Sortprovning i olika vallarter

Av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala E-post: magnus.halling@slu.se Sortprovning i olika vallarter SAMMANFATTNING Utvecklingen av vallprovningen i södra och mellersta Sverige beskrivs de senaste fem åren. Antal basplatser är tre, vilka kompletteras av ett antal genom regionala försök finansierade av Sverigeförsöken. Två tider för första skörd testades i tre ängsvingelförsök och resultaten visar att nuvarande system att skörda vid ängssvingelns vippgång ger en bra jämförelse när det gäller ts-skörd även för sorter av den tidigare rörsvingeln och rörsvingelhybriden. Inledning och bakgrund Vallprovningen nytt upplägg 2010 Från anläggningen 2010 har all provning av vallväxter i södra och mellersta Sverige koncentrerats till tre basplatser för att få en pålitlig och effektiv provning. De tre basplatserna har valts dels för att väl representera odlingsområdet och dels för att de innehar en god kompetens att utföra fältförsök i vall. Platserna är Lilla Böslid i södra Halland, Rådde vid Länghem och Uppsala. På Lilla Böslid och Rådde är Hushållningssällskapet utförare och i Uppsala är det SLU. Tabell 1. Antal sorter som anmälts till vallprovningen 2009- År Antal sorter* 2009 41 2010 97 2011 75 2012 81 109 96 *inklusive mätare i försöken Innan det nya systemet infördes blev det allt färre sorter, men som framgår av tabell 1, har det varit en betydande ökning av anmälningar i det nya upplägget från 2010 och framåt. Antalet anmälda sorter i alla arter, har i genomsnitt sedan år 2010, varit 92 st. (tabell 1). Vilket är mer än dubbelt så mycket som åren innan det nya systemet infördes. Basplatserna kompletterats med antal regionala försök i Tenhult utanför Jönköping, i Kalmar eller Torslunda på Öland, i Hallfreda på Gotland och i Hedemora (tabell 2), vilka alla finansierades av Sverigeförsöken. Detta innebär, tillsammans med lika planer för de tre basplatserna respektive de kompletterade platserna, ett stabilt och säkert underlag för jämförelser av vallsorter. Försöken i det nya systemet har betydligt fler sorter än i det gamla, vilket också innebär lägre provningsavgift per sort. Försöksmetodiken vid sortprovning är viktig att hela tiden förbättra och beståndsgraderingarna som görs varje vår och höst har setts över (se nedan). På våren speglar de en sorts tillväxtpotential inför växtsäsongen. Det har varit en del tuffa vintrar sedan 2010, vilket har gett stora sortskillnader, men också möjlighet att se vilka sorter som är lämpliga i vårt klimat. 42 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

Tabell 2. Antal kompletterande försök finansierat av Sverigeförsöken Plats* Plan F H I W Totalsumma Rödklöver (101) 2 2 Timotej (201) 3 1 3 4 11 Ängssvingel (202) 3 3 4 10 Engelskt rajgräs (204) 4 3 7 Totalsumma 10 9 3 8 30 *F=Tenhult, H=Kalmar/Torslunda, I=Hallfreda, W=Hedemora Sammanställningar De 10-åriga sammanställningarna presenteras varje år i kompakta pdf-tabeller på Fältforsk hemsida (Fältforsk, ) och ca vart tredje år har publikationen Sortval (Halling, 2012) publicerats med överskådliga tabeller med kommentarer och korta beskrivningar och kommentarer för varje sort. Sammanställning av data från enskilda försök i södra och mellersta Sverige görs i 10-årsperioder i två regioner; Götaland och Svealand. Plats och år betraktas som slumpmässiga variabler eftersom man vill ha generella siffror för varje region. Genom minskningen från fem till tre huvudplatser är det inte möjligt att dela in i regioner, men i arter med de kompletterande försöken är två områden fortfarande möjligt. Det uppstår obalanser i sammanställningar eftersom sorter byts ut hela tiden, dock sker det inte lika fort som i de ettåriga växtslagen. Värden för en sort i sammanställ ningarna presenteras som least square means, vilket innebär att hänsyn har tagits till variansen i data när medeltalet beräknas. Det skulle också behövas ett mått på variansen för varje sort efter som det anger stabiliteten för avkastningen. Variansen anges nu i NFTS för enskilda försök. Utveckling metodik De protokoll (PM) som bestämmer hur sortprovningen genomförs i vallväxter i form av försöksdesign och hur data samlas in har de senaste 20 åren i stort sett varit de samma vid VPE. Metodiken för försöksdesign och genomförande av datainsamling från enskilda fältförsök behöver ständigt utvecklas för att bli säkrare och effektivare. Graderingar som t.ex. används för att beskriva statusen för beståndet vår och höst har på utbildningsdagar på HS försöksstation Rådde med Ämneskommitté vall och grovfoder (ÄVG) visat sig osäkra och beroende på vem som graderar. En arbetsgrupp inom ÄVG jobbade 2012 fram ny metodik för beståndsgradering. Slutsatsen blev att om bara en sådd art finns i ett bestånd med rader används graderingen planttäthet. Om blandbestånd med flera sådda arter, eller gradering av ogräs i ren art eller vid ett bredsått bestånd används graderingen marktäckning och då graderas procentuell täckning för varje efterfrågad fraktion. Detta har sedan införts i Fältforsk Försökshandbok (Andersson, ). Renbestånd eller inte All provning av vallväxter i södra och mellersta Sverige sker i renbestånd, men den praktiska odlingen sker i blandbestånd. Därför finns det ett stort behov att ta fram riktlinjer hur en fortsatt provning i blandbestånd kan gå till. Denna fråga prioriterades vid mötet i april 2011 i Ämneskommittén vall och grovfoder. Riktlinjerna bör utgå från litteratursammanställningen Utformning av vallfröblandningar (Halling et al, 2009). Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 43

Skördetidsprojekt Utvecklingen har varit att nya sorter skiljer sig i utvecklingsrytm alltmer inom en art. Inom försöken med ängssvingel och engelskt rajgräs provas också närbesläktade hybridarter (rörsvingelhybrid respektive rajsvingel). Inom ängssvingeln provas också den närbesläktade arten rörsvingel. Allt detta gör det svårare att med gemensamma skördetider få optimala jämförelser. År 2011 initie rades ett projekt att dela upp första skörden i två delskördar för arterna timotej, ängssvingel, rörsvingel, engelskt rajgräs, och rajsvingel i den officiella sortprovningen södra och mellersta Sverige. Material och metoder Undersökningen genomfördes i befintliga försök den officiella sortprovningen för vallgräs. I sortförsöken som anläggs 2012 i arterna timotej, ängssvingel, rörsvingel, engelskt rajgräs, och rajsvingel utökas med ett fjärde block. Två block skördas vid ett tidigare tillfälle och två block vid ett senare tillfälle för att kunna jämföra sorterna vid två olika skördetillfällen inom första skörd. Detta har genomförts på tre platser i södra och mellersta Sverige under två vallår. Följande strategi för tider i första skörd bestämdes: Plan 201 timotej. SW Switch tidig mätare. 1. SW Switch axgång 2. 5 dagar efter SW Switch axgång Plan 202 ängssvingel-rörsvingel. SW Minto sen mätare. 1. 5 dagar före SW Minto vippgång (när ax börjar synas på de tidiga rörsvingalarna, t.ex. Rahela) 2. SW Minto vippgång Plan 204 engelskt rajgräs - rajsvingel. SW Birger medelsen mätare 1. SW Birgers vippgång 2. 5 dagar efter SW Birger vippgång (när vippor börjar synas på de sena e. rajgräsen, t.ex. Herbal och Foxtrot) Här redovisas resultat för insådd art för ängssvingelförsöken (plan 202). Främmande arter har räknats ifrån skörden. År togs den tidiga skörden 4 juni, 29 maj och 30 maj i Uppsala, Lilla Böslid och Rådde. Den senare första skörden genomfördes 11 juni, 3 juni och 4 juni på respektive plats. I genomsnitt 6 dagar mellan skördetiderna. År var det i genomsnitt 5 dagar mellan delskördarna och allting var i genomsnitt 6 dagar tidigare. Statistisk bearbetning genomfördes med mixed Model i programpaketet SAS. Fixa variabler var skördetid, sort och plats. Slumpmässiga variabler var block. Resultaten anges som least square means. Resultat och diskussion Resultaten visar en signifikant mindre total tsskörd i vall 2 i Uppsala vid en tidigare första skörd (tabell 3). I vall 2 var det ett signifikant samspel (p < 0,003) mellan skördetidsfaktorn och plats. Övriga platser hade ingen signifikant effekt på den totala ts-skörden av uppdelad första skörd. I vall 1 var samspelet mellan skördetidsfaktorn och plats inte signifikant (p < 0,798). Dock är det stor skillnad mellan Uppsala och de andra platserna, vilket orsakades av torka. Samspelet mellan sort och plats var starkt för alla delskördar i total ts-skörd båda vallåren. I tabell 4 visas resultat för vall 2. Sorter av arterna Tabell 3. Effekt av uppdelad första tsskörd på total skörd i vall 1 och 2 på tre platser Vallår Tid 1:a skörd Plats 1* #2 Tidig Uppsala 5 270 13 550 b Lilla Böslid 13 640 14 260 ab Rådde 12 170 13 830 ab Normal Uppsala 5 640 14 630 a Lilla Böslid 14 490 14 500 ab Rådde 12 300 13 970 ab *Samspelet tid första skörd och plats inte signifikant #Två värden som inte har samma bokstav är signifikant åtskilt på nivå p < 0,05 44 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

Tabell 4. Total ts-skörd för sorter och platser i vall 2. Sorter utan artbeteckning är ängssvingel Vall 2# Sort Uppsala Lilla Böslid Rådde SW Minto (SW ÄS85) 11 930 mop 12 780 jklmno 12 490 lmno Hykor tidig (rörsv.hybr.) SSD 18 360 ab 17 660 bc 16 190 efg Norild (HOES 1102) (DLF) 10 500 r 12 450 klmno 10 180 r Swaj (VS4509) (rörsv.) SW 16 650 cdefg 17 070 bcde 14 390 hi Cosmolit SSd 11 960 mop 13 230 ijklm 13 840 ijk Fojtan (rörsv.hybr.)ssd 16 910 cdef 16 390 defg 15 420 gh Lipoche SSD 11 770 opq 13 150 ijklmo 13 780 ijk SW ÄS3072 13 240 ijkln 13 290 ijklm 13 810 ijk Liherold SSD 12 730 jklmno 12 990 ijklmno 12 680 klmno Pardus SSD 10 630 qr 13 470 ijkl 13 940 ij Rahela (rörsv.) SSD 17 160 cde 16 170 efg 16 420 cdefg Stockman (rörsv.) SSD 19 450 a 17 040 bcde 15 560 fg SW 0533011 12 460 klmno 13 230 ijklm 13 760 ijk Bor 20605 11 820 op 11 940 npq 12 950 jklmno Bor 20613 12 200 lmno 12 650 jklmno 12 860 jklmno Karolina (rörsv.) Bor/SSD 17 600 bcd 16 500 cdefg 14 190 i #Två värden som inte har samma bokstav är signifikant åtskilt på nivå p < 0,05 Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 45

rörsvingel och rörsvingelhybrid utmärker sig med en betydligt större total ts-skörd, särskilt i Uppsala. Bland ängssvingelsorterna utmärker sig SW ÄS3072 och Pardus med en stor total ts-skörd på de flesta platserna. I den statistiska analysen fanns inget signifikant samspel mellan tid för första skörd och sort, vilket kan tolkas som att relationer na behålls mellan sorterna oavsett skörde tid. Frågan är om ett annat resultat hade erhållits om det hade gällt näringskvalitet. Prover har sparats från försöken, vilka kommer att analyseras senare och då kan vi få svar på den frågan. Slutsatsen blir att nuvarande system att skörda vid ängs svingelns vippgång ger en bra jämförelse även för den tidigare rörsvingeln och rörsvingelhybriden. Referenser Andersson, B.. Försökshandbok. Fältforsk. Internet:http://www.slu.se/sv/ fakulteter/nj/om-fakulteten/ovriga-enheter/ faltforsk/utbildning/forsokshandbok/ Fältforsk,. Internet: http://www. slu.se/sv/fakulteter/nj/om-fakulteten/ ovriga-enheter/faltforsk/ (-11-19) Halling M.A., Bertholds C., Larsson M. & Wigh L. 2009. Utformning av vallfröblandningar. Sveriges Lantbruksuniversitet. Institutionen för Växtproduktionsekologi. Aktuellt från VPE Nr. 6 2009. 65 s. Halling, M.A. 2012. Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter. Sortval för södra och mellersta Sverige 2012/. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för växtproduktionsekologi. 68 s. http://www.ffe.slu.se/ffe/info/sortvall.htm Tack Tack framförs till Stiftelsen lantbruksforskning (SLF) för finansiering av projektet Utveckling av den svenska sortprovningen av vallväxter projektnummer H1160289. 46 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

