Sammanställning av frågor och behov - Om utfasning av farliga ämnen från förskolorna i Jämtlands län 19 dec 2014 Lena Stigh Sammanfattning Vi på Jegreliusinstitutet har träffat förskolechefer från hela länet och berättat om vad andra, både regionalt och nationellt, kan och gör för att få giftfria förskolor. De vi träffat är angelägna om att arbetet med att fasa ut farliga ämnen ska börja omedelbart och flera förskolor har redan börjat. De vill arbeta systematiskt i samarbete för att sprida kunskap och minska farliga ämnen på förskolorna. Samordning önskas och det saknas resurser i form av tid, kompetens och pengar. Bakgrund Att skydda barnen från farliga ämnen är prioriterat 1 av flera aktörer, eftersom barn är mer sårbara än vuxna. Sambanden mellan farliga ämnen och ohälsa är flera och de farliga ämnena finns i vanliga produkter runt omkring oss. Att arbeta förebyggande för att skydda barnen gynnar oss alla. Att fasa ut farliga ämnen minskar även belastningen på vår natur. Jegreliusinstitutet för tillämpad Grön kemi har kompetens om kemikalier i varor, miljökrav vid upphandling, miljöbedömningar och miljödrivet företagande från projekt som Referensmiljöer för framtidens produkter. I det rådgivande och utredande arbetet för att stimulera hållbara produkter utan farliga ämnen har vi på Jegreliusinstitutet fått signaler från föräldrar, förskolepersonal, naturskyddsföreningens kemikalienätverk och kommunala tjänstemän om att det finns ett stort behov av både kunskap och stöd för att kunna fasa ut farliga ämnen. Hur ser behovet ut? Kan kommunerna samverka eller samarbeta? Syfte och mål Att med inspirationsföreläsningar sprida kunskap om vad andra, både regionalt och nationellt, kan och gör, för att få giftfria förskolor. Att fånga upp frågeställningar, hinder och behov i länet, genom att träffa förskolechefer i länets alla 8 kommuner. Att på sikt få förskolor i hela länet utan farliga ämnen. 1 Handlingsplan för en giftfri vardag 2011-2014, Skydda barnen bättre, Kemikalieinspektionen 1(5)
Begränsning Omfattningen av arbetet har begränsats på grund av resursbrist. Jegreliusinstitutets tid är huvudsakligen uppbunden i projekt och pedagogerna på förskolor har hög arbetsbelastning. Utförande Vi bjöd in förskolechefer via mejl efter samtal med deras chefer. Någon enstaka chef kom vi inte i kontakt med. Några chefer lät tveksamma på grund av resekostnader och tidsbortfall. Då bestämde vi att träffarna skulle fördelas på fyra olika platser för att underlätta för förskolecheferna att träffa oss. Tid och plats blev följande: - Krokom 10 /11 för Åre, Östersund och Krokoms kommun - Stugun 11/11 för Ragunda och Bräckes kommun - Vemdalen 20/11 för Berg och Härjedalens kommun - Strömsund 3/12 för Strömsunds kommun (flyttades till Hammerdal) Flera av de fristående förskolorna har tyvärr inte kontaktats då lättillgänglig kontaktinformation saknades. Vid den första träffen var ändå de fristående förskolorna representerade i majoritet. Minst en representant från varje kommun deltog i träffarna. Vid träffen i Stugun deltog Gustaf Danielsson som är upphandlingsansvarig för alla kommunala förskolor i länet. En stor andel förskolepersonal framförallt från Östersunds kommun och Bergs kommun deltog på endagseventet Giftfri jul, som Länsstyrelsen bjudit in till i samverkan med oss, Miun och Jämtlands läns landsting. 2 Vid träffarna berättade Lena Stig, Tomas Östberg och Ida Sjölund, med hjälp av bilder, under drygt en timme. Därefter följde en diskussion och frågestund. Bilderna som vi pratade kring finns bilagda som en pdf. Vi gav först en problembeskrivning om flödet av prylar med farliga ämnen och hur det påverkar oss människor. En del om kemikalielagstiftningen vävdes in. Sedan berättade vi om kemikalieinspektionens, miljöstyrningsrådet, Sundbybergs kommun, Naturskyddsföreningen och initiativ tagna av Jämtlands läns kommuner följt av hur vi på Jegreliusinstitutet arbetar. Hur vi använt XRF-scannern för att mäta farliga ämnen i leksaker och hur vi gör jämförande miljöbedömningar av produkter. Sist och viktigast var att fånga upp förskolechefernas åsikter och behov av stöd. De som deltog i träffarna har fått bilderna samt nyttiga länkar efter mötet. 2 http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/sv/miljo-och-klimat/miljomal/pages/giftfri-miljo.aspx 2(5)
Resultat/ förskolornas behov Hög motivation hos förskolechefer Gemensamt för alla de vi träffat är att det ser utfasning av farliga ämnen som något självklart och viktigt och att arbetet bör börja så fort som möjligt. Det är något som är rätt i tiden. Behov av kunskap Kunskapsläget varierar mellan förskolor och det verkar även skilja mellan ledningen i kommunerna. Flera vill att kunskap ska spridas till politiker eftersom de önskar att de prioriterar giftfri förskola. En generell ökning av medvetenheten om farliga ämnen i prylar behövs. Alla som är knutna till förskolorna; pedagoger, städpersonal, kökspersonal, inköp och föräldrar bör upplysas. På själva förskolorna är det mycket viktigt HUR kunskapen sprids för att inte skapa oro. Vid träffarna kom en rad detaljfrågor om olika produkter och material, både för utomhus och inomhus. Pärlor, pärlplattor, häftmassa, tallrikar, pipmuggar, vaxdukar, gåvor från föräldrar, bildäck, golv, Fisher Price, Lego var några saker som nämndes. Vi saknar konsumentrådgivning om farliga ämnen. Vem ansvarar för den? Stöd vid inventering och utrensning De flesta vill ha stöd i form av bollplank, rådgivning. Någon att vända sig till med frågor. Besök för att komma i gång. Kan ni mäta med XRF? (Med XRF-scannern mäter man grundämnen tyngre än aluminium i ytskikt. Det är enkelt att avgöra om ett golv är av Linoleum eller PVC.) Naturskyddsföreningens checklista för inventering verkar enkel att använda. Hur fungerar tillsynen? Hjälp att välja nytt Vi har en gemensam upphandlingsansvarig som är intresserad av förbättringar och samarbete. Han ser att det kan bli fråga om prioritering om de ekonomiska förutsättningarna skiljer mellan kommunerna. Jämförande miljöbedömningar ger bra underlag för att välja rätt och för att kunna ställa rätt krav vid kommande inköp. Det är inte helt lätt att veta hur stort behovet är förrän utrensningsarbetet börjat. En checklista för att bedöma vilka gåvor som vi kan ta emot utifrån kan vara bra. Renovering och nybyggnationer Ska checklista användas så att bra material och lösningar väljs? Det vore roligt att satsa på att minimera farliga ämnen vid alla nya byggen. 3(5)
Att satsa på en helt giftfri förskola skulle kunna vara ett gott exempel och inspirationsbygge för hela länet. Svenstavik? Kan Jegreliusinstitutet hjälpa till? (Finns tillräcklig kompetens redan?) Behov av resurser Att inventera, rensa ut och välja nytt ger ett merarbete och pedagogerna har redan en hög arbetsbelastning. De flesta förskolechefer vill att deras personal ska prioritera tiden med barnen och inte öka stressen med nya arbetsuppgifter. Arbetet för en giftfri förskola måste även vara prioriterat i budget. Ekonomin skiljer sig mellan kommuner och det kanske blir svårt att välja det bästa. Det beror också på vilken sorts produkter man vill ersätta. Hittar man högriskprodukter vill man naturligtvis få bort dem så fort som möjligt. Exempelvis golvbyte kan vara kostsamma. Hur vill ni göra? Sundbybergs arbetssätt verkar bra. Att sprida kunskap i nätverk fungerar. Det finns i dag ett nätverk öppet för fristående förskolor i Jämtlands med 10-15 aktiva. Nätverksträffar varje halvår? En gemensam hemsida för att sprida information? Där skulle kunna finnas bilder på produkter som identifierats som riskprodukter, men även nyttiga länkar och inköpstips från upphandlingsenheten. Att samarbeta med Grön flagg 3 verkar intressant. Det behövs stöd från ledningen för att det ska gå och det behövs en långsiktig handlingsplan. Vi vill arbeta systematiskt för att fasa ut farliga ämnen. Hur ska vi prioritera? Hur ska vi välja? Samarbete och samordning ger bättre effekt. Dela med oss av kunskap till andra förskolor. Bör inte fritidshemmens verksamhet, liksom delar av skolans verksamhet inkluderas vad gäller byggnader, städning och kemikalier? Eftersom det finns flera olika funktioner/aktörer som behöver bli involverade verkar projektform vara bra. Det handlar förutom utrensning och inköp även om rutiner och informationsspridning. Organisationerna skiljer sig åt. Kan inte Region Jämtland Härjedalen ta ett övergripande ansvar? 3 http://www.hsr.se/det-har-gor-vi/land/i-skolan-och-forskolan-gron-flagg/sa-har-funkar-gronflagg 4(5)
Slutsats De vi träffat från alla 8 kommunerna är angelägna om att arbetet ska börja omedelbart och flera har kommit en bit på väg redan. Samordning önskas och det erfordras resurser i form av tid, kompetens och pengar. De efterfrågar en handlingsplan, åtgärdsplan och uppföljning. Vi på Jegreliusinstitutet tror att om representanter från flera förvaltningar, som kan arbeta med att minska förekomsten av miljögifter i kommunala verksamheter för barn och unga engageras, blir effekten större. Det kan vara handläggare på barn- och utbildning, folkhälsoplanerare, fastighetsförvaltare, miljöchef, miljösamordnare, upphandlare, måltidschef med flera. Spridning av information underlättas och kan även nå fler utanför förskolans värld. Vi ser att arbetet kan bedrivas både i projektform och via en långsiktig plattform. Giftfria förskolor skulle kunna vara en del av en fast plattform med utredningar, rådgivning och kommunikation för en bredare målgrupp; medborgare, offentlig verksamhet och regionalt näringsliv. 5(5)