ansökningarna. Av redovisningen bakgrund och syfte med förslaget framgår att enligt förordningen har en kollektivtrafikmyndighet förtur till premien om både operatören (företaget) och myndigheten ansökt om premien. Regelrådet noterar att det av redovisningen inte framgår huruvida en kollektivtrafikmyndighet som beviljats elbusspremie i konkurrens med ett företag bara kan kompensera det företaget för ökade kostnader eller om myndigheten även kan kompensera en annan operatör som också har införskaffat en elbuss men som inte har ansökt om elbusspremie. Regelrådet finner redovisningen av administrativa kostnader godtagbar. Andra kostnader och verksamhet I konsekvensutredningen anges att EU:s förordning om statsstöd innebär, för ett företag som ska bedriva kollektivtrafik, att beräkningen av premiebeloppet blir annorlunda än om en myndighet söker elbusspremien. I vissa fall kan det innebära att premien blir lägre för ett företag jämfört med en myndighet. Om en myndighet söker premien utgör premiebeloppet 20 procent av elbussens inköpspris, dock högst 100 procent av mellanskillnaden mellan inköpspriset på elbussen och närmast jämförbara buss med förbränningsmotor. Om ett företag som ska bedriva kollektivtrafik söker premien utgör premiebeloppet 40 procent av mellanskillnaden mellan inköpspriset på elbussen och närmast jämförbara buss med förbränningsmotor, dock högst 20 procent av elbussens inköpspris. Elbusspremiens ram är 100 miljoner kronor per år fram till år 2023. En ansökan som kommer in och beviljas under ett år och där begäran om utbetalning inte kan ske under innevarande år kan utbetalningen komma att ske påföljande år. Regelrådet gör följande bedömning. Av redovisningen framgår budgetramen för elbusspremien, hur premiebeloppet beräknas och hur stort premiebeloppet maximalt kan bli. Regelrådet anser att redovisningen borde ha innehållit en uppskattning av inköpspriserna för en elbuss och närmast jämförliga buss med förbränningsmotor enligt de föreslagna bestämmelserna. Om detta inte är möjligt, borde det ha angetts. Regelrådet anser att det hade varit önskvärt att redovisningen innehållit mer utförlig information om kollektivtrafikmarknaden för elbussar och om huruvida upphandlingar av kollektivtrafiktjänster väntas innefatta krav om att tillhandahålla elbussar. Regelrådet finner redovisningen av andra kostnader och verksamhet bristfällig. Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag I konsekvensutredningen anges att alla företag som ska bedriva kollektivtrafik kan söka elbusspremien. Då föreskriftens regler gäller samtliga sökanden bedöms inte konkurrensen mellan företagen påverkas i något avseende. Däremot kan företag inte söka elbusspremien som ett annat företag äger vilket ligger i sakens natur då företaget i det fallet inte har kostnader för bussarna. Regelrådet gör följande bedömning. Av redovisningen andra kostnader och verksamhet framgår att budgetramen för elbusspremien är begränsad, vilket betyder att vissa företag kommer att få sina inköp av elbussar subventionerade medan andra företag måste bära hela kostnaden för elbussinköpet. Postadress Webbplats E-post 4/5
Regelrådet anser att redovisningen borde ha innehållit ett resonemang om huruvida elbusspremien kan påverka konkurrensförhållandena för berörda företag när det gäller tillhandahållande av kollektivtrafiktjänster med elbussar. Regelrådet finner redovisningen av påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag bristfällig. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden Regelrådet har i remissen inte kunnat återfinna något resonemang om att de föreslagna bestämmelserna kan påverka företagen i andra avseenden. Regelrådet har i sin granskning heller inte funnit någon sådan påverkan utöver vad som redovisats i andra delar i detta yttrande. Regelrådet finner en utebliven beskrivning av regleringens påverkan på företagen i andra avseenden i detta ärende godtagbar. Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning I konsekvensutredningen anges att då regelverk är lika för alla finns inga undantag eller lättnader i ansökningsförfarandet för små företag. Regelrådet gör följande bedömning. Av redovisningen kan utläsas att inga särskilda hänsyn tagits till små företag vid utformningen av de föreslagna föreskrifterna. Regelrådet anser att redovisningen är tillräcklig. Regelrådet finner redovisningen av särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning godtagbar. Sammantagen bedömning Regelrådet finner att konsekvensutredningen håller tillräcklig kvalitet i alla avseenden utom fyra. Trots att redovisningen av påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag är bristfällig, anser Regelrådet att de brister som finns inte är tillräckliga för att bli avgörande för bedömningen av konsekvensutredningens kvalitet som helhet. Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 20 juni 2018. I beslutet deltog Pernilla Lundqvist, ordförande, Claes Norberg, Lennart Renbjer och Marie-Louise Strömgren Ärendet föredrogs av Per Gidlund. Pernilla Lundqvist Ordförande Per Gidlund Föredragande Postadress Webbplats E-post 5/5