Av Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad E-post: ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vall och grovfoder Vallsortprovning I årets försöksrapport redovisas vallsortprovning för timotej, ängssvingel, engelskt rajgräs och rödklöver. Totalt redovisas 24 basförsök och 18 kompletterande länsförsök för vallår ett och vallår två, samt en flerårssammanställning för perioden 2005- med avkastning och sortegenskaper. Försöksplatserna för vallsortprovningen är i Animaliebältet ; Lilla Böslid i Eldsberga, Torslunda i Färjestaden, Hallfreda i Visby, Riddersberg i Jönköping, Försök i Väst; Rådde i Länghem, Sveaförsöken; Hamre i Hedemora samt på Säby i Uppsala. Basförsöken för timotej, ängs svingel, engelskt rajgräs och rödklöver ligger på försöksplatserna Lilla Böslid, Rådde och Uppsala. Kompletterande länsförsök i regionerna finansieras av Sverigeförsöken. Liggtiden för försöken i vallsortprovning är två vallår med tre skördar per år. Kvävegödsling till gräsarterna är 100 kg kväve per hektar på våren, 80 kg kväve efter förstaskörden och 60 kg kväve efter andraskörden, totalt 240 kg kväve per hektar och vallår. Till rödklöverförsöken tillförs inget kväve. På våren är normgivan för fosfor 30 kg per hektar och för kalium 100 kg per hektar. Detta kompletteras med kalium till återväxterna efter försöksplatsens jordanalys. Skördetidpunkten för gräsarterna styrs i förstaskörden av mätarens utvecklingsstadium. För timotej sker förstaskörden när mätaren Switch är i axgång, för ängssvingel när mätaren Minto är i axgång samt för engelska rajgräs när mätaren Birger är i axgång. Axgång innebär stadium 4, vilket innebär att minst halva axet är synligt på minst hälften av skotten. Rödklövern tas i förstaskörden när mätaren Switch i timotej-försöket är i axgång. Andraskörden sker 10-20 juli och tredjeskörden vid 1-10 september. För varje art finns en tabell med en uppdelning per försöksplats för avkastning för vallår ett och vallår två. Antalet sorter som finns med i tabellerna är de sorter som ingår i de kompletterande länsförsöken, på basplatserna ligger fler sorter med för förprövning. Nästa tabell per art på sortnivå är en tioårig sammanställning för 2005-, sammanställt av SLU Växtproduktions-ekologi. Vid den statistiska analysen för flerårs-sammanställning har proceduren Mixed i programpaketet SAS använts för data från varje område, vallår och skörd var för sig. Sortegenskaper per art är hämtad från SLU:s flerårssammanställning 2005- eller 2004-. Informationen om sorterna är till viss del hämtad ifrån Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter av Magnus Halling. De enskilda försöksresultaten och sammanställningar finns publicerade på internet på adresserna: www.sverigeforsoken.se och www.slu.se/faltforsk. Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 47

Rödklöver Ostro, Taifun och Titus gav högst avkastning i rödklöver i vallår ett. Ostro, Taifun och Blizard gav högst avkastning i rödklöver i vallår två. Sju dagars skillnad i begynnande knopp för tidiga sorter i jämförelse med medelsena sorter i utvecklingsstadium i förstaskörden. Tidiga sorter har signifikant högre avkastning i andraskörden än mätaren Nancy. I flerårssammanställningen 2005- framgår att Ostro och Taifun är sorterna som har högst avkastning för vallår ett och två. Tidiga sorter har signifikant högre avkastning i andraskörden i flerårssammanställningen jämfört med medelsena sorter i bägge vallåren. Tidiga sorterna Global, Callisto och Spurt har signifikant lägre avkastning i förstaskörd i bägge vallåren än mätaren Nancy. Begynnande knopp i förstaskörden skiljer sju dagar mellan tidiga och medelsena sorter. Begynnande knopp är när huvudstjälkens knoppsamling är synlig åtminstone på några plantor. Vallsortprovning för rödklöver har utförts på fyra försöksplatser; Lilla Böslid Eldsberga, Torslunda Färjestaden, Rådde Länghem och Säby Uppsala. SORTBESKRIVNING Nancy (SW), tetraploid medelsen sort. Från 2009 är Nancy mätare i sortförsöken. Ares (SW), diploid medelsen sort som i första vallåret har signifikant lägre avkastning än mätaren Nancy. Andra vallåret har avkastning i samma nivå som Nancy. Blizard (SSd), tetraploid tidig sort med god planttäthet på våren i vallår ett. Blizard har signifikant högre avkastning i andraskörd bägge vallåren än mätaren Nancy. Callisto (SSd), diploid tidig sort med signifikant högre avkastning i andraskörden och lägre avkastning i första- och i tredjeskördar i bägge vallåren. Global (SSD), tidig diploid sort som har en svag total avkastning bägge vallåren. Ostro (SSd), tetraploid tidig sort som har signifikant högre total avkastning bägge vallåren jämfört med mätaren Nancy. Förstaskördarna bägge vallåren i samma avkastningsnivå som mätaren Nancy. Rozeta (SSd), diploid tidig sort med god återväxt i andraskörd i jämförelse med mätaren Nancy. Spurt (SSd), diploid tidig sort med mycket god återväxt i andraskörden. Taifun (SSd), tetraploid tidig sort som har god total avkastning och signifikant högre avkastning i andraskördarna jämfört med mätaren Nancy. Titus (SSd), tetraploid tidig sort som genom sin snabba utveckling under återväxten, framförallt till andraskörden, gett betydligt högre avkastning än medelsena sorter. Sorten har ganska god resi stens mot klöverröta och stjälknematod enligt DLF. Vicky (SW), tetraploid medelsen sort med högre avkastning vallår två jämfört med mätaren Nancy. Nexus blålusern (SW), ligger med i kompletterande länsförsök på Torslunda som jämförelse med rödklöver. 48 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

Tabell 1. Rödklöver. Avkastning 2005-, vallår 1 och vallår 2. Område A-G. Mätare: Nancy L6/R6-101 Vallår 1 Vallår 2 Led Antal försök Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Total Antal försök Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Total SW Nancy kg ts/ha 5 590 3 700 4 550 12 690 5 190 3 480 3 330 11 230 rel-. tal 19 100 100 100 100 17 100 100 100 100 Blizard 4n SSd 13 96 125*3 96 104 10 97 123*3 103 106 Callisto 2n SSd 14 90*2 125*3 88*3 99 10 74*3 117*2 88* 90* Global 2n SSd 17 87*3 118*3 84*3 94* 13 73*3 105 82*2 84*3 Ostro 4n SSd 14 98 126*3 98 106* 10 102 124*3 108 111* Rozeta 2n SSd 14 94 113* 97 101 10 92 117*2 98 101 Spurt 2n SSd 14 89*3 127*3 97 103 10 80*2 123*3 96 97 SW Ares 2n 19 91*2 86*2 92* 89*3 18 103 96 95 99 SW Vicky 4n 19 97 97 101 98 18 105 105 101 104 Taifun 4n SSd 14 99 120*3 98 105 10 96 121*3 108 107 Titus 4n SSd 17 98 121*3 99 105 16 87* 121*3 103 101 Tabell 2. Rödklöver planttäthet, begynnande axgång, botaniskt utvecklingsstadium och stråstyrka L6/R6-101 Planttäthet vår Vall 1 0-100% Begynnande axgång dagar från 1 maj Botaniskt utvecklingsstadium Stråstyrka Led Antal försök Skörd 1 st 1-7 Skörd 2 st 1-7 Skörd 3 st 1-7 Skörd 1 0-100 Skörd 2 0-100 Skörd 3 0-100 Callisto 2n SSd 5 91 32 5,0 5,6 5,8 91 76 92 Spurt 2n SSd 5 93 33 5,0 5,3 5,8 93 76 93 Global 2n SSd 7 90 34 4,6 5,7 5,7 94 74 93 Taifun 4n SSd 5 95 34 4,4 5,1 5,8 88 75 92 Rozeta 2n SSd 5 92 34 4,5 5,3 5,7 92 75 92 Blizard 4n SSd 4 97 34 4,7 5,4 5,8 92 76 93 Ostro 4n SSd 5 97 34 4,8 5,2 5,8 93 76 92 Titus 4n SSd 6 96 34 4,6 5,4 5,8 84 74 92 SW Ares 2n 2 88 39 2,6 4,6 5,6 85 75 86 SW Vicky 4n 3 93 40 2,7 5,0 5,6 88 76 89 SW Nancy 4n 2 100 40 2,8 5,0 5,8 84 76 88 LSD 12 3 0,7 0,5 ns 11 ns 6 Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 49

Tabell 3. Rödklöver. Avkastning, vallår 1 och vallår 2. Mätare: Nancy L6/R6-101 Lilla Böslid Torslunda Länghem Uppsala Led Vallår 1 Vallår 2 Vallår 1 Vallår 2 Vallår 1 Vallår 2 Vallår 1 Vallår 2 SW Nancy 4n kg ts/ha 14 100 11 920 12 130 12 400 13 550 13 480 10 740 15 630 rel-. tal 100 100 100 100 100 100 100 100 Blizard 4n SSd 100 115 107 118 105 116 98 104 Callisto 2n SSd 83 102 114 109 99 108 82 99 Global 2n SSd 93 101 103 108 98 103 66 88 Ostro 4n SSd 107 116 118 121 107 117 97 107 Rozeta 2n SSd 99 121 110 114 103 108 93 101 Spurt 2n SSd 100 115 116 112 103 118 82 103 SW Ares 2n 95 98 103 107 95 109 86 93 SW Vicky 4n 95 102 107 105 99 111 101 98 Taifun 4n SSd 104 116 116 120 108 117 96 107 Titus 4n SSd 106 116 110 122 107 111 99 101 SW Nexus (blålusern) 95 89 50 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

Timotej Grindstad, Rhonia och Switch gav högst avkastning i timotej i vallår ett. Grindstad, Switch och Comer gav högst avkastning i timotej i vallår två. Fyra dagars skillnad i begynnande axgång för tidiga sorter i jämförelse med sena sorter i utvecklingsstadium i förstaskörden. I flerårssammanställningen 2005- framgår att Grindstad och Switch är sorterna som har högst totala avkastning för vallår ett och två. Sorten Rhonia har signifikant högre avkastning i förstaskörden första vallåret och har samma totala avkastning i första vallåret som mätaren Switch. Sorterna Grindstad och Switch har hög avkastning i andraskörden jämfört med övriga sorter, se tabell timotej avkastning 2005-. Vallsortprovning för timotej har utförts på sex försöksplatser; Lilla Böslid Eldsberga, Hallfreda Visby, Riddersberg Jönköping, Rådde Länghem, Hamre Hedemora och Säby Uppsala. SORTBESKRIVNING Switch (SW), tidig sort. Switch visar mycket god uthållighet i form av stor total avkastning och stor återväxt. Switch är mätarsorten för timotej. Comer (SSd), har i andra vallåret samma totala avkastning som Switch. Dolina (SSd), ett par dagar senare i utveckling än mätaren Switch. Grindstad (SW), norsk tidig sort. Sorten är vinterhärdig, uthållig och har gett stor total avkastning bägge vallåren. Lischka (SSd), tysk tidig sort som har samma avkastning som mätaren Switch i förstaoch tredjeskörd men har en lägre avkastning i andraskörden i bägge vallåren. Presto (SSd), sen härdig sort som har liknande egenskaper som, och något högre avkastning än, sorten Ragnar. Tabell 1. Timotej. Avkastning 2005-, vallår 1 och vallår 2. Område A-G. Mätare: Switch L6/R6-201 Vallår 1 Vallår 2 Led Antal försök Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Total Antal försök Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Total SW Switch kg ts/ha 6 020 4 090 3 160 12 220 7 330 4 460 2 640 13 520 rel.- tal 29 100 100 100 100 30 100 100 100 100 Comer SSd 21 94*2 91*3 94 93*3 15 99 97 93 98 Dolina SSd 13 98 91*3 101 97 14 97 88*3 95 93*3 Grindstad SW 26 103 102 99 102 24 103 102 98 102 Lischka SSd 36 98 94 *2 100 96* 36 99 92*3 99 96*2 Presto SSd 7 97 89*3 94 94* 7 96 86*3 89*2 91*3 Rhonia SSd 27 111*3 90*3 92 100 24 101 90*3 95 96*2 Rubinia SSd 27 107*2 85*3 93 97 24 99 91*3 95 96*2 SW Ragnar 19 94* 89*3 94 92*3 23 91*3 87*3 84*3 88*3 Tryggve SW 19 100 83*3 91* 92*3 13 94*2 82*3 95 90*3 Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 51

