Utlåtande Översiktsplan 2012 Antagandehandling, december 2011 Dnr KS-2011-690 Dpl 80 Postadress: Förvaltning/Kontor/Bolag, 65184 Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-295000 E-post: forvaltning/kontor/bolag@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: 81 74-5 Bankgiro: 405-2213

sid 2 (61) 1.1 Utställningsförfarandet... 4 1.2 Sammanfattningar och kommunens kommentarer... 4 1.2.1 Bergtäkt vid Vallargärdet...4 1.2.2 Buller...6 1.2.3 Cykel...8 1.2.4 Vatten, översvämning och miljökvalitetsnormer...11 1.2.5 E18 Väst...16 1.2.6 Eriksberg...16 1.2.7 Grönytor...17 1.2.8 Hamn och hamnlokalisering...18 1.2.9 Hållbart byggande/klimatpåverkan...19 1.2.10 I2-skogen...20 1.2.11 Jakobsberg...20 1.2.12 Kalvholmen...22 1.2.13 Kommunal- och samhällsservice...23 1.2.14 Koppling ÖP och strategisk plan...23 1.2.15 Kollektivtrafik...24 1.2.16 Mellankommunalt intresse...24 1.2.17 Mindre tätorter...25 1.2.18 Naturvård, rekreation och friluftsliv...29 1.2.19 Organisation...33 1.2.20 Regional godsstrategi/godshantering...33 1.2.21 Regional roll...33 1.2.22 Resecentrum...34 1.2.23 Skutberget...35 1.2.24 Stadsbyggnadsprinciper...36 1.2.25 Summarisk samrådsredogörelse...36 1.2.26 Tågstopp/Växlingsbangård...37 1.2.27 Verksamhetsmark...39 1.2.28 Vålbergsrakan...40 1.2.29 Välsviksleden etapp2/hammaröleden...46 1.2.30 Västkust...47 1.2.31 Övrig kommunal planering...48 1.2.32 Redaktionella synpunkter...48 1.2.33 Övrigt...51 1.3 Sammanfattning av ändringsförslagen... 58 1.3.1 Bergtäkt i Alstrum/Vallargärdet...58 1.3.2 Cykel...58 1.3.3 Vatten, översvämning och miljökvalitetsnormer...58 1.3.4 Eriksberg...58 1.3.5 Grönytor...58 1.3.6 Kalvholmen...59 1.3.7 Västkust...59 Postadress: Förvaltning/Kontor/Bolag, 65184 Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-05454000 E-post: forvaltning/kontor/bolag@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: 81 74-5 Bankgiro: 405-2213

sid 3 (61) 1.3.8 Kollektivtrafik...59 1.3.9 Riksintresse kulturmiljö...59 1.3.10 Bostadsbebyggelsen i Molkom...59 1.3.11 Gröna stråk...59 1.3.12 Tågstopp i Skattkärr...59 1.3.13 Vålbergsrakan...59 1.3.14 Ihopkoppling av Hammaröleden och Välsviksleden...60 1.3.15 Koppling till övrig kommunal planering...60 1.3.16 Verksamheter...60 1.3.17 LIS-områden...60 1.3.18 Kulturmiljö...60 1.3.19 Onödiga förkortningar...60 1.3.20 Rekreationsområden...60 1.3.21 Befolkningsutveckling...60 1.3.22 Skutberget...60 1.3.23 7.3 Handel...60 1.3.24 Norra Stockfallet Edsgatan...60 1.3.25 Riksintresse totalförsvaret...60

sid 4 (61) 1.1 Utställningsförfarandet Planförslaget ställdes ut mellan den 26 augusti och den 28 oktober. Handlingar fanns att tillgå på kommunens hemsida samt i stadshuset, stadsbiblioteket, biblioteken i Skattkärr och Väse samt på medborgarkontoren i Molkom och Vålberg. Kungörelsen publicerades i lokalpressen. Under utställningstiden inkom ett sjuttiotal yttranden, varav ett antal yttranden var undertecknade av ett flertal personer. Från allmänheten har flest synpunkter handlat om bergtäkten i Alstrum vid Vallargärdet och Vålbergsrakans sträckning genom I2-skogen och vidare västerut. 1.2 Sammanfattningar och kommunens kommentarer 1.2.1 Bergtäkt vid Vallargärdet Remissinstans Miljönämnden Yttrande och kommunens kommentar Miljönämnden anser att bergtäkten inte ska ses som prioriterad i Översiktsplanen. Föreningen För god miljö i Ulvsby Beaktas. Ordet prioriterad stryks och begreppet potentiell täkt används istället. Yrkar på att Vallargärde, området Alsterum 5:1, utgår från översiktsplanen. De redovisade täkterna har hämtats från Sveriges geologiska undersökningars (SGU) inventeringar av potentiella täkter. Kommunen genomförde aldrig den planen som skulle prioritera mellan de inventerade potentiella täkterna. En sådan plan behövs för att långsiktigt kunna hantera täktfrågorna. Området kvarstår som potentiell täkt och ett förnyat uppdrag för att prioritera områden för täkter (masshushållningsprogram) ges i samband med antagande av ÖP. Under 7.9.2 framgår att Vallargärde kvarstår i uppräkningen av prioriterade potentiella bergtäker, trots att Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Värmland 2011-06-01 avslagit ansökan om tillstånd enligt Miljöbalken. Miljöprövningsdelegationen (Länsstyrelsen) avslog ansökan på grund av anslutningsvägens lokalisering, inte på grund av verksamhetens karaktär. Området kvarstår (enligt kommentar ovan) till dess att en masshushållningsprogram har tagits fram. En bergtäkt skulle medföra att fastighetsvärdena i Ulvsby skulle sjunka och att trafikosäkerheten i Vallargärde samt längst riksväg 63 skulle försämras avsevärt. En översiktsplan väger endast allmänna mot allmänna intressen. Frågan om

sid 5 (61) Ulvsby socialdemokratiska förening enskilda intressen vägs i så fall in i senare prövningar. Motsätter sig en etablering av bergtäkt i Ulvsby och yrkar på att området utgår ur ÖP:n. Se ovan. Länsstyrelsen har redan beslutat avslå en ansökan om tillstånd på fastigheten Alsterrum 5:1. Detta men hänvisning till att vägens sträckning med anslutning till väg 63 inte uppfyller miljöbalken krav. Därmed säger de inte att täktverksamheten i sig är olämplig. Det finns andra alternativ till anslutningsväg som ännu inte är prövade. En bergtäkt i Ulvsby skulle även göra att trafiken längs riksväg 63 skulle öka och bli ännu mer olyckdrabbad. Trafikflödet skulle öka marginellt och trafiksäkerheten skulle troligen kunna säkerställas med en annan anslutningsväg och utfart. Under Avsnitt 7.9.2 framgår att Vallargärde kvarstår i uppräkningen av prioriterade potentiella bergtäkter, torts att Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Värmland 2011-06-01 avslagit ansökan om tillstånd enligt Miljöbalken. Se kommentar ovan. De redovisade täkterna har hämtats från Sveriges geologiska undersökningars (SGU) inventeringar av potentiella täkter. Kommunen genomförde aldrig den planen som skulle prioritera mellan de inventerade potentiella täkterna. En sådan plan behövs för att långsiktigt kunna hantera täktfrågorna. Området kvarstår som potentiell täkt och ett förnyat uppdrag för att prioritera områden för täkter (masshushållningsprogram) ges i samband med antagande av ÖP. En bergtäkt skulle medföra att fastighetsvärdena i Ulvsby skulle sjunka och att trafikosäkerheten i Vallargärde samt längst riksväg 63 skulle försämras avsevärt. Se kommentar ovan. Beklagar att det planeras bergtäkt i Ulvsby. Naturen i området bör skyddas. Se kommentarer ovan. Motsätter sig planerna på en bergtäkt i Vallargärde. En bergtäkt skulle störa den lugna miljö som finns i Ulvsby och att trafiksäkerheten i Vallargärdet samt längst riksväg 63 skulle försämras avsevärt.

sid 6 (61) Se kommentarer ovan. Under 7.9.2 framgår att Vallargärde kvarstår i uppräkningen av prioriterade potentiella bergtäkter, trots att Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Värmland 2011-06-01 avslagit ansökan om tillstånd enligt Miljöbalken. Se kommentarer ovan. Det finns inom överskådlig tid inget behov av ytterligare bergtäkter i Karlstads kommun. Detta är en av de frågor som ett kommande masshushållingsprogram får ge svar på. Boverket rekommenderar ett minimiavstånd på 500 m mellan bostäder och bergtäkter. Minimiavståndet kan användas när det finns naturliga barriärer som skyddar bostäderna mot buller, damm o dylikt. När sådana barriärer inte finns torde avståndet bli större och vid Strömsberg saknas naturliga barriärer. Bostäderna har överhöjd och det är en dalgång mellan husen och täkten. Den sökta bergtäkten har fått avslag av länsstyrelsen och beslutet är överklagat. Om Mark och miljödomstolen fastställer länsstyrelsens beslut bör den omtalade täkten tas bort från planen. Boverkets riktlinjer om 500 meters skyddsavstånd är en generell riktlinje. Det är inte ett miniavstånd med stöd enligt någon lag eller förordning. Täkter prövas av Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation mot förordningen om miljöfarlig verksamhet. Miljöprövningsdelegationen har inte avslagit ansökan på grund av täktverksamheten, utan på grund av anslutningsvägen till den sökta täkten. 1.2.2 Buller Länsstyrelsen Länsstyrelsen delar inte kommunens avvägningar kring bullerfrågorna och med det kommunens förhållningssätt till Boverkets allmänna råd. Det område som kommunen pekat ut som område där möjlighet till avsteg från riktlinjerna är möjliga, är enligt Länsstyrelsen för schematiskt utpekat. Konsekvensen av att Länsstyrelsen och kommunen har olika syn på hur tillämpningen av riktlinjerna för buller i planeringen ska hanteras, innebär att frågan måste beskrivas och avgöras i berörda detaljplaneprocesser. Boverket har konstaterat att en allför strikt tillämpning av infrastrukturpropositionens riktvärden för trafikbuller kan leda till att nya bostäder endast kan tillföras i perifera lägen som i sin tur bidrar till ökat trafikarbete och ökat trafikbuller. För att kunna skapa hälsosamma bostäder som inte bidrar till ökat trafikarbete anger Boverkets allmänna råd att kommunerna i dess översiktsplan ska kunna ange områden där avsteg från riktvärdena kan göras för att gynna hållbara trafikslag och minska andelen biltrafik. I följande lägen anser Boverket att detta kan ske:

sid 7 (61) Miljönämnden - I centrala delar av städer och större tätorter med bebyggelse av stadskaraktär, till exempel en ordnad kvartersstruktur. - Vid komplettering av befintlig tät bebyggelse längs kollektivtrafikstråk i större städer. - Vid komplettering med ny och tätare bebyggelse, till exempel ordnad kvartersstruktur, längs kollektivtrafikstråk i större städer. I förslaget till ny översiktsplan har kommunen redovisat att avsteg ska kunna göras inom följande områden: - Förtätningsområdet - Inom upptagningsområdet för Karlstadsstråket det föreslagna kapacitetsstarka kollektivtrafikstråket - Inom upptagningsområdet till de befintliga och föreslagna tågstoppen Kriterierna för förtätningsområdet består av följande kriterier: (1) inom cykelavstånd till centrum (max 4 km), (2) högts 300 m till kollektivtrafikens baslinjer, (3) inom befintligt fjärrvärmenät och som (4) ej är närströvområde. Karlstadsstråket är ett busstråk med samma trafikkvalitet som en spårvagnslinje. Ny bebyggelse intill järnvägsstationer bör vara det bästa sätter att lokalisera ny bebyggelse för att skapa hållbara pendlingsalternativ i Välsviken, Skåre, Väse och Skattkärr. Inom Trafikverkets projekt Den Goda Staden har man visat hur detta går att göras på ett hållbart sätt. Kommunen anser att man har följt de allmänna rådens intentioner och finner det olyckligt att Länsstyrelsen inte delar kommunens tolkning. Miljönämnden anser att frågeställningar om trafikbuller och luftkvalitet bör klarläggas så tidigt i planprocessen som möjligt, t.ex genom översiktlig miljöförstudie. En sådan miljöutredning (dvs. miljökonsekvensbeskrivning) ska göras inom ramen för en miljöbedömning då planläggning riskerar att medföra betydande miljöpåverkan. Vidare anger i förslaget till översiktsplan att geoteknisk undersökning, radonundersökning och bullerutredning i normalfallet ska genomföras inför all planläggning av nya bostäder. När det gäller åtgärder vid trafikbuller så ska, enligt ÖP, Boverkets allmänna råd följas. Möjligheten finns enligt råden att vid vissa särskilda omständigheter kunna göra avsteg, t.ex vid förtätningsområden, genom att anordna s.k tyst sida för delar av lägenheters bostadsrum. Vid platser där trafikbuller överskrider 65dBA som ekvivalent nivå vid fasad anser miljöförvaltningen att man inte ska bygga några bostäder förrän åtgärder vidtagits för att minska bullret vid källan. Kultur- och fritidsnämnden Avsteg vid nivåer över 65 dba ska enligt Boverkets principer för intresseavvägning ske mycket restriktivt naturligtvis först efter att alla andra åtgärder har utförts. Skrivningen kvarstår. Översiktsplanen bör beakta att när idrottsanläggningar byggs bidrar ofta detta till högt ljud med klagomål från närboende som följd.

sid 8 (61) Jakobsberg har diskuterats som alternativ lokalisering av en framtida fotbolls- och/eller friidrottsarena. Idrottsplatsens förutsättningar kommer att beaktas i den fortsatta planeringen av Jakobsberg. 1.2.3 Cykel Miljönämnden Miljönämnden anser att avsnittet om cykel bör kompletteras ytterligare med resonemang om kvarters-, närmiljö, och bebyggelseutformningsprinciper som stöd för cykelutveckling. Kommunledningskontoret ber miljöförvaltningen om kompletterande information inför eventuella revideringar av planförslaget. Även en analys av arbetspendling mellan bostad och arbetsplats kan bidra till att skapa bättre tvärförbindelser för en mer integrerad ytterstad. Kartan över stom- och huvudnät utgår och nya stråk får analyseras fram inom ramen för trafikplanen. Nya förslag till tvärförbindelser, bättre stomnät och huvudnät bör identifieras utifrån dagens nät och befintliga och kommande målpunkter. - Miljönämnden vill understryka att åtgärder som berör utvecklingen av cykeltrafiken ska gälla både större och mindre tätorter i kommunen. Kommunledningskontoret håller med om att cykeltrafiken borde kunna utvecklas även i de mindre tätorterna. Kommunledningskontoret förutsätter att frågan behandlas i den cykelledsplan som håller på att tas fram som en del av trafikplanen. - Cykelstråk bedöms i översiktsplanen kunna ske i blandtrafik längs väg 575 mellan Skattkärr och Väse. Detta anser miljönämnden inte vara lämpligt med tanke på att att vägen är smal och trafikeras av bil, buss och lastbil på väg med 70km/h. Sträckningen är också en rejäl omväg. Naturskyddsföreningen Mera Molkom Det är naturligtvis önskvärt med separat cykelväg även mellan Skattkärr och Väse. Dessvärre är en sådan mycket kostsam och det planeras inget annat projekt längs sträckningen som går att samutnyttja, som mellan Karlstad - Kil, Karlstad - Vålberg eller Vallargärdet - Molkom. Österut är en bättre cykelväg mellan Karlstad Väse och Väse Ölme mer prioriterade än separat cykelväg längs 575, alternativt en helt ny sträckning mellan Skattkärr och Väse. Det bör byggas cykelbana i anslutning till E18 som på sikt ansluter Vålberg till Karlstad. Ja, planen anger en sådan. Man bör överväga att utveckla attraktiva cykelleder mellan Molkom och intilliggande orter samt utveckla cykelleder mellan Molkom och närliggande orter och naturområden. På sikt planeras en cykelväg mot Vallargärdet. Kommunledningskontoret

sid 9 (61) Cykelrådet förutsätter att cykelvägar inom Molkom behandlas i den cykelledsplan som håller på att tas fram som en del av trafikplanen. Kartan över det övergripande cykelnätet känns inte genomarbetad och det behöver därför göras en mer grundlig utredning och analys om hur cykelnätet ska utformas framöver. T ex så saknas det stomnät till så viktiga områden som Alster och Örsholmen. Cykelrådet ifrågasätter också lämpligheten och rimligheten att ha ett stomnät genom Tingvallastaden och de centrala gatorna om cykelvägen ska vara dimensionerad för en hastighet över 30 km/h. Vidare är det tveksamt att dra stomnätet via Älvgatan med dagens kullersten. Kartan över stom- och huvudnät utgår och nya stråk får analyseras fram inom ramen för trafikplanen. Nya förslag till stomnät och huvudnäten bör identifieras utifrån dagens nät och befintliga och kommande målpunkter. - Det finns bra cykelförbindelser mellan bostadsområden och centrum i Karlstad, det är därför viktigt att fokusera på tvärförbindelser. Alla cykelresor går inte mellan bostadsområdet och centrum. Kartan utgår ur förslaget till översiktsplan. Nya stom- och huvudnät, inklusive tvärförbindelser, bör analyseras vidare inom ramen för cykelledsplanen som ska bli en del av trafikplanen. - Syftet med olika standardnivåer i cykelvägnätet sägs vara att visa vad man kan förvänta sig när det gäller standard, skötsel, formspråk, m.m. Vad betyder "formspråk"? Kan det vara de olika varianter av stenar som man lägger ut i gångbanor och cykelbanor? Stenar bör begränsas till ställen där cyklister bör vara extra försiktiga pga. t.ex. korsningar, blandtrafik och gående. I övrigt bör asfalt prioriteras som beläggning. Beläggningsfrågan hanteras i annat sammanhang än i översiktsplanen. - Cykelrådet föreslår en genomgång med syftet att gör det tydligare, enklare och mer homogent för cyklister och andra trafikanter i centrum. Se kommentar ovan om cykelledsplanen och trafikplanen. - Föreslår en grundlig analys av vad det gäller läget av de nya broar som planeras för cykeltrafiken. För maximal nytta är det viktigt att placeringen och utformningen av broarna gör att det för cykeltrafiken blir gent, snabbt och trafiksäkert, och att broarna följer det tänkta stomnätet och där de stora cykelflödena är. Broarna kvarstår i översiktsplanen. Det är broarnas funktion som är det viktiga. Det exakta läget måste detaljstuderas i efterföljande skeden. - Det är av stor vikt att ett samarbete inleds med kommunerna runt om Karlstad. En viktig aktör är också Trafikverket. Det är också av största betydelse att knutpunkter längs cykelstråken identifieras och prioriteras. Idag finns ett stort antal uppskattade cykelturleder för turister och andra inom Karlstad kommun. Cykelrådet saknar detta för östra delen av kommunen, se karta sid 70. Översiktsplanen avser inte att peka ut några rekreationsstråk för cykel. - Utöver cykelbroar bör de inriktningar som tidigare fastslagit redovisas.

