DET GRÖNA HÄFTET INNEHÅLLER Början på mötet Hur mötet ska gå till Vad som hände i RBUF förra året Avslutning på mötet Här kan du läsa om hur mötet ska gå till, vad som hände i RBUF under 2017 och under våren 2018.
1. BARNRÄTTSKONGRESSEN ÖPPNAS Mötet öppnas av förbundsordförande Jorge María Londoño. 2. VAL AV MÖTESPRESIDIUM Här ska vi välja de personer som ska leda oss genom barnrättskongressen. Hela denna grupp brukar kallas för mötespresidium och består av en mötesledare, som hjälper oss igenom Barnrättskongressen och en mötesantecknare som antecknar det som sägs och det vi bestämmer oss för. Mötesledare Uppgifter Barnrättskongressen ska ledas av två mötesledare. Mötesledarens uppgift är att: Hålla koll på vems tur det är att prata, så att alla inte pratar samtidigt Hålla koll på vilken fråga vi diskuterar just nu, så att vi inte pratar om olika saker samtidigt Hålla koll på tiden så att vi hinner med alla frågor under helgen Hålla koll när vi röstar Praktiskt Mötesledarna är två personer och sitter längst fram i den stora salen när vi har mötet där inne. Dom kan se alla i salen, till exempel se om någon räcker upp handen och vill prata. Dom tittar på dagordningen, en lista på vilka saker vi ska diskutera, och ser till så att vi följer den. När vi till slut ska rösta om någonting så förklarar dom tydligt för alla vilka olika alternativ som finns, och är dom som frågar oss vad vi vill rösta på. Mötesledarna är ofta inte engagerade i RBUF, utan i någon annan organisation. Det är för att dom inte ska vilja vara med och bestämma själva, utan bara hjälpa oss att kunna bestämma saker. Mötesantecknare Uppgifter För att vi ska komma ihåg vad som bestämdes på mötet finns speciella antecknare. Det är ganska likt när någon i en lokalgrupp antecknar för att ni ska minnas, men detta tar lite längre tid och det är väldigt viktigt att det blir helt rätt. Dokumentet
som anteckningarna skrivs i kallas protokoll. Mötesantecknarens uppgift är att: Skriva ner vad vi pratar om och vad som bestäms på mötet Rent praktiskt Mötesantecknarna är en eller två personer som sitter längst fram bredvid mötesledarna. Dom antecknar i samma dokument på en dator som dom turas om att skriva på. Valberedningen föreslår att vi bestämmer 1. ATT vi väljer Isabella Andersson till mötesledare för Barnrättskongressen 2. ATT vi väljer Sona Rashid till mötesantecknare för Barnrättskongressen Valberedningen kommer att föreslå mötesledare och mötesantecknare under Barnrättskongressen. 3. FASTSTÄLLANDE AV RÖSTLÄNGD Här räknar vi hur många medlemmar som är på mötet och som alltså får vara med och bestämma under helgen. Mötesledaren föreslår att vi bestämmer 1. ATT antalet medlemmar som är på plats och får rösta under Barnrättskongressen är stycken.
4. FRÅGA OM MÖTET ÄR KORREKT UTLYST I våra stadgar, RBUF:s regler, står det att förbundsstyrelsen måste bjuda in medlemmarna till Barnrättskongressen minst 3 månader i förväg. Att bjuda in medlemmarna kallas också för att utlysa mötet. Förbundsstyrelsen måste bjuda in alla medlemmar i tid så att alla ska ha tid att planera in att komma och delta på Barnrättskongressen. Inbjudan skickades ut i ett nyhetsbrev och lades ut på hemsidan den 8 juni, alltså mer än tre månader i förväg. Efter det skickades sms, ett till mejl och vykort ut under sommaren. Sedan den 8 juni har också anmälningslistan legat på hemsidan och alla medlemmar har haft möjlighet att anmäla sig till Barnrättskongressen. Förbundsstyrelsen föreslår att vi bestämmer 1. ATT mötet har blivit korrekt utlyst. 5. VAL AV ÖVRIGA MÖTESFUNKTIONÄRER Justerare/rösträknare Uppgifter För att mötesantecknarna inte ska kunna hitta på egna beslut och skriva ner dom i anteckningarna så finns två personer som ska kontrollera vad som skrivits. Dessa kallas justerare. Dom är också rösträknare på mötet. Justerarna och rösträknarnas uppgift är att: Kolla anteckningarna efter mötet, så att allt som står där är rätt Räkna allas röster, om det blir lika när vi röstar om någonting eller om det är personer som ska väljas till ett uppdrag (t.ex. förbundsstyrelsen). Hur går det till? Justerarna/rösträknarna sitter tillsammans med alla medlemmarna under mötet. När vi ska bestämma någonting behöver oftast inte allas röster räknas. Det kan vara för att det är mycket tydligt vilket alternativ som fick flest röster. Men om det behövs röstas räcker alla upp sitt röstkort (som vi kommer berätta mer om längre ner i det här dokumentet).