Ragnar (SW), sen härdig sort. Är tre dagar senare i utveckling än mätaren Switch. Totala avkastningen är signifikant lägre jämfört med Switch. Rhonia (SSd), finsk sort som har högst avkastning i förstaskörden i första vallåret. Totala avkastningen i första vallåret är i samma nivå som mätaren Switch. Rhonia ger högre avkastning förstaskörden och lägre i återväxterna. Rubinia (SSd), finsk sort liknande som Rhonia i avkastning och sortegenskaper. Tryggve (SW), sen sort. Avkastningen i förstaskörden i första vallåret är i samma nivå som mätaren Switch, men totala avkastning är signifikant lägre i bägge vallåren. Tabell 2. Timotej planttäthet, begynnande axgång, botaniskt utvecklingsstadium och stråstyrka L6/R6-201 Led Antal försök Planttäthet vår Vall 2 0-100% Begynnande axgång dagar från 1 maj Botaniskt utvecklingsstadium Skörd 1 st 1-7 Skörd 2 st 1-7 Skörd 3 st 1-7 Skörd 1 0-100 Stråstyrka Skörd 2 0-100 SW Switch 60 92 33 4,1 4,1 3,3 80 90 83 Grindstad SW 44 91 32 4,2 4,0 3,2 80 92 84 Lischka SSd 69 93 34 4,0 4,1 3,6 86 94 91 Rhonia SSd 43 92 34 3,8 3,6 2,8 84 88 67 Comer SSd 26 92 35 3,9 3,7 3,2 85 92 85 Dolina SSd 31 94 35 3,7 3,7 3,2 88 92 83 Rubinia SSd 43 93 35 3,8 3,6 2,6 82 88 67 Tryggve SW 22 92 35 3,7 3,5 2,7 86 82 68 Presto SSd 13 92 36 3,6 3,7 3,1 90 90 79 SW Ragnar 47 91 36 3,6 3,8 3,1 90 92 83 LSD n.s. 1,0 0,3 0,3 0,5 10 8 10 Skörd 3 0-100 Tabell 3. Timotej. Avkastning, vallår 1 och vallår 2. Mätare: Switch L6/R6-201 Lilla Böslid Hallfreda Jönköping Länghem Hedemora Uppsala Led Vallår 1 Vallår 2 Vallår 1 vallår 2 Vallår 1 Vallår 2 Vallår 1 Vallår 2 Vallår 1 Vallår 2 Vallår 1 Vallår 2 SW Switch kg ts/ha 13 860 14 570 9 390 12 550 14 700 14 670 14 390 14 890 9 070 12 990 6 940 13 580 rel.-tal 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Comer SSd 93 97 97 97 91 91 96 98 87 97 76 90 Grindstad SW 98 99 101 105 99 94 102 97 100 105 94 93 Lischka SSd 95 95 92 97 98 92 94 97 94 91 85 91 Rakel SW 99 95 100 99 87 93 100 99 101 104 102 89 Rhonia SSd 97 93 96 94 89 88 100 96 101 101 104 89 Rubinia SSd 94 94 95 95 93 86 97 99 101 104 98 93 Tryggve SW 93 92 96 92 82 85 98 93 96 95 103 89 52 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

Ängssvingel Sorterna av rörsvingel och rörsvingelhybrid har signifikant högre total avkastning för vallår två än ängssvingelsorterna. Andra- och tredjeskörd har rörsvingel och rörsvingelhybrider signifikant högre avkastning än ängssvingel, förutom sorten Fojtan första vallåret. Fem dagars skillnad i begynnande axgång mellan sorterna Rahela och Karolina i förstaskörden. Rörsvingel och rörsvingelhybrider har signifikant högre avkastning i återväxtskördarna jämfört med mätaren Minto, förutom sorten Fojtan. För ängs svingel har sorten Tored högst avkastning i bägge vallåren. Sorten Kora har högst avkastning bägge vallåren för rörsvingel och sorten Hykor för rör svingelhybrider. Alla sorterna visar på bra övervint ring och planttäthet andra vallåret. I begynnande axgång framgår en skillnad på fem dagar mellan den tidigaste (Rahela) och den senaste (Karolina). Vallsortprovning för ängssvingel har utförts på sex försöksplatser; Lilla Böslid i Eldsberga, Torslunda i Färjestaden, Riddersberg i Jönköping, Rådde i Länghem, Hamre i Hedemora och Säby i Uppsala. SORTBESKRIVNING Minto (SW), mätarsort i försöken sedan 2011. Cosmolit (SSd), tysk sort. Resultat från vallår ett och två visar att Cosmolit jämfört med Minto ligger högre i avkastning. Lipoche (SSd), sen tysk sort. Resultat från vallår ett och två visar att Lipoche ligger högre i avkastning första vallåret framförallt i tredjeskörden jämfört med Minto. Tored (SW), sen sort. Totala avkastningen för vallåren ett och två ligger signifikant högre än Minto. Avkastningen i återväxterna ligger också signifikant högre än Minto. Karolina (SSd), sen rörsvingel. Karolina är fyra dagar senare än rörsvingelhybriden Hykor i begynnande axgång. Kora (SSd), tjeckiskt ursprung, ett par dagar senare än Hykor i begynnande axgång. Kora har signifikant skillnad i avkastning i alla skördarna mot mätaren Minto. Alla skördar är signifikant högre i avkastning, förutom förstaskörden vallår ett som är lägre. Rahela (SSd), tidigaste sorten i utveckling en i förstaskörden av alla prövade sorter i tabel len. Rahela är en dag tidi gare i begynnande axgång än sorten Hykor. Stockman (SSd), har signifikant skillnad i avkastning i alla skördarna jämfört med mätaren Minto. Alla skördar är, förutom förstaskörden i vallår ett, signifikant högre i avkastningen i flerårssammanställningen. Swaj (SW), tre dagar senare än rörsvingelhybriden Hykor i förstaskörd. Den har god torkresistens samt god återväxtförmåga. Fojtan (SSd), medelsen rörsvingelhybrid som har italienskt rajgräs och rörsvingel som föräldrar. Fojtan är ett par dagar senare än Hykor. Ska enligt förädlaren också passa bra för bete och ha god resistens mot rost. Hykor (SSd), medelsen rörsvingelhybrid som har italienskt rajgräs och rörsvingel som föräldrar. Jämfört med rajsvingel Felopa och ängssvingelsorterna ger Hykor betydligt större total avkastning i andra och i tredje årets vall. Enligt förädlarna har sorten god torktålighet. Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 53

Tabell 1. Ängssvingel. Avkastning 2005-, vallår 1 och vallår 2. Mätare: Minto. L6/R6-202 Vallår 1 Vallår 2 Led Antal försök Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Total Antal försök Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Total SW Minto kg ts/ha 5 300 3 370 3 460 11 450 5 790 3 430 3 020 11 700 rel.-tal 22 100a 100a 100a 100a 19 100a 100a 100a 100a Cosmolit SSd 18 104 103 102 104 13 102 99 105 102 Darimo SSd 11 102 96 101 101 10 108 95 95 101 Lifara SSd 18 99 105 104 100 22 101 102 106 103 Lipoche SSd 19 103 105 107 106 16 101 102 107 102 Pampero SSd 8 98 105 100 102 9 103 103 103 103 Tored SW 13 106 109* 109* 109* 10 105 104 113*2 107* Rörsvingel Karolina Bor/SSd 7 90* 120*3 123*3 109* 3 104 137*3 137*3 122*3 Kora SSd 21 93* 120*3 125*3 111*3 19 118*3 142*3 150*3 135*3 Rahela SSd 12 85*3 118*3 124*3 106 8 106 139*3 146*3 126*3 Stockman SSd 9 87*3 119*3 123*3 105 5 116*2 147*3 140*3 132*3 Swaj SW 29 90*3 123*3 119*3 108*2 26 107* 139*3 131*3 123*3 Rörsvingelhybrid Felina SW 12 89*2 118*3 123*3 108* 12 107 132*3 137*3 123*3 Fojtan SSd 22 77*3 100 108* 93* 17 98 125*3 125*3 113*3 Hykor SSd 25 92*2 119*3 128*3 111*3 23 112*3 139*3 146*3 128*3 54 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

Tabell 2. Ängssvingel planttäthet, begynnande axgång, botaniskt utvecklingsstadium och stråstyrka L6/R6-202 Planttäthet vår Vall 2 0-100% Begynnande axgång dagar från 1 maj Botaniskt utvecklingsstadium Stråstyrka Led Antal försök Skörd 1 st 1-7 Skörd 2 st 1-7 Skörd 3 st 1-7 Skörd 1 0-100 Skörd 2 0-100 Skörd 3 0-100 Darimo SSd 9 89 26 5,1 2,5 1,7 95 77 70 Cosmolit SSd 12 90 26 5,1 2,5 1,7 93 75 70 Pampero SSd 9 87 26 5,1 2,6 1,8 91 73 69 Lifara SSd 18 88 27 5,0 2,4 1,7 93 72 69 SW Minto 16 90 28 4,9 2,5 1,8 92 70 68 Lipoche SSd 15 88 28 4,8 2,6 1,8 94 73 69 Tored SW 9 90 28 4,8 2,5 1,7 93 73 69 Rörsvingel Rahela SSd 7 92 25 5,1 2,1 1,7 88 69 69 Stockman SSd 4 95 27 4,8 2,1 1,7 90 68 75 Kora SSd 18 95 28 4,8 2,4 1,8 94 70 73 Swaj SW 24 93 29 4,7 2,3 1,8 91 68 75 Karolina Bor/SSd 3 94 30 4,3 2,1 1,7 90 70 77 Rörsvingelhybrid Hykor SSd 22 94 26 4,9 2,3 1,8 91 65 68 Felina SW 12 93 27 4,9 2,3 1,7 92 64 67 Fojtan SSd 17 89 29 4,7 2,4 1,7 95 69 72 LSD 10 2 0,4 0,4 0,2 7 6 7 Tabell 3. Ängssvingel. Avkastning, vallår 1 och vallår 2. Mätare: Minto. L6/R6-202 Lilla Böslid Torslunda Jönköping Länghem Hedemora Uppsala Led Vallår 1 Vallår 2 Vallår 1 Vallår 2 Vallår 1 Vallår 2 Vallår 1 Vallår 2 * Vallår 2 Vallår 1 Vallår 2 Minto kg ts/ha 13 550 12 780 10 610 10 210 13 080 9 680 11 880 12 490 9 890 4 670 11 930 rel.- tal 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Cosmolit SSd 101 104 100 99 99 110 103 111 95 107 100 Lipoche SSd 107 103 111 105 103 108 104 110 95 100 99 SW Tored 107 104 100 97 105 105 106 111 117 115 111 Rörsvingel Karolina Bor/SSd 114 129 118 113 106 123 106 114 114 104 147 Kora SSd 123 135 123 165 146 Rahela SSd 104 126 117 133 122 171 103 131 117 77 144 Stockman SSd 106 133 125 134 111 147 102 125 116 86 163 Swaj SW 116 134 115 115 115 123 111 115 136 130 140 Rörsvingelhybrid Fojtan SSd 96 128 113 118 109 148 94 123 91 57 142 Hykor SSd 110 138 123 142 117 158 109 130 134 69 154 *Hedemora vallår ett redovisas inte saknas uppgifter skörd två. Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 55

Engelskt rajgräs Rajsvingelsorterna har signifikant högre total avkastning än mätaren i engelska rajgräset Birger i bägge vallåren. Engelska rajgrässorterna Kentaur och Birger har högst avkastning första vallåret och för andra vallåret har sorterna Loporello, Kentaur och Birger högst avkastning. Rajsvingelsorterna Achilles, Felopa och Perseus har högst avkastning bägge vallåren. Tio dagars skillnad i begynnande axgång för tidiga sorter jämfört med sena sorter i utvecklingsstadium under förstaskörden. Rajsvingelsorterna har signifikant högre total avkastning bägge vallåren, jämfört med det engelska rajgräsets mätare Birger. Av rajsvinglarna har sorterna Achilles och Felopa högst avkastning. För engelska rajgräset har sorten Kentaur signifikant högre total avkastning i första vallåret och tendens till högre avkastning andra vallåret jämfört med Birger. Andra vallåret har sorterna Loporello och Birger samma totala avkastningsnivå, med skillnaden att Kentaur och Loporello har högre avkastning i återväxtskördarna än Birger. Vallsortprovning för engelskt rajgräs har utförts på fem försöksplatser; Lilla Böslid i Eldsberga, Torslunda i Färjestaden, Riddersberg i Jönköping, Rådde i Länghem och Säby i Uppsala. SORTBESKRIVNING Birger (SW), tetraploid medelsen sort. Mätarsort i försöken sedan 2007. Sorten är uthållig och har bra vårbestånd andra vallåret. Aberavon (SSd), diploid sen sort. Totala avkastningen bägge vallåren är lägre jämfört med mätaren Birger. Aberchoice (SSd), diploid sen sort. Har visat på god uthållighet och stor avkastning i Götaland, särskilt återväxten har varit mycket stor. Abertoch (SSd), tetraploid tidig sort. Tidigaste sorten i begynnande axgång i förstaskörden av de engelska rajgrässorterna. Astonenergy (SSd), tetraploid medelsen sort. Litet antal försök i flerårssammanställning. Foxtrot (SSd), sen diploid sort med danskt ursprung. Totala avkastningen något lägre än mätaren Birger. Irene (SW), diploid tidig sort. Totala avkast ningen i bägge vallåren lägre jämfört med mätaren Birger. Kentaur (SSd), medelsen tetraploid sort av tjeckiskt ursprung. Den totala avkastningen är signifikant högre i första vallåret jämfört med mätaren Birger. Andraskördarna i bägge vallåren har signifikant högre avkastning jämfört med Birger. Loporello (SSd), sen tetraploid sort av danskt ursprung. Resultaten visar på stor avkastning med mycket god återväxt samt god uthållighet. Merkem (SSd), sen tetraploid sort av belgiskt ursprung. Merkem är ca fem dagar senare i utveckling än Birger i förstaskörden. Totala avkastningen är något lägre jämfört med mätaren Birger, men återväxterna är högre. Achilles (SSd), tidig sort av rajsvingel som har ängsvingel och italienskt rajgräs som föräldrar. Achilles är tre dagar tidigare i utveckling än Felopa. Fenotypen är av paulitatyp och mest lik italienskt rajgräs. 56 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

