STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2007:14 1(16) Reviderade nationalräkenskaper 1993-2005 Bakgrund Nationalräkenskaperna behöver av naturliga skäl ses över då och då. Primärstatistik revideras, metoder och källor vidareutvecklas och anpassas ytterligare till EU-rekommendationer och krav. Flertalet beräkningsområden har nu setts över med målet att ytterligare öka kvalitet och aktualitet på de svenska nationalräkenskaperna, såväl års- som kvartalsberäkningar av BNP samt sektorberäkningar. Tidsserieperspektivet är mycket viktigt i nationalräkenskaperna och beräkningarna måste visa både rätt nivå och utveckling över tiden. Nya revideringsbehov uppstår därför ganska snabbt mellan olika beräkningsomgångar. Ny information mellan revideringsomgångar hanteras på så sätt att befintliga nivåer kedjas fram med rätt utveckling enligt ny eller reviderad statistik. En större översyn, eller revidering, av längre tidsserier genomförs ungefär vart femte år och utgår från årsberäkningarna varefter kvartalen anpassas till de nya årsnivåerna. Resultatet av den senaste större översynen av beräkningarna publicerades i november 2002. 1 Och nu, 5 år senare, publiceras resultaten av den senaste översynen av nationalräkenskaperna. Ett antal områden berörs Ny företagsstatistik införs Ny statistik avseende tjänstehandeln med utlandet införs Ny värdering av utrikeshandel med varor och vissa tjänster införs Ny metod för beräkning av produktionens volymutveckling inom viss offentlig verksamhet Den dolda ekonomin Dessutom en allmän översyn av flertalet beräkningsområden Vilka år? Översynen avser års- och kvartalsuppgifter från och med 1993. Definitiva statistikuppgifter för 2005 har inarbetats i beräkningarna liksom uppdaterade kvartal till och med andra kvartalet 2007. Den 29 november publiceras också den första beräkningen av tredje kvartalet 2007. Tack vare ett samarbete mellan SCB:s enheter för ekonomisk analys och metod samt Konjunkturinstitutet kan SCB nu också publicera en preliminär tillbakaskrivning av tidsserien 1980-1992. 1 Hela tidsserien 1993-2004 reviderades dock hösten 2005 då en förändrad redovisning av banktjänster infördes i NR (EU-förordning). Förändringen avsåg den del av banktjänsterna som mäts indirekt och tidigare kallades ofördelade banktjänster (FISIM). Den förändrade redovisningen påverkade, förutom näringslivet, hushållens konsumtionsutgifter, offentlig konsumtion samt export, import och disponibla inkomster.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2007:14 2(16) Metod och resultat Metoden för hur revideringen är genomförd skiljer sig åt beroende på vilket år som avses. År 2000-2004 Utgångspunkten för den reviderade serien är åren 2003-2004. För dessa år finns en stor mängd ny statistisk information tillgänglig och dessa år bör betraktas som benchmark med avseende på nivåer för att ha en god utgångspunkt för kommande års- och kvartalsberäkningar såväl som för tillbakaskrivningar. Åren 2000-2002 är genomarbetade på i stort sett samma sätt men med mindre ny information. Beräkningarna för 2000-talet är genomförda på nationalräkenskapernas mest detaljerade nivåer inom ramen för tillgångs- och användningstabeller, vilket innebär att beräkningarna utförs och avstäms i både bransch- och produktdimension. Därmed kan också symmetriska input-output tabeller produceras. År 1993-1999 För åren 1993-1999 finns enbart mycket lite ny statistisk information tillgänglig varför flertalet reviderade serier är beräknade med hjälp av tillbakaskrivning med gamla utvecklingstal. Beräkningarna för 90-talet är inte genomförda på nationalräkenskapernas mest detaljerade nivåer, dvs. för dessa år finns inte några produktvisa tillgångs- och användningstabeller och inte heller några symmetriska input-output tabeller. I stora drag revidering av BNP och dess komponenter Nivån på BNP har höjts med mellan 16 och 65 miljarder kronor i löpande priser för åren 1993-2005. År 2005 uppgår BNP i löpande priser till 2 735 miljarder kronor. Hushållens konsumtionsutgifter svarar för ungefär hälften av nivåhöjningen och resterande bidrag kommer från exportnetto samt fasta bruttoinvesteringar. Tabell 1 Revidering av BNP 1993-2005 Miljarder kronor löpande priser, volymutv. i %, revidering av volymutv. %-enheter År Revidering mdkr Volymutv. % Revidering volym Ny Gammal %-enheter 1993 16 1994 18 3,9 3,9 0,0 1995 22 4,0 3,9 0,1 1996 23 1,5 1,3 0,2 1997 22 2,5 2,3 0,2 1998 25 3,8 3,7 0,1 1999 28 4,6 4,5 0,1 2000 33 4,4 4,3 0,1 2001 38 1,1 1,1 0,0 2002 49 2,4 2 0,4 2003 56 1,9 1,7 0,2 2004 60 4,1 4,1 0,0 2005 65 3,3 2,9 0,4
STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2007:14 3(16) Försörjningsbalansen BNP från användningssidan Hushållens konsumtionsutgifter Hushållens konsumtionsutgifter har höjts med mellan 8 och 43 miljarder kronor i löpande priser och uppgår nu till 1 328 miljarder nominellt. Det är i huvudsak de egentliga hushållens konsumtionsutgifter som svarar för nivåökningen och det är dessa revideringar som beskrivs i avsnittet nedan. Konsumtionen i hushållens icke vinstdrivande organisationer har justerats med ungefär 1 till 2 miljarder respektive år i tidsserien. Tabell 2 Revidering av Hushållens konsumtionsutgifter 1993-2005 Miljarder kronor löpande priser, volymutv. i %, revidering av volymutv. %-enheter År Revidering mdkr Volymutv. % Revidering volym Ny Gammal %-enheter 1993 8 1994 10 2,1 1,8 0,3 1995 12 1,0 0,9 0,1 1996 12 1,7 1,7 0,0 1997 12 2,6 2,5 0,1 1998 12 3,0 3,0 0,0 1999 16 4,1 3,8 0,3 2000 15 5,1 5,0 0,1 2001 17 0,4 0,4 0,0 2002 30 2,6 1,5 1,1 2003 32 2,0 1,8 0,2 2004 38 2,6 2,2 0,4 2005 43 2,7 2,4 0,3 Nivå- och strukturöversyn En fullständig översyn av nivåer och strukturer för hushållens konsumtionsutgifter har genomförts. Dels har en klassifikationsbaserad översyn genomförts, dvs. konsumtionen per ändamål (COICOP) och produkt (SPIN) har setts över och justeringar i kopplingen mellan ändamål och produkter har gjorts. Dels har nya nivåer per ändamål införts med hjälp av information från omsättningsstatistik avseende detaljhandeln samt sortimentsundersökningar. Vidare har information från undersökningar om hushållens utgifter (HUT) samt livsmedelsstatistik utnyttjats för att uppdatera nivåer och produktgruppsfördelningar. Dessa källor ger främst information om hushållens konsumtionsutgifter för varor. En anpassning av produktionssidan till ny företagsstatistik (Företagens ekonomi, FEK) påverkar även hushållens konsumtionsutgifter på så sätt att en reviderad produktion också medför en revidering av motsvarande hushållskonsumtion. FEK-undersökningen innehåller också viss information om kundkategorier, dvs. vilka konsumenter som företagen säljer sin produktion till, vilket har utnyttjats för att hitta konsumtion av nya tjänster i beräkningarna av hushållens konsumtionsutgifter.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2007:14 4(16) Fordonsutgifter Hushållens konsumtionsutgifter för nya och begagnade fordon har höjts med mellan 2 och 10 miljarder kronor i löpande priser för perioden 1999-2005 främst beroende på reviderade priser i modellen för beräkning av hushållskonsumtion och fast bruttoinvestering i fordon. De prisuppgifter som nu används är medelpriser för fysiskt respektive juridiskt ägda bilar, baserade på listpriser från AB Bilstatistik. Den dolda ekonomin Med dold ekonomi avses både illegal och svart verksamhet. Enligt EU-krav ska alla transaktioner, både legala och illegala, ingå i nationalräkenskaperna om de sker genom en ömsesidig överenskommelse. Syftet är att öka jämförbarheten mellan länder, eftersom en del av de aktiviteter som är illegala i till exempel Sverige kan vara legala i ett annat land och därmed ingå i det landets BNP. Sverige, liksom många andra länder, har tidigare inte inkluderat illegal verksamhet i räkenskaperna, på grund av svårigheterna att mäta dessa aktiviteter. I och med denna översyn inkluderas vissa illegala aktiviteter i räkenskaperna såsom prostitution, droghandel, spelverksamhet samt smuggling av alkohol och tobak. Beräkningarna påverkar främst hushållens konsumtionsutgifter och uppgår till mellan 4 och 6 miljarder kronor i löpande priser. Mer information om metoder och källor finns i den rapport som publicerades i samband med försöksberäkningar år 2005: http://www.scb.se/statistik/_publikationer/nr0102_2005a01_br_nrft0501.pdf Översynen av svart verksamhet påverkar också hushållens konsumtionsutgifter bl.a. i form av s.k. egna uttag. Ett exempel på en sådan transaktion är restaurangägaren som inte bara inhandlar livsmedel till verksamheten utan även till det egna hushållet. Tabell 3 Hushållens konsumtionsutgifter efter huvudändamål år 2005 Nivå samt revidering i löpande priser, miljarder kronor Coicopkod Nivå Revidering därav: Illegalt Bilar Eget uttag Övrigt 01 Livsmedel och alkoholfria drycker 154 4 1 3 02 Alkoholhaltiga drycker, tobak och narkotika 46 2 4-1 03 Kläder och skodon 62-4 -4 04 Bostäder, el, gas och andra bränslen 349 2 2 05 Möbler, hush.utrustning, rutinunderhåll av bostaden 62-3 1-4 06 Hälso- och sjukvård 40 6 6 07 Transport 185 20 10 10 08 Kommunikationer 44 4 1 3 09 Rekreation och kultur 144-2 1-3 10 Utbildning 3 0 0 11 Restauranger och hotell 71 7 7 12 Diverse varor och tjänster 124 4 1 4 Ofördelad konsumtion i utlandet, netto -2 0 0 HIO 46 2 2 Total konsumtion 1 328 43 5 10 3 25
STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2007:14 5(16) Tabell 4 Hushållens konsumtionsutgifter efter varaktighet år 2005 Nivå samt revidering i löpande priser, miljarder kronor Varaktighetskoder Nivå Revidering därav: Illegalt Bilar Eget uttag Övrigt 1100 VAROR 624 16 4 10 1 1 1110 Varaktiga varor 124 4 10-5 1111 Bilar 53 10 10 0 1112 Övriga varaktiga varor 71-5 -5 1120 Delvis varaktiga varor 115-1 -1 1130 Icke varaktiga varor 385 12 4 1 8 1131 Livsmedel 154 4 1 3 1132 Övriga icke varaktiga varor 231 8 4 4 1200 TJÄNSTER 660 25 1 0 2 22 1210 Bostad 274 2 2 1220 Övriga tjänster 386 23 1 2 19 därav: Restaurangtjänster 63 7 7 Underhåll och rep. för persontrptm. 