Då går rösträknarna runt i salen och räknar hur många som röstar på vad. När det är val av personer till olika uppdrag, till exempel styrelsen, så kan det ofta vara så att man röstar på lappar. Då är det rösträknarna som samlar in allas lappar och räknar rösterna. Valberedningen föreslår att vi bestämmer 1. ATT välja Förnamn Efternamn och Förnamn Efternamn till rösträknare och justerare för Barnrättskongressen. *Valberedningen kommer att föreslå dom här rollerna. 6. INFORMATION FRÅN RÄDDA BARNEN Under denna punkt lyssnar vi på information från Rädda Barnen. Här tar vi inga beslut. Från Rädda Barnens riksstyrelse kommer Ingela Schmidt att komma för att berätta om vad som händer i Rädda Barnen-rörelsen i Sverige och resten av världen. 7. DAGORDNING Dagordningen är listan på saker som ska prata om och bestämma om under mötet. Vi bestämmer tillsammans det som ska diskuteras och beslutas om under Barnrättskongressen. (s) = (p) = Den här frågan pratar vi om direkt i Stora salen* Den här frågan pratar vi om på Påverkanstorget*, innan vi bestämmer något i Stora salen * Du kan läsa vad Stora salen och Påverkanstorg är på punkt 8 (Arbetsordning)
Dagordningspunkt Detta händer: 1. Barnrättskongressen öppnas (s) Mötet börjar nu! 2. Val av mötespresidium (s) Vi väljer mötesledare och mötesantecknare. Läs mer på sidan 2. 3. Fastställande av röstlängd (s) Vi kollar hur många medlemmar är på plats och som får rösta. 4. Frågan om mötet är korrekt utlyst (s) Har förbundsstyrelsen bjudit in alla på rätt sätt? Alla ska ha fått inbjudan minst tre månader innan mötet. 5. Val av övriga mötesfunktionärer (s) Vi väljer rösträknare/justerare. Läs mer på sidan 4. 6. Information från Rädda Barnen Rädda Barnen kommer med lite information om deras verksamhet. Vi beslutar ingenting. 7. Dagordning (s) Vi bestämmer en lista på punkter vi ska prata om och besluta om på kongressen. Just det du läser just nu är en dagordning. 8. Arbetsordning (s) Vi bestämmer hur våra gemensamma spelregler under mötet ska se ut. 9. Val av valberedningskommitté (s) Vi bestämmer en valberedningskommitté som förbereder valet till valberedning. 10. Verksamhetsberättelse från föregående verksamhetsår (s) 11. Förbundets balans- och resultaträkning för föregående räkenskapsår (s) SE VITA HÄFTET! Verksamhetsberättelsen berättar vad förbundet har gjort under förra året. Här tittar vi igenom och godkänner verksamhetsberättelsen för 2017. Det är ett bra tillfälle att ställa frågor till förbundsstyrelsen om vad som hände under förra året. Vad har kostat och hur mycket under 2017? I resultaträkningen ser vi alla pengar RBUF fått och alla pengar RBUF har köpt saker för. I balansräkningen ser vi samma sak men där räknas även sånt vi äger, som saker som finns på kansliet. 12. Delrapport på RBUF:s arbete 2018 (s) Här godkänner vi rapporten på vad som gjorts hittills i RBUF under 2018. 13. Verksamhetsrevisorernas rapport (s) Verksamhetsrevisorerna granskar vad förbundsstyrelsen gjorde under förra året. 14. Auktoriserade revisorernas rapport (s) Den auktoriserade revisorn granskar ekonomin för förra året, alltså hur styrelsen har hanterat förbundets pengar.