Felopa (SW), medelsen tetraploid rajsvingel som har ängssvingel och italienskt rajgräs som föräldrar. Fenotyp är mest lik italienskt rajgräs. Felopa är en högavkastande sort med god vinterhärdighet och snabb vårtillväxt. Perseus (SSd), tetraploid rajsvingel som har ängssvingel och italienskt rajgräs som föräldrar. Perseus tillhör samma grupp som Paulita och Perun, men är ett par dagar senare i utveckling. Perun (SSd), medelsen rajsvingel som har ängssvingel och italienskt rajgräs som föräldrar. Jämfört med Felopa, som är av liknande typ, har den gett lika stor avkastning första vallåret, men visat sämre uthållighet genom mindre total avkastning andra vallåret. Tabell 1. Engelskt rajgräs. Avkastning 2005-, vallår 1 och vallår 2. Område A-G. Mätare: Birger L6/R6-204 Vallår 1 Vallår 2 Led Antal försök Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Total Antal försök Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Total SW Birger 4n kg ts/ha 7 120 3 600 3 720 14 440 5 640 2 700 2 910 11 230 rel.-tal 31 100 100 100 100 30 100 100 100 100 Aberavon 2n sen SSd 13 83*3 93 93 88*3 13 74*3 115*2 100 90*2 Aberchoice 2n sen SSd 15 78*3 103 94 88*3 15 73*3 121*3 101 92*2 Abertorch 4n tidig SSd 10 95 94 100 96 11 93 105 105 99 AstonEnergy 4n m-sen SSd 6 93* 97 102 96 2 81* 108 101 93 Foxtrot 2n sen SSd 10 92*2 100 95 95* 8 85*2 115* 105 97 Kentaur 4n m-sen SSd 22 98 117*3 107* 105*2 19 98 123*3 105 106 Loporello 4n sen SSd 12 90*3 105 104 97 16 90* 115*2 112*2 101 Merkem 4n sen SSd 13 84*3 108* 106 96* 9 76*3 128*3 108 97 SW Helmer 4n m-sen 32 95 101 98 97 41 94 100 93 95 SW Irene 2n tidig 12 99 92 87*2 94* 16 96 96 81*3 92* Rajsvingel Achilles tidig SSd 18 104 126*3 109*2 110*3 14 101 125*3 108 108* Felopa tidig SSd 21 104 119*3 113*3 110*3 20 110* 119*2 109 112*2 Perseus tidig SSd 13 101 124*3 105 108*3 13 97 130*3 105 107* Perun tidig SSd 17 97 121*3 105 105*2 19 97 123*3 95 103 Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 57

Tabell 2. Engelskt rajgräs planttäthet, begynnande axgång, botaniskt utvecklingsstadium och stråstyrka L6/R6-204 Planttäthet vår Vall 2 0-100% Begynnande axgång dagar från 1 maj Botaniskt utvecklingsstadium Stråstyrka Led Antal försök Skörd 1 st 1-7 Skörd 2 st 1-7 Skörd 3 st 1-7 Skörd 1 0-100 Skörd 2 0-100 Skörd 3 0-100 Abertorch 4n tidig SSd 8 86 27 5,2 4,2 3,6 84 76 65 SW Irene 2n tidig 10 78 30 4,8 4,5 3,3 79 88 66 SW Helmer 4n m-sen 41 88 31 4,7 4,5 3,5 86 79 65 SW Birger m-sen 4n 18 92 32 4,3 4,4 3,5 87 82 63 Kentaur 4n m-sen SSd 10 90 33 4,3 4,6 3,7 91 90 70 Aberavon 2n sen SSd 8 81 34 4,2 4,6 3,1 90 77 66 Loporello 4n sen SSd 15 88 36 3,7 4,2 3,4 92 83 70 AstonEnergy 4n m-sen SSd 2 36 3,9 4,0 3,7 87 64 61 Merkem 4n sen SSd 6 84 37 4,0 4,4 3,7 91 80 68 Aberchoice 2n sen SSd 7 86 37 3,3 4,5 5,7 87 80 64 Foxtrot 2n sen SSd 6 86 37 3,6 4,2 3,5 91 75 63 Rajsvingel Achilles tidig SSd 8 74 26 5,5 5,2 4,7 90 99 83 Felopa tidig SSd 20 83 29 5,1 5,0 4,3 95 94 74 Perun tidig SSd 19 76 30 4,8 4,9 4,5 91 92 77 Perseus tidig SSd 7 76 31 4,9 5,0 4,6 96 99 83 LSD 15 3 0,8 0,5 1,9 11 11 8 Tabell 3. Engelskt rajgräs. Avkastning, vallår 1 och vallår 2. Mätare: Birger L6/R6-204 Lilla Böslid Torslunda Jönköping Länghem Uppsala Led vallår 1 vallår 2 vallår 1 vallår 2 Vallår 1 vallår 2 vallår 1 vallår 2 vallår 1 vallår 2 SW Birger 4n kg ts/ha 14 320 10 360 13 350 10 110 17 010 10 380 14 820 11 560 11 550 13 700 rel.-tal 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Aberchoice 2n sen SSd 86 100 87 83 84 110 91 111 86 87 Abertorch 4n tidig SSd 101 94 97 90 94 122 96 105 84 100 AstonEnergy 4n m-sen SSd 97 89 94 94 90 96 92 94 105 94 Kentaur 4n m-sen SSd 107 106 99 100 102 116 100 117 112 111 Loporello 4n sen SSd 98 97 91 84 105 116 98 111 91 99 Merkem 4n sen SSd 96 92 87 79 90 115 92 109 100 97 Rajsvingel Achilles tidig SSd 119 137 104 122 110 126 107 113 112 112 Perseus tidig SSd 109 137 112 120 103 122 102 116 119 110 Perun tidig SSd 104 122 107 118 98 113 100 111 117 109 58 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

Av Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad E-post: ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vall och grovfoder Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Första vallårets resultat visar på att med tre kg extra rödklöver i vallfröblandningen ökar avkastningen för baljväxterna, men inte för totala avkastningen. I medeltal för de tre försöks platserna blev ökningen 22 % högre avkastning för baljväxterna, medan totala avkastningen endast ökade två procent. Extra rödklöver i vallfröblandningen förändrar första vallårets botaniska sammansättning genom att ge en högre andel balj växter. Högst skillnad i råproteinvärde blev det i försöket på Färjestaden i mätare 2 i första skörden med 20 g/kg ts råprotei n. I övriga led, skördar och försöksplatser blev skillnaden i råproteinvärde mindre. Att utesluta engelska rajgräset i vallfröblandning en har gett varierade resultat på de olika försöksplatserna, för Jönköping har den totala avkastningen ökat och för Länghem har den minskat. Baljväxtandelen i grönmassan har varierat mellan skördar och försöksplatser. Högst baljväxt andel och avkastning av insådd baljväxt blev det i försöket på Färjestaden. Försöksplan Syftet med försöksserien är att belysa effekter av en ökad rödklöverandel och att utesluta engelska rajgräset i en standard vallfröblandning som typ Mira 21 eller SF Nora. Målet är att vid en måttlig kvävegödsling (80 + 50 + 40 = 170 kg N/ha) få upp klöverandelen till 30-40 % i grönmassan, och därigenom få en hög vallavkastning med hög råproteinhalt. Led SW och SSD, i tabell 1, är beställda försöksled från respektive företag Lantmännen Lantbruk och Scandinaiven Seed. Försöksserien är utlagd på tre försöksplatser; Riddersberg i Jönköping (F-län), Torslunda i Färjestaden (H-län) samt på Rådde i Länghem (Ps-län). Kvävegödsling till vallåren är totalt 170 kg kväve per hektar och år, fördelning per delskörd är 80+70+50 kg/ha. Liggtiden är planerat till tre vallår, -2016. Under vallåren registreras avkastning och andelen baljväxter vid skörd. Näringsvärde bestäms med NIR-analys på grönmassaprover för varje delskörd för tre block. Resultat Nedan redovisas årets resultat för försöksserien Vallfröblandning med ökad baljväxtandel, med resultat för första vallåret från tre försöksplatser. I tabellerna redovisas varje försöksplats för sig avseende avkastning, baljväxtandel och kvalitét på den skördade grönmassan. Skördedatum för skördar na på respektive försöksplats framgår i tabell 2, vallavkastning och avkastning insådd baljväxt. Den ökade rödklöverandelen, med tre extra kg rödklöver i vallfröblandningarna, har höjt andelen klöver i den skördade grönmassan. Avkastningen för ledet mätaren 1 med engelskt rajgräs och med ökad rödklöverandel i vallfröblandning har gett högre avkastning på alla tre försöksplatserna. För mätaren 2 utan engelskt rajgräs men med ökad rödklöverandel i vallfröblandningen, blev inte resultaten samstämmiga för de tre försöksplatserna. I Jönköping och Färjestaden minskade avkastning en något för ledet med ökad andel rödklöver, i Länghem ficks en något högre avkastning i ledet med ökad andel rödklöver. Extra andel rödklöver i vallfröblandningen gav i de flesta skördarna högre eller samma råproteinhalten i grönmassan som leden utan extra andel rödklöver. Att utesluta engelska rajgräset i vallfröblandningen har under första vallåret ökat avkastningen i Jönköping, i Färjestaden framkom en svag tendens till ökning och i Länghem har avkastningen minskat. Näringskvalité på grönmassan, när man utesluter engelska rajgräset i vallfröblandningen, har varierat mellan försöksplatser och skördar. Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 59

På försöksplatsen i Länghem har leden med engelskt rajgräs totalt sett gett högre avkastning, än leden utan engelskt rajgräs. För försöksplatsen i Jönköping har leden SSd Stabil och SSd Solid gett högst avkastning första vallåret, generellt för försöksplatsen gäller att vallfröblandningar med rörsvingel och rörsvingelhybrid har gett högre avkastning än övriga led utan rörsvingel och rör-svingelhybrid. I Färjestaden har leden SW 2 och SSd Hykor gett högst avkastning. I vallfröblandning SW 2 ingår blålusern, rödklöver, timotej och rörsvingel. Den botaniska analysen för förstaskörden i Färjestaden ger en baljväxtandel på 58-78 %, jämfört med den okulära graderingen som vid samma tidpunkt gav en motsvarande andel baljväxter på 29-41 %. Denna skillnad i värden, mellan olika sätt att bestämma baljväxtandelen, ger viss osäkerhet i redovisad avkastning av insådd baljväxt och vallens energivärde vid förstaskörden i Färjestaden. Energi, råproteinhalt och fiberhalt på grönmassan för tre skördar och tre försöksplatser redovisas i tabell 4. Baljväxtandelen har ökat från skörd ett till tre på samtliga försöksplatser. För försöksplatsen Länghem är baljväxtandelen låg i första- och andraskörd i jämförelse med de andra försöksplatserna. Den lägre baljväxtandelen i första- och andraskörd i Länghem har medfört att råproteinhalten i grönmassan är lägre i dessa bägge skördar jämfört med tredjeskörden och försöksplatserna Färjestaden och Jönköping. Tabell 1. Försöksled/vallfröblandningar art, sort och utsädesmängd kg/ha, L6-4430 Rödklöver Vitklöver Timotej Ängssvingel Rörs./ Engelskt Led Sort kg/ha Sort kg/ha Blålusern kg/ha Sort kg/ha Tored kg/ha hybrid Hykor kg/ha rajgräs Kentaur kg/ha Vallfrö kg/ha Mätare 1 Vicky 2,0 Hebe 1,0 Switch 10,0 4,0 3,0 20 Mä 1+3 kg rödklöver Vicky 5,0 Hebe 1,0 Switch 10,0 4,0 3,0 23 Mä 1 -eng rajgräs Vicky 2,0 Hebe 1,0 Switch 10,0 7,0 20 Mätare 2 Vicky 2,0 Hebe 1,0 Switch 10,0 7,0 20 Mä 2+3 kg rödklöver Vicky 5,0 Hebe 1,0 Switch 10,0 7,0 23 SW 1 Vicky 2,0 Hebe 1,0 Switch 15,0 18 SW 2 Vicky 2,0 6,0* Switch 7,0 8,0*** 23 SW 3 Ares 2,0 Hebe 1,0 Switch 15,0 18 SSD Lusern Mix Ostro/Spurt 1,6 Bombus 0,8 3,6** Lischka 6,6 5,4 2,0 20 SSD Hykor Ostro/Spurt 2,6 Bombus 1,0 Lischka 7,2 6,6 2,6 20 SSD Stabil Ostro/Spurt 1,2 Bombus 0,8 Lischka 12,0 6,0 20 SSd Solid Ostro/Spurt 3,0 Bombus 1,0 Lischka 10,0 6,0 20 *Nexus/Live **Creno ***Swaj 60 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