sid 10 (61) Kommunledningskontoret anser att det är oklart vilka inriktningar som avses i yttrandet och kan därför inte bemöta den aktuella åsikten. Vägen som passerar Bomstad mot Lövnäsvägen bör förbindas med de grusvägar som passerar Randviken mot Segerstad för att möjliggöra gång och cykel mot Segerstad. Detta kan gynna turismen väster om Karlstad och göra det möjlig för Segerstadsbor att cykla till Karlstad. Segerstadsborna hänvisas till den kommande cykelvägen från Björkås mot Karlstad. Restidskvoten för cykel och kollektivtransport bör differentieras. I centrumsmiljöer är förmodligen hastigheten låg för bilar. Även cyklister kan förväntas ha en något lägre hastighet. Vid 15 km/t tar det 4 minuter att cykla 1 km. Med bil i 40 km/t tar det 1,5 min (+ 3 min i beräkningsmodellen), kvoten blir då 0,73. Vid 20 km/t på cykeln blir kvoten 0,55. Lokalnätet i förslaget är dimensionerad för 15-20 km/t. I huvudnätet är den föreslagna dimensionerade hastigheten 25-30 km/t. En normal otränad cyklist håller ungefär 20-25 km/t i snitt på avstånd under 10 km om cykeln är i god ordning. Det vill säga att det tar 2,4-3 minuter per km. Det tar alltså ca 5,3 minuter att cykla 2 km, med bilen i 50 km/t (+ 3 minuter) tar det 5,4 minuter (kvot 0,99). Anser bl.a att planens restidskvot på 2,95 från Stockfallet till centrum är oacceptabelt. Målen om restidskvoter är beslutade som en del av kommunens transportstrategi. En differentiering kommer att övervägas vid en revidering av strategin. - Med tanke på hur gång och cykelvägarna är utformade i dag kommer det att kräva stora investeringar för att höja nivån så att det är försvarbart och realistiskt att cykla i 30 km/h på t.ex. Kungsgatan. Stomnätet bör ligga i utkanten av centrumskärnan för att minska trafikbelastningen just där. Det är inte ens säkert att huvudnätet bör finnas i de centrala delarna. För att vara tydlig borde kanske cykling på gågatorna förbjudas och andra alternativ tillhandahållas för cyklister. Se kommentar ovan om cykelledsplanen och trafikplanen. - Saknar en karta som visar centrala punkter för cyklister t.ex. Universitetet, Centralstationen, Sjukhuset, Bergvik etc och de stora bostadsområdena som Skåre, Kronoparken, Hultsberg, Alster/Skattkärr. Kommunledningskontoret bedömer att det i en översiktsplan är svårt att peka ut vilka målpunkter som kan anses vara centrala för samtliga cyklister. I övrigt hänvisas till ovan nämnda planer. - I förslaget saknas översikt över vilka nivåer cykelvägnätet ska ha i Vålberg/Edsvalla, Molkom/Blombacka, Skattkärr/Alster och Väse. Det är viktigt att cyklandet prioriteras även i kommunens övriga tätorter. Se kommentar ovan om cykelledsplanen och trafikplanen.

sid 11 (61) En bra cykelväg från Skattkärr till centrum borde ha en hög prioritet. En sådan redovisas som ett av stråken till omkringliggande tätorter. En närmare prioritering sker i kommande budgetarbete. När den nya E18 byggs över Sörmon bör cykelvägen som anläggs ha status som stomnät inte huvudnät. Kartan över stom- och huvudnätet utgår och analyseras vidare inom ramen för cykelledsplan och trafikplan. Eftersom det planeras ett handelsområde vid Eriksberg kan det vara en idé att dra cykelvägen norr om E18. En cykelväg som ansluter mot Henstad/Hultsberg finns med i planeringen av Eriksberg. ÖP behöver fler cykelstråk mellan ytterområden, t.ex ett cykelstråk mellan Skåre och Kronoparken Se kommentar ovan. Efterfrågar en cykelväg längs Djupdalsvägen som skulle binda ihop de befintliga och kommande cykelvägarna mellan Klarälven/Skåre och Stockfallet/Kronoparken. En sådan tvärförbindelse längs Djupdalsleden är troligen inte aktuell då den har för litet upptagningsområde och är relativt lång. En tvärförbindelse längre söderut är i så fall mer relevant. Den kan i så fall binda ihop Skutberget, Bergvik, Eriksberg, Henstad, Hultsberg, Hagalund, Gustavsberg, Våxnäs, Råtorp, Färjestad, Rud, Norra Kroppkärr/Lorensberg och Kronoparken/universitetet. Cykelvägarna på östra och västra sidanav älven kan i så fall koppla Skåre till en sådan tvärförbindelse. Tvärförbindelser får analyseras vidare i cykelledsplanen som är en del av trafikplanen. 1.2.4 Vatten, översvämning och miljökvalitetsnormer Länsstyrelsen Karlstads kommun bedömer att översiktsplanen inte föreslår några åtgärder som försämrar möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsnormerna för vatten. Länsstyrelsen anser att all exploatering på något viss påverkar vattenkvalitet, genom avloppsvatten, dagvatten, exploaterade stränder mm. I vissa fall kan bedömningen göras att exploateringen inte påverkar möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormer, medan det i andra fall redan idag finns risk att normerna inte uppnås. Kommun anger att ett led i arbetet att uppnå miljökvalitetsnormerna är arbetet med en VA-plan. Länsstyrelsen tycker att detta är en bra åtgärd som sannolikt kan kompensera för föreslagna extra exploatering, eller till och med förbättra nuvarande påverkan. Kommunen skulle på ett övergripande sätt kunna bedöma hur olika

sid 12 (61) stadsutvecklingsområdena påverkar vattenkvalitet, jämfört med dagens förhållanden. Det är en sådan bedömning som ligger till grund för kommunens påstående att översiktsplanen inte bedöms föreslå några åtgärder som försämrar möjligheterna att uppfylla normerna för vatten. Alla utpekade stadsutvecklingsområden ligger inom det allmänna VA-området.Det är dock svårt att i en översiktplan säkerställa problem som härstammar från t.ex. befintliga enskilda avlopp, jordbruk och vattenreglering. I planen anges dock att till dess att VA-planen är klar bör försiktighetsprincipen tillämpas för VA-lösningar utanför den allmänna anläggningen i samband med lovgivning i anslutning till vattenförekomster och större grundvattenförekomster. - I stycket Nuläge och Vattenmyndighetens bedömning saknar Länsstyrelsen en beskrivning av vatten (sjöar, vattendrag, grundvattenförekomster) där det finns risk att inte uppnå god status. Till exempel finns för bedömningen av kemisk status väldigt få mätningar tillgängliga. Då har vattnet bedömts ha god kemisk status, men det har också gjorts påverkansanalyser av källor i närtillrinningsområdet som i sig kan utgöra risker. Även för dessa vatten ska det genomföras åtgärder för att se till att miljökvalitetsnormen uppnås. Översiktsplanen utgår från Vattenmyndighetens bedömning och inga nya mätningar sker inom ramen för arbetet med översiktsplanen. En tydligare beskrivning av sjöar och vattendrag som riskerar att inte uppfylla miljökvalitetsnormerna kommer att genomföras i ett senare skede. Det framgår inte om dagvattenfrågorna ingår i VA-planen som kommunen arbetar med. I översiktsplanen nämns att vägdagvatten kan vara förorenat, men i övrigt nämns om dagvatten enbart att det ska ledas bort och separeras från avloppsvatten. Dagvatten kan vara en betydande källa för t.ex. miljögiftspåverkan på ytvatten och frågan kring behov av rening behöver tas med i kommunens arbete med VA-planen. Kommunen har ännu inte behandlat dagvattenfrågan på ett övergripande och strategiskt sätt. Ett sådant arbete hinns inte med i detta översiktsplanarbete, men bör integreras i det pågående arbetet med VAplanen. - När det gäller frågan om översvämningshänsyn i planeringen så påpekade Länsstyrelsen i samrådsyttrandet att en stor del av den kommande stadsutvecklingen kommer att ske i områden där översvämningsprogrammets strategi för byggande och planering inte kan följas. Karlstads kommun svarar att detta är en missuppfattning och påpekar att riktlinjerna anger att bebyggelse kan tillkomma i översvämningshotade områden om planeringen föregås av en riskanalys. Kommunen anser att Länsstyrelsens stora befogenheter avseende översvämningsrisk i detaljplaneringen bör säkerställa att dessa riskanalyser tillämpas vid

sid 13 (61) planläggningen. Enligt översvämningsprogrammet ska riskanalyser utföras om riktlinjer för planering och byggande i översvämningshotade områden inte kan följas. En riskanalys gör inte ett översvämningshotat område mer lämpligt för bebyggelse, utan syftar till att identifiera föreliggande risker och formulera vilka riskreducerande åtgärder som måste genomföras för att möjliggöra bebyggelse. Detta kan i sin tur leda till en värdering som innebär att projektet inte genomförs, till exempel på grund av för höga kostnader eller för stora risker. Kommunen skulle kunna göra översiktliga riskanalyser redan i översiktsplanen, för att på så sätt konstatera om en exploatering är lämplig eller ej. Det är svårt att göra innan man vet vilket exploateringsintresse som finns. Det är exploateringens omfattning och karaktär som i sin tur kan vägleda om vilka lösningar som kan vara lämpliga. Karlstads kommun anser att det i nuläget är otydligt vilken ståndpunkt Länsstyrelsen har gällande byggande av samhällsviktiga funktioner kopplat till Vänerns nivåer. Länsstyrelsen har förståelse för synpunkten. Länsstyrelsen anser liksom Karlstads kommun att den dimensionerande nivån är tillräcklig för byggande av samhällsviktiga funktioner. Enligt den senaste studien som gjorts av SMHI är Vänerns dimensionerande nivå 46,81 (RH00 Karlstad) med påslag för vind och förändrat klimat. Länsstyrelsen kommer att hävda denna nivå som lämplig för samhällsviktig verksamhet. Karlstads planeringsnivå på 46,75 är därmed tillräcklig även för samhällsviktig verksamhet, med minsta möjliga marginal. Teknik- och fastighetsnämnden På sidan 94 anges i en asterisk att flödena ska baseras på de senast genomförda beräkningarna. Inför antagande ändras skrivningen så att detta även gäller för Vänernnivåerna. Även snabba dagvattenflöden som en följd av ökad nederbörd i ett förändrat klimat bör omnämnas som en översvämningsrisk. Grundvattnet kan även orsaka översvämningar eftersom karlstad är beläget vid ett delta. Översiktsplanen skulle kunna kompletteras med denna information. Däremot saknar kommunen kunskap och ställningstaganden om denna fråga, varpå det i så fall endast blir ett konstaterade att en sådan risk föreligger. Frågan bör hanteras inom Teknik- och fastighetsnämndens ordinarie översvämningsarbete. Frågan bör även hanteras inom VA-planen och i kommande risk- och sårbarhetsanalys. - Inriktningsmålet saknar hänvisning till översvämningsprogrammet Det beror på att det inte finns något sådant mål i översvämningsprogrammet. - Avsnittet 4.3.3. bör kompletteras med ett avsnitt om översvämningsproblematiken

sid 14 (61) Det framgår av avsnitt 4.1.1. (sidan 16) och 8.1.6. (sidan 94). - Avsnitt 4.3.9 Välsviken, Sommargatan och Östra Kroppkärr: Översvämningsproblematisering saknas. Det framgår av avsnitt 4.1.1. (sidan 16) och 8.1.6. (sidan 94). - Avsnitt 4.3.10 Tormestad Översvämningsproblematiken bör utvecklas. Det framgår av avsnitt 4.1.1. (sidan 16) och 8.1.6. (sidan 94). - Avsnitt 4.3.11 Södra Kalvholmen: Översvämningsproblematiken bör utvecklas. Det framgår av avsnitt 4.1.1. (sidan 16) och 8.1.6. (sidan 94). - Avsnitt 7.4.6 Järnvägsinfrastuktur: Översvämningsrisken bör utredas i anslutning till tågstopp i Skåre, särskilt eftersom det är större översvämningsrisk vid Ilandavägen än vid Skårevägen. Ja, så bör ske. Oklart vem som ansvarar för bedömningen om när en riskbedömning med särskilda planbestämmelser baserade på riskanalys ska göras. Kommunen har planmonopol och det är därmed kommunen som gör detta. I Karlstads kommun är det kommunstyrelsen genom kommunledningskontoret som ansvarar för översiktsplanering (inklusive fördjupningar) och stadsbyggnadsnämnden genom stadsbyggnadsförvaltningen som ansvarar för detaljplaner. Det är alltså kommunledningskontoret och stadsbyggnadsförvaltningen som har detta ansvar inför planläggning. Därefter har Länsstyrelsen enligt plan- och bygglagen bl.a. skyldighet att granska att kommunerna har hanterat risk- och översvämningsfrågorna i dess detaljplaner. Om de finner att så inte är faller har de rätt att pröva planen och upphäva den. - Avsnitt 8.1.3 Tappningsstrategi för Vänern: Här bör det framgå att det i denna fråga råder en stor intressekonflikt mellan å ena sidan undvika översvämningssituationer i bebyggda områden och å andra sidan bibehålla naturvärden och rekreationsvärden. Det framgår i avsnittet 5.2.8 i miljökonsekvensbeskrivningen (sid 33) Tappningsstrategins eventuella påverkan på igenväxningen av Vänerns öar och stränder. - Avsnitt 8.1.6 Riktlinjer för byggande och planering: Något otydligt om vilka nivåer/återkomsttider som ska tillämpas. Klass 2 och tre ska klara nivå +46.75 i Vänern (RH00 Karlstad), vilket är lite högre än de dimensionerade värdena i Vänern (+ 46.64 RH00 Karlstad) Gällande Klarävlen ska klass 3- funktioner klara det beräknade dimensionerade flödet, klass 2 funktioner ska klara 200-års-flödet samt ha 0,35 m säkerhetsmarginal.

sid 15 (61) Skrivningen är hämtad från kommunens översvämningsprogram och avstämd med teknik- och fastighetsförvaltningens översvämningssamordnare, senast i samband med revidering inför utställningen. Skrivningarna är dessutom förankrade i översiktplanens ledningsgrupp. När det gäller funktionskraven är det viktigt att kunna ta sig till och från bostaden, inte minst för utryckningsfordon. Kils kommun Ja, det är huvudbudskapet i kommunens översvämningsprogram. Det framgår genom inriktningspunkt 3 i kapitlet 8.1 (sid 90) och i resten av avsnitt 8.1. Inriktningspunkt 3 lyder enligt följande: Utgångspunkten för riktlinjerna för planering och byggande är att funktionen ska bibehållas för bostäder, kontor, industri, driftsbyggnader m.m. och att vatten, avlopp, el, värme och transportinfrastuktur ska fungera. I översiktplanen framgår tydligt att man är medveten om riskerna för översvämning. Ett nytt inriktningsmål i visionen är att planeringen ska ske med beaktande av översvämningsproblematiken. Den nya kunskap som finns om klimathot och översvämningsrisk bör avspeglas i kommunens översiktsplanering och övriga fysiska planering. Genom tillämpningen av kommunens översvämningsprograms riktlinjer för planering och nybyggande anser kommunledningskontoret att sådan hänsyn har tagits. Trots detta är översiktsplanens mål att öka tillgängligheten till Klarälven och Vänern. Dock utan att ytterligare förvärra översvämningsproblematiken. Kils kommun ifrågasätter inriktningen på bebyggelseutvecklingen i Karlstads tätort och ser med oro på översvämningsriskerna och de kostnader för samhället som översvämningar kommer att innebära. Karlstad lever Genom tillämpningen av översiktplanens riktlinjer är det tänkt att de ökade kostnaderna kommer i samband med exploatering och byggande och inte vid en eventuell översvämning. Karlstad lever anser att ÖP:n bör prioritera översvämningssäkra områden i stadsutvecklingsplanen. Före 1937 varierade vattennivån i Vänern betydligt mer än idag, och sedan sjön började regleras har vassutbredningen ökat markant. Om föreningen menar att Vänerns nivå bör variera som den gjorde innan 1937 så anser att kommunledningskontoret att det mycket svårgenomfört. När det gäller översvämningshotet i Karlstad måste man vara medveten om att de största riskerna finns i den redan byggda stadsstrukturen. Det som planeras och byggs går ju att anpassas efter den kunskap som vi numer har om hoten. Det gäller de stadsutvecklingsområden som pekas ut i områden där översvämningsrisk föreligger.