15. Ansvarsfrihet (s) Ansvarsfrihet betyder ungefär att barnrättskongressen säger: Förbundsstyrelsen, ni har skött er. 16. Politiskt tema 2019 (p) Vi bestämmer vad förbundet ska fokusera extra mycket på nästa år. 17. Förslag på ny stadga (p) Förbundsstyrelsen föreslår att vi lägger till ett stycke i våra regler, stadgarna. 18. Medlemsavgift för enskilda medlemmar i Rädda Barnens Ungdomsförbund (p) 19. Motioner från medlemmar och verksamhetsrevisorerna (p) 20. Uppdragsbeskrivning för förbundsstyrelsen (p) Enskilda medlemmar är dom som bara är med i ungdomsförbundet och inte stora Rädda Barnen. Vi bestämmer om dom ska betala något för att vara medlemmar. På den här punkten ska vi prata om motioner som kommer från medlemmar eller verksamhetsrevisorerna. Här ska vi bestämma vad förbundsstyrelsen ska göra nästa år. 21. Riktlinjer för arvodering (p) Här bestämmer vi hur mycket styrelsen får arvodera personer, det vill säga ersätta dem pengar, för att jobba med vissa saker. 22. Förbundsstyrelsens storlek (p) Vi bestämmer hur många som ska sitta i förbundsstyrelsen 2018-2019. 23. a) Val av förbundsordförande (s) b) Val av vice förbundsordförande (s) c) Val av ledamöter i förbundsstyrelsen (s) Här bestämmer vi vilka som ska leda RBUF 2018-2019. Vi bestämmer vem som ska få vara ordförande, vice ordförande och vilka som ska sitta i styrelsen. 24. Val av auktoriserad revisor (s) Vi väljer vem som ska granska att vi redovisar våra pengar rätt efter årets slut. 25. Val av uppdragsbeskrivning för verksamhetsrevisorerna (p) Här ska vi bestämma en beskrivning för vad verksamhetsrevisorernas uppdrag betyder. 26. Val av verksamhetsrevisorer (s) Vi väljer vilka som ska granska vår verksamhet under året och kollar att allt blir som medlemmarna har bestämt. 27. Val av uppdragsbeskrivning valberedning (p) Här ska vi bestämma en beskrivning för vad valberedningens uppdrag betyder. 28. Val av valberedning (s) Här väljer vi vilka som nästa år ska lägga förslag på styrelse och revisorer. 29. Val av en medlem till ledamot för Rädda Barnens riksstyrelse samt en personlig ersättare för en tid av ett år (s) Representanterna sitter med i Rädda Barnens styrelse under ett år framåt.
30. Övriga barnrättskongressfrågor (s) I början av mötet bestämmer vi om vi vill lägga till någonting här. 31. Barnrättskongressen avslutas (s) Vi är klara och kan avsluta mötet, bra jobbat! 8. ARBETSORDNING Vad är en arbetsordning? En arbetsordning beskriver hur det går till när vi har mötet. Det är regler som vi tillsammans kommer överens om. Reglerna handlar om vem som gör vad och hur vi ska bestämma saker på mötet. På många möten behövs inte en arbetsordning. Men barnrättskongressen är så lång (en hel helg!) och med många fler deltagare än på till exempel ett lokalgruppsmöte. Då är det viktigt att alla vet vad som gäller så att alla kan delta. Arbetsordningen finns för att mötet ska bli mer demokratiskt, och för att alla medlemmar på mötet ska kunna vara med och bestämma hur mötet ska gå till. Sammanfattning Vi kommer att ha mötet i Stora salen* och på Påverkanstorg*. På Påverkanstorgen är det bara diskussion. I dagordningen kan man se vilken fråga som pratas om var, men alla frågor hamnar till slut i Stora salen för det är där vi bestämmer saker på riktigt. Man röstar genom att ropa JA till det förslag man tycker bäst om, när mötesledaren frågar i Stora salen. Det finns regler för vad som händer om två förslag får lika många röster och hur man får rösta när man röstar på en person till ett uppdrag. Allt som står här kommer att förklaras i början av mötet och under hela mötets gång. Tveka inte att fråga! Det kan vara krångligt att vara på sin första barnrättskongress, och många är helt nya i RBUF. Hur vi gör när vi bestämmer saker När vi vill bestämma saker så kan vi göra det på olika sätt. På barnrättskongressen finns det tre steg för att bestämma något: 1. Presentation Någon presenterar ett förslag. Det görs i dom här häftena, som också kallas handlingar. Men det görs också på plats i Stora salen* eller på Påverkanstorget*. Det är olika grupper som har skrivit dom här förslagen; några är från förbundsstyrelsen och några är från valberedningen. * Läs om vad Stora salen och Påverkanstorg är på kommande sidor. 2. Prata om saken Alla som är på mötet pratar om idéen eller förslaget. Då kan man säga att man hellre vill göra på ett annat sätt eller lägga till något till idéen. Dom läses sen upp för alla i Stora salen, eller hamnar i anteckningar från påverkanstorget.