Tabell 2. Vallavkastning och avkastning insådd baljväxt för tre försök, L6-4430 Länghem Avkastning skörd 1-3 vallår 1, kg ts/ha Total Insådd baljväxt, kg ts/ha Total Led 2 jun 15 jul 2 sep Total rel.tal 2 jun 15 jul 2 sep Total rel.tal Mätare 1 6 490 4 070 4 240 14 800 100 830 460 1 840 3 130 100 Mä 1 + 3 kg rödk 6 510 4 190 4 390 15 090 102 1120 790 2 400 4 320 138 Mä 1 -eng rajgräs 6 120 3 230 4 310 13 660 92 830 730 1 450 3 000 96 Mätare 2 5 980 3 500 4 500 14 070 95 700 510 1 680 2 890 92 Mä 2 + 3 kg rödk 6 280 3 550 4 670 14 500 98 810 810 2 350 3 960 127 SW 1 6 030 3 270 3 930 13 230 89 450 620 1 930 3 000 96 SW 2 5 810 3 480 4 610 13 910 94 590 550 1 480 2 620 84 SW 3 5 880 3 260 4 270 13 410 91 490 540 1 940 2 960 95 SSD Lusern Mix 5 890 4 320 4 360 14 570 98 530 660 2 270 3 450 110 SSD Hykor 5 910 4 310 4 660 14 880 101 500 780 1 680 2 950 94 SSD Stabil 5 520 3 290 4 510 13 310 90 550 600 2 100 3 250 104 SSd Solid 5 720 3 550 5 010 14 290 97 370 560 2 990 3 920 125 LSD 260 240 410 660 ns ns 530 ns Jönköping Avkastning skörd 1-3 vallår 1, kg ts/ha Total Insådd baljväxt, kg ts/ha Total Led 2 jun 12 jul 28 aug Total rel.tal 2 jun 12 jul 28 aug Total rel.tal Mätare 1 6 310 4 060 3 040 13 410 100 1 150 1 270 1 510 3 920 100 Mä 1 + 3 kg rödk 6 300 3 870 3 680 13 840 103 1 660 810 2 470 4 940 126 Mä 1 -eng rajgräs 6 690 4 090 3 660 14 440 108 1 520 1 240 1 720 4 480 114 Mätare 2 7 020 4 030 3 870 14 920 111 1 650 1 310 1 770 4 720 120 Mä 2 + 3 kg rödk 6 750 3 920 4 090 14 760 110 2 250 1 390 2 510 6 150 157 SW 1 6 270 4 120 3 150 13 540 101 1 330 980 1 320 3 630 93 SW 2 6 570 4 320 4 140 15 030 112 3 090 2 580 3 890 9 560 244 SW 3 6 450 4 020 3 500 13 970 104 1 930 780 1 940 4 650 119 SSD Lusern Mix 6 370 4 610 3 770 14 760 110 2 350 2 310 3 080 7 740 197 SSD Hykor 6 330 4 530 3 830 14 700 110 1 410 2 260 3 190 6 860 175 SSD Stabil 7 060 4 460 4 160 15 670 117 1 670 2 440 2 840 6 950 177 SSd Solid 7 130 4 580 4 330 16 030 120 1 530 2 400 3 090 7 030 179 LSD 600 530 460 740 740 700 790 1310 Färjestaden Avkastning skörd 1-3 vallår 1, kg ts/ha Total Insådd baljväxt, kg ts/ha Led 2 jun 7 jul 22 aug Total rel.tal 2 jun 7 jul 22 aug Total Mätare 1 5 780 3 750 4 480 14 010 100 3 620 2 020 3 670 9 310 100 Mä 1 + 3 kg rödk 6 140 3 490 4 970 14 600 104 4 040 2 290 4 460 10 790 116 Mä 1 -eng rajgräs 5 820 3 950 4 330 14 100 101 4 160 2 480 3 730 10 370 111 Mätare 2 6 110 3 940 4 380 14 420 103 3 880 2 450 3 440 9 770 105 Mä 2 + 3 kg rödk 5 750 3 570 5 030 14 360 102 4 370 2 440 4 360 11 180 120 SW 1 5 400 3 680 4 450 13 530 97 3 380 2 370 3 920 9 670 104 SW 2 6 310 3 820 5 000 15 130 108 4 110 2 500 4 520 11 140 120 SW 3 5 600 3 700 4 390 13 690 98 4 370 2 560 4 010 10 950 118 SSD Lusern Mix 5 120 3 710 4 590 13 420 96 3 160 2 880 4 040 10 090 108 SSD Hykor 5 420 4 160 5 420 15 010 107 3 510 3 240 4 810 11 560 124 SSD Stabil 5 170 4 100 4 940 14 220 101 3 290 3 040 4 410 10 730 115 SSd Solid 4 720 3 960 5 370 14 060 100 3 800 3 360 5 250 12 410 133 LSD 910 ns 510 ns 810 ns 730 ns Total rel.tal Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 61

Tabell 3. Botaniskt analys skörd 1-3, baljväxter, för tre försök, L6-4430 Länghem Rödklöver, % Vitklöver, % Lusern, % Led 2 jun 15 jul 2 sep 2 jun 15 jul 2 sep 02 jun 15 jul 2 sep Mätare 1 9 6 35 4 6 8 Mä 1 + 3 kg rödk 15 14 50 3 5 5 Mä 1 -eng rajgräs 9 14 29 4 8 5 Mätare 2 9 10 33 3 5 6 Mä 2 + 3 kg rödk 11 18 48 1 4 3 SW 1 5 9 38 3 10 12 SW 2 8 12 29 2 4 4 SW 3 6 8 41 2 8 6 SSD Lusern Mix 4 9 38 5 6 14 0 0 0 SSD Hykor 6 13 30 2 5 10 SSD Stabil 7 12 37 3 7 10 SSd Solid 4 9 49 2 7 12 Jönköping Rödklöver, % Vitklöver, % Lusern, % Led 2 jun 12 jul 28 aug 2 jun 12 jul 28 aug 2 jun 12 jul 28 aug Mätare 1 15 21 46 3 9 4 Mä 1 + 3 kg rödk 25 18 66 1 4 1 Mä 1 -eng rajgräs 21 22 45 1 8 2 Mätare 2 22 26 45 1 7 1 Mä 2 + 3 kg rödk 33 29 57 1 6 4 SW 1 19 19 39 2 5 2 SW 2 15 16 14 32 42 77 SW 3 28 14 49 2 6 4 SSD Lusern Mix 25 38 44 4 7 3 7 6 32 SSD Hykor 20 42 75 3 7 4 SSD Stabil 21 50 67 2 5 2 SSd Solid 21 47 67 1 5 3 Färjestaden Rödklöver, % Vitklöver, % Lusern, % Led 2 jun 7 jul 22 aug 2 jun 7 jul 22 aug 2 jun 7 jul 22 aug Mätare 1 29 14 65 35 41 15 Mä 1 + 3 kg rödk 51 36 82 19 31 7 Mä 1 -eng rajgräs 42 20 71 31 42 13 Mätare 2 42 17 72 23 49 10 Mä 2 + 3 kg rödk 58 35 77 20 32 9 SW 1 36 27 78 27 38 10 SW 2 31 19 33 33 47 55 SW 3 43 24 80 32 45 10 SSD Lusern Mix 39 40 55 17 31 15 1 6 14 SSD Hykor 39 48 70 23 33 20 SSD Stabil 32 40 66 31 35 24 SSd Solid 62 59 81 16 29 15 62 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

Tabell 4. Energi, råproteinhalt och fiberhalt för tre försök, vallår 1, L6-4430 Länghem Energi MJ/kg ts Råprotein g/kg ts NDF g/kg ts indf g/kg NDF Led Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Mätare 1 10,9 10,5 10,8 104 122 166 506 503 368 144 160 160 Mä 1 + 3 kg rödk 11,0 10,5 10,9 112 111 174 481 505 322 138 169 180 Mä 1 -eng rajgräs 11,0 10,7 10,8 124 130 155 497 500 392 133 149 151 Mätare 2 11,2 10,5 10,7 122 132 155 477 510 377 134 157 174 Mä 2 + 3 kg rödk 10,6 10,5 10,8 108 132 166 545 520 356 163 174 184 SW 1 10,6 10,5 10,9 101 128 174 562 511 352 140 156 171 SW 2 10,9 10,4 10,6 114 111 151 511 531 396 149 167 177 SW 3 10,9 10,6 10,7 113 138 163 515 503 347 110 145 206 SSD Lusern Mix 11,3 10,6 10,7 112 125 159 441 495 389 122 163 166 SSD Hykor 11,3 10,5 10,8 121 116 165 431 509 350 128 196 201 SSD Stabil 10,6 10,2 10,7 102 137 159 548 537 362 145 178 185 SSd Solid 10,8 10,3 10,6 110 138 163 517 503 370 149 166 205 LSD ns 17 ns 62 ns ns ns ns 27 Jönköping Energi MJ/kg ts Råprotein g/kg ts NDF g/kg ts indf g/kg NDF Led Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Mätare 1 10,7 10,8 10,5 164 192 199 487 449 348 132 138 255 Mä 1 + 3 kg rödk 10,9 10,8 10,5 167 202 203 473 396 341 139 164 269 Mä 1 -eng rajgräs 10,3 11,0 10,8 139 217 201 556 377 392 154 161 157 Mätare 2 10,7 10,6 10,5 155 183 197 504 455 394 153 166 209 Mä 2 + 3 kg rödk 10,7 10,7 10,6 165 199 202 490 420 349 142 188 246 SW 1 10,8 10,7 10,4 166 195 202 471 441 368 149 151 219 SW 2 10,7 10,8 10,3 173 224 197 485 379 416 192 211 379 SW 3 10,9 10,7 10,6 169 212 209 466 408 390 139 163 179 SSD Lusern Mix 11,0 10,7 10,4 177 203 207 420 384 345 139 241 301 SSD Hykor 11,0 10,3 10,5 199 201 211 372 381 309 157 286 288 SSD Stabil 10,9 10,7 10,4 169 205 197 474 384 364 127 220 268 SSd Solid 10,6 10,5 10,4 163 194 199 507 433 369 137 211 282 LSD 24 ns ns 58 ns 57 ns 44 49 Färjestaden Energi MJ/kg ts Råprotein g/kg ts NDF g/kg ts indf g/kg NDF Led Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Mätare 1 10,7 10,8 10,6 156 195 202 339 288 353 246 195 258 Mä 1 + 3 kg rödk 10,8 10,7 10,4 156 196 185 331 306 369 255 192 306 Mä 1 -eng rajgräs 10,8 10,6 10,5 171 198 202 285 253 350 253 209 269 Mätare 2 10,7 10,8 10,5 152 193 175 349 336 387 233 176 267 Mä 2 + 3 kg rödk 10,8 10,7 10,4 172 196 183 318 280 372 244 217 308 SW 1 10,8 10,7 10,5 148 199 188 360 295 357 237 192 287 SW 2 10,4 10,6 10,2 154 206 188 380 331 420 309 245 366 SW 3 10,8 10,7 10,6 157 198 203 334 302 333 247 196 284 SSD Lusern Mix 10,6 10,8 10,5 148 201 207 351 301 338 271 206 300 SSD Hykor 10,8 10,9 10,4 166 218 173 304 244 384 255 214 318 SSD Stabil 10,7 10,7 10,6 144 194 190 364 243 342 252 228 295 SSd Solid 10,7 10,7 10,6 153 206 186 335 254 368 274 250 298 LSD 15 ns 18 41 50 46 35 ns 48 Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 63