25 7 7 Mobilteletjänster 17 5 2 3 Övriga, Övriga tjänster 280 5 1 3 Oförd konsumtion i utlandet, netto -2 0 0 Hushållens icke-vinstdrivande org. 46 2 2 Total konsumtion 1 328 43 5 10 3 25 I tabellen ovan framgår att nivå- och strukturöversynen på total nivå främst påverkar konsumtionen av tjänster. Hushållens konsumtionsutgifter för tjänster har justerats upp med 25 miljarder kronor i löpande priser år 2005 och merparten av denna justering är en följd av ovan nämnda anpassning till Företagens ekonomi. Offentliga konsumtionsutgifter Offentliga konsumtionutgifter har reviderats med mellan -1 300 och +1 000 miljoner kronor i löpande priser. Statliga konsumtionsutgifter har reviderats ned med upp till en miljard kronor åren 1993-1996, för åren 1997-2005 har utgifterna justerats upp med mellan 100 och 1000 miljoner kronor förutom för år 2005 då utgifterna reviderades ned med 900 miljoner kronor. Kommunala konsumtionsutgifter har reviderats ned med mellan 70 och 700 miljoner kronor förutom år 2000 då konsumtionsutgifterna reviderats upp med knappt 300 miljoner kronor. Omklassning från köp och försäljning till transferering De totala offentliga konsumtionsutgifterna är måttligt justerade i löpande priser. Däremot har både insatsförbrukning och offentlig försäljning reviderats med miljardbelopp till följd av en omklassning av en omklassning av vissa transaktioner som tidigare förts som köp och försäljning mellan olika offentliga sektorer men som nu behandlas som transferering. Det påverkar konsumtionsutgifterna för stat, landsting och primärkommuner men inte de totala konsumtionsutgifterna. Ett exempel på en sådan transaktion är då kommunerna anlitar Statens Institutionsstyrelse (SIS) för vård av missbrukare. Transaktionen fördes tidigare som kommunens köp av en tjänst samtidigt som SIS sålde denna tjänst till kommunen. Nu kommer transaktionen istället att föras som en transferering från den kommunala sektorn till staten. Detta medför att den kommunala konsumtionen sjunker med lika mycket som den statliga konsumtionen ökar. Omklassningen är en anpassning till Eurostats tolkning av Europeiska Nationalräkenskapssystemet (ENS 1995), vilka är de riktlinjer som nationalräkenskaperna ska följa.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2007:14 6(16) Tabell 5 Offentliga konsumtionsutgifter 1993-2005 Nivå samt revidering i löpande priser, miljarder kronor Nya nivåer, löpande priser 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 + Insatsförbrukning 186 197 206 208 210 226 234 232 243 253 259 262 269 + Löner och sociala avgifter 280 284 290 306 312 314 325 341 358 378 400 413 424 + Övr. produktionsskatter, netto 0 0 3 5 8 13 21 12 11 11 14 15 16 + Kapitalförslitning 31 31 33 34 35 37 40 42 45 47 48 49 51 = Produktionsvärde 497 512 532 553 566 591 620 626 657 688 721 739 760 = Förädlingsvärde 311 315 326 345 355 365 386 395 414 435 462 477 491 - Försäljning 73 79 88 89 88 92 97 100 106 104 107 113 117 + Sociala naturaförmåner 29 34 38 41 38 44 49 58 64 74 78 77 80 = Total offentlig konsumtion 453 467 482 505 515 543 572 585 615 658 692 703 723 Revidering, löpande priser 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 + Insatsförbrukning -12-12 -14-10 -12-13 -7-8 -5-6 -6-6 -7 + Löner och sociala avgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 + Övr. produktionsskatter, netto 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 + Kapitalförslitning -2-2 -2-2 -2-2 -2-2 -2-2 -2-2 -2 = Produktionsvärde -13-13 -15-11 -13-15 -9-10 -7-8 -8-8 -9 = Förädlingsvärde -2-2 -2-2 -2-2 -2-2 -2-2 -2-2 -2 - Försäljning -12-12 -14-10 -12-14 -8-8 -6-6 -6-5 -5 + Sociala naturaförmåner 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 1 1 = Total offentlig konsumtion -1-1 -1-1 0 0 0 0 0 0 0-1 -1 Ny metod för fastprisberäkning av offentlig individuell produktion och konsumtion Produktionen inom offentliga myndigheter tillhandahålls i stor utsträckning utan kostnad eller till mycket reducerade priser till användarna. Produktionen kan inte värderas på ett marknadsmässigt sätt och måste därför mätas på annat sätt. Det sätt som används i nationalräkenskaperna är att mäta produktionsvärdet från kostnadssidan enligt nedanstående + Löner och kollektiva avgifter + Övriga produktionsskatter - Övriga produktionssubventioner + kapitalförslitning = Förädlingsvärde (till baspris) + Insatsförbrukning (till mottagarpris) = Produktion - Försäljning och egenproducerade tillgångar + Sociala naturaförmåner =Totala konsumtionsutgifter Därefter kan de totala konsumtionsutgifterna beräknas genom att från produktionsvärdet dra bort försäljning och egenproducerade tillgångar samt lägga till de sociala naturaförmånerna. Förändrade beräkningsmetoder i fasta priser införs nu för offentligt producerade tjänster med individuell inriktning, i enlighet med ett EU-beslut från 2002. Det handlar om utbildning, barnomsorg, äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade, hälso- och sjukvård, kulturella aktiviteter samt även administration av olika förmånssystem som utbetalning av pensioner och bidrag.