3. Rösta Vi bestämmer hur vi vill göra genom att rösta. Mötesledarna hjälper till att förklara saker, och hjälpa till så att alla förstår vad dom olika alternativen är, så man vet vad man kan rösta på. Röstar gör vi genom att säga högt säga JA i salen till det förslag vi gillar, eller genom att räcka upp sitt röstkort med handen. Steg 1 och 3 gör vi alltid i Stora salen. Steg 2 kan vi göra i Stora salen och på Påverkanstorget. Stora salen Den stora salen är där alla sitter tillsammans och bestämmer saker. Då sitter mötesledarna längst fram och håller koll, bestämmer i vilken ordning olika personer får prata och hjälper oss att se till att allt blir rätt. Ofta är det en person som ska presentera något, och då gör den det längst fram i salen. Efter att någon har presenterat sin del så får alla ställa frågor genom att räcka upp handen. Om någon räcker upp handen som inte har sagt något innan så får den ställa sin fråga först. Efter presentationen så pratar vi om frågan. På vissa punkter, dom som är markerade med (p) i dagordningen, har vi redan börjat diskutera på Påverkanstorget. Då fortsätter helt enkelt diskussionen i Stora salen om det behövs. För att få säga någonting så räcker man upp handen. Man kan sitta kvar på sin plats eller gå längst fram i salen när man pratar. Om man tycker att vi har pratat om en fråga jättelänge och att ingen säger någonting nytt, så kan man säga det och så bestämmer vi tillsammans om vi vill fortsätta prata om frågan eller om vi vill börja rösta. Om man inte förstår något eller undrar över något får man alltid räcka upp handen och fråga det. Det är alltid bra att fråga, för det brukar finnas andra som undrar samma sak, men kanske inte vågar räcka upp handen. Påverkanstorg För att prata om olika förslag ska vi använda någonting som heter påverkanstorg. Där kan man diskutera och lägga in nya förslag. Påverkanstorget är ett rum. I rummet sitter alla förslag uppsatta på väggen. Det är samma texter som du kan läsa i häftet med förslagen. Alla går runt och läser förslagen och pratar med varandra om vad dom tycker. Om någon kommer på en egen idé som dom tycker är bättre än förslaget, så skriver man ner den idén på en lapp som man sätter upp bredvid det första förslaget. Då kan fler medlemmar få reda på ens idé när dom går förbi just det förslagen. På påverkanstorget finns det några personer som är där för att hjälpa till att förklara förslag och hjälpa till om någon vill skriva ner sin nya, egna idé. Dom tycker ingenting om själva förslagen, utan finns bara där för att hjälpa till.
Förbundsstyrelsen finns också på Påverkanstorget för att kunna svara på frågor och prata om sina förslag. När Påverkanstorget nästan är slut kan man gå runt och sätta upp pluppar eller guldstjärnor som kommer delas ut. Dom sätter man på dom förslag man vill rösta ja till. Det är som en prov-röstning innan vi röstar i Stora salen. Tänk på! Om man skriver ner en egen idé, så måste den ha något med det första förslaget att göra. Om man lägger ett helt nytt förslag på någonting vi inte har diskuterat alls, så är det inte så schysst mot dom som bestämde sig för att inte åka på barnrättskongressen. Röstning Alla omröstningar som verkligen bestämmer på riktigt görs i Stora salen. Vi röstar genom att man säger JA till det förslag man gillar bäst, när mötesledaren frågar. Det förslag som flest gillar är det som blir bestämt. Man behöver inte rösta om man inte tycker någonting i en fråga. Om det blir lika så diskuterar vi lite till, och sedan röstar vi igen. Om det fortfarande är lika så lottar vi*. Om man tycker att mötesledarna har hört fel på vilket förslag som flest personer sa ja till, så säger man till, och så röstar vi igen. Det är bara att ropa rakt ut i salen att man vill rösta igen. *Det står så i RBUF:s stadgar, det vill säga dom regler vi har i förbundet. Personval Personval är ett val där vi väljer en person till ett uppdrag. Det kan vara att en person väljs till förbundsordförande, att flera personer väljs till styrelsen eller att flera personer väljs till barnrättspolitiska gruppen. Till de här valen lägger valberedningen förslag på vem som ska väljas. Först röstar vi om vi vill att det ska bli valberedningen förslag eller inte i varje val. Om vi röstar nej till valberedningens förslag, så röstar vi genom att skriva namn på lappar. Då får man bara rösta på exakt så många som ska väljas till uppdraget. Förbundsstyrelsen föreslår att vi bestämmer 1. ATT detta ska vara arbetsordningen och spelreglerna för Barnrättskongressen
9. VAL AV VALBEREDNINGSKOMMITTÉ Valberedningskommittén kommer under helgen att förbereda valet av valberedningen som ska jobba under 2018-2019. Om det går, så ska valberedningskommittén bestå av dom här personerna: - en styrelseledamot som slutar det här året - en verksamhetsrevisor som slutar det här året - en från gamla valberedningen, som slutar det här året - två medlemmar utan andra nationella uppdrag Valberedningen föreslår att vi bestämmer 1. ATT vi väljer X, X, X och X till valberedningskommitté för Barnrättskongressen 2018. *Vi kommer tillsammans att hitta personer till dom här rollerna på plats. 10. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2017 Inledning Rädda Barnens Ungdomsförbund har jobbat med att bygga upp förbundet under 2017, för att kunna bli ännu bättre på barnrättskampen under åren som kommer. Året började med att vi skrev under en överenskommelse och ett samverkansavtal med Rädda Barnen för åren 2017-2019. Det handlar både om varför vi samarbetar och hur vi samarbetar. Dessa avtal är viktiga och de ger mycket stabilitet för RBUF de kommande åren. Under året har förbundsstyrelsen arbetat fram ett förslag till en strategi för Rädda Barnens Ungdomsförbund, som ska gälla från 2018 till 2022. Denna