Av Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad E-post: ola.hallin@hushallningssallskapet.se Kvävegödslingsstrategi till blandvall Kvävegödslingsstrategi med 40 kg kväve på våren och ingen kväve till återväxterna i blandvallen gav ett vägt medeltal för råprotein på 153 g/kg ts för Färjestaden och 167 g/kg ts för Länghem. Samma eller nästan samma nivå på råproteinvärde uppnåddes med de högst kväve gödslade leden för respektive försöks plats Färjestaden 120+65+65 och Länghem 120+65+35. Klöverandelen ligger på 38 % i Färjestaden och 50 % i Länghem i ledet 40+0+0, jämfört med högsta kvävegödslings leden på 17 % respektive 23 %. Försöksleden med högst kvävegödsling gav högst vallavkastning och störst mängd råprotein per hektar. Lägre kvävegödsling till spannmål med vallinsådd gav högre andel klöver i vallen, effekten framkom tydligast på försöksplatsen Länghem. Störst effekt på ökad mängd råprotein och ökad vallavkastning märktes i led 40+0+0 vallår ett och två, vid en jämförelse av vallårens kvävegödslingsled 40+0+0 och 120+65+65 i Färjestad samt 120+65+35 i Länghem. En strategi med hög klöverandel i blandvallen ställer större krav på möjligheter att blanda grovfoder vid utfodring. Variationerna av klöverandel, råproteinhalt och fiberhalt mellan skördar är större i låg kvävegödslad blandvall än leden med högre kvävegödsling. Fiberhalten är lägre i försöksleden med låg kvävegödsling, vilket innebär att man bör kunna blanda in helsäd eller majs i foderstaten. Den ekonomiska jämförelsen visar att en kvävestrategi med låg kvävenivå vid vallanläggning, och med kvävegödsling 40+0+0 under vallåren, gav lägst produktionskostnad per kg ts och lägst foderkostnad per dag. Observera dock att vallavkastningen är lägre, vilket gör att man får färre foderdagar per hektar vall. Inledning och bakgrund Syftet är att belysa effekter av olika kvävegödslingsstrategier i en blandvall på avkastning och klöverandel, där målet är att utnyttja klövern för att få ett högt råproteinvärde i grönmassan. Metodbeskrivning Två odlingstekniska vallförsök med frågeställning rörande olika kvävegödslingsstrategier till blandvall anlades 2011, ett på Lilla Hult Färjestaden samt ett på Rådde gård Länghem. Försöksleden består av två kvävegödslingsnivåer vid anläggningsåret samt nio kvävegödslingsnivåer under vallåren, totalt 18 led med olika kvävegödslingsstrategier. Under vallåren skiljs två försöksled åt mellan försöksplatserna, se tabell 1. Försöken har legat i tre vallår, 2012-. Tredje vallår i Färjestad har man skördat försöksleden med hög kvävenivå N2. Försöket i Länghem gödslades fel vallår tre med följd att rutfördelningen fick ändras om. Detta innebar att effekten av klöverandelen sista skörd låg i genomsnitt med 46-62 % som ingångsvärde för alla försöksleden. Vallfröblandningen är en modifierad SF Nora med 14 % rödklöver (Nancy 8 % / Rajah 6 %), 38 % timotej Lischka, 34 % rörsvingelhybrid Hykor, 9 % engelskt rajgräs (Kentaur 7 % / Foxtrot 2 %) och 5 % vitklöver Klondike. Vallinsådden skedde med korn som skyddsgröda (Färjestaden Anakin, utsädesmängd 130 kg/ha, Länghem Mercada, utsädesmängd 142 kg/ha). Kvävegödsling vid anläggning Försöket anlades i tvåfaktoriellt split-plot försök med kvävegödsling vid anläggning på storrutor och olika kvävenivåer i vallåren på smårutor. 64 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

Försöksled vid anläggning Låg kvävenivå N1, Vallinsådd i korn till mogen skörd med anpassad låg kvävenivå, 55 kg N/ha. Hög kvävenivå N2, Vallinsådd i korn till mogen skörd med för hög kvävenivå för optimal klöveretablering, 95 kg N/ha. På försöksplatsen har man tagit hänsyn till den långsiktiga kväveeffekten från tidigare tillförd stallgödsel för att kunna anpassa kvävegödslingen anläggningsåret. Detta har inneburit att för Färjestaden, med en högre djurtäthet på 1,5 de/ha, har man minskat kvävegödslingen med 30 kg kväve/ha och för Länghem, med låg djurtäthet på 0,5 de/ha, har man minskat kvävegödslingen med 10 kg kväve/ha. Kvävegödsling under vallåren Kvävestege på 0-250 kg N/ha i Färjestaden, 40-220 kg N/ha i Länghem och fördelningen av kväve mellan delskördarna framgår av tabell 1. Resultat och diskussion Kvävegödslingsstrategi till spannmålen vid vallanläggningen 2011 påverkade vallens botaniska Tabell 1. Försökledens kvävegödslingsstrategier vallår 2012-. L6-5071 1:a skörd kg N/ha 2:a skörd kg N/ha 3:e skörd kg N/ha Totalgiva kg N/ha Plats 40 0 0 40 90 0 0 90 40 35 35 110 160 0 0 160 60 65 35 160 90 35 35 160 90 65 35 190 0 0 0 0 Färjestaden 120 65 65 250 Färjestaden 120 35 35 190 Länghem 120 65 35 220 Länghem sammansättning och vallavkastning under främst första och andra vallåret. Tredje vallår framgick endast mindre skillnader i försöket i Länghem, i Färjestaden fick man inte lika tydliga skillnader. Som framgår av tabell 2, är vallavkastningen och Tabell 2. Resultat av kvävegödsling vid vallanläggning. Korn-, vall- och råproteinavkastning för 2011 och vall I-II 2012-. L6-5071 Korn Vallavkastning Råprotein Färjestaden 2011 kg/ha Vall I Relativtal Vall II Relativtal Vall I-II kg ts/ha Relativtal Vall I Relativtal Vall II Relativtal Vall I-II kg råprot./ha Relativtal 40+0+0 Låg 25 N 4 680 100 100 25 060 100 100 100 4 150 Hög 65 N 5 320 98 101 24 950 100 96 99 4 050 97 120+65+65 Låg 25 N 4 680 100 100 28 370 100 100 100 4 630 100 Hög 65 N 5 320 101 100 28 440 100 93 101 4 500 97 CV 9,5 % ns ns ns Länghem 40+0+0 Låg 45 N 4 630 100 100 18 080 100 100 100 3 050 100 Hög 85 N 5 680 90 101 17 250 95 82 94 2 700 89 120+65+35 Låg 45 N 4 630 100 100 21 990 100 100 100 3 540 100 Hög 85 N 5 680 98 105 22 250 101 90 97 3 320 94 CV 6,1 %, LSD 710 ns ns Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 65

mängden råprotein högre i första vallåret i led låg kvävenivå än hög kvävenivå. Detta beror på en högre andel klöver i vallen med låg kvävenivå än vallen med hög kvävenivå, skillnaderna av klöverandel i blandvallen avtar med vallens ålder. Den minskade kvävegödslingen under anläggningsåret gav större effekt på vallavkastningen och mängden råprotein under första vallåret i led 40+0+0, än i leden 120+65+65 och 120+65+35. Av tabell 3 framgår klöverns andel i bland vallen under anläggningsåret samt vallår ett och två. Störst skillnad mellan låg och hög kvävegödsling blev det i första skörd vallår ett därefter har skillnaderna minskat med blandvallens ålder. Vallavkastning för tre vallår 2012- Högst vallavkastning har försöksleden med högst kvävegödslingsnivå för respektive försöksplats. Försöksplatsen i Färjestaden har en högre avkastningsnivå än Länghem, jämförs led 40+0+0 så avkastar Färjestaden drygt 3 000 kg ts/ha och år mer än Länghem. I en jämförelse mellan tre led med totalt 160 kg kväve per ha och år, ger leden 60+65+35 och 90+35+35 lika stor avkastning, medan ledet 160+0+0 ger lägre avkastningsnivå. Försöket i Färjestaden har tredje vallåret fått en högre kväveeffekt av tillfört kväve än vallår ett och två. Tredje vallåret är klöverandelen i förstaskörden under 11 % i alla led och i andraskörden kommer bara leden 0+0+0 och 40+0+0 över 20 % klöver i blandvallen. Försöket i Länghem har fått en högre kväveeffekt av kvävegödslingen första vallåret, än vallår två och tre. Klöverandelen i förstaskörden vallår ett ligger i alla led under 16 % klöver och tillförd kvävegödsling har fått stor betydelse för vallavkastningen. Till andraskörden utvecklas klövern starkt i leden med enbart kväve på våren eller måttlig kvävegödsling 40+35+35, medan övriga led hamnar under 17 % klöver i blandvallen. Klöveravkastningen för tre vallår 2012- Klöveravkastningen för bägge försöken visar på god samstämmighet för total avkastning under tre vallår. I ledet 40+0+0 ligger klöveravkastningen för bägge försöken på 13 600 kg ts/ha och 13 900 kg ts/ha, i ledet 90+65+35 på 7 120 kg ts/ha och 7 800 kg ts/ha. I Färjestaden är klöveravkastningen högre i första och andra vallåren men minskar kraftigt under sista vallåret. Det som framgår av den botaniska analysen är att rödklövern under vallår tre minskar kraftigt till under 6 % i förstaskörden och i andraskörden till under 10 % för samtliga led. I Länghem ligger klöveravkastning mera jämnt mellan åren, en orsak till detta är att i tredje vallåret har vitklövern ökat när rödklövern minskat. Jämförande led 60+65+35 och 90+35+35 har fått samma mängd klöveravkastning för samma mängd totalkväve i både Färjestaden och Länghem. I en jämförelse mellan leden 90+65+35 och 120+35+35 i Länghem så har ledet 120+35+35 gett en totalt högre klöveravkastning och större andel klöver i blandvallen. Näringskvalitet vägda medeltal för tre vallår 2012- Tabell 6 visar vägt medeltal utifrån vallavkastningen för klöverandel, råproteinhalt, energi och fiberhalt från tre skördar per år och tre vallår. Tabell 3. Marktäckning klöver och botanisk analys vall I-II 2012-. L6-5071 Marktäckning klöver % Botanisk analys klöver % 2011 Vall I 2012 Vall II Färjestaden Höst Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Skörd 1 Skörd 2 Skörd 3 Låg N-nivå 42 29 36 54 24 38 44 Hög N-nivå 34 25 35 52 24 37 41 Länghem Låg N-nivå 43 16 27 53 36 40 58 Hög N-nivå 16 6 18 46 32 32 56 66 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

Högst vägt medeltal råproteinhalt är det i led 160+0+0 för bägge försöken. Försöken visar att hög råproteinhalt i grönmassan kan nås antingen genom lägre kvävegödsling med högre klöverandel eller högre kvävegödsling med lägre klöverandel. Det som inte framgår av tabell 6 är att mellan skördarna har klöverandelen och råproteinhalten varierat kraftigt och för att kunna utnyttja vallfodret maximalt behöver man kunna blanda olika skördar vid utfodring. Sambandet mellan halterna av NDF, indf och klöverhalten är tydligt; vid högre klöverhalt fås lägre NDF och högre indf. Råprotein avkastning tre vallår 2012- Mängden skördat råprotein är högst i högsta kvävegödslingsleden för bägge försöksplatserna. Vid jämförelse mellan åren framgår samma mönster som i tabellen för klöveravkastningen; i Länghem ligger vallår ett lägre och för Färjestad ligger vallår tre lägre. Tabell 4. Vallavkastning vall I-III 2012-, L6-5071 Led/ Vall I 2012 Vall II Vall III Vall I-III Färjestaden kg ts/ha Relativtal kg ts/ha Relativtal kg ts/ha Relativtal kg ts/ha Relativtal 40+0+0 12 290 100 12 720 100 11 900 100 36 910 100 90+0+0 12 310 100 12 950 102 12 060 101 37 320 101 40+35+35 13 020 106 13 220 104 12 820 108 39 060 106 160+0+0 12 280 100 13 160 103 12 600 106 38 040 103 60+65+35 13 450 109 13 610 107 13 400 113 40 460 110 90+35+35 12 780 104 13 670 107 13 250 111 39 700 108 90+65+35 13 490 110 13 560 107 13 980 117 41 030 111 0+0+0 10 970 89 12 150 96 11 030 93 34 150 93 120+65+65 14 060 114 14 350 113 14 530 122 42 940 116 CV% 5,1 3,4 3,4 LSD Prob F2 650 460 630 Led/ Vall I 2012 Vall II Vall III Vall I-III Länghem kg ts/ha Relativtal kg ts/ha Relativtal kg ts/ha Relativtal kg ts/ha Relativtal 40+0+0 8 840 100 8 830 100 10 040 100 27 710 100 90+0+0 9 520 108 9 060 103 10 480 104 29 060 105 40+35+35 10 050 114 9 320 106 10 880 108 30 250 109 160+0+0 10 010 113 9 460 107 10 610 106 30 080 109 60+65+35 10 910 123 9 740 110 11 340 113 31 990 115 90+35+35 11 120 126 9 730 110 11 370 113 32 220 116 90+65+35 11 340 128 9 940 113 11 600 116 32 880 119 120+35+35 11 140 126 9 720 110 11 450 114 32 310 117 120+65+35 11 880 134 10 240 116 11 620 116 33 740 122 CV% 3,0 3,0 3,2 LSD F2 320 290 350 Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 67