sid 16 (61) Gällande höjdsystem bör det framgå vilket system som tillämpas som mått i ÖP:n, detta eftersom det skiljer upp till 30 cm mellan olika system. Naturskyddsföreningen Det framgör på sidan 90 att det är höjdsystemet RH00 Karlstad som avses i hela översiktsplanen. Stadsbyggnadsprincipen Ökad Väner- och vattenkontakt bör ändras till Ökad Väner- och vattennärhet för att tydliggöra ökade möjligheter att bo nära vatten samtidigt som alla ges tillgång till strandområden och att strandskyddets syften kan säkerställas. Formuleringen av stadsbyggnadsprincipen Ökad Väner- och vattenkontakt ändras enligt Naturskyddsföreningens förslag Ökad Väneroch vattennärhet. 1.2.5 E18 Väst Teknik- och fastighetsnämnden Avsnitt 7.4.7 Väginfrastruktur, Under åtgärder bör texten kompletteras med punkten E18 mellan Björkås och Bergvik byggs ut till motorväg med ny sträckning utanför vattenskyddsområde. Naturskyddsföreningen Det framgår av löptexten och är inte relevant information i inriktningspunkten för väginfrastruktur. Formuleringen kvarstår. Naturskyddsföreningen anser inte att den föreslagna utbyggnaden till motorvägsstandard av E18 är nödvändig. För att öka trafiksäkerheten utmed E18, och därmed minska riskerna för olyckor som påverkar vattentäkten på Sörmon, vore det bättre att satsa på trefältsväg med vajerräcke samt lägre hastighetsgräns än idag. Däremot bör det byggas cykelbana i anslutning till E18 som på sikt ansluter Vålberg till Karlstad. E18 som motorväg mellan Skutberget och Björkås är planerad sedan länge och finns med i nationell plan för infrastruktur. Objektet är finansierat till 2016. Kommunen kommer inte att verka för en trefilsväg istället för en motorväg. 1.2.6 Eriksberg Teknik- och fastighetsnämnden Avsnitt - 4.3.8 Eriksberg: Det nämns inget om det befintliga massahanteringen i detta kapitel. Teknik och fastighetsnämnden anser att massahanteringsstationen ska bekräftas som en inriktning i ÖP:n. Arvika Kommun Det är en befintlig verksamhet och ingenting i översiktplanen utgör ett hot mot dess framtida verksamhet. En fortsatt utbyggnad av handeln i Eriksbergområdet kommer att få konsekvenser för handeln i Arvika. Kommunen har genomfört en handelsutredning i samband med den

sid 17 (61) Sunne kommun fördjupade översiktplanen för Eriksberg och följt dess rekommendationer för att minimera konkurrensen med andra kommuner. Anser att det bör klargöras vad som är volymhandel och vad som inte kommer tillåtas i de 60 000m2 handelsyta som ska etableras i Eriksberg. Kultur- och fritidsförvaltningen Kommunen anser att en sådan beskrivning finns på sidorna 30-31. Volymhandel är ett vedertaget begrepp. Handel brukar delas i dagligvaror och sällanköpsvaror. Sällanköpsvaror brukar delas in i volymhandel (möbler, byggvaror, vitvaror, elektronik m.m.) och shoppinghandel (kläder, skor, guld, ur, m.m.). I översiktsplanen ser det ut som att delar av Skutberget ska tas i anspråk vid exploateringen av Eriksberg. Detta accepterar inte KFN. Skutberget är Karlstads största och mest välbesöka friluftsområde och bör ur ett folkhälsoperspektiv utökas snarare än att minskas. Kils kommun Detta är inte avsikten. Områdeskartan ändras. Kils kommuns uppfattning är att ytterligare handelsetableringar i Karlstad påverkar handeln i de omkringliggande mindre kommunerna på ett negativt sätt. Etableringarna kan komma att innebära stora påfrestningar för vissa branscher och leda till att butiker måste slå igen, vilket inte bara innebär färre arbetstillfällen utan även att utbudet minskar och på sikt kan det även påverka utbudet av service i övrigt i de mindre kommunerna. Frågan anses ha behandlats i handelsutredningen i samband med den fördjupade översiktsplanen för Eriksberg. Kommunen har anpassat inriktningen för att minimera de negativa konsekvenserna för de övriga kommunerna i länet. Dock måste man beakta etableringsstrategierna bland handelns aktörer. Den rörlighet som vi har skapat leder till att sällanköpshandel i princip uteslutande etablerar sig vid större orter och regioncentra. Även miljön påverkas negativt vid etablering av externa handelsplatser. Genom att förbättra kollektivtrafikmöjligheterna till Bergvik/Eriksberg hoppas kommunen att undvika detta. Det nya Karlstadsstråket har sin ena ändhållplats där och tanken är att denna ska kopplas till en regional bytespunkt till länstrafiken. 1.2.7 Grönytor Teknik- och fastighetsnämnden Avsnitt 7.7.6 Bristklassning av grönytor inom Karlstads tätort Kasernhöjden bör ingå i kategorin klass 1. dvs. ett område med brist på grönytor. Enligt analysen har endast 10 av de 400 hushållen på kasernhöjden närmare än 300 meter till kvalitativa grönområden. Det är teknik- och fastighetsförvaltningen som har tagit fram denna bild. Om det anses att denna är felaktig bör de inkomma med en ny i god tid inför antagande.

sid 18 (61) Inom Tormestad sinn ett litet bostadsområde som inte fått någon klassning i den nuvarande bristanalysen. Detta bör tillhöra klass 1. Se ovan. Lamberget har klass 3, men bör tillhöra klass 2. Tillgången till grönområde kan liknas vid t.ex Marieberg. Se ovan. I förklarande text bör ett tillägg göras om att inom visa delar inom stadsdelar av klass 3 och 3 kan större brist på grönområde förekomma. Exempelvis norra delen av Rudsvägen inom Norstrand och delar inom Råtorp. Vidare finns delar av sydvästa Våxnäs och sydvästra Kronoparken som platsar i klass 2, men i sin helhet bedöms tillhöra klass 3. Se ovan. 1.2.8 Hamn och hamnlokalisering Länsstyrelsen Länsstyrelsen efterlyste i samrådet en beskrivning av Älvenäs som alternativ godshamn. I utställningshandlingen nämns hamnen i Älvenäs, men fortfarande utan att något ställningstagande om utvecklingsmöjligheter görs. Sådant ställningstagande därför får göras i eventuell kommande mer detaljerad planering. Teknik- och fastighetsnämnden Ja. Kalvholmen är utpekat som markreservat för ny bulkhamn enligt tidigare beslut i kommunstyrelsen. Vidare står att långsiktiga logistiklösningar ska utredas tillsammans med frågorna om ny växlingsbangård m.m. Det kan i den utredningen visa sig att den logistikhantering sker i Karlstads hamn passar bättre någon annanstans. När en ny växlingsbangård är på plats kanske till och med en del gods kan lastas direkt på järnväg, precis om det idag görs inom Karlstads hamn. Att ta ställning till Älvenäs som Karlstads framtida hamn är därför inte lämpligt i detta skede. Hamnverksamhet är i dagsläget mer ett logistikcenter med växling av gods mellan båt, tåg och lastbil än renodlad hamnverksamhet. Det är viktigt att förutsättningar för utvecklingen av denna funktion vidmakthålls. Vänerhamn Om bättre lösningar kan ske vid exempelvis en ny växlingsbangård bedöms det vara bättre att slippa lastbilstrafik genom Hammarö och Karlstad som sedan lastas på tåg och transporteras genom hela Karlstad med störningar som följd. 2.4 Karlstads regionala roll och omvärlden: Karlstads hamn och dess strategiska roll saknas. Karlstads hamn och dess roll som utskeppningsplats beskrivs i avsnitt 2.1 Historik och 2.5 Kommunikationer.

sid 19 (61) - 4.3.1 Etapp 1: Utläggningen om Wermlandskajen och dess markanvändning och verksamhet samt utläggning om förtätning och förädling kan upplevas motsägelsefullt. Verksamhet som står i konflikt med hamnens verksamhet ska inte tillåtas under etapp 1. Detta innebär dock inte att ingen utveckling kan ske på Wermlandskajen. - Ställningstaganden om Wermlandskajen och intentionen att inte försämra de långsiktiga förutsättningarna när Vänerhamns verksamhet samt den nya bulkhamnen bör kompletteras med följande; 1) Föreslaget område som skall reserveras för framtida bulkhamnsverksamhet utvidgas så att det ansluter mot nuvarande oljehamn på Kalvholmen enligt detaljplan möjliggör anläggande av förbindelseledningar mellan framtida kajer och oljedepåområde 2) Placering av framtida växlingsbangård skall ske i samråd med Vänerhamn, en verksamhet som idag är multimodal och fungerar som en nod för omlastningsplats för alla transportslag. 1) Synpunkten beaktas genom att det utpekade området för bulkhamn på Kalvholmen ändras enligt önskemål. 2) Vänerhamn kommer att delta i den regionala godsanalysen. Texten i översiktsplanen ändras dock inte enligt önskemål i punkt 2 ovan. 1.2.9 Hållbart byggande/klimatpåverkan Miljönämnden De fastställda stadsbyggnadsprinciperna bör tydligare kopplas till miljömålet minskad klimatpåverkan. Teknik- och fastighetsnämnden Det görs i avsnitt 4.3.1 i bilagan Miljökonsekvensbeskrivning. De naturgivna funktionerna, så som kvävefångst vid våtmarker och reglering av dag- och markvatten, skulle kunna vara tydligare i ÖP:n. Karlstad lever Denna synpunkt fördes fram även i samrådsskedet. Under de efterföljande mötena i arbetsgruppen och ledningsgruppen (där Teknik- och fastighetsförvaltningen har representerats) fastslogs att dessa frågor har en mer naturlig hemvsst i kommunens miljö- och klimatstrategi. Föreslår att man redan i ÖP, eller i FÖP, fastställer vilka gränser som ska gälla för husens höjd i de inre stadsdelarna, med hänsyn till befintlig bebyggelse. Karlstads Energi Översiktsplanen har inte den detaljeringsgrad när det gäller utformning av bebyggelse. Stadsbyggnadsförvaltningen har ett uppdrag om att ta fram en så kallad stadsbyggnadsvision. I en sådan skulle frågan om byggnadshöjder och hantering av riksintresset Tingvallastaden lämpa sig väl. När planering av nya- eller befintliga områden sker måste hänsyn tas till befintlig verksamhet för stadens tekniska försörjning. I förslaget till ÖP är det särskilt viktigt vid framtida planering av områdena Alsternästet,

sid 20 (61) Välsviken, Östra Kroppkärr, Tormestad och område kring Wermlandskajen. Vid planering av dessa områden bör samråd ske med KEAB. Karlstads Energi är samrådsinstans för detaljplaner och bör ha alla möjligheter att uppmärksamma förvaltningen på des behov. 1.2.10 I2-skogen Teknik- och fastighetsnämnden ÖP:n bör överväga alternativet att Vålbergsrakan förläggs efter E18 Sörmon syd. I2-skogen är ett av Karlstads viktigaste friluftsområden. De nackdelar som det medför att dra Vålbergsrakan genom I2 skogen kan i längden visa sig mer kostsamma än en etablering av Sörmon syd. TFF hänvisar till sina tidigare yttranden. Bryngfjordens golf Kommunledningskontoret konstaterar att förvaltningen i samband med detta yttrande har ändrat uppfattning sedan diskussionerna om denna fråga i arbets-/referensgruppen och ledningsgruppen. En så stor förändring av planförslaget skulle kunna innebära att planen måste ställas ut igen. Inriktningen kvarstår. Bryngfjordens Golf hoppas bygga ut golfbanan ytterligare samt anlägga permanentboende och golfboende längst banan. Bryngfjordens Golf hoppas att ÖP:n inte hämmar dessa planer på något vis. Kultur- och fritidsnämnden Ytterligare permanentbostäder är inte aktuellt inom I2-skogen (inklusive Bryngfkordens golfklubb). I2-skogen bör prioriteras som friluftsområde. Det är det redan i föreliggande planförslag. I2 skogen är ett ovärderligt friluftsområde för ett stort antal människor och bör därför bevaras. Karlstad som är nog utsatt av föroreningar (bl.a. E18) och behöver alla stadsnära skogs/parkområden som finns. Inom I2-skogen föreligger en intressekonflikt mellan rekreations- och järnvägsintressen som kommunen inte kan lösa på annat sätt än genom den kompromiss som redovisas i översiktsplanen. Fortsatta utredningar, kommande planarbete och naturreservatsbildning ska dock säkerställa att I2-området fortsatt kan nyttjas som ett attraktivt rekreationsområde. 1.2.11 Jakobsberg Miljönämnden Den planerade bron mellan Jakobsberg och Kartberget bör ritas in på kartan på sidan 21. Naturskyddsföreningen Bron läggs till i områdeskartan över Västkust. Anser att Jakobsberg helt bör undantas från bebyggelse. Bortsett från hänsyn till strandskydd och översvämningsrisk tillfogas att flygfältet är en relativt ovanlig biotop i kommunen och regionen med sitt stäpplandskap något som gynnar vissa växt- och fågelarter. Förutom häckande sånglärkor och ängspiplärkor nyttjas området under flyttningen av ett flertal fågelarter som

sid 21 (61) söker skydd i det halvhöga gräset, bland annat i regionen ovanliga arter som dubbelbeckasin, snösparv och lappsparv. Karlstad Lever I vägningen mellan allmänna intressen prioriteras Jakobsberg för stadsutveckling. Anser att ÖP:n bör omprova planerna på utvecklingsområdena för bostadsområdena på och intill Klarälvens deltaområde och istället satsa på utveckling av naturintressena, i likhet med vad som skett söder om Mariebergsskogen ända ner till Jakobsberg. Teknik- och fastighetnämnden I vägningen mellan allmänna intressen prioriteras Jakobsberg för stadsutveckling. På kommunens initiativ kommer stora delar av deltaområdet att skyddas som naturreservat inom kort. Avsnitt 4.3.7 Jakobsberg: I texten anges att en del av området kan vara ett alternativ till Norra fältet vad gäller lokalisering av idrotts- och rekreationsändamål. Det bör betonas att tillgänglighet för trafik till och från en sådan anläggning i så fall ska lösas. Ja, det bör betonas. - 4.3.7 Jakobsberg: Avgränsningen av området, främst i nordost stämmer inte med utredningsområdet och bör diskuteras närmare med förvaltningen. Teknik och fastighetsförvaltningen angav i sitt samrådsyttrande att avgränsningen borde inkludera Sommarro IP. Kommunledningskontoret antar att detta beror på att förvaltningen känner till ett exploateringsintresse inom området. Vid förfrågningar om motiven har kommunledningskontoret dock inte fått några ytterligare motiveringar. Den nuvarande avgränsning är densamma som i ÖP2006, vilket är det senaste beslut som finns av avgränsning av stadsutvecklingsområdet. Eftersom centralt belägna idrottsanläggningar är viktiga, och att avvägningar mellan allmänna intressen enligt plan- och bygglagen ska ske inom ramen för den översiktliga planeringen, kvarstår kommunledningskontorets ursprungliga avgränsning. Inriktningen om att VA-försörjningen kräver mycket stora insatser stämmer inte efter genomförd utredning. Kultur- och fritidsnämnden Den bedömning som genomfördes av Teknik- och fastighetsförvaltningens VA-enhet i samband med samrådsversionen av översiktsplanen angav detta. Om nya utredningar har gjort som anger andra förutsättningar för planeringen av Jakobsberg förutsätts att dessa kommer kommunledningskontoret till känna som ett underlag i arbetet med översiktsplanen. Om sådana utredningar finns bör dessa skyndsamt överlämnas till kommunledningskontoret. Större hänsyn måste tas till områdets värde som rekreations- och närströvsområde. I den aktuella planskissen har ingen eller liten hänsyn tagits till golfbanan Sommarro GK.

sid 22 (61) Kommunledningskontoret har inte sett någon planskiss och översiktsplanen grundar sig på samma förutsättningar som ÖP2006. Motsätter sig byggande av en bro mellan Kartberget och Jakobsberg. Byggandet av en sådan bro skulle medföra stora oangelägenheter för boende i södra Romstad och nordöstra Belleveu, bland annat genom ökat trafikbuller. Bron kommer att vara viktig för utryckningstrafik, kollektivtrafik och tillkommande trafik när Jakobsberg byggs. Vid en vägning av allmänna intressen överstiger värdet av bron eventuella olägenheter. Det har inte utretts några andra alternativ för sträckningen. T.ex Klaravik eller söder om Björkås. Något alternativ med en tunnel har heller inte studerats. Därför framgår inte om det finns billigare eller mer effektiva stäckningar i MKB:n. En sträckning söder om Bellevue innebär en längre körsträcka och är därför inte aktuell. En sträckning via Klaravik skulle innebära att mycket ytterligare trafik för in genom Sommarro, vilket inte är aktuellt. Tunnel är heller inte ett alternativ, både på grund av tekniska- och ekonomiska skäl. Med tanke på underlagen för att bygga en bro mellan Jakobsberg och Kartbergen vore det naturligare att ansluta en bro till Skoghallsvägen eller någonstans centralt i planområdet eller söder om Björkås. Se kommentar ovan. 1.2.12 Kalvholmen Vänerhamn Bro mellan Örsholmen och Kalvholmen bör prioriteras, då det skapar en nödvändig transportled genom Karlstad för stora volymer farligt gods som idag fraktas till Karlstads oljehamn. Teknik- och fastighetnämnden Ja, beaktas i planen. En inriktning för södra Kalvholmen bör vara att även vid en eventuellt ny bulkhamn på platsen sträva efter att hålla stranden mot Klarälven tillgänglig för allmänheten. I vägningen av allmänna intressen prioriteras området för hamnverksamhet. Om stranden kan vara tillgänglig för allmänheten får i så fall visa sig i den efterföljande planeringen. Skulle i framtiden kunna bli Karlstads guldkust och bör därför inte bebyggas med sådant som ej kan flyttas. Med ökande tågtrafik så blir oljehamnen onödig och verksamhet som bränsledepå kan flyttas till t.ex Hynboholm med stickspår från järnvägen. Oavsett oljehamn eller inte så är Gerholmen/Kalvholmen inte en bra boendemiljö. Det finns ingen samhälls- eller kommersiell service och ingen

sid 23 (61) kollektivtrafik. Bostäder i området skulle ställa höga krav på de verksamheter som finns i närområdet och kommuner har stor brist på mark för verksamheter. Om Kalvholmen ej används i hamnsyfte bör det bli bostads- och rekreationsområde, ÖP:n bör därför reservera hela området söder om gamla KMW för framtiden samt stoppa ytterligare nyetableringar norr ut. Detta kommer även öka trycket på att södra Örsholmen blir bostäder. Detta bör slås fast som en ambition att området söder om den tilltänkta bron i området på 20-30 års sikt bör reserveras för bostäder. Nej. Se kommentar ovan. 1.2.13 Kommunal- och samhällsservice Teknik- och Även kommunal service borde vara ett kriterium för förtätningsområdet. fastighetsnämnden Synpunkten hade varit relevant om den hade kommit under analysskedet, då Teknik- och fastighetsförvaltningen var representerade i såväl arbets-, analys- och ledningsgrupp för översiktsplanen. I dagsläget kvarstår presenterat förslag. Kultur- och fritidsnämnden Färjestad, Rud och Herrhagen är i dagsläget dåligt försörjda när det gäller idrottsplatser. Detta borde inte vara ett markförsörjningsproblem i varken Färjestad eller Rud. Däremot är Herrhagen mer problematiskt ur det avseendet. Idrottsplatser i befintliga stadsdelar har inte varit en del av översiktplanarbetets uppdrag och får hanteras i annat sammanhang. - Det är viktigt att vi bygger staden så att det lockar till rörelse men också mötesplatser som är infällda i staden. Ja, beaktas i planen. - Det är viktigt att sporthallar, bibliotek, kulturcenter, medborgarkontor osv byggs i närheten av varandra, t.ex som i Molkom och Väse. Ja, beaktas i planen. 1.2.14 Koppling ÖP och strategisk plan Teknik- och fastighetsnämnden I avsnitt 1.2 och 3.2 behandlas kopplingen mellan ÖP and andra strategier. Hur strategiska dokument så som Tillväxtstrategin integreras med ÖP:n bör förtydligas. Tydligare kopplingar mellan strategiska planens målområden och ÖP:n bör förtydligas för att undvika begreppsförvirring. Som en ingress till kap 3 Visionen som riktningsvisare står följande text med fet stil: Kommunen har nyligen antagit en ny styrmodell och en strategisk plan. Nedanstående kapitel är därför inaktuellt och kommer att revideras i sin helhet.