strategi fokuserar mycket på medlemmar och verksamhet, så att vi tillsammans blir många och starka. Styrning och ledning Under året har styrelsen bestått av: Jorge María Londoño, 23 år (Stockholm) Vendela Carlfjord, 21 år (Uppsala) Saido Omar, 20 år (Gävle) Ebba Bergkvist, 18 år (Stockholm), t o m Barnrättskongressen i november Olivia Lindqvist Wijkander, 19 år (Stockholm), t o m Barnrättskongressen i november Hanna Thessén, 17 år (Eskilstuna), fr o m Barnrättskongressen i november Hugo Holmberg, 15 år (Lund) fr o m Barnrättskongressen i november Under året har förbundsstyrelsen haft 6 möten som har varit fysiska. Utöver det har 3 telefonmöten hållits. Arbetsutskottet bestod av Jorge María och Vendela, samt med Josefine som adjungerad, under hela året. Det betyder att Josefine var med och diskuterade men hon röstade inte. Förbundets högsta ledning och generalsekreteraren Rädda Barnens Ungdomsförbunds högsta ledning består av förbundsordförande Jorge María Londoño och generalsekreteraren Josefine Hellroth Larsson. Generalsekreterare Josefine Hellroth Larsson har arbetat som chef under hela verksamhetsåret med att se till att verksamhetsplanen blir verklighet och att dom som jobbar på kansliet får ett bra stöd. Verksamhetsplanen är det som beskriver hur förbundet ska jobba under ett år. RBUF:s förbundskansli är dom som arbetar varje dag med att genomföra den verksamhetsinriktning som barnrättskongressen har bestämt och den verksamhetsplan som förbundsstyrelsen har bestämt. Under året har personalen bestått av: Dejan Bojanic, internationell koordinator (hela året) Josefine Larsson, generalsekreterare (hela året) Nadia Maghder, verksamhetsutvecklare (hela året) Hilda Denward, administratör (till och med augusti) Patrik Stern, administratör (från och med augusti) Sofie Casserlöv, organisationsutvecklare (till och med mars) Hannah Olsson, tjänstledig organisationsutvecklare (till och med juni) Vi har också praktikanter på plats, som är jätteviktiga för att vi ska kunna genomföra så mycket verksamhet som möjligt. Under 2017 har praktikanterna varit: Camille Noël (till och med april) Nohadra Heido (januari-maj) Julia Nilsson (september-december)
Lokal organisering Lokal organisering inom RBUF handlar om att engagera sig för att förverkliga och utkräva barns rättigheter lokalt. Det kan handla om att engagera sig i staden eller området som en bor i. Under 2016 har 6 lokalgrupper varit aktiva. Vi har försökt hitta bättre sätt att hjälpa och stötta lokalgrupperna, och förbundsstyrelsen har tagit fram en plan för hur detta ska gå till. Kunskapsspridning och nationell verksamhet RBUF har jobbat under hela 2017 med att lära så många som möjligt om barn på flykt som försvinner. Vi har utbildat våra egna medlemmar genom att arrangera två temahelger och vår barnrättskongress. Vi har också deltagit i panelsamtal, manifestationer och andra utbildningar för att berätta för andra om det politiska temat och om RBUF. Politiskt påverkansarbete Barn på flykt som försvinner Kansliet, lokalgrupper och medlemmar engagerade sig i kampanjen SAKNAD som genomfördes under maj månad. Denna kampanj fokuserade på att det är nästan 2000 barn som försvunnit i Sverige de senaste åren, som samhället inte bryr sig om. Det är barn som flytt från bland annat krig och fattigdom för att söka säkerhet, men som ingen nu vet var de finns. Vi informerade på nätet och hade affischeringskampanjer som nådde tusentals människor. Tack vare att vi hade bra kontakter och gjorde saker billigt lyckades vi genomföra hela kampanjen utan att det kostade så mycket pengar. Kontakt med politiker Under året har förbundsstyrelsen jobbat med att strukturera upp hur vi arbetar med svenska myndigheter. RBUF fått en större plats i hur samhället jobbar med barns rättigheter och hållbar utveckling inom vissa svenska myndigheter. Vi har haft extra mycket närvaro och kontakt med finansdepartementet och civilministern Ardalan Shekarabi, men också Folke Bernadotte-akademin och Barnombudsmannen. Vi har också fortsatt vårt arbete i den svenska regeringens barnrättsdelegation. Norden och internationellt Genom vårt nordiska samverkansorgan Nordic Cooperation har RBUF tillsammans med våra systerorganisationer i Norge, Danmark, på Åland och Island arbetat med omvärldsbevakning kring barns rättigheter. Under året har Nordic Cooperation träffats ett par gånger på olika sätt. I början på året arrangerades även ett nordiskt vinterläger i Nacka utanför Stockholm för alla medlemmar i Rädda Barnens Ungdomsförbund i de olika nordiska länderna.