Ekonomisk jämförelse för de tre vallåren Den ekonomiska jämförelsen visar på lägst produktionskostnad och högst netto för kvävegödslingsled 40+0+0 för bägge försöken. En aspekt att ta hänsyn till är att ändrad kvävegödslingsstrategi till blandvallen ger olika behov av vallfoderareal. I tabell 8 framgår behovet av areal för övriga kvävegödslingsstrategier för att producera samma mängd grönmassa och råprotein som 1 ha i led 40+0+0 ger. Foderstatsberäkning kvävegödslings strategi Länghem En jämförelse med tre andra försöksled på försöksplatsen i Länghem gav lägst foderkostnad i ledet Låg N 40+0+0, med hänsyn tagen till att man har en lägre produktionskostnad (0,13 kr/kg ts). En aspekt som framkom är att man bör kunna blanda olika vallskördar på gården, eftersom variationerna är stora i klöverandel, råproteinhalt och fiberhalt mellan olika skördar. För att få tillräckligt med fiber i foderstaterna behöver det ingå två kg ts helsädesensilage. I tabell 9 framgår antal foderdagar som ett hektar vall räcker till. L6-5071 Kvävegödslingsstrategier till blandvall är finansierat av Sverigeförsöken. Tabell 5. Klöveravkastning vall I-III 2012-, L6-5071 Led/ Vall I 2012 Vall II Vall III Vall I-III Färjestaden kg ts/ha Relativtal kg ts/ha Relativtal kg ts/ha Relativtal kg ts/ha Rel. tal % 40+0+0 6 100 100 5 930 100 1 870 100 13 900 100 38 90+0+0 4 390 72 4 650 78 1 800 96 10 840 78 29 40+35+35 4 720 77 4 110 69 1 000 54 9 830 71 25 160+0+0 3 820 63 4 690 79 1 290 69 9 800 71 25 60+65+35 3 990 65 3 290 55 1 130 60 8 410 61 21 90+35+35 3 830 63 3 440 58 1 120 60 8 390 60 21 90+65+35 3 370 55 2 600 44 1 150 61 7 120 51 17 0+0+0 6 100 100 5 750 97 1 910 102 13 760 99 40 120+65+65 3 120 51 3 290 55 700 37 7 110 51 17 CV% 18,4 18,4 32,2 LSD Prob F2 950 910 740 Led/ Vall I 2012 Vall II Vall III Vall I-III Länghem kg ts/ha Relativtal kg ts/ha Relativtal kg ts/ha Relativtal kg ts/ha Relativtal % 40+0+0 4 050 100 5 460 100 4 090 100 13 600 100 50 90+0+0 3 460 85 4 780 87 3 810 93 12 050 89 42 40+35+35 2 860 71 4 090 75 3 430 84 10 380 76 35 160+0+0 2 400 59 4 310 79 3 130 76 9 840 72 33 60+65+35 2 040 50 3 450 63 3 210 79 8 700 64 27 90+35+35 2 040 50 3 720 68 3 030 74 8 790 65 28 90+65+35 1 770 44 2 980 54 3 050 75 7 800 57 24 120+35+35 2 040 50 3 420 63 2 910 71 8 370 62 26 120+65+35 1 660 41 3 110 57 2 720 66 7 490 55 23 CV% 15,0 9,7 16,9 LSD F2 440 450 650 68 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

Tabell 6. Näringsvärde vägt medeltal för vall I-III 2012-, L6-5071 Led/ Färjestad Klöver % Råprotein g/kg ts Energi MJ/kg ts NDF g/kg ts indf g/kg NDF 40+0+0 38 153 10,6 440 177 90+0+0 29 146 10,6 466 173 40+35+35 25 144 10,6 473 164 160+0+0 25 159 10,7 457 172 60+65+35 21 148 10,6 470 172 90+35+35 21 145 10,6 479 160 90+65+35 17 146 10,7 478 166 0+0+0 40 154 10,6 426 186 120+65+65 17 152 10,7 481 163 Led/ Länghem Klöver % Råprotein g/kg ts Energi MJ/kg ts NDF g/kg ts indf g/kg NDF 40+0+0 50 167 10,8 392 157 90+0+0 42 165 10,9 406 151 40+35+35 35 158 10,9 410 150 160+0+0 33 173 10,9 414 139 60+65+35 27 154 10,9 436 144 90+35+35 28 159 10,9 428 140 90+65+35 24 158 10,9 435 141 120+35+35 26 160 10,8 429 141 120+65+35 23 161 10,9 442 137 Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 69

Tabell 7. Råprotein vall I-III 2012-, L6-5071 Led/ Vall I 2012 Vall II Vall III Vall I-III Färjestad kg rp/ha Relativtal kg rp/ha Relativtal kg rp/ha Relativtal kg rp/ha Relativtal g/kg ts 40+0+0 1 955 100 2 144 100 1 566 100 5 665 100 153 90+0+0 1 836 94 2 143 100 1 489 95 5 468 97 146 40+35+35 1 996 102 2 011 94 1 603 102 5 609 99 144 160+0+0 2 029 104 2 214 103 1 801 115 6 044 107 159 60+65+35 2 119 108 2 074 97 1 791 114 5 984 106 148 90+35+35 2 020 103 2 129 99 1 602 102 5 751 102 145 90+65+35 2 105 108 2 132 99 1 774 113 6 010 106 146 0+0+0 1 861 95 2 047 95 1 340 86 5 248 93 154 120+65+65 2 275 116 2 290 107 1 971 126 6 535 115 152 Led/ Vall I 2012 Vall II Vall III Vall I-III Länghem kg rp/ha Relativtal kg rp/ha Relativtal kg rp/ha Relativtal kg rp/ha Relativtal g/kg ts 40+0+0 1 273 100 1 599 100 1 745 100 4 617 100 167 90+0+0 1 368 107 1 668 104 1 770 101 4 806 104 165 40+35+35 1 309 103 1 642 103 1 831 105 4 782 104 158 160+0+0 1 547 122 1 773 111 1 886 108 5 206 113 173 60+65+35 1 370 108 1 686 105 1 862 107 4 918 107 154 90+35+35 1 455 114 1 715 107 1 946 112 5 116 111 159 90+65+35 1 495 117 1 728 108 1 984 114 5 206 113 158 120+35+35 1 535 121 1 791 112 1 847 106 5 173 112 160 120+65+35 1 592 125 1 840 115 2 006 115 5 438 118 161 70 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

Tabell 8. Ekonomisk jämförelse vall I-III, L6-5071 Led/ Färjestad Vall I-III kg ts/ha 80 % Gödsel N kr/kg 10 Produktionskostnad kr/kg ts Netto kr/ha & år Arealbehov Relativtal Avkast. ha Råprotein, ha 40+0+0 29 528 1 200 0,88 4 144 100 1,00 1,00 90+0+0 29 864 2 700 0,92 3 734 90 0,99 1,04 40+35+35 31 248 3 300 0,95 3 643 88 0,94 1,01 160+0+0 30 432 4 800 0,99 3 185 77 0,97 0,94 60+65+35 32 368 4 800 0,98 3 441 83 0,91 0,95 90+35+35 31 760 4 800 0,99 3 279 79 0,93 0,99 90+65+35 32 824 5 700 1,00 3 263 79 0,90 0,94 0+0+0 27 320 0 0,89 3 695 89 1,08 1,08 120+65+65 34 344 7 500 1,03 3 068 74 0,86 0,87 Led/ Länghem kg ts/ha 80 % N kr/kg 10 Kr/kg ts Kr/ha & år Relativtal Avkast. ha Råprotein ha 40+0+0 22 152 1 200 1,01 2 177 100 1,00 1,00 90+0+0 23 240 2 700 1,05 1 967 90 0,95 0,96 40+35+35 24 192 3 300 1,08 1 761 81 0,92 0,97 160+0+0 24 056 4 800 1,11 1 485 68 0,92 0,89 60+65+35 25 616 4 800 1,11 1 641 75 0,86 0,94 90+35+35 25 784 4 800 1,10 1 686 77 0,86 0,90 90+65+35 26 312 5 700 1,13 1 527 70 0,84 0,89 120+35+35 25 856 5 700 1,14 1 405 65 0,86 0,89 120+65+35 26 992 6 600 1,14 1 408 65 0,82 0,85 Vallavkastning *80 % a 1,30 kr/kg ts, fast kostnad 3 200 kr/ha (anläggning 500 kr/ha & år, K & P 1500 kr/ha & år, slåtter och strängl. 400 kr/ ha* 3 skörd/år), rörlig kost 0,50kr/kg ts, gödningsspridning 130 kr/ha & tillfälle). Tabell 9. Foderstatsberäkning individram, vall I-III 2012-, Länghem, L6-5071 Led Ensilage kr/kg ts Ensilage kg ts/dag Ens. råprot. g/kg ts Opt. kostnad kr/dag Foderdagar Låg N 40+0+0 1,5 12,08 172 40,05 616 Låg 190 N 90+65+35 1,5 11,88 163 39,28 737 Hög 190 N 90+65+35 1,5 11,72 155 39,27 747 Hög 220 N 120+65+35 1,5 11,59 157 39,18 779 Låg N -0,13 kr/kg ts 1,37 12,08 172 38,48 616 Utförd av Emelie Wickström, Rådgivarna i Sjuhärad, -11-04. Foderstat på 30 kg ECM. Ingår även två kg ts helsädensilage korn, spannmål korn, Lantmännen Koncentrat som optimeras utifrån tagna grönmassaprover. Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 71

Av Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet i Kristianstad E-post: mattias.zetterstrand@hushallningssallskapet.se Sortförsök i ensilagemajs Sammanfattning Under år skördades två sortförsök inom Skåneförsökens serie L6-703 och tre stycken i Animaliebältet. Försöken var utlagda hos följande försöksvärdar: Önnestadsgymnasiet, Önnestad (Område 4A) Bollerups Lantbruksinstitut, Tomelilla (Område 4B) Hans Borrhed, Färjestaden, Öland Karin Nyström & Kent Petterss on, Visby, Gotland Joakim Olsson, Falkenberg, Halland var liksom år ett gynnsamt år för odling av ensilagemajs. Våren var tidig och fuktig, och torkan kom inte förrän i juli. På grund av den varma soliga sommaren och tidiga våren skördades majsen cirka två veckor tidigare än normalt. De högsta skörd arna i försöken fick vi i Kristianstad med sorter som avkastade cirka 23 ton ts/ha Behandlingseffekter Hittills har inte behandlingseffekterna av svampbehandling prövats i ensilagemajsförsöken. Sortegenskaper och 2010 I årets försök hade en sort signifikan t högre stärkelsehalt än mätaren och det var Rubiera. Tio sorter hade signi fikant lägre stärkelseskörd än mätaren. För de sorter som prövats i tre till fem år var det två sorter som hade en signifikant lägre stärkelseskörd än mätaren, nämligen Arcade och Ramirez NDF-värdet anger fiberinnehållet i provet och indf-värdet är andelen ej nedbrytbara fibrer, t.ex. lignin. Ts-halt vid skörd kan ge en uppfattning om tidigheten hos sorterna. De enskilda försöken finns redovisade på Sverigeförsökens (www.sverigeforsoken.se) och Skåneförsökens hemsida (www.skaneforsoken.nu). Resultat Avkastning Om det skilde mer är 1 100 kg ts/ha i avkastning mellan mätaren och respektive sort i årets försök var det en statistiskt säker skillnad i avkastning. I årets försök var det ingen sort som hade en signifikant högre skörd än mätaren Beethoven. Knappt 20 sorter hade däremot en signifikant lägre skörd än mätaren. Av de sorter som provats i tre till fem år var det ingen som hade en signifikant högre skörd än mätaren. Däremot var det sex sorter som hade en signifikant lägre skörd än mätaren. 72 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

Tabell 1. Årssammanställning av ensilageskörd i Skåne och Animaliebältet SORT Ant försök Signifikant lägre än mätaren TS halt % Skörd TS kg/ha Rel tal Stärkelsehalt % Stärkelseskörd kg/ha Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 73 Rel tal NDF % av TS Kompetens (KXB2007) (KWS) 5 38.9 18 910 105 42.9 8 150 104 38.6 18.3 SY Milkytop 5 38.0 18 370 102 46.0 8 350 106 36.7 16.9 CS Schobbi (SL) 5 41.4 18 330 102 48.5 8 570 109 35.3 16.5 CS Osterbi (SL) 5 39.8 18 310 102 44.0 7 860 100 39.3 18.6 Lim Asgaard 5 40.1 18 280 102 48.3 8 840 113 36.9 18.4 Emperor (LG) 5 40.9 18 200 101 44.5 7 980 102 37.1 17.2 Alfastar (LG) 5 39.7 18 150 101 43.2 7 750 99 37.9 16.9 LG 30.211 Lim 5 39.8 18 120 101 43.3 7 740 99 39.1 18.9 Lim Monty 5 40.1 18 070 101 44.9 8 040 103 38.0 17.4 CSM 2152 (SSd) 5 37.9 18 010 100 48.7 8 480 108 35.7 17.4 Beethoven Lim 5 41.2 17 960 100 44.4 7 840 100 38.3 18.1 RGT Konsulixx (SSd) 5 38.4 17 940 100 45.2 8 000 102 38.9 18.4 Ragt Tiberio SL 5 37.4 17 930 100 47.2 8 530 109 36.2 16.6 Aastar Lim 5 38.3 17 870 100 43.1 7 650 98 40.1 19.8 KWS Amagrano 5 39.0 17 740 99 45.5 8 020 102 36.0 17.4 Cau Galbi SL 5 36.4 17 670 98 46.3 7 790 99 36.5 17.1 Cos Venetia 5 38.6 17 610 98 43.7 7 560 96 38.6 18.6 Ambition Lim 5 41.7 17 540 98 45.3 7 850 100 39.9 19.0 RAGT Leovoxx (SSd) 5 39.8 17 500 97 46.4 8 140 104 37.4 17.9 Ampezzo (LZM 157/73) Lim 5 38.0 17 480 97 43.3 7 720 98 38.4 19.5 Mas 12.H (CoS) 4 37.6 17 480 97 44.9 7 810 100 37.3 18.6 CSM 2170 (SSd) 5 40.0 17 390 97 44.5 7 710 98 38.1 18.0 Lim Fieldstar 5 40.4 17 350 97 45.4 7 660 98 37.0 18.4 SA0022 (SY) 5 42.0 17 320 96 46.1 7 940 101 37.4 17.6 P 7892 DuP 5 40.2 17 260 96 45.8 7 750 99 38.5 18.2 MAS 16V (SL) 5 39.1 17 250 96 45.1 7 780 99 37.8 18.9 Atrium Lim 5 38.3 17 240 96 45.2 7 550 96 37.5 18.8 DM 0022 (CoS) 5 40.8 17 240 96 45.7 7 690 98 38.8 19.0 Lim Emblem 5 41.5 17 150 95 45.1 7 440 95 38.4 18.8 Ragt Mixxture, Rh08040 SL 5 40.6 17 040 95 43.2 7 120 91 38.5 18.4 Truxx (SL) 5 41.6 16 800 94 46.9 7 760 99 36.5 19.5 ES Heracles (SSd) 5 39.9 16 620 93 40.2 6 780 86 40.4 18.8 MAS 10 K (SL) 5 37.8 16 600 92 46.6 7 590 97 36.7 17.8 ESZ3002 (SSd) 5 40.6 16 600 92 46.3 7 500 96 36.1 16.3 Yukon (LG) 5 43.6 16 550 92 42.7 6 900 88 39.1 19.9 Anvil KWS 5 40.2 16 490 92 42.5 6 720 86 39.9 18.7 Martinez KWS 5 40.7 16 420 91 45.2 7 160 91 37.6 17.6 RAGT Agiraxx (SL) 5 40.0 16 330 91 43.7 7 060 90 38.7 18.7 Glory (LG) 5 41.5 16 270 91 42.8 6 840 87 39.9 19.3 indf % av TS >