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2007:14 7(16) Syftet med omläggningen är att man vill kunna beräkna och mäta arbetsproduktiviteten inom berörda områden för offentlig verksamhet. Delar av produktionen och därmed även konsumtionsutgifterna i fasta priser beräknas nu utifrån prestation istället för genom en summering av kostnader för verksamheten. Produktion och konsumtion i löpande priser påverkas inte av metodbytet. Den nya metoden för beräkning av offentlig produktion införs enbart för de allra senaste åren. För hälso- och sjukvård blir startåret 2003 och för övriga verksamheter år 2002. Underliggande primäruppgifter finns inte tillgängliga på en tillräckligt detaljerad nivå för perioder längre tillbaka i tiden. Inom området har det under de senaste åren pågått ett intensivt internationellt utvecklings- och metodarbete. På flera områden är det statistiska underlaget inte tillfredsställande och det finns många svårlösta problem som kräver fortsatt utveckling inom området och av beräkningsmetoder. Metodbytet påverkar enbart den individuella produktionen och konsumtionen i fasta priser. Av de statliga konsumtionsutgifterna utgör den individuella produktionen och konsumtionen ungefär 30 procent av de totala konsumtionsutgifterna medan den individuella produktionen och konsumtionen i kommunerna svarar för ungefär 70 procent av de totala kommunala konsumtionsutgifterna. Metodförändringen påverkar alltså främst den kommunala produktionen och konsumtionen i fasta priser. Tabell 6 Metodbytets påverkan på totala offentliga konsumtionsutgifter 2002-2005 Löpande priser miljarder kronor, volymutveckling i % Fasta priser t-1 = 100 Volymutveckling % Ny metod 2002 2003 2004 2005 2002 2003 2004 2005 Offentlig konsumtion 628 661 690 705 2,2 0,4-0,2 0,4 Därav Stat 181 191 195 192 2,3 2,0-0,9-2,5 Primärkommuner 292 313 327 335 1,4 1,3 0,6 0,4 Landsting 156 157 168 179 3,6-3,1-0,8 3,5 Äldre metod Offentlig konsumtion 628 663 694 703 2,1 0,7 0,3 0,1 Därav Stat 181 191 195 191 2,3 1,8-1,1-2,8 Primärkommuner 292 309 329 336 1,5-0,1 1,0 0,6 Landsting 155 163 170 176 2,8 0,9 0,4 2,2 Skillnad Offentlig konsumtion 1-2 -3 2 0,1-0,3-0,5 0,3 Därav Stat 0 0 0 1-0,1 0,2 0,2 0,3 Primärkommuner 0 4-1 -1-0,1 1,4-0,4-0,2 Landsting 1-7 -2 2 0,8-4,0-1,3 1,2 Inom kort kommer en nyskriven projektrapport avseende offentliga volymberäkningar att läggas ut på SCB:s hemsida. För närvarande finns mer information om volymberäkningar i en EU-rapport från 2006 http://www.scb.se/statistik/nr/nr0102/_dokument/rapport_volume_20060915.pdf
STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2007:14 8(16) Sektorbyte av premiepensionssystemet I samband med denna publicering har premiepensionssystemet bytt sektortillhörighet även i årsberäkningarna och de tabeller som publiceras i samband med redovisning av årsberäkningar. I kvartalsberäkningarna infördes sektorbytet för perioden 1995-2006 redan i samband med beräkningarna av kvartal 4 2006. Bruttoinvesteringar Bruttoinvesteringar omfattar fast bruttoinvestering, lagerinvestering samt investering i värdeföremål. Investeringar i värdeföremål utgör en mycket liten post i nationalräkenskaperna och dessa uppgifter är i princip inte reviderade jämfört med föregående publicering. Fasta bruttoinvesteringar Fasta bruttoinvesteringar har reviderats upp med mellan 1 och 16 miljarder kronor i löpande priser. Det är framförallt näringslivets investeringar som reviderats. Tabell 7 Revidering av Fasta bruttoinvesteringar 1993-2005 Miljarder kronor löpande priser, volymutv. i %, revidering av volymutv. %-enheter År Revidering mdkr Volymutv. % Revidering volym Ny Gammal %-enheter 1993 1 1994 1 6,7 6,6 0,1 1995 2 10,0 9,9 0,1 1996 2 4,7 4,5 0,2 1997 2-0,1-0,3 0,2 1998 3 8,1 7,8 0,3 1999 4 8,5 8,2 0,3 2000 7 6,3 5,7 0,6 2001 10-0,5-1,0 0,5 2002 14-1,8-2,6 0,8 2003 16 1,4 1,1 0,3 2004 14 5,7 6,4-0,7 2005 16 8,9 8,1 0,8 Näringslivets fasta bruttoinvesteringar påverkas främst av en anpassning till undersökningen FEK avseende s.k. korttidsinventarier. Dvs. kapitalföremål av begränsat värde med en livslängd på 1-2 år. Nya uppgifter från undersökningen Företagens ekonomi har kunnat införas i beräkningarna vilket innebär en höjning av dessa investeringar med mellan 3 och 10 miljarder kronor i löpande priser åren 2000-2005. Vidare har fast bruttoinvestering i s.k. kostnader för ägarbyte (förmedlingsavgifter) för fastigheter reviderats upp med ungefär 1 miljard kronor årligen för 90-talet och med mellan 3 och 6 miljarder för 2000-talet. Beräkningarna har vidareutvecklats och tar nu hänsyn till ett förbättrat statistikunderlag i och med information från undersökningen Företagens ekonomi. Vidare har en omfördelning mellan investeringar i fordon och investeringar i maskiner och inventarier genomförts, vilket dock inte påverkar de totala fasta bruttoinvesteringarna.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2007:14 9(16) Beräkningarna av investeringar i programvara har också vidareutvecklats vilket påverkar både näringslivets och offentliga myndigheters investeringar. I nationalräkenskaperna särskiljs två typer av programvaruinvesteringar. Dels köpta programvaror som består av standardprogramvara samt kundspecifik programvara dels s.k. egenproducerade programvaror. Egenproducerad programvara är programvara som en organisation själv utvecklar med egen eller inhyrd personal och som organisationen själv använder i sin produktionsprocess. Modellen för att beräkna egenproducerad programvara har nu vidareutvecklats. Den nya metoden baseras på OECD:s och Eurostats rekommendationer. Istället för att basera beräkningarna på information om dataspecialister ur utbildningsregister hämtas bransch- och sektoruppdelade uppgifter om antal sysselsatta dataspecialister ur SCB:s yrkesregister samt uppgifter om medellönesummor för dessa. Beräkningarna bör därför bättre fånga de som faktiskt arbetar som dataspecialister jämfört med tidigare då modellen baserades på utbildning. Vidare försöker man nu även ta hänsyn till att en dataspecialist inte ägnar all sin tid till programvaruutveckling för företagets egna användning utan en del av tiden utgörs av support, systemunderhåll och utveckling för extern försäljning. Den nya beräkningen höjer näringslivets programvaruinvesteringar med mellan 1 och 7 miljarder medan offentliga myndigheters investeringar i programvaror justeras ned med mellan 300 och 1500 miljoner kronor i löpande priser. Tabell 8 Fast bruttoinvestering i näringslivet, revideringarnas fördelning på tillgångsslag Miljarder kronor löpande priser, revidering 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Näringsliv 8 12 15 17 15 14 därav Korttidsinventarier 3 6 7 10 6 6 Kostnader för ägarbyte 3 3 4 4 4 6 Programvaror 2 2 4 4 4 7 Övrigt 0 0 0 0 0-6 Lagerinvesteringar Lagerinvesteringar åren 1993-1999 är inte reviderade jämfört med föregående publicering. Ingen ny information finns tillgänglig för denna period. Vissa revideringar av lagerinvesteringar har påverkat 2000-talet. I och med nya produktions- och förbrukningsuppgifter för näringslivet har industri- och handelslager setts över. Vidare har uppdaterad information om skogsbrukets produktion och lager av växande skog förts in i beräkningarna. 2 Export och import av varor och tjänster Exportnettot har höjts med mellan 5 och 10 miljarder kronor i löpande priser. Exporten har höjts med mellan 17 och 34 miljarder och importen har höjts med mellan 9 och 31 miljarder kronor. 2 Tillväxten i de svenska skogarna utgör produktion enligt de definitioner som tillämpas i nationalräkenskaperna.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2007:14 10(16) Tabell 9 Revidering av Export och import 1993-2005 Miljarder kronor löpande priser, volymutv. i %, revidering av volymutv. %-enheter Löpande priser miljarder kronor, nivå och revidering Revidering Ny nivå år 2005 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Export 1 333 17 18 20 21 22 25 26 29 34 36 31 31 33 Import 1 121 9 11 11 11 14 15 18 19 25 31 22 22 24 Export-Import 212 8 7 9 9 9 10 8 10 9 5 9 9 9 Volymutveckling Export Ny 13,5 11,3 4,1 13,6 8,7 7,1 11,5 0,8 1,3 4 11 6,6 Gammal 13,8 11,7 4,0 13,7 8,6 7,3 11,5 0,5 1,2 4,5 11,1 6,6 Import Ny 12,9 7,1 3,3 12,4 11,2 5,1 11,6-1,8-1,3 3,8 6,8 7,0 Gammal 12,6 7,4 3,2 12,4 11,3 4,9 11,4-2,6-1,9 5,0 7,0 6,9 Export Revidering volym %-enheter -0,3-0,4 0,1-0,1 0,1-0,2 0,0 0,3 0,1-0,5-0,1 0,0 Import Revidering volym %-enheter 0,3-0,3 0,1 0,0-0,1 0,2 0,2 0,8 0,6-1,2-0,2 0,1 Ny värdering av utrikeshandel med varor och vissa tjänster Bakgrund SCB har beslutat att från och med denna publicering använda en fakturavärdesansats för uppgifterna om export och import av varor och tjänster i nationalräkenskaperna. Anledningen är att primärstatistiken har svårt att uppfylla de nuvarande värderingskraven med export och import värderade vid gränspassage. Statistiken avseende utrikeshandel med varor har traditionellt byggt på uppgifter om värdet av transaktionerna vid gränspassage. Det innebär att svensk export värderats fob (free on board) och att svensk import värderats cif (cost, insurance, freight). Sådana uppgifter har funnits tillgängliga för tulländamål och ingen särskild insamling av statistik över utrikeshandeln med varor har behövts. Efter EU-inträdet har förutsättningarna delvis ändrats. En fob/cif- redovisning innebär att varuvärdena inkluderar eller exkluderar frakt och försäkringstjänster utförda av svenska eller utländska aktörer. Uppgifter om export och import av dessa tjänster måste därför vara anpassade till varornas värderingsprinciper. Men det räcker inte med att varu-, frakt- och försäkringsuppgifterna är konsistent behandlade. I och med att man tillämpar en viss värderingsprincip för exporten och importen av varor som fob/cif måste även alla andra data i NR-systemet vara värderade i överensstämmelse med dessa principer, annars uppkommer restposter. I praktiken finns inte några förutsättningar för att värdera produktion och användning så att det blir en överensstämmelse med fob/cif värdering av utrikeshandeln. Hur vi har gjort hittills I och med EU-inträdet samlas varuhandeln med utlandet in via två källor. Uppgifter om handeln med länder utanför EU (Extrastat) samlas fortfarande in av Tullverket och värderingen skall vara statistiskt värde (export fob och import cif). Statistiskt värde är en uppgift som företagen oftast måste beräkna då den inte finns i kontrakt eller bokföring även om den kan sammanfalla med till exempel fakturavärdet. Uppgifterna för handel inom EU (Intrastat) insamlas enligt EU-beslut till fakturavärde sedan 1998. Dessa uppgifter omräknas sedan av SCB i syfte att åstadkomma en fob/cifvärdering. Omräkningen görs baserat på en undersökning från år 2000. Handeln inom EU utgör nära 60 procent av exporten och ungefär
STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2007:14 11(16) 70 procent av importen. Vid omräkning från fakturavärde till fob/cif används samma omräkningsfaktor för flertalet produktgrupper. Frakttjänster insamlas värderade till fakturavärde och de omräknas till fob/cif enligt en modell. Någon undersökning av cif - komponenten (skillnaden mellan importen fob och cif) har inte gjorts. Mer konsistenta beräkningar För att få räkenskaper med god kvalitet ska all information vara konsistent värderad. Utrikeshandelsstatistiken bygger på en blandning av insamlade data med olika värdering samt modeller för omräkning mellan fakturavärden, fob och cif för varor och tjänster. För att få konsistenta uppgifter av god kvalitet måste uppgiftslämnarna kunna lämna uppgifter baserade på den information de har tillgänglig för egna behov. Fakturavärdet är en uppgift som kan hämtas direkt ur företagens bokföring. Det insamlas för frakter och för huvuddelen av utlandstransaktionerna för varor. Tullverket samlar in statistiskt värde för Extrastat så här behöver en omvärdering göras för att få konsistenta uppgifter i NR. Fakturaansatsen ger en mer konsistent värdering för hela NR-systemet med begränsade omräkningar. Ny värdering införs Nationalräkenskaperna övergår nu till att använda en fakturavärdesansats för beräkningarna och redovisningen av export och import av varor och tjänster. Extrastat värderas om från statistiskt värde till fakturavärde med hjälp av de omräkningsfaktorer som hittills använts för Intrastat. I och med att Extrastat svarar för en mindre andel än Intrastat och tjänstetransaktionerna där det finns fakturavärden så reduceras inkonsistensen i systemet. Det blir på så sätt enklare beräkningar och mindre residualer som påverkar avstämningen av räkenskaperna. En nackdel är att värderingen av export och import i NR, utrikeshandelsstatistik och betalningsbalans kommer att skilja sig åt. Teoretiskt ger korrekta redovisningar enligt fob/cif respektive fakturavärde samma saldo för utrikeshandeln med varor och tjänster men bruttouppgifterna avviker för de olika delarna. Uppgifter om export och import värderade till fakturavärden har införts för hela tidsserien. Nya uppgifter har funnits tillgängliga för perioden 2002 och framåt medan uppgifter för perioden 1993-2001 är tillbakaskrivna med utvecklingstal enligt tidigare beräkning. Övergången innebär för år 2004 en höjning av varuexporten med ungefär 11 miljarder och en säkning av varuimporten med ungefär 8 miljarder kronor i löpande priser. Utrikeshandel med tjänster SCB har på Riksbankens uppdrag, från och med första kvartalet 2003, producerat betalningsbalansstatistikens uppgifter om export och import av tjänster. I samband med övertagandet förändrades insamlingsmetoder och urval och därmed uppstod ett tidsseriebrott mellan 2003 och 2002. Riksbanken har redan tidigare infört de nya nivåerna avseende export och import av tjänster. Nationalräkenskaperna däremot, har på grund av tidsserieperspektivet fortsatt utgå från de gamla nivåerna och kedjat fram dessa med utvecklingstal enligt den nya statistiken. Nu införs de nya nivåerna i nationalräkenskaperna och en tillbakaskrivning har gjorts. Riksbanken och nationalräkenskaperna har alltså visat olika nivåer och utveckling för export och import av tjänster de senaste åren. I och med översynen har harmoniseringen av nivåer och utveckling förbättrats. Men, även fortsättningsvis kommer det att finnas skillnader mellan Riksbankens och nationalräkenskapernas uppgifter. Dels finns olikheter i manualer samt vissa
STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2007:14 12(16) andra skillnader, vilka ett fortsatt gemensamt utvecklingsarbete förhoppningsvis kommer att undanröja. Produktion, arbetskraftsinsats och löner BNP från produktionssidan Produktion, insatsförbrukning, arbetskraftsinsats och löner påverkas av flera olika faktorer, dels finns ny företagsstatistik, dels ses beräkningarna av svart verksamhet över. I vissa branscher tillkommer dessutom produktion av illegala aktiviteter. I och med reviderade fasta bruttoinvesteringar har även kapitalförslitning och kapitalstockar reviderats. Arbetskraftsinsatsen påverkas dessutom av en justering av tidsserien till nya arbetskraftsundersökningarna (AKU). Ny företagsstatistik för näringslivet Företagens ekonomi Vid årsberäkningarna av näringslivets förädlingsvärde och fasta bruttoinvesteringar utgör undersökningen Företagens ekonomi den viktigaste källan. Från och med undersökningsåret 2003 skedde en komplettering och utveckling av statistiken med både förändrade insamlingsmetoder och förändringar i variabler. I och med denna översyn har nationalräkenskaperna anpassats till nya nivåer och utveckling för de branschvisa beräkningarna av näringslivets produktion, insatsförbrukning, förädlingsvärde och fasta bruttoinvesteringar. För åren 1993-1999 har beräkningarna av förädlingsvärden hanterats på mer aggregerad nivå. Nya bruttoproduktionsvärden avseende år 2000 per bransch har skrivits tillbaka till 1993 med användande av volymutvecklingstal och prisindex från den senaste aktuella beräkningen. Motsvarande tillbakaskrivning görs också av förädlingsvärden varefter insatsförbrukningen lösts ut residualt. Metoden har använts på i princip samtliga varuproducerande branscher medan flera undantag från den generella metoden har gjorts för vissa tjänsteproducerande branscher. De branscher som undantagits från den generella tillbakaskrivningsmetoden är SNI 50-52 Parti- och detaljhandel, några branscher inom SNI 60, 61 