Organisation Under året anordnade RBUF två stycken nationella utbildningshelger, så kallade temahelger, där våra medlemmar blev inbjudna att delta. Den första hölls i Eskilstuna under våren 2017 och den andra arrangerades under hösten 2017 i Gävle. Ekonomi Genom att fokusera på att skapa en mer stabil organisation har vi lyckats vända utvecklingen från att ha gjort ett stort negativt resultat 2016. Vi gör ett positivt resultat för 2017 på ca 200 000 kronor, vilket vi som organisation är nöjda med. Det hjälper oss inför framtiden, så att vi både kan göra mer rolig verksamhet och betala de räkningar och löner vi behöver. Samverkan med Rädda Barnen Vi började 2017 med att skriva under avtal med Rädda Barnen. Där står det hur mycket pengar RBUF ska få från Rädda Barnen, och vad vi ska göra som organisation för att få de pengarna. Det står också om hur vi ska samarbeta på olika sätt, som att förbundsstyrelserna i båda förbunden ska träffas och hur vi ska ha kontakt med varandra. Fler medlemmar i Rädda Barnens Ungdomsförbund Rädda Barnens Ungdomsförbund har växt med ungefär 170 fler medlemmar under 2017 jämfört med tidigare år. Det betyder att fler är med i kampen för barns rättigheter. /Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse 2018-06-25 Förbundsstyrelsen föreslår att vi bestämmer 1. ATT lägga Verksamhetsberättelse 2017 till handlingarna.* *Att lägga någonting till handlingarna betyder att vi har läst och godkänt det som står i rapporten, att vi sparar den och går vidare.
11. FÖRBUNDETS BALANS- OCH RESULTATRÄKNING 2017 I det vita häftet med alla extra papper kan du se årsbokslutet, som är RBUF:s balansoch resultaträkning för 2017. Det visar hur vi har använt våra pengar under förra året, och framför allt att vi inte gjort någonting olagligt med dem. Årsbokslutet ska godkännas av medlemmarna på barnrättskongressen. Vi kommer förklara det mycket noga och enklare på plats. Förbundsstyrelsen föreslår att vi bestämmer 1. ATT lägga förbundets balansräkning 2017 till handlingarna.* 2. ATT lägga förbundets resultaträkning 2017 till handlingarna.* *Att lägga någonting till handlingarna betyder att vi har läst och godkänt det som står i rapporten, att vi sparar den och går vidare. 12. DELRAPPORT PÅ RBUF:S ARBETE 2018 Här kommer förbundsstyrelsens beskrivning av vad som har hänt hittills under 2018. Hela årets beskrivning kommer vi att prata om på Barnrättskongressen 2019. Kunskapsinsamling och kunskapsspridning I år fokuserar RBUF mycket på barnfattigdom, som Barnrättskongressen 2017 bestämde skulle vara årets politiska tema. Vi har samlat information själva, lärt oss av Rädda Barnen, läst på och sen jobbat för att kunna sprida informationen både till medlemmar och till alla runtomkring. Framförallt har det lett till kampanjen MEDGES EJ, som handlar om att vi behöver hitta politiska lösningar för att stoppa barnfattigdomen i Sverige. Under verksamhetsområdet har vi också arbetat med politiska paket till medlemsföreningarna, och ett studiecirkelmaterial har arbetat sig fram. Studiecirkelmaterial ska göra det enkelt för medlemsföreningar att själva lära sig mer om barnfattigdom men också kunna utbilda andra barn och unga som är intresserade av ämnet.
Verksamhet RBUF har genomfört en temahelg under våren, i Uppsala. Där lärde vi oss massor om barnfattigdom och hade kul tillsammans. Det var många deltagare som var på sin första temahelg och vi hoppas att alla som var med vill komma tillbaka! Vi hade bland annat en person från Rädda Barnen på plats, som lärde oss om barnfattigdom. Kansliet och förbundsstyrelsen höll också i olika pass. Till exempel pratade vi mycket om vår kampanj om barnfattigdom. Vår verksamhetsutvecklare har varit sjukskriven under stora delar av våren och det har gjort att vi inte har kunnat träffa och stötta alla medlemsföreningar så mycket som vi hade velat. Vi tror och hoppas på att verksamheten kommer att lyfta ännu mer under hösten. Politisk påverkan När vi träffar politiker pratar vi om barns situation på många olika sätt, och vi berättar om det vi har bestämt tillsammans i vår politiska plattform. I år har vi såklart pratat extra mycket om barnfattigdom. Alternativ rapportering till barnrättskommittén Vi har också haft en arbetsgrupp från förbundsstyrelsen som har varit i Genève för att träffa personer som arbetar med att rapportera hur olika länder jobbar med att rapportera om barnkonventionen till FN. Sverige som land kommer att rapportera framöver, men RBUF tycker att barns egna tankar och åsikter inte kommer med i den rapporteringen. Därför har vi börjat arbetet inför att kunna skriva en egen rapport till FN, som vi kallar Barnens alternativrapport. Kampanjen Maj månad och en bit in i juni ägnades åt vår kampanj MEDGES EJ! som handlar om barnfattigdom. Kampanjen fick ett bra genomslag och vi lyckades totalt nå över 58 tusen människor runt om i Sverige. Vi kampanjade i totalt 10 olika orter och genom
vår kampanjsida på RBUF.se. Tillsammans lyckades vi värva 60 nya medlemmar under kampanjen! Solutions Summit Under januari månad deltog RBUF på ett högnivåmöte som handlade om barns rättigheter och att jobba mot våld mot barn. Konferensen hette Solutions Summit och tre personer från förbundsstyrelsen deltog under det fyra dagar långa mötet. Vi träffade många statsråd och statschefer och talade med både Sveriges statsminister Stefan Löfven, FN:s vice generalsekreterare Ms. Amina J. Mohammed och UNICEFs generaldirektör M me Henrietta Fore. Under konferensen träffade vi barn från bl. andra länder, Mexiko, Tanzania, Paraguay och Indonesien. Dalarna mot rasism Rädda Barnens Ungdomsförbund var medarrangörer till den antirasistiska manifestationen mot nazister som Dalarna mot rasism anordnade under 1a maj. Två ledamöter från förbundsstyrelsen deltog i manifestationen och vi var med och höll ett tal. Barnkonventionen till lag - seminarium Under våren bjöds Rädda Barnens Ungdomsförbund till ett seminarium på Rosenbad om att barnkonventionen snart blir lag. Seminariet hölls inför allmänheten och press och har sänts på webben. Vår förbundsordförande deltog som panelist och beskrev RBUF:s syn på kommande utmaningar nu när barnkonventionen blir svensk lag. Support Afrin - manifestation för solidaritet med barn i Kurdistan Den 17 april medarrangerade Rädda Barnens Ungdomsförbund i Uppsala en manifestation mot Turkiets våld mot Kurdistan. RBUF:s vice förbundsordförande Vendela talade om internationell barnsolidaritet med barnen i Afrin och resten av Kurdistan.
Demonstration mot Donald Trump och USA:s familjesplittringspolitik Den 26 juni anordnade Rädda Barnens Ungdomsförbund en demonstration utanför USA:s ambassad för att demonstrera mot Trumps och USA:s familjesplittringpolitik som satte barn i förvar, åtskilda från sina föräldrar. Tillsammans med andra organisationer satte vi press på USAs regering (administration) och satte ner foten för de kränkningar mot barns rättigheter som sker. Norden och internationellt Under våren har vi varit med i vårt samarbete med Nordic Cooperation. Där har vi arbetat med ett jämställdhetsprojekt, samtidigt som de olika länderna som deltar försöker lära varandra om sina specialkunskaper. Vi har inom ramen för detta planerat ett arrangemang som genomförs efter sommaren. Almedalsveckan Almedalsveckan är en vecka av politik och samtal som brukar hållas i Almedalen, Visby varje år. RBUF representerades av vår förbundsordförande under veckan. Bland annat satt vi i olika paneler som handlade om sänkning av rösträttsåldern, vi blev intervjuade av olika medier och anordnade ett eget seminarium tillsammans med IOGT-NTO-rörelsens juniorförbund Junis. Det handlade om våld mot barn och alkohol. Järvaveckan RBUF deltog under Järvaveckan och vår förbundsordförande representerade förbundet i en s.k. medborgarpanel. Seminariet sändes på SVT2.