Tabell 1. Forts. SORT Ant försök TS halt % Skörd TS kg/ha Rel tal Rel tal NDF % av TS Coryphee KWS 5 39.6 16 180 90 43.9 6 900 88 38.3 17.8 MAS 11F SL 5 37.5 16 160 90 42.5 6 800 87 40.8 20.3 Lim Sunlite 5 42.0 16 040 89 44.5 7 150 91 38.5 18.5 Lapriora (KWS) 5 39.5 15 830 88 45.5 7 250 92 35.6 16.4 Lim Arcade 5 41.5 15 790 88 45.7 7 090 90 36.5 17.1 ESZ3001 (SSd) 5 41.8 15 350 85 45.1 6 620 84 36.1 17.2 Augustus KWS 5 42.6 15 150 84 43.7 6 450 82 39.3 18.0 KWS Ramirez 5 44.2 15 120 84 45.6 6 800 87 37.4 17.5 ES Bodyguard (SSd) 5 39.5 15 110 84 45.9 6 590 84 36.7 17.2 Rubiera KWS (KXB 2016) 5 43.8 14 820 82 49.9 7 420 95 36.4 18.0 -X- CV% REP 5 40.1 17 080 5.2 45.0 7 560 9.5 37.9 18.1 LSD PROB F1 2.3 1100.0001 4.6 890.0001 4.1 2.7 indf % av TS Tabell 2. 2010- sammanställning av ensilageskörd i Skåne och Animaliebältet SORT Ant försök TS halt % Skörd TS kg/ha Rel tal Stärkelsehalt % Stärkelseskörd kg/ha Stärkelseskörd kg/ha Ragt Tiberio SL 24 35.5 17 130 104 6 160 104 42.1 16.2 Cau Galbi SL 24 32.4 17 080 103 6 090 103 41.5 16.6 Aastar Lim 20 34.7 16 750 101 6 190 104 39.5 14.9 Lim Monty 15 36.0 16 680 101 6 370 108 40.0 14.7 Beethoven Lim 24 37.4 16 530 100 5 920 100 41.0 16.1 LG 30.211 Lim 20 34.3 16 510 100 6 050 102 40.3 15.3 P 7892 DuP 15 36.4 16 380 99 6 510 110 37.9 14.7 Ragt Mixxture, Rh08040 SL 19 36.7 16 220 98 6 080 103 39.8 15.3 Atrium Lim 24 36.0 16 200 98 5 870 99 39.9 14.6 Ampezzo (LZM 157/73) Lim 24 35.4 16 200 98 5 900 100 40.6 15.0 Anvil KWS 24 37.4 16 110 97 6 080 103 39.8 16.3 Cos Venetia 15 34.1 16 010 97 5 710 96 40.5 15.1 Lim Fieldstar 15 37.3 15 970 97 6 260 106 38.6 14.8 KWS Amagrano 24 36.0 15 950 96 6 070 102 39.4 16.9 Ambition Lim 20 38.7 15 710 95 6 160 104 38.6 15.9 MAS 11F SL 15 35.1 15 480 94 5 710 96 40.8 16.9 Coryphee KWS 24 36.6 15 320 93 5 900 100 39.0 15.8 Lim Arcade 15 39.6 14 310 87 5 320 90 39.6 14.5 KWS Ramirez 15 40.2 13 690 83 5 090 86 39.2 15.7 -X- CV% REP 24 36.7 16 130 7.5 6 090 14.8 39.7 15.5 LSD PROB F1 1.7 880.0001 660.0001 3.0 2.1 Rel tal NDF % i TS indf % i TS Signifikant lägre än mätaren Signifikant högre än mätaren 74 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

Av Erik Eke, Hushållningssällskapet Hlland E-post: erik.ekre@hushallningssallskapet.se Vall och grovfoder Ensilagemajs i Jönköping Nästan alla sorter nådde 30 procent ts-innehåll vid skörd. Martinez och Rubiera hade de högsta stärkelse skördarna i årets sortprovning. Tidiga sorter ger högre och säkrare fodervärde på småländska höglandet. I Animaliebältets regi provades även i år nya majssorter på småländska höglandet i Jönköpings län. Syftet med serien är att undersöka nya sorters skördepotential under något kallare klimat. Därför redovisas denna försöksserie separat. Försöket har varit placerat på Hushållningssällskapets försöksgård Riddersberg i Tenhult. Månadsmedeltemperaturen under växtsäsongen ligger här ca 2 grader lägre än i södra Sverige, vilket ställer högre krav på sorternas förmåga att kunna mogna innan tillväxtens avslut. Tidiga sorter passar bäst på denna lokal och Activate, Glory och Ramirez leder stärkelseavkastningen i flerårssammanställningen. Året blev ett bra odlingsår för majs på platsen. Kraftig solinstrålning under framförallt juli matade kolvarna med mycket socker som omsattes i hög stärkelseinlagring. Mätarsorten Beethoven drabbades av brutna stjälkar och fick låga skördevärden. Sorter som uppnådde ts-skördar över 14 000 kg/ha var Martinez och Glory. Högst stärkelsehalt fick Martinez och Rubiera, medan Glory och Augustus gav högst sockerinnehåll. Resultat redovisas för skördeåret i tabell 1 och 5-årsmedeltal för 2010- i tabell 2. Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 75

Tabell 1. L6-703, resultat av ensilagemajs i Jönköping. Mätare Beethoven Försöksled ts-halt % Skörd kg ts/ha Reltal Stärkelsehalt % skörd kg/ha Reltal Socker % av ts NDF % av ts indf % av NDF Råprotein % Beethoven Lim 25,5 9 130 100 29,9 2 737 100 4,9 46,6 16,2 9,0 Kaspian KWS 30,1 11 340 124 32,1 3 645 133 6,1 45,1 20,3 9,7 Activate LZM 159/85 LIM 31,3 13 590 149 30,1 4 080 149 6,1 54 23,2 8,7 KWS Ramirez 29,5 12 890 141 30,7 3 958 145 5,6 51,1 26,4 9,1 Augustus KWS 28,6 12 870 141 18,9 2 441 89 9,3 54,4 17,5 10,1 SY Milkytop 24,8 12 690 139 22,9 2 898 106 7,3 45,7 17,8 10,6 Glory (LG) 30,2 14 210 156 28,1 3 990 146 10,7 37,8 12,6 8,1 Martinez KWS 29,1 15 100 165 33,5 5 064 185 5,9 49,8 22,9 9,6 Rubiera KWS (KXB 2016) 29,6 13 270 145 35,9 4 752 174 4,7 45,4 21,7 9,8 SA0022 (SY) 26,1 13 680 150 27,3 3 741 137 5,0 51,2 21,4 8,1 Emmersson (LG) 31,4 13 350 146 30,3 4 009 146 4,9 47,4 20,2 8,7 DM 0012 (CoS) 30,6 12 850 141 31,2 4 032 147 4,0 45,2 17,5 9,0 Mas 07.B (CoS) 27,0 13 460 147 26,8 3 596 131 6,3 44,3 21,1 9,7 CV% 4,3 7 6,8 OBS 39 39 39 PROB F1.0001.0001.0001 LSD F1 2.2 1 560 438 ANM: Låg skörd Beethoven pga liggsäd. Tabell 2. L6-703, sammanställning 2010- av ensilagemajs i Jönköping. Mätare Beethoven Försöksled Ant försök ts-halt % Skörd kg ts/ha Reltal Stärkelsehalt kg/ha Skörd rel NDF % av ts indf % av NDF Energi MJ/kg TS Sockerhalt /kg TS Beethoven Lim 3 24,3 9880 100a 1760 100a 52,8 18,7 10,9 5,1 Kaspian KWS 3 29 9710 127 2240 127 50,9 18,2 11,2 5,5 Activate LZM 159/85 LIM 5 29,9 10640 150* 2640 150* 51,9 19 11 5,4 KWS Ramirez 3 27,3 10360 156* 2740 156* 45,4 18,5 11,1 5,7 Lim Glory 3 29 11730 159* 2790 159* 45,1 15,7 11 7,9 Augustus KWS 2 26,1 10220 82 1440 82 51,1 17,3 10,8 7,8 -X- REP 27,6 10420 13,1 2270 19 49,5 17,9 11 6,2 LSD PROB F1 2 2690.6303 850.0345 10,9 8,1 0.4 5.4 76 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken

Av Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet i Malmöhus E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Vall och grovfoder Sortförsök i kärnmajs Sammanfattning Under år skördades tre sortförsök inom Skåneförsöken och ett i Animaliebältet. Försöken var utlagda hos följande försöksvärdar: Johan Knutsson, Dösjebro Peter Bertilsson, Kristianstad Håkan Jönsson, Simrishamn Mats Sjögren, Mörbylånga Försöksserien L6-701 genomfördes för första gången även i Kalmarregionen. var det näst högsta skördeåret och skörden i mätarsorten Beethov en var i medeltal 9830 kg per hektar, vilket kan jämför as med den statistiskt framräknade femårsmedelskörden som är 8500 kg/ha. Resultat Avkastning I sammanställningen av års försök respektive medeltal för 2010- fanns det inga statistiskt signifikanta skillnader mellan sorterna. För Lapriora som är den vanligaste sorten (odlas på ca 90 % av arealen) avkastad näst högst med 10620 kg/ha och ligger högst i skörd av de sorter som provats under alla fem åren. Behandlingseffekt I kärnmajsprovningen genomförs inga blockbehandlingar utan de tre blocken är obehandlade. Sortegenskaper 2010- Flera sorter har nu varit med under minst tre år i provningen. Activate och Yukon tenderar att vara något stråsvagare än de andra sorterna. Amagrano, Beethoven och Ambitio n är de längsta sorterna och Lapriora är den klart kortaste sorten. Activate är den sort som har minst antal sönderslagna kärnor. Sverigeförsöken ANIMALIEBÄLTET 77

Tabell 1. Kärnskörd av kärnmajs i Skåne och Kalmar M-tal av länsförsök Sorter skörd kg/ha 2010-2010 2011 2012 Rel tal Ant. förs Rel tal Ant. förs Rel tal Ant. förs Rel tal Ant. förs Rel tal Ant. förs skörd kg/ha 7380 9920 6700 9520 9830 Lim Fieldstar 8 840 104 10 112 3 102 3 10 100 103 4 KWS Amagrano 8 820 104 10 102 3 104 3 10 490 107 4 Lapriora SL 8 650 102 15 95 2 103 3 109 3 90 3 10 620 108 4 Ambition Lim 8 540 100 13 98 3 110 3 100 3 9 640 98 4 Activate LZM 159/85 LIM 8 520 100 10 111 3 94 3 9 640 98 4 Beethoven Lim 8 500 100 15 100 2 100 3 100 3 100 3 9 830 100 4 Yukon LZM 159/86 LIM 8 480 100 10 92 3 102 3 9 950 101 4 Coryphee KWS 8 270 97 12 90 2 105 3 105 3 9 740 99 4 Emperor (LG) 10 470 107 4 Glory (LG) 9 790 100 4 Kompetens (KXB2007) (KWS) 10 730 109 4 -X- CV% REP 8 300 7.3 9.3 5.4 7.5 7.0 10 090 6.5 LSD PROB F1 900.0017.2473 0.0515 0.199 0.0397 940 0.167 Rel tal Ant. förs Signifikant lägre än mätaren Signifikant högre än mätaren Tabell 2. Kärnmajs, egenskaperna från försök i Skåne och Kalmar 2010- Sorter Ts-halt % Hel majs % Sönderslagen majs % Stråstyrka (0-100) Strålängd cm Lim Fieldstar 61.6 86 14 93 224 KWS Amagrano 61.5 87 13 92 233 Lapriora SL 64.5 86 14 90 212 Ambition Lim 61.6 87 13 95 230 Activate LZM 159/85 LIM 64.9 89 11 83 220 Beethoven Lim 59.6 84 16 94 232 Yukon LZM 159/86 LIM 65.3 88 12 86 229 Coryphee KWS 64.3 88 12 91 220 61.8 87 14 90 224 2.4 4 12 11 78 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken