Ung Kommunikation Hösten 2009

Ung Kommunikation Hösten 2009 Blivande lärare borde få mer träning i den nya kommunikationen Om lärarstudenternas förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen 2009 - Daniel Larsson -

1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte... 2 1.3 Metod... 2 2. Resultat och jämförelser... 4 2.1 Kontextualisering vilka är lärarstudenterna?... 4 2.2 Digital kompetens... 5 2.3 Förväntningar... 7 2.4 Visioner kring digital kompetens... 9 3. Analys och reflektion... 11 Referenser... 12 Bilaga Diagram 1 Åldersfärdelning... 4 Diagram 2 Upplevelse av digital kompetens 2007... 6 Diagram 3 Upplevelse av digital kompetens 2009... 6 Diagram 4 Arbeta med digitala medier och digital kompetens i praktiken... 8 Diagram 5 Vikten av digital kompetens i framtida lärargärning 2007... 9 Diagram 6 Vikten av digital kompetens i framtida lärargärning 2009... 9 Tabell 1a Erfarenhet av digitala medier i tidigare utbildning 2007... 5 Tabell 1b Erfarenhet av digitala medier i tidigare utbildning 2009... 5 Tabell 2a Användning av digitala medier privat 2007... 5 Tabell 2b Användning av digitala medier privat 2009... 5

2 1. Inledning I rapportens första del presenteras i all korthet bakgrunden till studien liksom dess syfte och tillvägagångssätt. 1.1 Bakgrund Hösten 2007 gjordes en motsvarande rapport och bakgrunden till denna utvärderingsrapport, liksom den från 2007 tar i all väsentlighet sin början i KK-stiftelsens satsning på skolutveckling och IT, med början 1995. 1 Drygt ett decennium senare gav KK-stiftelsen sitt stöd till projektet Ung Kommunikation som startade våren 2006 och som är ett samarbete mellan Växjö universitet (Vxu) Högskolan i Kalmar (HiK) 2 och Blekinge Tekniska Högskola (BTH). 3 Genom spridning av olika medier såsom datorer, mobiltelefoner m.m. etableras nya strukturer och därmed förändras även interaktionsmönstren. Detta förändrar i sin tur såväl fritid som den skolbundna tiden, vilket i sin tur förändrar kraven på undervisning och därmed även kraven på lärarens kvalifikationer. 4 Därför är det givetvis önskvärt, ja t.o.m. behövligt, att inom lärarutbildning och skola öka sina kunskaper om digitala ungdomskulturer för att på så sätt få bättre förståelse för hur dessa påverkar lärande och undervisningsformer. Ung Kommunikations roll är att generera samarbete mellan ungdomar, studenter och lärare i syfte att föra utvecklingsarbetet framåt och skapa gemensamma erfarenheter och utbyten. 5 1.2 Syfte Liksom 2007 är syftet med denna studie, förutom de komparationer som görs med den tidigare studien, att undersöka vilka förväntningar lärarstudenterna har på digital kompetens i sin utbildning, men naturligtvis även vilka kunskaper och vanor de själva har med sig in i sin utbildning. I vilken grad är t.ex. digitala färdigheter frukten av kunskapsinhämtande från olika utbildningssystem? Eller i vilken grad är färdigheterna inhämtade vid sidan av skolan, d.v.s. privat (t.ex. genom dataspels- och/eller, programmeringsintresse etc.)? 6 1.3 Metod Datainsamling skedde via enkäter som delades ut och samlades in bland lärarstudenter under oktober, en dryg månad efter att studenterna registrerats vid lärosätet. Enkäterna omfattade frågor om bakgrund liksom av frågor knutna till ämnet digital kompetens. 7 Antalet nyregistrerade studenter på det reguljära lärarutbildningsprogrammet var i oktober månad strax under 300 stycken. 8 Av dessa har enkäten nått och besvarats av 256 stycken, vilket 1 Jfr IT och lärarstuderande, 2005; Larsson, 2007. 2 Fr.o.m. 20100101 fusionerar Vxu och HiK i Linnéuniversitetet (Lnu). 3 Jfr Larsson, 2007. 4 Jfr www.ungkommunikation.se; Larsson, 2007. 5 Ibid. 6 Larsson, 2007, s 3. 7 Se bilaga. 8 Uppgifter hämtade från Ladok.

3 innebär att ungefär 85 procent av de registrerade studenterna vid lärarutbildningsprogrammet är inkluderade. Det interna bortfallet är lågt och ligger aldrig över två och en halv procent. I princip noteras internt bortfall endast bland de frågor som rör hanteringen av det praktiska arbetet med implementeringen av digital kompetens.

4 2. Resultat och jämförelser Kapitlet inbegriper bakgrundsfakta i form av kön, ålder etc. liksom studenternas upplevelser av egna färdigheter inom digital kompetens. Dessutom en presentation av studenternas syn på hur digital kompetens kan bli en del av lärarutbildningen och vilka framtida visioner som finns. Jag kommer mer eller mindre kontinuerligt att använda data från studien 2007 för att på så sätt fånga en jämförande dimension liksom kontextualisera data från 2009. 2.1 Kontextualisering vilka är studenterna? I likhet med tidigare studier 9 visar även denna att lärarutbildningen vid Vxu, men även generellt sett i landet, är starkt kvinnodominerad. Ungefär tre fjärdedelar (74 procent) av studenterna vid det reguljära lärarutbildningsprogrammet utgörs av kvinnor. I en relativt begränsad population (drygt 250) innebär det givetvis att alltför långt dragna slutsatser inom kategorin män är svåra att göra. Diagram 1. Åldersfördelning (%, N = 252) En klar majoritet 85 procent av studenterna är 24 år eller yngre (d.v.s. födda 1985 eller senare) och en så stor andel som över 40 procent är 20 år eller yngre (d.v.s. födda 1989 eller senare) vilket i sin tur innebär att väldigt många kommer direkt från gymnasiestudier. Jämfört med den studie som genomfördes hösten 2007 kan inte några större skillnader eller förändringar skönjas: att gruppen lärarstudenter är unga är ingen överraskning. Ungefär en femtedel av studenterna har sin uppväxtort i Växjö kommun och en i princip lika stor andel uppger att de vuxit upp någonstans i övriga Kronobergs län. Nästan hälften av studenterna har en uppväxtort som ligger i angränsande län och övriga har en uppväxtort i annan del av landet (i något fall även utanför landets gränser). 10 Omkring 13 procent av lärarstudenterna uppger att de har hemmavarande barn. En tredjedel är inriktade mot verksamhetsområde förskola/förskoleklass och i princip utgörs denna andel helt av kvinnor. Nästan en tredjedel av lärarstudenterna är inriktade mot grundskolans tidigare år och en ungefär lika hög andel har valt verksamhetsområde grundskolans senare år eller gymnasium. 11 9 Jfr. Larsson, 2007 och 2008 (2008 opublicerat). 10 Fem personer har valt att inte besvara frågan vilket ger ett internt bortfall på ett par procent. 11 Drygt fem procent har angett Annan verksamhet.

5 2.2 Digital kompetens I all väsentlighet är frågorna, såväl kring bakgrund som kring rapportens tema, desamma som vid tidigare undersökningstillfällen vilket nämnts inledningsvis. 12 På så sätt låter sig jämförelser över tid göras. 58 procent av studenterna svarade att de i mycket hög eller ganska hög utsträckning använt digitala medier i tidigare utbildning. Vid en jämförelse mellan kvinnor och män svarar en högre andel av männen att de använt digitala medier i sin tidigare utbildning i mycket hög utsträckning. Liknande mönster kan skönjas när det gäller användningen av digitala medier för privat bruk. 71 procent av männen uppger i mycket hög utsträckning medan motsvarande andel bland kvinnorna är 49 procent. I tabellerna 1a och 1b liksom 2a och 2b redovisas dels jämförelser mellan kvinnor och män, men också jämförelser över tid. Svarsalternativen är så sammanfattade att de som angivit mycket eller ganska hög utsträckning utgör ett kluster och övriga ett annat. Tabell 1a Erfarenhet av digitala medier i tidigare utbildning 2007 Mycket/ganska hög utsträckning Mycket/ganska låg utsträckning/inte alls Kvinna 58 % 42 % Man 72 % 28 % Tabell 1b Erfarenhet av digitala medier i tidigare utbildning 2009 Mycket/ganska hög utsträckning Mycket/ganska låg utsträckning/inte alls Kvinna 58 % 42 % Man 59 % 41 % Över tid har användandet av digitala medier i tidigare studier varit relativt konstant, men vid en jämförelse mellan kvinnor och män visar det sig att männens erfarenhet av digitala medier från tidigare studier minskat något. Det innebär i sin tur att skillnaderna mellan kvinnor och män suddats ut. Med undersökningen 2007 som referens ser siffrorna ut enligt tabellerna 1a och 1b ovan. Tabell 2a Användning av digitala medier privat 2007 Mycket/ganska hög utsträckning Mycket/ganska låg utsträckning/inte alls Kvinna 69 % 31 % Man 85 % 15 % Tabell 2b Användning av digitala medier privat 2009 Mycket/ganska hög utsträckning Mycket/ganska låg utsträckning/inte alls Kvinna 94 % 6 % Man 97 % 3 % När det gäller användningen av digitala medier privat är det tydligt att användningen ökat över tid. Procentuellt störst ökning är det bland kvinnorna där andelen som använder digitala medier privat ökat med 36 procent. Precis som i tabellerna 1a och 1b är det tydligt att skillnaderna mellan kvinnor och män i princip raderats sedan 2007. 12 Jfr. Larsson, 2007 och 2008 (2008 opublicerat).

6 Diagram 2. Upplevelse av digital kompetens 2007 (N = 277, N = 142) Diagrammet åskådliggör andelen som svarat kunnig på frågan hur han/hon upplever sin digitala kompetens inom olika områden. Diagram 3. Upplevelse av digital kompetens 2009 (N = 189, N = 66) Vid en jämförelse över tid är det ingen märkbar skillnad vad gäller sms-kompetensen. Att använda sms liksom att söka info på Internet är något de allra flesta anser sig behärska väl.

7 Däremot är det uppenbart så att färdigheterna i att söka information på nätet ökat något i jämfört med 2007. 13 Användningen av ordbehandlingsprogram visar sig också skilja sig en del åt männen emellan jämfört med 2007: andelen som säger sig behärska ordbehandlingsprogram är lägre (!) 2009 jämfört med två år tidigare. Vad det beror på är svårt att säga, men en möjlig förklaring skulle kunna vara att användningen av alternativa program 2009 ökat jämfört med 2007 och då på bekostnad av färdigheterna i ordbehandlingsprogram. Här bör också poängteras, som tidigare nämnts, att andelen män är betydligt lägre än andelen kvinnor och att generaliserbarheten därmed är lägre inom denna kategori. Stor skillnad märks också i användandet av communities, där det tydligt framgår att kunnigheten generellt sett ökat jämfört med 2007. I princip har andelen som anser sig kunniga inom communityanvändning fördubblats på endast två år. Sammanfattning Likt 2007 har en klar majoritet av studenterna erfarenhet av digitala medier från tidigare studier och framför allt från sitt privatliv. Några stora förändringar har på det hela taget inte skett. De skillnader som likväl kan skönjas och som möjligen är något förvånande är att andelen män som anser sig behärska ordbehandlingsprogram, i den meningen att de utger sig för att vara kunniga, är något lägre 2009 jämfört med 2007. Liknande mönster finns när det gäller digital dokumentation. Communityanvändning visar å andra sidan på det motsatta här har studenterna blivit vanare och bättre användare. Möjligen skulle det gå att gruppera den digitala kompetensen utifrån tre olika kategoriseringar: kommunikation, kompetens och lek/nöje. Kommunikation skulle då inkludera sms, mms, bloggar, chattar och communities. Kompetens utgörs av infosökning på Internet, ordbehandlingsprogram, presentationsprogram, användning fotoredigeringsprogram liksom digital dokumentation. Lek/nöje skulle bäras av laddning av musik och film, spela dataspel. Utifrån grupperingarna går det att utröna vilka kategorier som utvecklats sedan 2007. Kategorin kommunikation hamnar på plus i så måtto att den digitala kompetensen ökat över en tvåårsperiod (i synnerhet gäller det användning av communities). I de två övriga fallen är utvecklingen i princip plus minus noll. Överlag uttrycker männen mer kunnighet kring de olika digitala områdena som finns representerade i undersökningen, men det finns likafullt tendenser som pekar på att kvinnorna kommit i kapp eller förbi inom vissa områden. 14 2.3 Förväntningar Ungefär hälften av studenterna uppger att de har mycket höga eller ganska höga förväntningar på att använda digitala medier i undervisningen. Dessa förväntningar är något tydligare bland kvinnorna, men i princip finns ingen större skillnad. 15 Svarsfördelningen mellan kvinnor och män är ungefär densamma som 2007 även då hade kvinnorna något högre förväntningar. Däremot fanns aningen högre förväntningar överlag på användning av digitala medier 2007 än 2009. Att förväntningarna på digitala inslag är något lägre 2009 jämfört med 2007 är möjligen en aning förvånande eftersom utvecklingen rimligtvis borde ha varit tvärtom: de digitala inslagen 13 Jfr. Larsson, 2007. 14 Jfr. t.ex. användning av bloggar, ordbehandlingsprogram och mms. 15 50 procent bland kvinnor och 45 procent bland män.

8 borde därför snarare var fler än färre 2009 jämfört med 2007. Kanske kan å andra sidan en del av förklaringen ligga just däri? För lärarstudenter 2009 är de digitala inslagen i utbildningen så pass givna att förväntningarna tar sig andra uttryck? Endast sex procent av lärarstudenterna har uttalat ganska eller mycket låga förväntningar på digitala inslag i sin utbildning. Diagram 4. Arbeta med digitala medier och digital kompetens i praktiken (N = 249) Kvinnor och män har olika syn på hur de digitala medierna ska införlivas i. Det som i någon mening kan sägas vara synonymt dem emellan är att den största gruppen återfinns bland dem som menar att de digitala inslagen bör ligga integrerade. Denna utgörs ändå inte fullt 40 procent bland kvinnorna och 30 procent bland männen så på det hela taget måste likväl konstateras att åsikterna om hanteringen av de digitala inslagen långtifrån är enhälliga. T.ex. är gruppen som inte har någon åsikt (vet ej) relativt stor bland såväl kvinnor som män (16 respektive 23 procent). Att andelen män i vet ej-kategorin är så pass stor kan dels tolkas som att osäkerhetsfaktorn är högre, men eventuellt också som att engagemanget i frågan är lägre. Enligt en sådan hypotes skulle alltså männen bry sig mindre om var i utbildningen de digitala inslagen hamnar. Att det finns avsevärda skillnader mellan kvinnor och män tar sig exempelvis också uttryck i att den näst högsta stapeln bland kvinnorna utgörs av förslaget om att ha de digitala inslagen som en separat kurs i mitten av utbildningen medan samma stapel bland männen hamnar sist. Långt efter både vet ej och separat kurs (tidigt). Om männen är något mer osäkra jämfört med kvinnorna så är osäkerheten generellt jämfört med resultaten från 2007 års studie något större. 2007 var t.ex. nästan hälften av studenterna övertygade om att integrering av de digitala inslagen var den bästa lösningen och andelen som menade att det borde ligga som en separat kurs i mitten under tio procent. Andelen som ansåg att den borde ligga i slutet av utbildningen var då under tre procent jämfört med ungefär tio procent 2009.

9 2.4 Visioner kring digital kompetens I en avslutande del av frågeformuläret fick studenterna ta ställning till ett antal frågor kring sina visioner om digital kompetens och lärarutbildningen med tonvikt på framtid. Diagram 5. Vikten av digital kompetens i framtida lärargärning 2007 (N = 249) Om det fanns skillnader i åsikterna kring hur implementeringen av digital kompetens i lärarutbildningen ska ske så visar åsikterna om vikten av de digitala inslagen för framtida lärare på motsatsen. Diagram 6. Vikten av digital kompetens i framtida lärargärning 2009 (N = 249) Det finns inga större skillnader mellan staplarna vid en jämförelse med 2007 års material. Fyra av fem menar att digital kompetens kommer att vara ganska eller t.o.m. mycket viktigt

10 för framtidens lärare. 2007 menade en något högre andel kvinnor att det var mycket viktigt och visserligen skiljer det sig något åt mellan kvinnor och män då de senare i större utsträckning tenderar att svara varken eller 2009. På det hela taget är kvinnliga och manliga lärarstudenter helt överens om att det kommer att vara viktigt att behärska digital teknik när de en dag kommer att examineras som lärare. Drygt hälften av studenterna menar också att digital kompetens är ett centralt kunskapsområde i såväl grundskola som gymnasium 16 och drygt 90 procent anser att digital kompetens är viktig för framtidens skola. 16 Frågan som ställdes erbjöd ett ja-alternativ, ett nej-alternativ liksom ett vet ej-alternativ. Se även bilaga.

11 3. Analys och reflektion Den löpande jämförelsen med 2007 har medfört att 2009 års material lyft ytterligare en dimension i den meningen att tidsmässiga sammankopplingar möjliggjorts. Däremot har resultatet av den jämförelsen ibland varit svårt att tolka eller kanske snarare att analysera. Det finns t.ex. en del indikatorer som visar att en del av skillnaderna mellan män och kvinnor inom digital kompetens faktiskt håller på att förändras (suddas ut). Samtidigt finns det stora skillnader i uppfattningar om hur digital kompetens i praktiken ska implementeras i pågående utbildning. Att en del av IT-vanorna förändrats under de två år som gått är uppenbart. 17 Det visar inte minst diagrammen 2 och 3. Däremot är det ytterst osäkert om ändrade IT-vanor eller kommunikationsmönster ändrat på den totala tiden studenterna lägger ner. Kanske kan det vara så att det till stora delar endast handlar om en omfördelning av tiden framför datorn? Att studenterna 2009 är något osäkrare på ordbehandlingsprogram samtidigt som utvecklingen gått åt andra hållet ifråga om communityanvändning skulle kunna vara en sådan indikator. Å andra sidan är det inte heller fullt så enkelt eftersom det finns fakta som visar att data- och Internetanvändning totalt sett ökat över tid. 18 Om det vore möjligt att i korthet summera IT- och kommunikationsmönster och samtidigt ha 2007 som referens skulle det gå att argumentera för att ämnet är minst lika aktuellt och angeläget nu (2009) men att dess ingående delar omformerats över tid. Digital kompetens är inte riktigt samma sak i dag som för drygt två år sedan. Om det totala användandet ökat under samma period är inte helt lätt att svara på. Med facit i hand skulle det ha varit en god idé att, för att få svar på ett sådant spörsmål, ställa en fråga om hur många timmar per dag/vecka studenten lägger ner framför t.ex. datorn. 19 17 Jfr. t.ex. användande av communities. 18 Källa: Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2006, Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2008. 19 Eller helt enkelt ställa en fråga om hur många timmar han/hon lägger ner på IT och digital kommunikation eller motsvarande.

12 Referenser Larsson, Daniel (2007). Tekniken är här och vi måste hänga med. Växjö universitet. Växjö. IT och lärarstuderande attityder, tillgång och användning (2005). KK-stiftelsen. Pressmaterial 2005-10-30. Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2006. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2008. www.ungkommunikation.se (20091201).