Organisation Under våren och sommaren har våra medlemsföreningar haft årsmöte. Vi har också jobbat för att starta upp flera nya föreningar, både såna som varit vilande ett tag och helt nya. Förbundsstyrelsen har haft flera möten under första delen av 2018. De har bland annat jobbat med att se över förbundets ekonomi och hur vi ska ha pengar så vi klarar oss i framtiden. De har också skrivit flera remissvar, alltså när riksdagen eller regeringen bett att något ska utredas och så får RBUF tycka till om det. Vi har skrivit remissvar kring två stora utredningar om barns rätt till att ändra juridiskt kön och ytterligare ett remissvar om vissa kirurgiska ingrepp i underlivet. RBUF:s förbundsstyrelse har också haft ett gemensamt styrelsemöte med Rädda Barnens Riksstyrelse. Här pratade vi om gemensamma utmaningar och vad vi kan göra för att alla unga medlemmar i båda förbunden ska få det bättre. De två ordförandena och kanslierna har också samarbetat under våren. Vår generalsekreterare Josefine Hellroth Larsson slutade under sommaren, och förbundsstyrelsen har arbetat med att hitta en efterträdare till henne. Sedan augusti 2018 är Dejan Bojanic RBUF:s nya generalsekreterare. De som har suttit i förbundsstyrelsen sedan barnrättskongressen 2017 är: Jorge María Londoño, 24 år, ordförande Vendela Carlfjord, 22 år, vice ordförande Hanna Thessén, 18 år, ledamot Saido Omar, 21 år, ledamot Karl Holmberg, 16 år, ledamot De som har jobbat på kansliet sedan barnrättskongressen är Josefine Hellroth Larsson, generalsekreterare Patrik Stern, administratör och verksamhetsutvecklare Dejan Bojanic, internationell koordinator Nadia Maghder, verksamhetsutvecklare
13. VERKSAMHETSREVISORERNAS RAPPORT Bakgrund Sedan barnrättskongressen förra året har Eli Båvner Lorentzi och Ebba Bergkvist suttit som verksamhetsrevisorer. Vi har granskat Rädda Barnens Ungdomsförbunds styrelse och kansliets arbete. Verksamhet Under året har styrelsen genomfört mycket arbete som verksamhetsrevisorerna anser var i linje med besluten på barnrättskongressen. En temahelg hölls, som följde temat om värvning som valdes på barnrättskongressen genom att fokusera på organisation och ledarskap. Kampanjen MEDGES EJ genomfördes även lyckat och styrelsen genomförde den bra. Rädda Barnens Ungdomsförbund har även deltagit och medarrangerat flera demonstrationer, manifestationer och seminarium angående bl.a. barnkonventionen som lag, slavhandel och antirasism. Styrelsen har följt inriktningen Barnfattigdom i Sverige genom en arbetsgrupp inom styrelsen som skickades till Genève för att utbilda sig för att kunna genomföra arbetet med Barnens alternativrapport. Styrelsen deltog också på Solution Summit vilket är i linje med temat barnfattigdom och åldersmaktsordningen. Styrelsen har enligt de själva funkat bra som grupp under året och kunnat samarbeta och upprätthålla god stämning. Revisorernas uppfattning är även att samarbetet mellan kansliet och styrelsen fungerar. Ekonomi Vi ser inga problem med hur ekonomin använts under året då resurserna har använts till saker som är i linjer med vad förbundet vill. Slutsats Vi menar att styrelsen under detta år följt de riktlinjer som barnrättskongressen bestämt, både i verksamhet och ekonomi och yrkar därför bifall till ansvarsfrihet. Verksamhetsrevisorerna föreslår att vi bestämmer 1. ATT lägga Verksamhetsrevisorernas rapport till handlingarna.* *Att lägga någonting till handlingarna betyder att vi har läst och godkänt det som står i rapporten, att vi sparar den och går vidare.
14. AUKTORISERAD REVISORS RAPPORT Den auktoriserade revisorns rapport kommer att presenteras under barnrättskongressen och finns tillgänglig på RBUF.se. Verksamhetsrevisorerna föreslår att vi bestämmer 1. ATT lägga den auktoriserade revisorns rapport till handlingarna.* *Att lägga någonting till handlingarna betyder att vi har läst och godkänt det som står i rapporten, att vi sparar den och går vidare. 15. ANSVARSFRIHET Under punkten för ansvarsfrihet tar barnrättskongressen ställning till om vi tycker att styrelsen har gjort ett bra jobb, följt alla beslut som barnrättskongressen har tagit och varit varsamma med ekonomin och organisationen. När förbundsstyrelsen beviljas ansvarsfrihet är de färdiga med sitt uppdrag. Barnrättskongressen kan välja att inte bevilja förbundsstyrelsen ansvarsfrihet om förbundsstyrelsen har misskött sitt arbete och organisationen.