och 63 Landtransporter, rederier och serviceföretag till transport, del av SNI 70 som berör små- och fritidshus samt SNI 71-74 Uthyrning, data och andra företagstjänster. Svart verksamhet Den dolda ekonomin utgörs både av svart och illegal verksamhet. Med svart verksamhet avses sådan verksamhet som är laglig men som inte rapporteras till skattemyndigheter och till statistiska undersökningar, men som också ska ingå i nationalräkenskaperna. Produktionsstatistiken bygger i stor utsträckning på uppgifter från företagens bokföring och dessa transaktioner blir därför inte registrerade på ett korrekt sätt i det vanliga statistiska underlaget. Det rör sig om svart verksamhet i till exempel restaurang-, taxi- och frisörsbranscherna. Beräkningarna av svart verksamhet har genomgått en översyn bland annat baserad på resultaten av Skattverkets revisioner och påverkar främst beräkningarna av förädlingsvärden, arbetskraftsinsats och löner. Arbetskraftsinsats och löner Nya uppgifter om antal sysselsatta och antal arbetade timmar enligt länkade serier från nya AKU har införts i beräkningarna för hela tidsserien. Utöver denna nivåjustering påverkas antalet arbetade timmar främst av en översyn av beräkningarna av svart verksamhet. Vidare
STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2007:14 13(16) har arbetskraftsbegreppet utökats till att innefatta uppgifter om utlänningar sysselsatta i svensk produktion. Uppgifter om löner påverkas främst av översynen av svart verksamhet, där de svarta lönerna i näringslivet höjts med mellan 12 och 18 miljarder kronor för respektive år i tidsserien. Vidare låg det på näringslivet tidigare en del ofördelade löner, sociala avgifter samt övriga produktionsskatter netto. Dessa har nu fördelats ut på bransch, och påverkar därmed driftsöverskottet i olika branscher. De utfördelade posterna påverkar endast 90-talet och uppgår till mellan 3 och 12 miljarder kronor i löpande priser. Denna utfördelning påverkar i sig inte de tidigare totalerna för näringslivets löner, sociala avgifter och övriga produktionsskatter netto. Näringslivets förädlingsvärden Näringslivets förädlingsvärden har justerats upp med mellan 14 miljarder kronor år 1993 och 59 miljarder kronor i löpande priser år 2005. Volymutvecklingen av näringslivets totala förädlingsvärde påverkas inte i samma utsträckning utan har reviderats med som mest 0,2 procentenheter förutom för åren 2002-2003 samt 2005 då revideringen uppgår till 0,4 procentenheter. Transportbranscherna, SNI 60-63, påverkas av såväl en anpassning till Företagens ekonomi som av en övergång till att beräkna produktionen av speditionstjänster brutto. De nya beräkningarna innebär att produktion och insatsförbrukning i speditionsbranschen blåses upp, däremot påverkas inte förädlingsvärdet i någon större utsträckning jämfört med före revideringen. En följd av den ändrade redovisningen blir en helt ny produktions- och insatsstruktur som berör transportförmedlare men även transportföretag inom järnvägs-, lastbils-, sjö- och lufttransporter av gods samt även alla stödtjänster till gods. Tabell 10 Revidering av förädlingsvärden, arbetskraftsinsats och löner 1993-2005 Miljarder kronor löpande priser, volymutv. i %, revidering av volymutv. %-enheter Löpande priser miljarder kronor, nivå och revidering Revidering Ny nivå år 2005 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Produktionsvärde 4 272 48 52 57 59 69 72 63 65 74 84 87 90 Insatsförbrukning 2 411 34 37 36 37 47 48 38 35 40 41 37 36 Förädlingsvärde 1 861 14 16 21 22 21 23 25 30 33 43 50 54 59 Volymutveckling Förädlingsvärde Ny 6,0 6,3 2,0 3,8 4,6 5,6 6,2 1,0 2,7 2,4 5,3 4,0 Gammal 5,9 6,2 1,9 3,6 4,5 5,6 6,2 1,0 2,3 1,9 5,2 3,7 Revidering volym %-enheter 0,1 0,1 0,1 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,4 0,5 0,1 0,3 Antal sysselsatta Ny -0,3 3,1-0,3-1,3 2,6 2,7 3,9 2,6-0,5-1,3-1,3 0,6 Gammal -0,2 3-0,4-1,3 2,4 2,7 3,8 2,3-0,3-1,1-1,1 0,7 Revidering volym %-enheter -0,1 0,1 0,1 0,0 0,2 0,0 0,1 0,3-0,2-0,2-0,2-0,1 Antal arbetade timmar Ny 2,6 2,9 0,3-1,0 1,9 3,4 2,1 0,9-2,3-2,0 0,3-0,5 Gammal 2,8 2,9-0,1-1,0 1,8 3,6 2,1 0,7-2,1-2,3 0,4 1,1 Revidering volym %-enheter -0,2 0,0 0,4 0,0 0,1-0,2 0,0 0,2-0,2 0,3-0,1-1,6 Utveckling i löpande pris Löner Ny 5,1 6,3 6,5 4,8 7 6,3 8,9 6,4 2,2 1,4 2,3 3,9 Gammal 5,4 7,7 6 4,4 6,8 6,8 9,8 6,5 2,2 1,3 2,2 4,2 Revidering volym %-enheter -0,3-1,4 0,5 0,4 0,2-0,5-0,9-0,1 0,0 0,1 0,1-0,3
STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2007:14 14(16) Offentliga myndigheter Se avsnitt om offentliga konsumtionsutgifter. Kvartalen påverkas också En revidering av tidsserien utgår från årsberäkningarna varefter kvartalen anpassas till de nya årsnivåerna, det vill säga en kvartalsfördelning av de nya årsnivåerna genomförs. Restposter mellan BNP från produktions- och användningssidan kan då uppstå för de enskilda kvartalen. Kvartalsvisa avstämningar har därför gjorts för hela tidsserien vilket påverkar de kvartalsvisa utvecklingstalen för olika variabler. För att underlätta framtida kvartalsavstämningar har också en översyn av kvartalsfördelningen, dvs. kvartalsmönstret, gjorts. Kvartalsmönstren för i huvudsak produktion (men även viss användning) har kontrollerats för 2003-2004. Kvartalsfördelning har därefter gjorts för dessa år med kända mönster för varje detaljserie. Därefter har produktvis kvartalsvis avstämning gjorts i de kvartalsvisa tillgångs- och användningssidetabellerna så att varje produkt har stämts av restpostlöst. Produkterna som använts är de cirka 75 som gäller vid kvartalsavstämning. Avstämningen har påverkat kvartalsfördelningen för i första hand lagerinvestering, insatsförbrukning och fast bruttoinvestering. Efter det att årsberäkningar för åren 1993-2004 har fastställts och kvartalsmönstren avseende 2003-2004 har setts över så har en tillbakaskrivning av kvartalsvärden för perioden 1993-2002 gjorts. Tillbakaskrivningen har inneburit anpassning till nya årstotaler med utgångspunkt i det nya kvartalsmönstret och med användning av utvecklingstal enligt tidigare beräkning. Därefter har en viss avstämning av kvartalsberäkningarna av BNP från produktions- respektive användningssidan gjorts. Slutligen har kvartalsberäkningarna avstämts restlöst, den kvarvarande restposten har lagts som lagerinvestering, vilket innebär att kvartalsmönstret i huvudsak bestämts från produktionssidan. Nu införs också en ny metod för att fastprisberäkna offentliga myndigheters arbetskraftskostnader. Tidigare användes kalenderkorrigerade timmar för fastprisberäkning av offentliga myndigheters arbetskraftskostnader såsom löner, sociala avgifter och produktionsskatter på kvartal. Från och med denna publicering fastprisberäknas dessa variabler istället med hjälp av faktiska arbetade timmar. Metodbytet genomförs eftersom den nuvarande metoden med kalenderkorrigerade timmar ger en inkonsekvent hantering av den kvartalsvisa produktiviteten i offentlig sektor. En utgångspunkt vid beräkningarna av offentlig produktion har varit att förändringen i arbetsproduktiviteten ska vara noll, produktion och arbetade timmar ska alltså utvecklas i samma takt. 3 I och med att kalenderkorrigerade timmar har använts för att beräkna produktionen både i faktiska och kalenderkorrigerade termer har metoden inneburit att antagandet om oförändrad produktivitet endast avsett kalenderkorrigerade uppgifter medan positiv och negativ produktivitetsutveckling skapats i faktiska tal. I och med metodbytet gäller antagandet om oförändrad produktivitetsutveckling för både faktiska och kalenderkorrigerade uppgifter. Övergången till fastprisberäkning av arbetskraftskostnaderna med hjälp av faktiska istället för kalenderkorrigerade timmar ska inte förväxlas med metodförändringen som tas upp under 3 Av produktionen utgörs ungefär 90% av arbetskraftskostander och resterande 10% av kapitalförslitning. Antagandet om en oförändrad produktivitet avser endast den del som utgörs av arbetskraftskostnader.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2007:14 15(16) avsnittet Förändrade metoder för fastprisberäkning av offentlig individuell produktion och konsumtion. Tidsserien avseende den offentliga produktionen påverkas på flera sätt av dessa förändringar. Åren 1993-2001 kommer arbetsproduktiviteten i den offentliga produktionen att definitionsmässigt vara noll, både på år och kvartal. För åren 2002 och framåt kommer den offentliga produktionen för individuell konsumtion kunna uppvisa arbetsproduktivitet både på år och kvartal, medan arbetsproduktivitet i offentlig produktion för kollektiv konsumtion definitionsmässigt kommer att vara noll både på år och kvartal. Sektorbyte av premiepensionssystemet I samband med denna publicering har premiepensionssystemet bytt sektortillhörighet även i årsberäkningarna och de tabeller som publiceras i samband med redovisning av årsberäkningar. I kvartalsberäkningarna infördes sektorbytet för perioden 1995-2006 redan i samband med beräkningarna av fjärde kvartalet 2006. Premiepensionssystemet ingick tidigare i socialförsäkringssektorn men enligt beslut av EU:s statistikmyndighet Eurostat ska det ligga i den finansiella företagssektorn. Sektorräkenskaper Mer information om sektorräkenskaperna kommer att läggas ut inom kort. Källor och underlag Flera avsnitt i denna PM är i sin helhet hämtade ur en artikel om revidering av nationalräkenskaperna i Sveriges ekonomi Statistiskt perspektiv Nummer 3 2007. Sveriges BNI-dokumentation: http://www.scb.se/statistik/nr/nr0102/nr0102bni05.pdf. Uppdatering av dokumentationen kommer att göras under första kvartalet 2008. Pressinformation från SCB 2007-03-01 Nationalräkenskaper fjärde kvartalet 2006. Beräkningsrutiner för nationalräkenskaperna, Bilaga 3 till slutbetänkande från Utredningen om översyn av den ekonomiska statistiken. SOU 2002:118. Kontaktpersoner Allmänna frågor Ann-Marie Bråthén, telefon 08-506 945 25 Katarina Andersson, telefon 08-506 940 57 Hushållens konsumtionsutgifter Ylva Petersson, telefon 08-506 945 30 Offentliga konsumtionsutgifter samt dold ekonomi Birgitta Magnusson Wärmark, telefon 08-506 945 51 Mattias Björling, telefon 08-506 941 60 Utrikeshandel med varor och tjänster Olof Bergström, telefon 08-506 950 98 Näringslivets förädlingsvärden: Göran Svensson, telefon 08-506 945 48
STATISTISKA CENTRALBYRÅN NR-PM 2007:14 16(16) arbetskraftsinsats: Johan Larsson, telefon 08-506 948 05 löner: Tomas Skytesvall, telefon 08-506 944 41 Kvartalsberäkningar Göran Svensson, telefon 08-506 945 48