sid 24 (61) 1.2.15 Kollektivtrafik Värmlandstrafik Framkomligheten på Hammaröleden och Packhusgatan måste förbättras. Den planerade cirkulationsplatsen på Packhusgatan måste utvecklas på kollektivtrafikens villkor. Kommunledningskontoret håller med och formuleringen Kollektivtrafikens framkomlighet ska prioriteras vid belastade sträckor/platser. Frågan är av mellankommunalt intresse och kommunledningskontoret förutsätter att Länsstyrelsen kommer att säkerställa den regionala kollektivtrafikens behov. Länsstyrelsen har rätt att upphäva detaljplanen om så inte är fallet. - Ett bra verktyg för den regionala busstrafikens möjlighet att korta restiden är att flytta ut hållplatserna till huvudvägar och stomlinjer. Bytespunkter som dessa i Karlstads ytterområden skulle avlasa det centrala trafiksystemet och öka möjligheten till intermodala lösningar. Lämpliga områden för detta skulle vara i anslutning till väg 63 vid Rud/Stockfallet, Söder om Karlstad i Hammarö kommun vid Jonsbol samt motorvägshållplatser längst E18 vid Skattkärr, Våxnäs Välsviken och Sundsta. Kommunledningskontoret vidhåller sin ståndpunkt att det är av stor vikt att inte tillföra fler byten för kunden. Om lösningar kan hittas där restiden förkortas utan att fler byten tillförs kan motorvägshållplatser diskuteras. De regionala knutpunkterna i Karlstadsstråkets ändar är exempel på bra motorvägshållplatser. - På Karl IX gata måste framkomligheten för kollektivtrafik förbättras, ev. genom separata kollektivtrafikkörfält och signalprioriteringar i korsningarna på respektive sida Klaraborgsbron. Alternativt skulle en separat bussgata genom Klaramotet kunna anslutas till Sandbäckgatan. Formuleringen Kollektivtrafikens framkomlighet ska prioriteras vid belastade sträckor/platser utgör inriktningspunkt 2 under kollektivtrafik i avsnitt 7.4. Kommunikationer och transportinfrastruktur. - 7.4.9 Kollektivtrafik - BRT-stråken bör utformas så att de i framtiden är möjliga att nyttja för spårbunden trafik. Det är avsikten. Avsnittet kompletteras med en sådan text. Avsnitt 7.4.9 Kollektivtrafik - Det borde finnas bättre kollektivtrafik förbindelser mellan ytterområden. I dagsläget går alla linjer via centrum. Centrum är den givna målpunkten i Karlstad vad gäller resrelationer (se bild på sidan 31 i bilagan Miljökonsekvensbeskrivning ). Det föreslagna Karlstadsstråket bildar på sätt och vis tvärförbindelser i de sydvästra och de nordöstra stadsdelarna. 1.2.16 Mellankommunalt intresse Länsstyrelsen Länsstyrelsen konstaterar att utställningshandlingen innehåller resonemang kring Karlstads plats och del i omgivningarna. En fråga som skulle kunna belysas ytterligare och som bör hanteras i samma övergripande perspektiv

sid 25 (61) som översiktsplanen, är trafikfrågorna. Utställningshandlingen beskriver trafikflöden inom Karlstad och planerna på förstärkning av kollektivtrafikstråk och gång- och cykelvägar på ett bra sätt. Vad som skulle behöva en noggrann utredning och aktivt ställningstaganden är trafikfrågorna i ett större sammanhang där framförallt Karlstad- Hammaröregionens gemensamma trafikfrågor diskuteras i ett sammanhang. Hammarö kommun Kommunen har varit noga med att ange kommunens roll i det regionala sammanhanget, men har aktivt valt att inte framföra ställningstaganden utanför kommungränsen där ansvaret ligger på en annan part. När det gäller trafikfrågorna har Region Värmland ett särskilt ansvar i dess uppgift att ta fram Länstransportplanen. När det gäller trafikfrågorna gentemot Hammarö har trafiksimuleringar genomförts som visar att översiktsplanens ställningstaganden är tillräckliga för den förväntade utvecklingen. Framhåller vikten av en god dialog mellan kommunerna. Flera frågor rörande förändring av järnväg påverkar Hammarö kommun och transporter till Skoghall. Hammarö kommun är också berört av delarna Västkust, Tormestad, Dingelsundet, Sommaro och Jakobsberg. Dessa åtgärder påvisar behovet av en ny förbindelselänk mellan E18 och Hammaröleden. Forshaga kommun Kommunledningskontoret anser inte att ett reservat för södra ringleden ska pekas ut i översiktsplanen. Översiktsplanen fokuserar på att skapa ett balanserat transportsystem som minskar bilens konkurrensförhållande gentemot andra trafikslag. En ny ringled skulle öka bilens konkurrenskraft och anses inte behövas ur belastningssynpunkt. Det finns idag två fungerande anslutningar från E18 till Hammarö kommun och enligt de trafiksimuleringar som genomförts inför revideringen av översiktsplanen kommer dessa att fungera även om Karlstad växer till 100 000 invånare. Punktvisa insatser vid t.ex. Hultsbergsmotet och Packhusgatan kommer dock att behövas. Forshaga kommun anser att Karlstads kommun bör förflytta flygplatsens flygkorridorer för att möjliggöra utbyggnad i kommunens attraktiva sjölägen. Det är inte Karlstads kommun som har beslutat om flygplatsens influensområden. En ändring innebär att en annan, och förmodligen mindre, flygplanstyp skulle ska användas som dimensionerande flygplanstyp, vilket kommer att begränsa trafikeringsmöjligheterna för flygplatsen. Flygplatsen är av riksintresse och en sådan begränsning skulle inte tillåtas av Trafikverket. 1.2.17 Mindre tätorter Länsstyrelsen För riksintresseområdet Segerstad (K 19) anges att områdesbestämmelser avses upprättas för Segerstad by i enlighet med beslut från 2005 av dåvarande byggnadsnämnden. Länsstyrelsen vill poängtera vikten av att skyddet för riksintressevärdena verkligen kommer till stånd. Någon annan inriktning eller vägledning för kommunal planering eller tillståndsprövning för

sid 26 (61) detta relativt stora och mångfacetterade riksintresseområde saknas i utställningshandlingen. Uppdraget togs inte med vid kommunledningskontorets prioritering av uppdragen i stadsbyggnadsnämndens arbetsprogram för planer. Då det handlar om kommunens trovärdighet i kulturmiljöfrågor ska det finnas mycket starka skäl till att uppdraget inte ska prioriteras inför nästa års prioritering. - För bebyggelsemiljöer inom riksintresset Alsterdalen (K 18) och Väse Ve (K20) anges att områdesbestämmelser ska upprättas om utvecklingen riskerar att påtagligt påverka områdenas kulturvärden. ÖP är ett planeringsinstrument att använda på ett ansvarsmedvetet och framtidsinriktat sätt för att både tydliggöra statens och kommunens inställning till riksintressevärdena och att förebygga att skador kan uppstå på dessa värden. Länsstyrelsen menar att det är angeläget att genom bl.a. planläggning aktivt skydda och värna de värden riksintressena ger uttryck för och därmed tydliggöra det företräde riksintresset har gentemot andra intressen och markanspråk. För såväl Alsterdalen som Väse Ve är det enligt Länsstyrelsens uppfattning värdefullt att ÖP anger inriktning eller vägledning för kommunal planering eller tillståndsprövning också för annan markanvändning än bebyggelse. Kommunen måste kontinuerligt göra avvägningar av hur resurser ska användas för att uppfylla kommunens vision om Livskvalitet Karlstad 100 000. Dessa prioriteringar görs av kommunstyrelsen i samband med beslut om stadsbyggnadsnämndens arbetsprogram för planer. Eftersom det inte bedöms föreligga någon markanvändningskonflikt i t.ex. Väse-Ve behövs inte områdesbestämmelser tas fram förrän sådana tendenser uppstår. Däremot finns risk för sådan konflikt inom Segerstad, där stadsbyggnadsnämnden har ett uppdrag att ta fram områdesbestämmelser. Av okänd anledning har detta uppdrag inte prioriterats. Den senaste tidens utveckling i Alsterdalen föranleder att kommunen upprättar någon typ av planeringsdokument för att säkerställa dess landskaps- och kulturmiljövärden. Områdesbestämmelser kan i detta sammanhang vara ett av flera tänkbara alternativ. Vad som anges i bilaga 1 under avsnitt 4.2 Alsterdalen sista stycket på sid 15 synes bygga på en missuppfattning. Förordnande om landskapsskydd enligt 19 NVL kan inte per automatik behandlas som (kultur)reservat på det sätt som kan ske för beslut om naturvårdsområde enligt 19 NVL. Länsstyrelsen anser att stycket är sakligt felaktigt och bör utgå. Texten inom parentesen tas bort. Länsstyrelsen finner också det följande textavsnittet överst på sid 16 som motsägelsefullt. Alsterdalens riksintressestatus baseras på den landskapsbild som utgjort miljöbakgrund för Gustaf Frödings diktning och som idag inne-

sid 27 (61) håller både materiella och immateriella spår från hans personhistoria och författarskap. För en långsiktigt hållbar utveckling av riksintresset och det litterära landskap som området utgör är det enligt Länsstyrelsens mening angeläget att riksintressets kulturmiljövärden värnas och prioriteras i planering, tillståndsprövning och markanvändning. Texten bör därför omformuleras. Stycket kvarstår. Kommunledningskontoret anser inte att det föreligger någon konflikt mellan friluftslivets och kulturlandskapets värden. - Länsstyrelsen konstaterar att översiktsplanen innehåller områden utpekade som lämpliga för bostäder i järnvägens relativa närhet. Med utgångspunkt i det arbete med kapacitetshöjande åtgärder för järnvägen som godsstråk som pågår, menar Länsstyrelsen att bostäder nära järnvägen inte är lämpligt. Samhället Molkom bör kunna utvecklas på andra platser än i direkt anslutning till järnvägen med dess omgivningspåverkan. Kultur- och fritidsnämnden Behovet av område 2 i Molkom ska värderas i översiktsplanen. En utökning av idrottsplatsen i Vallargärde/Ulvby bör ske söder om Ulvsby IP, vilket idag är markerade som industrimark. Stadsbyggnadsnämnden Eftersom det råder brist på verksamhetsmark i denna del av kommunen kommer området tillvidare reserveras till näringslivets behov, detta i enlighet med kommunens Industrimarksutredning. De förstudier som gjorts för småorterna bör tjäna som underlag för fortsatt planering. Detaljerade riktlinjer bör undvikas och hänföras till kommande detaljplanering och stadsmiljögruppens fortsatta arbete. Vård- och omsorgsnämnden Det är stadsbyggnadsförvaltningen som under översiktsplanprocessen haft ansvar för att ta fram riktlinjerna för tätorterna. Ställningstaganden i centrumområdena har avsiktligt utelämnats med hänsyn till stadsmiljögruppens arbete. Vård- och omsorgsnämnden befarar att det kommer behövas ytterligare vårdboende/äldreboenden i hela kommunen inom några år, vilket bör uppmärksammats i fortsatt planarbete. Mera Molkom Frågan bör uppmärksammas i kommunledningskontorets kommande revidering av bostadsplaneringsprogrammet. Möjligheterna till miljövänliga järnvägstransporter och persontrafik borde utvecklas i Molkom. Därtill är många vägar i och kring Molkom eftersatta och i behov av upprustning. I Värmlandstrafiks trafikutbud prioriteras tätare och snabbare busstrafik längs riksväg 63. Om någon annan aktör vill satsa på persontrafik på järnvägen är kommunen positivt inställd till detta. Underhåll av kommunala och statliga vägar är inte en fråga för översiktsplanen.. - Vattenkvalitén i Molkomsjön och Borsjön är mycket dålig. Det behövs omedelbara insatser för att sanera sjöarna och höja vattenkvalitén.

sid 28 (61) Nuvarande reningsverk är föråldrat och bör omlokaliseras. Det bildar med riksväg 63 en barriär mellan Molkom och Molkomssjön. Översiktsplanen har angivit att den osäkra övergången över riksväg 63 bör åtgärdas och har fört fram detta till Trafikverkets i deras arbete med stråkstudie för riksväg 63. Övriga fysiska kopplingar mot Molkomssjön hanteras inom ramen för stadsmiljögruppens arbete. Det finns idag inga planer på att flytta reningsverket. - Molkom saknar idag tillgång till ett fibernät vilket är ett hinder för tillväxt. En utbyggnad av stadsnätet till Molkom är nödvändigt. Ett projekt pågår för att tillskapa fiber ibland annat Molkom. - Busstrafiken mellan Molkom och Karlstad behöver bli mer frekvent, speciellt på helger. Arbete pågår och trafiken kommer att stärkas väsentligt. - Återvinningscentraler i Molkom behöver flyttas ut från industriområdet. Det behövas även ett lokalt kretslopp/återbruk som är knutet till återvinningscentralen. Ingen åtgärd. - Idag saknas det lämpliga lokaler för etablering av butiker och företag i Molkom. Kommunledningskontoret bedömer att bristen på butiker snarare handlar om handelsföretagens bedömning av köpkraften inom orten. - Följande satsningar på närmiljö och besöksnäring önskas: Molkoms promenadstråk behöver rustas upp och förses med miljövändlig belysning Tydlig belysning av och på vattentornet som är Molkoms landmärke Belyst fontän i Molkomssjön Strandpromenad mellan badet och hembygdsgården med en bro ur till ön utanför det nuvarande området. Bruksparken bör uppgraderas med planteringar, statyer och belysning Upprätta kanotled mellan Molkom och Alster. Molkom behöver en attraktiv turistinformation/rastplats Banor för mountainbike, vandring, skridskoåkning m.m borde etableras i Molkomsområdet. En ny badplats, längre bort från riksvägs 63:s buller borde upprättas Teknik- och fastighetsnämnden De flesta av ovanstående önskemål är inte av översiktsplankaraktär. Flera av önskemålen kan riktas mot kommunens stadsmiljögrupp. Många av dem lämpar sig även mycket väl som t.ex. Leaderprojekt. Kommunen kan bistå med hjälp att söka dessa bidrag. Om Ulvsby/Vallargärdet ska kunna växa måste befintligt lokalt vattenverk och avloppsverk byggas ut. Texten om Vallargärdet bör därför kompletteras med Alternativet till att bygga om avloppsreningsverket och bygga ut vattenverket är att anlägga överföringsleder för både vatten och spillvatten

sid 29 (61) från planerade ledningar från Stockfallet-Edsgatan till Vallargärdet/Ulvsby. Inga alternativ redovisas förrän VA-planen är klar. I nu gällande översiktsplan sägs att komplettering med fler bostäder i och i anslutning till Skattkärr innebär att underlaget för skola och annan service förbättras, till fördel även för dagens invånare i samhället. Sedan detta skrevs har förutsättningarna för detaljhandeln i samhället förändrats. Underlaget för den nu enda kvarvarande affären för dagligvaror (COOP) har i och med etableringen av Välsvikens handelsområde minskat. Boende i Alster som tidigare i viss utsträckning utnyttjat handeln i Skattkärr väljer nu i stället det närmare liggande Välsviken för sina inköp För att bredda underlaget för olika former av service i Skattkärr föreslås följande: Området mellan Busterudsbäcken och bebyggelsen i Skattkärr (Ängtorp/Busterudstorp) lyfts in i planen för bebyggelse, i första hand i form av villor/radhusbebyggelse. Området får ses som ett naturligt utvecklingsområde för Skattkärr. 1. Det bör utredas om inte en utvidgning av tätbebyggelsen i Spångaområdet i Skattkärr skulle kunna åstadkommas. Området öster om den nuvarande bebyggelsen fram till Spångamotet och vägen söderut till järnvägsviadukten består av skogsmark och är obebyggd. Spångaområdet har ett utmärkt läge i anslutning till Vänern med en förnämlig badplats på gångavstånd samt småbåtsbåthamn. Badplatsen är Skattkärrs officiella badplats. En GC-väg finns sedan länge etablerad till Skattkärrs centrum (knappt 2 km). 2. Utvecklingsområdet Busterud/Lungvik i planen bör uppgraderas till prioritet 2 för en snabbare utbyggnad. Även om det redovisas som stadsutvecklingsområde är området av stor betydelse för servicen i Skattkärr, inte minst för att bredda underlaget för kollektivtrafiken till Skattkärr och också Alster. Trycket på att få bygga i området är stort och en lösning av VA-frågorna skulle med säkerhet omedelbart sätta bollen i rullning. Den möjligheten måste tas tillvara. Översiktsplanen har redovisat relativt mycket ny bebyggelse i Skattkärr och Busterud/Lungvik och den planberedskapen kommer troligen att räcka under mycket lång tid. 1.2.18 Naturvård, rekreation och friluftsliv Naturskyddsföreningen Anser att det är bättre att vid bostadsbebyggelse utnyttja gråytor (gammal industrimark och annan redan exploaterad mark) än att ta i anspråk hittills oexploaterade grönområden.

sid 30 (61) Förtätning och förädling utan att ianspråkta viktiga grönområden är en av de översiktsplanens fyra stadsbyggnadsbyggnadsprinciper. Kommunledningskontoret bedömer dock att även andra ytor än gråytor behöver exploateras för att uppnå visionen Livskvalitet Karlstad 100 000. Bland de grönområden som måste sparas anser vi att I2-området och delar av Välsviken är bland de viktigaste. Motsätter sig därför förslaget om Vålbergsrakan och delar av den föreslagna utbyggnaden i Välsviken Översiktsplanen avser inte att exploatera några områden inom Välsviken som är redovisade som naturvärdesområden eller naturvärdeområden. I I2- skogen föreligger en intressekonflikt mellan rekreations- och kommunikationsintressen (järnväg) och översiktsplanens avvägning kvarstår. I2-området samt delar av Välsvikenområdet (området öster om Kroppkärrssjön, skogsområdet i anslutning till Frödingleden, bland annat Trollkoneberget, samt en strandskyddszon på 300 meter mot Vänern) bör ingå under punkt 4.5 på sid 31som områden som inte är aktuella som stadsutvecklingsområden utan prioriteras för andra ändamål. Se kommentar ovan. Anser det viktigt att beakta att helhetsmiljön mellan Kroppkärr och Alsters Herrgård är av mycket stort intresse för friluftslivet och kulturmiljön i hela Karlstads kommun och delvis är rikskänt genom Frödingleden som marknadsförs mycket aktivt av Karlstads kommun. Inom området finns vidare ett relativt stort bestånd av orkidén Knärot. Stadsbyggnadsnämnden Vid exploatering av Välsviken ska Frödingleden värnas och likaså Kulturmiljövärdena vid Alsters herrgård. Däremot anser inte kommunledningskontoret att dessa värden föreligger inom hela planområdet mellan Kroppkärr och Alster. Under Inriktning bör finnas med att ett grönstruktursprogram för Karlstads tätort ska tas fram. Grönstrukturprogram står med som ett av de obligatoriska planeringsunderlagen i inriktningsmålet för ledstjärnan En kommun i gott skick. Det bör betonas att gröna stråk inte endast är stråk som ska underlätta för människor att ta sig ut i naturen, undan även naturmark/grönytor inom tätorten som ska ge andra levande organismer möjlighet att finnas till och att röra sig mellan olika platser. Avsnittet kompletteras. Förutom de kriterier som nämns i avsnittet är grönstrukturen inom tätorten också viktig utifrån kulturella, visuella, kulturhistoriska och tekniska aspekter. Ekologiska och sociala värden har identifierats i flera olika

sid 31 (61) program, men grönytors effekt som stressdämpare, för omhändertagande av dagvatten, rening av luft och damm samt förbättring av stadsklimatet har inte belysts. Grönska i anslutning till kulturhistorisk bebyggelse noteras i kulturmiljöprogrammet men stadens gröna kulturhistoria bör också kartläggas. Därför är det viktigt att ett grönstruktursprogram tas fram. Teknik- och fastighetsnämnden Det är i så fall angeläget att stadsbyggnadsförvaltningen tar sig an dessa frågor när man tar fram grönstrukturprogrammet. Det är viktigt att vidga kulturmiljöbegreppet så att det även innefattar omgivande landskap, och inte bara gäller byggnader och formlämningar. Det är viktigt att detta får genomslag i pågående inventeringsarbete genom en närmare samverkan med naturvården (äldre träd, ängs- och hagmarken osv). Ja, det är viktigt. Kommunledningskontoret konstaterar dock att ansvaret för dessa frågor ligger inom stadsbyggnadsnämndens ansvarsområde. Förvaltningen bedriver just nu ett omfattande inventeringsarbete och har alla möjligheter att styra sitt eget arbete. - Avsnitt 7.9 Hushållning med naturresurser: Ett stycke saknas om naturens värde avseende ekosystemstjänster, t.ex. grönstrukturer, våtmarker, tätortsnära jordburksmarker m.m. Beaktas ej. Kartbilden på sid 85-89 är lite suddig. Kan det åtgärdas? Kultur- och fritidsnämnden Kartan är minst lika skarp som övriga kartor i planbeskrivningen. Vid utskrift web-version kan text och bilder bli suddiga. Vid utskrift av skrivar-version uppstår inte detta eventuella problem. Det finns en risk att grönområden i centrala Karlstad försvinner vid förtätning av staden. Målsättningen måste vara att klass 3-områden bibehålls och ej omvandlas till klass 1 eller 2- områden som en följd av exploatering av marken till bostäder. Följande text står på sid 80 i planförslaget: Inom klass 3-områden råder inte brist på grönområden och i de flesta fall ligger området i nära anslutning till något närströvområde. Utifrån grönstrukturaspekten finns det möjlighet till viss exploatering av grönytor inom klass 3-områden. Det är dock viktigt att exploateringen inte går så långt att det skapas en brist på grönområden inom stadsdelen. Målsättningen bör vara att området fortsätter tillhöra klass 3 och inte övergår till klass 1 eller 2 till följd av exploatering. - Kultur- och fritidsnämnden föreslår ett utbyggt friluftsområde i de östra delarna av Karlstad (Kronoparken, Skattkärr). Dels för att underlätta för den stora delen av innevånarna i dessa stadsdelar att nå ett friluftsområde. Det har diskuterats att ange området mellan Kronoparken och Alstern som friluftsområde men delar av ledningsgruppen motsade sig detta. Ett inte

sid 32 (61) obetydligt område kring Kronoparken och Alsterdalen är dock utpekat som närströvområde, friluftsområde och naturturism. - Kultur- och fritidsnämnden ser med oro på förtätningen och exploateringen av de sjönära områdena på bekostnad av grönytor, mötesplatser och tillgänglighet till närströvområden. Kommunledningskontoret delar inte denna oro. De värdefulla vattennära områdena har undvikits i översiktplanen och följande två inriktningsmål från avsnitt 3.2.1 ska tillämpas i efterföljande planering: (1) Undvik exploatering som tar i anspråk områden med höga rekreations- och/eller naturvärden samt (2) Alla invånare ska ha tillgång till stränder, grönområden och tätortsnära rekreationsområden. Vänerhamn och Inre hamn är viktiga områden för Vänerturism. Men det är också viktigt att närströvområden runt Orrholmsviken och Mariebergsviken samt runt Lambergstjärnet bevaras/utvecklas. Vänerhamn är en kommersiell hamn av riksintresse som inte ska betraktas som ett turistområde. Översiktsplanen anger ingen ändrad markanvändning vid Mariebergsviken. VidTullholmsviken anges stadsutveckling längs Packhusgatan. Detta är idag ett område som idag anses sakna rekreationsvärde. Lambergstjärnet är inte utpekad som närströvområde. Området ingår till stora delar i stadsutvecklingsområdet Tormestad. På sidan 80 framgår att strandområdet kring tjärnet är utpekat som stråk vid vatten, på samma sätt som t.ex. runt Mariebergsviken. Angående nybyggnation i Kanoten hänvisas till tidigare yttrande gällande detaljplan KFN-2088-790. - Välsviken, Sommargatan och Östra Kroppkärr: Hänsyn bör tas till att området idag är ett stort rekreations- och närströvområde för familjer bosatta i området. Det bör framgå av avsnitt 4.3.9 att sådan hänsyn eftersträvas. - Tormestad: Det är viktigt att framtida planering av området tillgodoser möjligheter för boende att vara fysisk aktiva. Området är idag närströvområde både för boende på Lamberget och Herrhagen. Området är idag svårtillgängligt och relativt otryggt. En exploatering av kommer att förbättra tillgängligheten till området och öka tryggheten i området. Ett stråk vid vatten är utpekat i området och ska säkerställa att allmänheten ska kunna röra sig obehindrat runt tjärnet. Motsätter sig utbyggnad i områdena Stockfallet, Edsgatan, Östra Kroppkärr, Välsviken och Alsternäset med hänvisning att det påverkar stadsnära natur som används för rekreation och friluftsliv. Mer mark bör istället sparas för karlstadbornas rekreation. Planen syftar till att säkerställa att kommunens vision Livskvalitet Karlstad

sid 33 (61) 100 000. För att göra detta behövs bl.a. mark för ca 8000 nya bostäder reserveras och tillräckliga ytor för friluftsliv och rekreation pekas ut. Kommunledningskontoret anser att planförslaget uppfyller båda dessa krav. 1.2.19 Organisation Kultur- och fritidsnämnden För framtiden önskas att kultur- och fritidsförvaltningen ska vara representerad på styrgruppsnivå från start i liknande ärenden/arbeten. Önskemålet är rimligt och ska beaktas inför framtida uppdrag. 1.2.20 Regional godsstrategi/godshantering Hammarö kommun I arbetet med godsstrategin är det viktigt att Hammarö kommun utgör en viktig part. Vänerhamn Placering av framtida växlingsbangård skall ske i samråd med Vänerhamn för att tillsammans uppnå en långsiktig lösning för hamnens verksamhet, en verksamhet som idag är multimodal och fungerar som en nod och omlastningsplats för alla transportslag. Det är av stor vikt att utredningar enligt 4.4.3 bedrivs med stor skyndsamhet. Detta så att mindre beslut om markanvänding inte minskar de redan små frihetsgraderna som finns. Avvecklingen av Karlstads C, Herrhagen och Östra stations växelbangård skulle kunna innebära att en lösning i Välsviken blir alternativet. Om så blir fallet bör Örsholmens logistikverksamhet flyttas till Välsviken, därför måste plats för denna verksamhet reserveras. Det är förhoppningen. Området Verksamhetsområde norr om området järnväg på bilden Välsviken bör ej tas i anspråk innan en utredning kring godshantering är gjord. Kils kommun Frågorna hanteras just nu av stadsbyggnadsförvaltningen i en fördjupad översiktsplan samt ett detaljplanprogram för centrala Välsviken. Tillgängligheten till en eventuell växlingsbangård går att säkerställa ändå.. Avseende godshantering är det viktigt att ett regionalt perspektiv anläggs och den lösning som bäst gagnar regionen får utgöra grund för en utbyggnad. Region Värmland har fått huvudansvaret för den regionala godsutredningen, bland annat av den orsaken. 1.2.21 Regional roll Stadsbyggnadsnämnden ÖP:n tar endast marginellt upp hur Karlstad förhåller sig till omvärlden. Förbindelser till Oslo och Göteborg är undermåliga och bör betraktas som avgörande faktor för Karlstads tillväxtmöjligheter. Planen har föreslagit ett flertal frågor som är viktiga för Karlstad i ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. Observera att detta är en

sid 34 (61) Arvika kommun kommunal översiktplan och inte en regionplan, länstransportplan eller regionalt utvecklingsprogram. Anser att utveckling att järnvägsnätet är beroende av utbyggnaden av Karlstads central. Detta bör prioriteras i första hand. Före nyinvesteringar i järnvägsnätet sker, bör utvecklingen av det befintliga järnvägsnätet prioriteras. Forshaga kommun Kommunledningskontoret välkomnar att Arvika kommun delar Karlstads kommuns åsikt om att resecentrum bör prioriteras i första hand. När det gäller Forshaga kommuns intresse för att samplanera kring frågor som bostadsförsörjning, kollektivtrafik, arbetsmarknadsfrågor, och nya handelsetableringar, har det hörsammats i samrådsredogörelsen, vilket uppfattas som positivt. Forshaga stödjer kommunledningskontorets synpunkt att det bör finnas ett beslutat forum för dessa frågor. Torsby kommun Värmlandstrafik En fortsatt dialog får klargöra hur denna fråga kan hanteras. Torsby ser positivt på att Karlstads kommun prioriterar järnvägstrafiken med satsningar på planerat resecentrum och kapacitetsökning på järnvägarna. Det regionala perspektivet bör framhållas tydligare i beskrivningen av bebyggelse och infrastruktur. Planen måste kompletteras med kraftfulla åtgärder för ökad tillgänglighet med lokal och regional busstrafik. Kommunledningskontoret håller med Värmlandstrafik att det på vissa punkter krävs omfattande åtgärder, bland annat för att säkerställa kollektivtrafikens tillgänglighet mellan Karl den IX gata och centrum. Översiktsplanen är i detta fall inte det mest effektiva planinstrumentet och frågan måste fortsatt hanteras även i andra sammanhang. 1.2.22 Resecentrum Teknik- och fastighetsnämnden Resecentrum ligger helt inom klass 1- område enligt bristklassning av grönområden i Karlstads tätort, avsnitt 7.7.6. Definitionen av klass 1- området är att det råder stor brist på grönområden och enligt riktlinjerna bör målsättningen var att öka andelen grönytor inom ett sådant område. Vid planering av ny utbyggnad inom denna del av staden bör det tydligt framgå att man även har en ambition att skapa nytt grönområde. Översiktsplanen anger ovanstående och är vägledande för efterföljande planering. I planläggningen avseende resecentrum ska därmed översiktsplanen användas som beslutsunderlag. Avgränsningen av det s.k. Resecentrum på sidan 23 för inget resonemang om hur processen varit när området formerats och avgränsats. Nej. Detta har inte gjorts för några andra område heller. Denna synpunkt bör således gälla alla områden i planen. Avgränsningen har gjorts i översiktsplanprocessen, där teknik- och fastighetsförvaltningen varit representerade.

sid 35 (61) Kan olika aktörer ha olika intressen och aktörer har olika tolkningar av dessa avgränsningar? Arvika kommun En översiktsplan syftar dock till att väga allmänna intressen mot varandra för att ange kommunens syn vad som utgör en allmän god resurshushållning. Översiktsplanen redogör alltså för kommunens syn. Länsstyrelsen ska i sitt granskningsyttrande ange hur översiktsplanen överensstämmer med statens syn på bland annat riksintressen och mellankommunala intressen. Hur enskilda personer eller tjänstemän tolkar avgränsningar är inte översiktsplanens ansvar att hantera. Anser att utveckling att järnvägsnätet är beroende av utbyggnaden av Karlstads central. Detta bör prioriteras i första hand. Före nyinvesteringar i järnvägsnätet sker, bör utvecklingen av det befintliga järnvägsnätet prioriteras. Torsby kommun Kommunledningskontoret välkomna att Arvika kommun delar Karlstads kommuns åsikt om att resecentrum bör prioriteras i första hand. Torsby kommun ser positivt på att Karlstads kommun prioriterar järnvägstrafiken med satsningar på planerat resecentrum och kapacitetsökning på järnvägarna. 1.2.23 Skutberget Stadsbyggnadsnämnden Skutberget som upplevelseanläggning nämns flera gånger i ÖP:n. Det är viktigt att betona att Skutberget bör fortsätta vara en fritidsanläggning. Kommunledningskontoret anser inte att det finns någon motsättning i detta men är villiga att se över formuleringen för att tillgodose stadsbyggnadsnämndens synpunkter. Formuleringen skulle förslagsvis kunna vara Upplevelseanläggning/fritidsområde. - Kartan på sidan 18 anger att grönmarkerade områden är upplevelseanläggning. Detta bör ändras till friluftsområden Skutberget är redan angivet som friluftsområde i avsnitt 7.7 Rekreation och friluftsliv. Med tanke på dagens och framtidens markanvändning vid den utpekade delen av Skutberget är begreppet upplevelseanläggning mer relevant. Det utpekade området består ju av en camping, en badplats, en motionsanläggning och en framtida upplevelseanläggning. Att resterande delar av Skutberget består av skogsområden och motionsspår är i detta avseende inte relevant. Se ovan. - Avsnitt 4.5.3 Upplevelseanläggning vid Skutberget: Rubriken bör ändras till Skutberget och avsnittet bör fokusera med på Skutberget som friluftsanläggning med femstjärnig Camping och upplevelseanläggning. Se ovan.

sid 36 (61) 1.2.24 Stadsbyggnadsprinciper Miljönämnden Miljöförvaltningen anser att de fastställda stadsbyggnadsprinciperna bör få en tydligare koppling till miljömålet begränsad klimatpåverkan. Teknik- och fastighetsnämnden En stor del av vår klimatpåverkan härstammar från transporter och från byggnaders uppvärmning. En översiktsplan kan inte i detalj styra hur byggnader byggs, utan huvudsakligen vilket typ av bebyggelse som bör tillkomma och var. Som anges i planens miljökonsekvensbeskrivning kan en översiktsplan därmed först och främst påverka klimatet genom att minska transportbehoven. Både stadsbyggnadsprinciperna Förädla och förtäta staden utan att försämra tillgången till grönområden samt Planering för ett balanserat transportsystem syftar direkt till att bygga ett samhälle som genererar så lite transporter som möjligt. Förtätning underlättar dessutom hållbara uppvärmningssystem som t.ex. fjärrvärme. Texten om stadsbyggnadsprinciperna ska inte behöva tyngas av förklaringar av hur de påverkar miljömålen när en sådan beskrivning finns i planens miljökonsekvensbeskrivning. Är de tre principerna rangordnade? Om så är fallet bör punkten Förädla och förtäta staden lyftas till första plats ur ett hållbarhetsperspektiv. Naturskyddsföreningen Nej, de är inte rangordnade. Tycker att stadsbyggnadsprincipen ökad Väner- och vattenkontakt ska ändra till Ökad Väner- och vattennärhet Det gör att de som vill bo nära vattnet har möjlighet att göra det samtidigt som man kan upprätthålla strandskyddet. Beaktas. Texten ändras enligt ovanstående. Naturskyddsföreningen förutsätter att kommunen håller hårt på att ingen ny bebyggelse får ske inom en strandskyddszon på 300 meter mot Vänern och 100 meter mot Klarälven. Kommunen avser att följa lagstiftningen, vilken dock i vissa fall medger att släcka ut strandskyddet i detaljplaner och att ge dispenser om särskilda skäl föreligger. Det är även möjligt att peka ut så kallade LIS-områden i kommunernas översiktsplaner. Det går alltså inte att generellt säga att inga byggnader kommer att tillkomma inom 100-, 200- eller 300 meter från stranden. 1.2.25 Summarisk samrådsredogörelse Teknik- och fastighetsnämnden Samrådsredogörelsen som har upprättats är mycket summarisk. Många av de synpunkter som teknik och fastighetsnämnden framförde har inte föranlett någon ändring eller någon kommentar i samrådsredogörelsen. Många av synpunkterna var av sådan karaktär att kommunledningskontoret endast uppfattade dem som allmän information och inte av

sid 37 (61) Naturskyddsföreningen Karlstads Energi AB Länsstyrelsen översiktsplanekaraktär. Förvaltningen lämnade ett yttrande samt en bilaga med redaktionella synpunkter. Dessutom lämnade flera tjänstemän från förvaltningen in egna yttranden. Samtliga var mycket omfattande. Sammantaget gjorde kommunledningskontoret bedömningen att alla synpunkter inte behövde kommenteras, särskilt inte då samrådsredogörelsen gjordes tematisk. Förvaltningens yttrande är av samma karaktär denna gång och kommunledningskontoret avser att bemöta synpunkterna så gott det går. Då utställningsförslaget inte har tagit hänsyn till föreningens synpunkter upprepas många av synpunkter från samrådet. Påpekar att flera av yttranden från samrådet inte bemötts. Länsstyrelsen efterlyste i samrådet en beskrivning av Älvenäs som alternativ godshamn. I utställningshandlingen nämns hamnen i Älvenäs, men fortfarande utan att något ställningstagande om utvecklingsmöjligheter görs. I planförslaget anges att långsiktiga gods- och logistikfrågor ska hanteras i den regionala godsstrategin som tas fram inom projektet Tåg i tid (resecentrumprojektet). 1.2.26 Tågstopp/Växlingsbangård Värmlandstrafik Värmlandstrafik ser det inte som möjligt att införa nya tågstopp på Värmlandsbanan innan banans kapacitet blivit utbyggd till en nivå som medger detta. Rätt utförda kan stoppen bidra till en ökad kapacitet. I Skåre genom en ny planskildhet vid Ilandavägen som kan medföra en förlängd mötesstation eller ett partiellt dubbelspår. I Väse innebär ett stopp vid perrong på huvudspåret en mer flexibel tidtabell, vilket i sin tur gynnar kapaciteten. I Välsviken kan ett nytt stickspår medföra att regionaltågen från norr och väst kan vända vid Välsviken istället för vid Karlstad C, vilket innebär en högre turtäthet mellan Välsviken och centrum. I Skattkärr kan ett stopp kombineras med ett förlängt mötesspår med samtidig infart. Samtidigt föreslås att kommunen tillsammans med Trafikverket genomför en fysisk studie av vilken sträckning och vilket fysiskt utrymme ett dubbelspår erfordrar innan ytterligare bostadsbebyggelse medges i anslutning till befintlig järnvägen eller planerad järnvägskorridor. En sådan studie skulle välkomnas. Kommunen erfar dock att Trafikverket inte kommer att medverka i en sådan eftersom dubbelspår längs Värmlandsbenan inte finns med i den nationella planen. Kommunen skulle därmed behöva göra en sådan på eget initiativ. Eftersom översiktsplanen är vägledande för efterkommande planering ska planering av bostäder längs Värmlandsbanan beakta att översiktsplanen har angivit ett framtida dubbelspår läng hela dess sträckning. För den regionala tågtrafiken innebär kapacitetsbristen också stora kvalitetsproblem. Mer allvarligt är att det inte är möjligt att ytterligare öka

sid 38 (61) antalet tåg. Redan med nuvarande tidtabell drabbas de regionala tågen av långa restider. Fjärrtågen kör sträckan Karlstad Kristinehamn på 18-22 minuter medan regionaltågen har körtider på 30 36 minuter. I något fall till och med ännu längre tid. Eftersom tågets konkurrensfördel är snabbheten är detta naturligtvis ett stort hinder för fortsatt resandetillväxt. Det är inte heller möjligt att få till en tidtabell med avgång och ankomst på fasta minuttal vilket är ett mycket högt skattat resenärsmål. Kommunledningskontoret delar som sagt inte bilden av att det är Karlstads planering som medför den beskrivna bristen. Kommunledningskontoret tycker istället att fokus ska läggas på att öka hela systemets kapacitet enligt den prioriteringsordning som anges i översiktsplanen. Vidare visar inte, de på Internet publicerade, tidtabellerna på de i yttrandet angivna tidsdifferenserna mellan fjärrtåg och regionaltåg. Mot denna bakgrund är det naturligtvis omöjligt för Värmlandstrafik att tillstyrka ytterligare tågstopp innan banan byggts ut för ökad kapacitet och kvalitet. Varje ytterligare tågstopp innebär begränsningar av kapaciteten och risk för kvalitetsförsämringar. Se kommentar ovan. När det sedan gäller hela idéstudien och var ny bostadsbebyggelse kan lokaliseras förutsätter vi att det blir föremål för sedvanligt plansamråd. Redan nu vill Värmlandstrafik dock framhålla att det erfarenhetsmässigt är mycket svårt att få acceptans för utbyggnad av järnväg i närheten av nya småhusområden. Även om alla planeringsförutsättningar beaktas riskeras långa utdragna planeringsprocesser. Indirekt har detta också påpekats i Karlstad kommuns förslag till ÖP som var på remiss sommaren 2010. Karlstad kommun bör enligt Värmlandstrafik föregripa detta genom att ta initiativ till att tillsammans med Trafikverket göra en fysisk studie av vilken sträckning och vilket utrymme en dubbelspårig järnväg mellan Kristinehamn och Kil fordrar genom Karlstad kommun. Det är i det lilla perspektivet som den övergripande visionen måste genomföras. Skall restidsmålet två timmar mellan Karlstad och Stockholm uppnås, måste genare och rakare sträckningar, som medger högre hastighet, skapas på främst Värmlandsbanan. Karlstads Energi AB En sådan utredning skulle vara av stort värde. Eftersom Trafikverket inte kommer att ta initiativ till en sådan innan objektet finns med i nationell plan bör den genomföras av Region Värmland, eller som ett samarbete mellan länets kommuner. Vid lokalisering av växlingsbangård eller utveckling av hållplatsen vid Välsviken bör behovet att anlägga stickspår till Hedenverket beredas. Detta för att underlätta för KEAB:s nuvarande transportsituation. Frågan kommer att utredas i den regionala godsutredningen.

sid 39 (61) Stadsbyggnadsnämnden Under Nya och utvecklade tågstopp noteras att det inom Skattkärr finns nyare alternativ till tågstopp än de som visas på kartan på sid. 65. Kartor och text uppdateras. Inom det markområde som är reserverat för Vålbergsrakan, se sid. 66, avser stadsbyggnadsnämnden att vara återhållsamma med att bevilja förhandsbesked och bygglov. Om Vålbergrakan inte byggs är detta ett alternativt område för rangerbangård och godshantering istället för Välsviken. Reservera området tills klarhet nåtts. Området har funnits med bland Banverkets alternativ för en ny växlingsbangård. På grund av den mycket höga belastningen längs sträckan anses området som mindre lämpligt, åtminstone tills dess att det finns dubbelspår. Frågan hanteras inom den regionala godsutredningen. 1.2.27 Verksamhetsmark Teknik- och fastighetsnämnden I texten på sid. 33 står att kommunen inte har för avsikt att säga upp några arrendeavtal om fritidshusområdet. I vilka forum har ett sådant ställningstagande skett? Ställningstagandet har förankrats inom arbets-/referensgupp, ledningsgrupp och politisk styrgrupp för översiktsplanen. Detta var den fråga som genererade flest yttranden i samrådet och hanterades därför ganska noggrant. Ingen från teknik- och fastighetsförvaltningen hade någon invändning mot detta ställningstagande inför utställning och kommunledningskontoret är därför frågande till vad som föranleder denna synpunkt. Förvaltningen anser att detta bör styrkas från ÖP:n. Arrendeavtalens innehåll styr kommunens handlingsutrymme och enskilda avtal kan alltid komma att påverkas oavsett inriktning. Självfallet kan avtal komma att ändras, men syftet med formuleringen är att kommunen inte ska säga upp avtalen i syfte att komma åt marken vid fritidshusområdet. Även om området planläggs bör fritidshusinnehavarna själva få välja hur de hanterar en eventuellt utökad byggrätt. - Teknik- och fastighetsnämnden känner tveksamhet inför ett särskilt markprogram för näringsliv. Om ytterligare mark, utöver det som nämns i ÖP, behövs för näringsliv bär detta framkomma i revideringen av ÖP detta med hänsyn till kommunens markpolicy. Kommunens markpolicy är inaktuell och nuvarande planberedskap för verksamhetsmark bedöms som undermålig. Behovet måste klargöras och kan inte bara pekas ut i översiktsplanen. Teknik- och fastighetsförvaltningen har åtskilliga gånger påtalat problemet med bristen på verksamhets, till exempel

sid 40 (61) i sitt yttrande över stadsbyggnadsnämndens arbetsprogram för planer 2012-2013. Kommunledningskontoret bedömer därför att det istället är ansvarsfrågan som förvaltningen känner tveksamhet inför. Kommunstyrelsen ska enligt 3 i dess reglemente kontinuerligt och aktivt ansvara för att initiera, bedriva och bevaka utvecklingsarbetet i kommunen, till gagn för kommunen och regionen. I utvecklingsarbetet innefattas bland annat frågor rörande näringsliv, sysselsättning, information och marknadsföring. Kommunstyrelsen ska ta fram mål och riktlinjer för strategisk översiktlig fysisk planering. Styrelsen ska därvid fullgöra de uppgifter som följer av plan- och bygglagen mm. Strategiska frågor rörande markförsörjning och exploatering ingår också i kommunstyrelsens ansvarsområde. Syftet med markprogrammet är att ta fram årliga planeringsmål för olika typer av verksamheter för att därefter kunna prioritera uppdrag i samband med samordningen av stadsbyggnadsnämndens arbetsprogram för planer. Uppdraget finns dessutom formulerat i kommunens strategiska plan som är antagen av kommunfullmäktige. Teknik- och fastighetsnämnden efterfrågar utpekandet av en ny snötipp som ersättning för den som idag finns på Tuvan. Har för avsikt att ta initiativ för en sådan markutredning. Det är något otydligt om yttrande vill att kommunledningskontoret pekar ut en snötipp i översiktsplanen, eller om de själva vill utreda frågan. En utredning behövs hur som helst innan en snötipp kan anges i översiktsplanen. 1.2.28 Vålbergsrakan Länsstyrelsen Inför mer detaljerad planering av Vålbergsrakans sträckning utgår Länsstyrelsen ifrån att Sörmons skyddsområde för vattentäkt ingår i sträckningsutredningens planeringsförutsättningar. Teknik- och fastighetsnämnden Ja, beaktas i planen. ÖP:n bör överväga alternativet att Vålbergsrakan förläggs efter E18 Sörmon syd. I2-skogen är ett av Karlstads viktigaste friluftsområden. De nackdelar som det medför att dra Vålbergsrakan genom I2 skogen kan i längden visa sig mer kostsamma än en etablering av Sörmon syd. Kommunledningskontoret konstaterar att förvaltningen i samband med detta yttrande har ändrat uppfattning sedan diskussionerna om denna fråga i arbets-/referensgruppen och ledningsgruppen. En så stor förändring av planförslaget skulle kunna innebära att planen måste ställas ut igen. Inriktningen kvarstår. - Det nämns inget om att Vålbergsrakan skär genom föreslagna tertiära

sid 41 (61) skyddsområden för Sörmons och Härtsögas vattentäkter. En liten kommentar om detta under rubriken Vålbergsrakan vore på sin plats. Sunne kommun Avsnittet kompletteras. Om Vålbergsrakan byggs kommer detta förmodligen innebära att ingen mer persontrafik kör via Kil. Detta kommer innebära att personer som reser från Sunne till Göteborg måste byta tåg i Karlstad. Detta bör uppmärksammas i fortsatt planering. Kils kommun Frågan bör hanteras vid planläggningen av den regionala tågtrafiken om och när Vålbergsrakan förverkligas. Planen anger att en formell förstudie av Vålbergsrakan bör påbörjas och vidare påpekas att ett sådant projekt är beroende av vilka resurser till järnvägsbyggande som finns i ett nationellt perspektiv. Kils kommuns uppfattning är att Vålbergsrakan konkurrerar med andra järnvägsprojekt som enligt vår uppfattning är viktigare och bör därför inte tas med i planen i detta skede. Naturskyddsföreningen Karlstads kommuns prioriteringar av Vålbergsrakan och annan infrastruktur skiljer sig inte från de som Kils kommun ställde sig bakom i den gemensamma rapporten Transporter och infrastruktur i Karlstadsregionen (WSP 2007). Det som har tillkommit sedan dess är de föreslagna tågstoppen, men de har Kils kommun inte kommenterat. Se Naturskyddsföreningens synpunkt om I2-skogen. En järnvägssträckning genom I2-skogen skulle innebära att en barriär uppstår inom ett av Karlstads mest populära rekreationsområden som skulle påverka både djur och människor. En järnväg innebär en intressekonflikt mellan friluftsintresset och kommunikationsintresset. Följande plan- och utredningsarbete ska försöka minimera järnvägens påverkan på I2-skogen. De resterande delarna ska skyddas som naturreservat för att främja friluftslivet. Motsätter sig planerna på en järnvägssträckning förbi Kätterud. Har nyligen byggt hus i området och fick då inte information om den planerade sträckningen. Vålbergsrakan finns angiven även i kommunens nuvarande översiktsplan från 2006. Där står även att kommunen bör ha stor öppenhet om för olika lösningar och redogör för att sträckningsalternativen togs fram redan 1993. Notera att förslaget till översiktsplan anger sträckningarna som utredningsområden för järnväg och att en öppenhet fortsatt måste finnas med hänsyn till att förutsättningarna sedan 1993 kan ha förändrats. Undrar om det finns någon kalkyl som visar att Vålbergrakan skulle bli samhällsekonomiskt lönsam? Den tidigare utredningen som gjordes under 1990-talet var bristfällig. Området där Vålbergsrakan ska dras har mycket varierande natur och är ett av kommunens viktigaste rekreationsområden. I dagsläget kan ca 15 000 Karlstadbor använda I2-skogen för rekreation utan

sid 42 (61) att behöva använda bil för att ta sig dit. En järnvägsträckning skulle bilda en barriär genom skogen. Det kommer även att påverka golfbanan som finns i området. Inga nya utredningar har gjorts och inga nya ställningstaganden har heller gjorts avseende de sträckningarna som kallas för utredningsområden för järnväg. Sträckningarna är redovisade i översiktsplanen för att möjligheten ska finnas kvar att bygga järnvägen den dag då behovet uppstår. Vålbergsrakan finns angiven Trafikverkets Tåg i Värmland Idéstudie från 2011. Där anges att Vålbergsrakan på sikt behövs om järnvägstrafiken fortsätter att öka enligt deras prognoser. I övrigt, se ovanstående kommentarer. Motsätter sig den planerade Vålbergsrakan. En sådan järnvägssträckning skulle innebära att Önnerud delades i två av banvallen. Området har sett en mycket positiv utveckling de senaste 10 åren, och flera nybyggnationer har skett. Istället för Vålbergsrakan bör järnvägen dras via Eriksberg längst nya E18 sträckningen, eller över bergåsen öster om Önnerud mot Karlstad längst med den redan uppbrutna kraftledningsgatan i Sörmon. Båda dessa alternativ innebär en sträckning längs E18 mellan Bergivk och Strand. En sådan lösning är mycket dyr och samhällsekonomiskt olönsam. Dragningen skulle omöjligöra det triangelspår som syftar till att förbättra järnvägstransporter till och från Skoghall. En dragning via Eriksberg skulle försena planeringen av Eriksberg och även kunna påverka utbyggnaden av E18 mellan Skutberget och Björkås. Motsätter sig byggandet av Vålbergsrakan. På Tranhems Gård håller en verksamhet på att byggas upp som är ett viktigt bidrag till regionens näringsliv. Lantbruk i alla former bör stödjas och på Tranhems Gård finns idag både djurhållning, slakteri, gårdsbutik etc. En järnväg här innebär ett brutalt inslag i en i övrigt oerhört tilltalande omgivning där man kan njuta lantlig miljö trots närhet till staden. Det är inte säkert att Tranhems gård kommer att påverkas. Kommande utredningar får visa detta och berörda kommer då att han möjlighet att föra fram sina åsikter även i den processen. Anser att det inte skall gå någon järnväg alls genom I2-skogen utan att det istället bör bli naturreservat. Om Vålbergsrakan ändå blir av bör den norra sträckningen prioriteras. De kommande utredningarna får visa vilken sträckning som är lämpligast. Frågar hur skyddet av Sörmons vattentäkt kommer ske om Vålbergsrakan byggs. Området är redan hotat av tung trafik och en olycka med t.ex. en tankbil i området skulle få allvarliga konsekvenser. Ca 85 % av kommunens vattenproduktion sker i Sörmon, och att utsätta det för mer risker genom byggandet av Vålbergsrakan är onödigt. Vålbergsrakans eventuella sträckning har varit känd vid framtagande av

sid 43 (61) skyddsområde för vattentäkten. En eventuell Vålbergsraka kommer att passera genom det så kallade tertiära skyddsområdet, vilket bedöms fullt möjligt. Frågar också hur Vålbergsrakan är samhällsekonomiskt motiverbar när tidsvinsten bara är ett par minuter. Vålbergsrakan behövs främst ur ett kapacitetsperspektiv och då blir all tidsvinst viktig. Kritisk mot den tänkta sträckningen för Vålbergsrakan (I2 norr). I ÖP:n avfärdar kommunen Sörmon Syd som alternativ till I2, men detta bör tänkas om. Dels öppnar det för tågstation vid Bergvik. Det stör ingen idag "oförstörd" mark. Det finns ju möjlighet att elevera tågspåret som i Chicago eller att gräva tunnel under svåra passager. Den större kostnaden detta alternativ skulle medföra är troligen liten om man tänker mer långsiktigt. Se kommentar ovan. Motsätter sig planerna på en Vålbergsraka. Har särskilt flyttat till Önnerud för att få tillgång till en säker och naturskön miljö, vilket kommer påverkas negativt av en järnvägssträckning genom området. Vålbergsrakans eventuella sträckningar är ingen nyhet då de har diskuterats sedan 1993. En sträckning förbi Önnerud redovisas t.ex. i kommunens översiktsplan från 2006. Motsätter sig planerna på en Vålbergsraka. Hensta-Hultsberg är redan nog utsatt för buller från riksväg 61. En järnväg med den södra sträckningen skulle öka bullret för Henstad, Hultsberg och norra Gustavsberg. Om en järnvägssträckning måste dras är den norra stärkningen att föredra. Förordar dock att I2-skogen lämnas orörd. Kommande utredning får utvisa vilken sträckning som är lämpligast. Fick för tre år sedan bygglov i Kätterud, i närheten av området där Vålbergsrakan planeras. Det är motsägelsefullt att kommunen medger bygglov i ett område där det planeras en järnväg. Det är olyckligt att bygglov lämnats innan sträckningsalternativen har varit tillräckligt utredda. Vill att kommunen värnar I2-skogen som rekreationsområde och istället prioriterar en dragning längs E18. Påpekar att Vålbersrakans tidsvinst beräknas vara 16 minuter, men att den verkliga tidsvinsten med tåg som kör i samma hastighet som nu är lägre. Det är ur kapacitetsperspektiv som Vålbergsrakan gör störst nytta. Beräkningarna av tidsvinsten är gamla och svåra att relatera till idag.

sid 44 (61) Bestrider planerna på Vålbergsrakan. Antagandena om tidsvinster är felaktiga. I samband med diskussionerna om en Vålbergsraka under 1994 bestreds planerna med beräkningar gjorda av en grupp medborgare. Detta material saknas som underlag i ÖP och borde kunna presenteras. Undrar vidare hur kommunen gjort analysen på hur många som faktiskt kommer att påverkas av att Vålbergsrakan byggs. I Banverkets underlag om investeringar och förbättringar 2010-2019 framgår att när sträckningen vägs in i ett större sammanhang är det endast vid planeringsnivå +50 % som Vålbergsrakan finns med som investering. Detta skulle innebära en kostnad på 49,1 miljarder. Det är också först med en planeringshorisont på 2030 som man kan se stora förändringar som ett resultat av sträckningen. Kommer kommunen ersätta boende för försämrat markvärde? Kräver en personlig dialog med kommunen. Enligt stadsbyggnadsförvaltningen kommer det norra alternativet genom I2- skogen strykas, men det kvarstår i ÖP. Enligt uppgift skulle Sörmonalternativet utredas igen. Har detta gjorts och, om så är fallet, varför finns det inte med i översiktsplanen. Vålbergsrakan är, som poängterats i yttrandet, ett gammalt projekt som även har redovisats i kommunens nuvarande översiktsplan från 2006. Det nya i samband med revideringen av översiktsplanen är att sträckningen längs E18 har avförts sedan järnvägsutredningen till den fördjupade översiktsplanen för Eriksberg hade förkastat alternativet som för dyrt och komplicerat. Dessutom förhindrade det andra önskade vinster, t.ex..triangelspåret till Skoghall. De sträckningsalternativ som då återstår är de två alternativen genom I2-skogen. Eftersom dessa innebär en stor intressekonflikt har frågan tydliggjort i föreliggande förslag. Inga nya utredningar har dock gjorts. Planförslaget anger just därför att de återstående alternativen snarast efter planens antagande måste utredas för att komma fram till ett lämpligt alternativ. I yttranden antyds att Vålbergsrakan inte kommer att behövas. Kommunledningskontoret delar inte denna slutsats. Trafikverkets idéstudie Tåg i Värmland från 2011 anger t.ex. att den kan komma att behövas när kapaciteten på en utbyggd Värmlandsbana är ianspråktagen. Detta kommer inte att ske i närtid, men översiktsplanering måste vara långsiktig. Om inte mark reserveras för en framtida dragning kommer det att vara ännu svårare att hitta en lösning när järnvägen väl blir aktuell. Sörmonalternativet har diskuterats efter samrådet men det anses inte heller nu som möjligt/lämpligt (se förklaring i tidigare kommentar).

sid 45 (61) Översiktsplaner väger allmänna intressen mot varandra, t.ex. kommunikationer mot friluftsliv. Vägning mot enskilda intressen, t.ex. enskilda fastigheters värde, sker först i efterföljande planering eller prövning. Möjlighet till fortsatt dialog kommer att finnas i samband med utredningen av de alternativa sträckningarna samt den kommande planeringen av I2- skogen. Anser det omotiverat att återuppta planerna. När planerna diskuterades för 15 år sedan bedömdes tidsvinsten vara för liten. I dagsläget har flera familjer beviljats bygglov i området som skulle beröras av en järnvägssträckning. Även om byggplanerna inte har varit aktuella på länge, vilket de egentligen aldrig har varit, så har Vålbergsrakan som idé aldrig varit förkastade. Översiktsplanen är ett långsiktigt planeringsinstrument och det är i den som mark kan reserveras för ett projekt som senare kan komma att realiseras. Prioriteringen av Vålbergsrakan bör justeras upp. För att kunna erbjuda konkurrenskraftig kollektivtransport är tid en viktig faktor. Genom att förbättra kollektivtrafiken blir behovet av investeringar inom biltrafiken mindre och miljövinsterna kan bli avsevärda. Snabba, bekväma och säkra transporter till Stockholm, Göteborg och Oslo har stor betydelse för Karlstads möjlighet att utvecklas som en attraktiv stad för näringslivet. Prioriteringen följer regionala överenskommelser och kvarstår. Skulle förutsättningarna förändras avsevärt är det ändå möjligt till omprioriteringar eftersom översiktsplanen endast är vägledande. Bestrider planerna på Vålbergsrakan. I2-skogen är ett viktigt område för rekreation och friluftsliv och bör lämnas orört. Istället bör man prioritera olika kapacitetshöjningar på sträckningen mellan Karlstad och Kil. Planen föreslår både och. Kapacitetsförstärkning mellan Karlstad Kil prioriteras före Vålbergsrakan. I samband med diskussionerna om en Vålbersraka under 1994 bestreds planerna med beräkningar gjorda av en grupp medborgare. Detta material saknas som underlag i ÖP och borde kunna presenteras. Boende i Härtsöga Det är främst ur kapacitetsperspektiv som Vålbergsrakan förordas. Beklagar att det finns planer på att dra järnväg genom brukbar åkermark i Härtsöga. De både redovisade sträckningarna är en så länge endast utredningsområden. Efterföljande utredningar får avgöra det slutliga läget för Vålbergsrakan. Om åkermark tas i anspråk prioriteras kommunikationsintresset framför jordbruket i vägningen mellan allmänna intressen. Har byggt eget hus i Härtsöga och motsätter sig planerna på att bygga

sid 46 (61) Vålbergsrakan. Det kommer kraftigt att påverka livskvalitén för boende negativt påverka utvecklingen i området, som de senaste åren annars varit stark. De både redovisade sträckningarna är en så länge endast utredningsområden. Efterföljande utredningar får avgöra det slutliga läget för Vålbergsrakan. Motsätter sig byggandet av Vålbergsrakan. Det finns ingen kalkyl för kostnaderna av sträckningen och den intjänade restiden kan inte bli särskilt stor om man t.ex även bygger dubbelspår mellan Kil och Karlstad. Vålbergsrakan skulle även förstöra ett av Karlstads finaste rekreationsområden. Det är främst ur kapacitetsperspektiv som Vålbergsrakan förordas. Dubbelspår längs Värmlandsbanan (däribland Karlstad Kil) prioriteras redan högre än Vålbergsrakan i förslaget till översiktsplan. Motsätter sig byggandet av Vålbergsrakan. Området har nära till natur och rekreation, vilket skulle påverkas negativt av Vålbergsrakan. I området finns flera nybyggda hus med barnfamiljer. En järnväg skulle påverka säkerheten i området. Det är ännu oklart vilken sträckning som är lämpligast. Kommande utredning får utvisa detta. OK Tyr har påbörjat en diskussion kring hur en klubbanläggning skulle kunna utvecklas och hur situationen skulle kunna se ut 2016. Dagens Tyrstuga har sina givna fördelar respektive nackdelar ur flera aspekter. Inga beslut är tagna i någon riktning men ett av de alternativ som kommit upp i diskussionerna är att omlokalisera Tyrstugan till I2-skogens strövområde. Tanken med omlokaliseringen är att snarare skapa en "motionsanläggning" än "klubbstuga" med öppenhet för samarbete kring ett ev. projekt med andra föreningar (ex. Grava SK, Karlstad Multisport, I2 IF, IF Göta, Karlstads Kommun och andra aktörer). Målsättningen är att skapa en hållbar byggnad. Vålbergsrakan skulle påverka men inte omöjliggöra en eventuell omlokalisering av Tyrstugan. Det nordliga utredningsalternativet genom I2- skogen vore att föredra, men ytterligare bebyggelse, utöver en eventuell ny Tyrstuga, i den idag obebyggda omgivningen i området, förespråkas inte. Idén låter mycket intressant. Möjlighet till fortsatt dialog kommer att finnas i samband med den kommande planeringen av I2-skogen. 1.2.29 Välsviksleden etapp2/hammaröleden Företag Örsholmen/Kalvholmen Verksamhetsutövare på Örsholmen vill att kommunen kopplar ihop Hammaröleden och Välsviksleden med hjälp av den så kallade Välvsviksleden etapp 2 mellan Örsholmen och Kalvholmsgatan.

sid 47 (61) Oavsett en anslutning från Kalvholmgatan mot Hammaröleden eller ej så är det en nödvändighet att bygga ut en renodlad matarled till Örsholmens södra delar och med en nu bro över älven till Kalvholmen. Trafiksituationen är idag undermålig, bland annat är inte säkerhetszonerna för transport av farligt gods inte tillräckliga. Trafiksituationen idag kräver att Välsviksleden byggs ut i sin helhet fram till Kalvholmgatan för att förbättra trafikflödet såväl inom Örsholmen som vid Örsholmsbroarna. Vänerhamn Kommunledningskontoret välkomnar de yttrandes intresse i frågan och anser att de bör involveras i efterföljande planeringsarbete. Översiktsplanens kartmaterial förtydligas och ska tydligare ange en tilltänkta sträckningen från Örsholmen, över älven, längs Kalvholmsgatan och vidare längs Axel Johnssons väg och sammankoppling med Hammaröleden. Avsnitt 7.4.7 Väginfrastruktur: Bro mellan Örsholmen och Kalvholmen bör prioriteras, då det skapar en nödvändig transportled genom Karlstad för stora volymer farligt gods som idag fraktas till karlstads oljehamn. Se kommentar ovan. 1.2.30 Västkust Miljönämnden Åtgärderna för balanserat transportsystem för Västkust bör kompletteras med skrivning om hur en bro mellan Jakobsberg och Kartberget påverkar restidskvoterna, i likhet med hur det har formulerats för Jakobsberg. Teknik- och fastighetsnämnden Kompletteras. Avsnitt 4.3.1 Västkust: Kapitlet bör kompletteras med ett avsnitt om översvämningsproblematik. Nej. Detta framgår redan tydligt på sidorna 16 och 94. Det framgår även av kartmaterialet på sidan 92 samt iden översiktsplanens digitala kartfunktion som finns tillgänglig på www.karlstad.se/oversiktsplanering. Anser att området kring Margårdsvägen, vägen ut mot Göteborgsudden, bör landskapsbildsskyddas, istället för att bebyggas. I den rådande globala finanskris kan också efterfrågan på dyra, exklusiva hus anses mättat. Margårdsvägen finns angiven som lämpligt område för bostäder i den fördjupade översiktsplanen för Västkust. Området anses som lämpligt för bostadsbebyggelse och med tanke på översiktsplanens långa planeringshorisont är det mycket troligt att området kommer att tas i anspråk för bebyggelse. Landskapsbildsskydd används inte längre som skyddsform. I de området där landskapsbildsskydd finns fortsätter det dock att gälla.

sid 48 (61) 1.2.31 Övrig kommunal planering Stadsbyggnadsnämnden Avsnitt 1.2 Koppling till övrig kommunal planering: Inriktningen i fördjupningen av översiktsplanen för Järpetan och Tollerud bör även nämnas i sammanhanget. Kompletteras enligt yttrandet. Anledningen att den inte nämndes var att den fördjupade översiktsplanen i huvudsak anger att nuvarande markanvändning fortsatt ska gälla i området. - Avsnitt 7.2.2 Övrig potentiell verksamhet: Första uttrycket under underrubriken Övrigt bör tas bort eftersom det inte längre är nyligen som detaljplanerna antogs och att flera av de nämnda detaljplanerna numera är fullbyggda. Första stycket under Övrigt stryks enligt yttrandet. Teknik- och 5.7 Väse Detaljplanen för Väse gamla skola är klar fastighetsnämnden - 6.2 Tätortsnära områden på landsbygd: Önnerund-Härtsöga-Kätterud- Bofasterud ligger inom förslaget till skyddsområde för Härtsöga vattentäkt. I arbetet med VA-plan för Karlstads kommer man att studera lämpligheten att lokalisera bebyggelse till detta område. VA-planen är ett uppdrag från kommunstyrelsen och syftar till att klargöra vilka VA-lösningar som ska tillämpas i olika delar av kommunen. Stadsbyggnadsförvaltningen har fortfarande ett uppdrag från stadsbyggnadsnämnden att genomföra en planmässig bebyggelseutredning i ovanstående område. Fastigheten Södra Edsberg 2:1 bör klassas som LIS-område i översiktsplanen för att underlätta utvecklingen av husbyggen ämnade för uthyrning. Länsstyrelsen har tidigare avslagit dispenser eftersom området inte är LIS-klassat. Kommunledningskontoret har ett uppdrag om att ta fram ett tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende landsbygdsutveckling i strandnära områden (LIS). Synpunkten förs till detta ärende för fortsatt behandling. Dokumentet Förteckning för Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Karlstads kommun, som antogs 1984, har inte hållits aktuell genom uppdateringar. Därför bör särskilda resurser tillsättas för att garantera att arkitekturprogrammet bli uppdaterat och aktuellt. Kulturmiljöprogram/arkitekturprogram finns angivet i kommunens strategiska plan och i översiktsplanen som ett av de obligatoriska planeringsunderlag som all fysisk planering ska beakta. Stadsbyggnadsförvaltningen har ett uppdrag att ta fram ett sådant program. 1.2.32 Redaktionella synpunkter Stadsbyggnadsnämnden Översiktsplanen bör hänvisa till lagrummen i nya plan- och bygglagen istället för till den gamla lagstiftningen.

sid 49 (61) Som framgår av missivet så omfattas översiktsplanen av övergångsbestämmelserna och kommer även att slutföras enligt gamla planoch bygglagen. Riksdalern är inte området väster om Biltemaområdet utan kvarteret som innehåller verksamheter i form av Biltema m.fl. Planeringen syftar till att utvidga verksamhetsområdet västerut. Noterat. Ändringar görs Avsnitt 7.8 Kulturmiljö: I avsnittet Inriktning bör noteras att kulturmiljöutredningar ligger till grund för all planering. Texten kompletteras. Kartan på sidan 101 visar på två riskobjekt vilka? Vad är specifikt för dessa i relation till andra som enligt texten på sidan 103 utgörs av ett antal verksamheter som hanterar produkter och ämnen som kan vålla skada på omgivningen vid olycka? Dessa utgörs gasolhanteringen på Löfbergs lila samt den kvarvarande oljedepån hos St1 (fd Shell)på Lamberget/Kalvholmen. Dessa är särskilt angivna av Räddningstjänsten och ska beaktas vid planläggning och lovgivning i dess närområde. Avsnitt 3.1.4. Behåll studenterna : Ändra rubriken till Behåll studenterna och attrahera näringslivet samt tillägg av punkt under Utmaningar Utformningen av staden skall bidra till att skapa innovativa och attraktiva arbetsmiljöer. Teknik- och fastighetsnämnden Formuleringarna kvarstår eftersom de är vikiga för förståelsen av kommunens syn på tillväxt är att det är humankapitalet i sig som är den viktigaste tillväxtfaktorn. Kommunledningskontoret tolkar nämndens yttrande som att man vill införa skrivningar som stödjer satsningar på exempelvis en science park. Detta kan vara en viktig fråga i andra sammanhang. På vissa ställen används begrepp och förkortningar som inte är allmänt vedertagna. Kommunledningskontoret ser över texten och ändrar där det behövs. - 4.1.1 Ökad Väner- och vattenkontakt: I stycket står för att öka tillgängligheten till Vänern och Klarälven pekas områden som Västkust, Välsviken m.fl områden ut. Det finns ingen garanti för att ny bebyggelse ökar tillgängligheten för allmänheten det finns snarare en risk att tillgången minskar. Ett annat ord än ökad tillgänglighet bör därför användas. Tillgängligheten säkerställs av inriktningsmålen i avsnitt 3.2.1. (sidan 14) Undvik exploatering som tar i anspråk områden med höga rekreationsoch/eller naturvärden samt Alla invånare ska ha god tillgång till stränder, grönområden och tätortsnära rekreationsområden.

sid 50 (61) Stadsbyggnadsprincipen ändras dock enligt Naturskyddsföreningens förslag till Ökad Väner- och vattennärhet. - Avsnitt 4.3.9 Välsviken, Sommargatan och Östra Kroppkärr: En inriktningspunkt för området bör vara att området kring Kroppkärrs Gård, Kroppkärrssjöns östra strand, området kring Kroppkärrsbäcken och norr och Välsvikstjärnet reserveras för allmänna ändamål i enlighet med TFN:s beslut 2010-03-24. Vägning av allmänna intressen sker inom ramen för översiktlig fysisk planering, vilket är kommunstyrelsens uppdrag att göra. Det berörda området är i översiktsplanen utpekat som närströvområde och friluftsområde, vilket har förankrats med teknik- och fastighetsförvaltningens representanter i arbets-/referensgrupp och ledningsgrupp. Kommunledningskontoret anser att Allmänna ändamål är en svårtolkad definition som inte bör användas i översiktsplanen. - Avsnitt 7.4 Kommunikationer och infrastruktur: En sammanfattande tabell där infrastrukturinvesteringarnas prioriteringsordning redovisas behövs. En sådan prioritering görs inom ramen för kommunens investeringsbudget där bl.a. översiktsplanen och den strategiska planen utgör viktiga underlag. Ytterligare en tabell som visar på i vilket skede projekten befinner sig och vem som äger frågan för närvarande kunde vara bra. Översiktsplanen är en långsiktig plan och kommunledningskontoret anser inte att en sådan beskrivning behövs eftersom den snabbt kommer kan bli inaktuell. Synpunkten tillgodoses ej. - 7.4.6 Järnvägsinfrastuktur: Punkt två bland inriktningsmålen bör läggas in under första punkten. Den är en konsekvens av första punkten och inte något eget självständigt inriktningsmål. Att anlägga en ny växlingsbangård är i allra högsta grad ett enskilt projekt, även om behovet härstammar ur resecentrumprojektet. En ny växlingsbangård kan lösa många andra frågor utöver att frigöra kapacitet vid Karlstad C. - 7.4.7 Väginfrastuktur: Under åtgärder bör texten kompletteras avseende första punkten med kursivering: E18 mellan Björkås och Bergvik byggs ut till motorväg med ny sträckning utanför vattenskyddsområde. Synpunkten tillgodoses ej. - På kartan sid 79 bör följande justeringar göras: - Göspiren bör vara en del av Klarälvdeltat - Norsälvens norra strand nedströms järnvägsbron vid Edsvalla bör läggas om till friluftsområde - Närströvområdet kring elljusspåret vid Vallargärdet bör utökas norrut så at hela motionsspåret omfattas Göspiren är en del av Klarälvsdeltat men reserveras i översiktsplanen som möjlig plats för framtida bulkhamn. De långsiktiga godsfrågorna ska -

sid 51 (61) utredas i en regional godsanalys och så länge inga andra ställningstaganden finns om hamnen så kvarstår reservatet i översiktsplanen. Det är teknik- och fastighetsförvaltningen som har ansvarat för förslagen till friluftsområden och närströvområden i översiktsplanen. Dessa synpunkter kunde alltså ha inkommit tidigare under processen. Kommunledningskontoret ska se över möjligheten att komplettera kartmaterialet. I ÖP:n står det att Karlstad hade 30 000 invånare kring 1865 när den stora branden inträffade. Men i boken Från handelsplats till storstad av Per Magnusson står på sidan 45 " Vid branden 1865 hade Karlstad en folkmängd på omkring 5000 personer och därefter ökade den snabbt för att vara fördubblad redan på 1890-talet Texten är hämtad direkt ur nuvarande översiktsplan från 2006. Faktaunderlaget ska undersökas och rättas till. 1.2.33 Övrigt Gräsdalens odlarförening Gräsdalen: Protesterar mot förslag om att småindustrier ska anläggas i Gräsdalen. Naturskyddsföreningen Översiktsplanen anger att inriktningen i den fördjupade översiktsplanen fortsatt ska gälla i området. I denna finns ett område för idrotts- och friluftsområde angivet som bland annat syftar till att säkerställa verksamheten vid 4H-gården. Bebyggelse i anslutning till Vänern: Anser att det är tydligt att ny bebyggelse i anslutning till Vänern måste dra sig tillbaka från våtmarker och öppna strandområden för att ge utrymme för rimliga vattenståndsvariationer och för att möjliggöra betning och annan hävd av öppna ytor längs stränderna. I de i ÖP utpekade bebyggelseområdena Västkust och Välsviken- Kroppkärrssjön borde de lågt belägna områdena undantas från exploatering. Jakobsberg (gamla flygfältet) borde helt uteslutas från bebyggelse. Karlstads Energi AB Områdena kvarstår i planen. Dock ska all fysisk planering utgå från översiktsplanens inriktningsmål på sidan 14 som bland annat anger: Undvik exploatering som tar i anspråk områden med höga rekreationsoch/eller naturvärden samt Alla invånare ska ha god tillgång till stränder, grönområden och tätortsnära rekreationsområden. Återvinningsstationer: Översiktsplanen saknar i alla delar uppgifter och information om insamling och förpackningar från hushåll via strategisk utplacerade återvinningsstationer i samhället. Detta påtalades i senaste remissförfarandet. Översiktsplanen har angivit att en ny återvinningscentral ska tillföras inom Eriksberg då området utvecklas. Vad gäller återvinningsstationer anses frågan vara på sådan detaljnivå att den får hanteras vid fördjupad översiktsplanering eller i enskilda detaljplaner. - Gångbro vid Kaplansholmen: KEAB anser det olämpligt att stimulera

sid 52 (61) utvecklingen av område för friluftsliv i anslutning till Hedenverken. Därför är en gångbro vid Kaplansholmen olämpligt. Miljönämnden Kommunledningskontoret delar inte Karlstads Energis oro att friluftsintresset vid Kaplansholmen ska hindra verksamheten vid Heden. Kaplansholmen är idag inget ostört område och bör heller inte betraktas som ett sådant vid t.ex. miljötillstånd vid Heden. Situationen för hur större båtar (skutor) hanteras bör behandlas i översiktsplanen. Det har inte ingått i uppdraget om att revidera översiktsplanen att hantera denna fråga. Frågan hanteras lämpligen som en egen lokaliseringsutredning. - Riktlinjer för byggande på landsbygden: Miljöförvaltningen har tidigare invänt mot att ÖP anger fastighetens storlek bör vara minst 50 gånger 50 meter. Denna tomtstorlek gör det svårt att lösa frågor om enskilt vatten och enskilt avlopp. Om man därtill vill borra bergvärme blir det ännu svårare att finna godtagbara lösningar. Stadsbyggnadsnämnden Riktlinjen anger minsta storlek och syftar till att säkerställa det som förvaltningen åsyftar. Om förvaltningen anser att denna minimigräns är för liten vore det i så fall bra med ett förslag till ny minsta storlek. Ett avsnitt med Andra viktiga markanspråk bör infogas i planen. Det gäller dels Behov av mark för ny begravningsplats och Upplevelseanläggning med förstklassig camping. Begravningsplats ryms inom Norra Stockfallet, vilket anges på sidan 19 och 28. Avsnittet 4.3.5. Upplevelseanläggning vid Skutberget kompletteras med en inriktningspunkt och en förklarande text som anger att kommunens inriktning är att tillåta campingen att utvecklas till en femstjärnig campingplats. - Även anslutning till Edsgatan måste bli trafiksäkrare med tanke på den intensiva trafiken på riksväg 63. Teknik- och fastighetsnämnden En ny inriktningspunkt i avsnitt 4.3.6. Stockfallet-Edsgatan införs som anger att en ny trafikplats bör anläggas längs riksväg 63. Det bör framgå att prioriteringar mellan olika utbyggnadsområden är kommunens vilja och ambition, men att risken finns att alla prioriteringar kan hållas tidsmässigt, med tanke på oförutsedda svårigheter, ekonomiska förutsättningar och intresse från marknaden. Det framgår redan att en översiktsplan är vägledande och inte bindande. - Förvaltningens tidigare synpunkt som samverkan med universitetet kvarstår sedan samrådsperioden. De flesta studenterna på universitetet utbildas för offentlig sektor och inte det näringsliv som finns på orten. Utmaningen

sid 53 (61) borde vara att tillsammans med universitet bredda och stimulera även andra ämnen än pedagogik och vård för att möta näringslivets efterfrågan. Avsnittet handlar inte om universitetssamverkan. Avsnittet handlar huvudsakligen om hur man gör Karlstad mer attraktivt för att få studenterna att stanna. Detta är en viktig utmaning inom den översiktliga planeringen. Vilket utbildningsutbud som finns på universitetet är inte en översiktsplaneringsfråga utan hanteras på annat sätt. - De höga utbyggnadskostnaderna och kravet på exploateringsprojekt ska gå med nollresultat innebär att det med dagens tomtpriser och anslutningsavgifter i flera projekt är svårt att skapa de stora villatomter som efterfrågas. Ur VA-perspektiv är det i princip inga utbyggnader som går ihop. En kraftfull höjning av anslutningsavgiften kommer därför behövas. Detta gäller även etapp 2 och 3. Översiktsplanen har försökt att prioritera utvecklingsområden som inte ska kräva stora nyinvesteringar i VA-anläggningen. Det pågående arbetet med VA-plan ska resultera i ställningstaganden om hur olika områden inom kommunen ska VA-försörjas. Avgifter för VA-kollektivet hanteras i övrigt inte i översiktsplanen. - Avsnitt 4.3.4 Bråtebäcken: Viktigt att tänkta på att trafikplaneringen här rymmer trafik till alla delar av området, dvs. det planerade industriområdet, den befintliga massahanteringen och den befintliga bergtäkten. Stadsbyggnadsnämnden har ett planuppdrag och kommunledningskontoret känner fullt förtroende för att förvaltningen även planlägger gator utöver den nya kvartersmarken. - 4.4.1 Dingelsundet: Ett positivt förhandsbesked har inkommit från Hammarö ang. att avleda spillvatten från Dingelsundet till reningsverket i Skoghall. Dingelsundet kan dock bli aktuellt för kommunalt VA först efter Edsgatan, Långenäs och Steffensminne samt områdena på västsidan av Alstern. Informationen hanteras i VA-planen. - 4.5 Ickeprioriterade områden: Steffensminne och Långenäs står fortfarande med som ickeprioriterade områden trots att förvaltningen tidigare synpunkter rörde krav från länsstyrelsen om utbyggt kommunalt VA senast 2013-2014. I utställningsförslaget anges att områdena inte prioriteras förrän de kan anslutas till kommunalt VA. Både Steffensminne och Långenäs bör därför tas med som prioriterade områden. I avsnitt 4.5. anges Icke prioriterade områden. Som anges i avsnittet är detta områden som i översiktsplan 2006 pekades ut som stadsutvecklingsområde. Dessa är inte längre prioriterade som stadsutvecklingsområden. Likväl kan dock viss bebyggelse komma att ske. Till exempel har stadsbyggnadsnämnden ett uppdrag från kommunstyrelsen om att upprätta detaljplan i Steffensminne för att komplettera området med viss bebyggelse för att täcka vissa kostnaderna i samband med VA-

sid 54 (61) anslutning. Eftersom Långenäs inte ska VA-planen ska komma fram till en lösning för Långenäs bör restriktivitet tillämpas inom området innan VAplanen är klar. Dessa ställningstaganden har fattats tillsammans med teknik- och fastighetsförvaltningens VA-enhet och miljöförvaltningen. - 6.3 Omvandling av fritidshusområde: Edsgatan saknas bland de uppräknade områdena. Förutom frågor om VA bör även frågan om huvudmannaskapet för vägar, ledningar mm. i fritidshusområden som omvandlas utredas. Det vore önskvärt med en princip för hela kommunen något som förvaltningen ämnar utreda. Hänvisning till de redan nämnda utredningen. - Några ord om flygbussar bör nämnas. En tanke kan även vara att koppla ihop flygplatsen med den planerade järnvägsperrongen i Skåre. Ett sådant arbete pågår men översiktplanen bör inte föregripa eventuella lösningar. - 7.5.3 VA-försörjning: Påstående att inte ianspråkta östra Sörmon som infiltrationsområde under planeringsperioden bör studeras närmare. Uppgiften kommer från teknik- och fastighetsförvaltningens VA-enhet. Formuleringen kvarstår. - Texten bör innehålla en kort sammanfattning av hur stor andel av vattenförekomsterna i kommunen som i dagsläget uppnår god ekologiskrespektive kemisk status. Texten ses över. Saknas på kartan på sidan 86 uppgift om vattenskyddsområde för Ulvsby vattentäkt bör kompletteras. Kartunderlaget har lämnats av teknik- och fastighetsförvaltningen. Ett kompletterat underlag tas fram. - 7.9.2 Material: En lämplig inriktning som kan anges är att materialanskaffning ska ske i följande prioriteringsordning; 1) Efterstäva massbalans på platsen genom återanvändning och förädling av befintligt material 2) Användningen av återvunna massor (från massahanteringsstationer) 3) Användning av nytt material från närbelägen bergtäkt, 4) Användning av nytt material från grus- sand och matjordstäkter. I detta stycke bör även någon form av hänvisning göras till den nya massahanteringspolicyn från juni 2010. Kultur- och fritidsnämnden Komplettera avsnitt 7.9.2. enligt ovanstående. Norra Stockfallet: I framtida detaljplanering är det viktigt att området fungerar som en helhet och att den fysiska omgivningen stimulerar till fysisk aktivitet. Här ska en yta på 4 ha avsättas för en framtida idrottsplats.

sid 55 (61) Den fördjupade översiktsplanen anger att en idrottsplats ska tillskapas inom området. Den slutliga storleken bör avgöras när behoven tydligare framgår i detaljplaneskedet. Påpekar att Norra Vänerskärgården är det enda området som är klassat som riksintresse för friluftsliv inom kommunen. En förtätning av området kan påverka området negativt, detta även om Dingelsundet blir naturreservat. Översiktsplanens bebyggelseinriktning bedöms inte påverka riksintresset negativt. Avgränsningen av det kommande naturreservatet följer huvudsakligen gränsen för Natura 2000-området och inbegriper inte Dingelsundet. Planeringen av centrala Karlstad bör ske med försiktighet med hänsyn till områdets kulturmiljövärden. Karlstads stadsbild har på senare år redan påverkats av byggandet av nya CCC och nybyggnation i Tingvallastaden. Uppstickande höghus stör stadens siluett och skulle hellre placeras på ett och samma ställe. En sådan plats skulle kunna vara Grundviken. Kommunen är skyldig att beakta riksintresset Tingvallastaden och länsstyrelsen ska bevaka att planeringen inte medför påtaglig skada på riksintresset. Stadsbyggnadsförvaltningen har i uppdrag att ta fram ett kulturmiljöprogram och en stadsbyggnadsvision. Dessa frågor kommer att behandlas i dessa uppdrag. Områdesbestämmelser behövs i Alsterdalen för att garantera att området bevaras. Altsterdalen är ett riksintresse med starka kulturvärden. Särskilda områdesbestämmelser skulle göra det lättare att hantera ärendet i framtiden. Kommunen kommer att överväga behovet av områdesbestämmelser eller annan planmässig översyn av området. Motsätter sig etableringen av småindustrier i Gräsdalen. Påpekar att 4Hgården som ligger där regelbundet används flitigt av en stor skara barn, och att det ligger på gång- eller cykelavstånd från bebyggelsen. Samma sak gäller för Gräsdalens kolonilotter, som möjliggör att boende i stan får tillgång till odlingsmöjligheter. Översiktsplanen anger att inriktningen i den fördjupade översiktsplanen fortsatt ska gälla i området. I denna finns ett område för idrotts- och friluftsområde angivet som bland annat syftar till att säkerställa verksamheten vid 4H-gården Upplever att översiktsplanen fokuserar för mycket på kommunens centrala delar. Anser att boende på landsbygden, som är beroende av bil blivit förbisedda. Ett ensidigt gynnande av cyklister är inte ett sätt att skapa tillgänglighet för oss på landsbygden. Jämfört med tidigare översiktsplaner har fokus ökat på landsbygden och de kommunens övriga tätorter. Allt kan dock bli bättre och kommunledningskontoret hoppas kunna arbeta vidare med landsbygdens förutsättningar. Översiktsplanen anger dock inga ställningstaganden som

sid 56 (61) avsiktligt försämrar möjligheterna för biltransporter till och från landsbygden. Särskild områdesbestämmelse över Alserdalen behövs för att garantera att området bevaras. Altsterdalen är ett riksintresse med både naturvärde och kulturvärde. Särskilda områdesbestämmelser skulle göra det lättare att hantera ärendet i framtiden. Kommunen kommer att överväga behovet av områdesbestämmelser eller annan planmässig översyn av området. Protesterar emot den föreslagna utbyggnaden av Dingelsundet. Dingelsundet är idag ett område som under de senaste 20 åren omvandlats från fritidshusområde till ett område med ökande andel permanentboende. Området har karaktär av lantlig idyll med god tillgång på skog och mark för det rörliga friluftslivet. Kombinationen med det sjönära läget gör området unikt. I den föreslagna exploateringen kommer man att marknadsföra området som "sjönära läge". Problemet är att det, p g a den befintliga fastighetsbildningen och avsaknaden av tillräcklig kommunal sjönära mark, riskerar att bli en konfliktsituation när de nyinflyttade "söker det sjönära" på privata tomter. Det motsatta exemplet är det nybyggda Zakrisdalsområdet, där man på ett utmärkt sätt tillgodosett de boendes behov av båt- och badplatser. Den planerade exploateringen av Grundvikenområdet, är ytterligare ett exempel på, att man kan skapa sjönära boende utan negativ påverkan på ett befintligt område. Här finns alla förutsättningar att skapa ett boende där alla får tillgång till det sjönära. Detta är således inte möjligt i Dingelsundet. Försvarsmakten Eftersom arbete med en fördjupad översiktsplan för Dingelsundet pågår så kommer inte den kommunomfattande översiktsplanen att ange någon särskild detaljerad inriktning för Dingelsundet. Processen med den fördjupade översiktsplanen för Dingelsundet pågår och det finns därmed möjligheter att påverka inriktningen i planarbetet i den processen. I Karlstad kommun finns Horssjöns skjutfält, riksintresse för totalförsvarets militära del. Riksintresset har en omgivningspåverkan dels i form av buller, dels i form av hinderfrihet. I övrigt finns inga riksintressen som kan redovisas öppet. Inom kommunen kan riksintresset framför allt påverkas av uppförande av höga byggnadsobjekt som master och vindkraftverk. Därför bör Försvarsmakten kontaktas i tidigt skede i sådana plan- och bygglovärenden. Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 m utanför tätort och högre än 45 m inom sammanhållen bebyggelse. Det innebär att alla ärenden avseende höga objekt måste skickas på remiss till Försvarsmakten

sid 57 (61) Stycket Hela landets yta läggs till sist i avsnittet 7.1 Totalförsvaret i Bilaga 1 Riksintressen enligt miljöbalken. Kils kommun I planen påpekas kapacitetsbristen på Värmlandsbanan mellan Kristinehamn och Kil, behovet av dubbelspår omnämns som nödvändigt på längre sikt. En bedömning som Kils kommun delar, men vår uppfattning är att satsningen behöver göras som en prioriterad åtgärd före andra järnvägssatsningar, vilket inte lika tydligt framgår. Kommunerna i Karlstadsregionen har tidigare varit överens om prioriteringen av järnvägsinvesteringar inom ramen för arbetet med Transporter och infrastruktur i Karlstadsregionen (2007). De objekt som Karlstads kommun har tillfört och prioriterat högre i översiktsplanen är tågstopp i Skåre och utveckling av tågstoppet i Väse. Prioriteringen beror på att dessa är möjliga att skapa innan dubbelspåret, och inte att de bedöms som viktigare. Prioriteringen bedöms inte hindra en dubbelspårsutbyggnad, varken fysiskt eller tidsmässigt.

sid 58 (61) 1.3 Sammanfattning av ändringsförslagen 1.3.1 Bergtäkt i Alstrum/Vallargärdet Ordet prioriterad stryks och begreppet potentiell täkt används istället. Ett förnyat uppdrag för att prioritera områden för täkter (masshushållningsprogram) ges i samband med antagande av ÖP. 1.3.2 Cykel Kommunledningskontoret ber miljöförvaltningen om kompletterande information resonemang om kvarters-, närmiljö, och bebyggelseutformningsprinciper som stöd för cykelutveckling inför eventuella revideringar av planförslaget. Kartan över stom- och huvudnät (på sidan 71) utgår och nya stråk får analyseras fram inom ramen för trafikplanen. Nya förslag till tvärförbindelser, bättre stomnät och huvudnät bör identifieras utifrån dagens nät och befintliga samt kommande målpunkter. Inriktningen om att utveckla stom- och huvudnät kvarstår dock och texten i översiktsplanen anpassas till borttagandet av kartan. 1.3.3 Vatten, översvämning och miljökvalitetsnormer En tydligare beskrivning av vilka sjöar och vattendrag som riskerar att inte uppfylla miljökvalitetsnormerna (sidan 105) införs inför antagande. Kommunen har ännu inte behandlat dagvattenfrågan på ett övergripande och strategiskt sätt. Ett sådant arbete hinns inte med i detta översiktsplanarbete, men bör integreras i det pågående arbetet med VA-planen. På sidan 94 anges i en asterisk att flödena ska baseras på de senast genomförda beräkningarna. Inför antagande ändras skrivningen så att detta även gäller för Vänernivåerna. Formuleringen av stadsbyggnadsprincipen Ökad Väner- och vattenkontakt ändras enligt Naturskyddsföreningens förslag Ökad Väner- och vattennärhet. 1.3.4 Eriksberg Områdeskartan på sidan 31 ändras så att delar av Skutbergsområdet exkluderas ur planområdet. 1.3.5 Grönytor Det är teknik- och fastighetsförvaltningen som har tagit fram en bristklassning av grönytor i Karlstads tätort (sidan 81). I granskningsyttrandet anger förvaltningen att denna bör uppdateras inför antagande. Eftersom förvaltningen inte bifogade en uppdaterad version av bilden med sitt yttrande uppmanas de att skyndsamt inkomma med en ny i god tid inför antagande.

sid 59 (61) 1.3.6 Kalvholmen Det föreslagna området för bulkhamn (på alla kartor där Kalvholmen redovisas) utvidgas nordväst längs Gerholmsvägen så att en järnvägsanslutning till oljehamnen och vidare mot Kalvholmen och Örsholmen möjliggörs. 1.3.7 Västkust Områdeskartan över Västkust på sidan 21 kompletteras med den planerade bron mellan Ullebergsleden och Jakobsberg. Åtgärderna för balanserat transportsystem för Västkust kompletteras med skrivning om hur en bro mellan Jakobsberg och Kartberget påverkar restidskvoterna. 1.3.8 Kollektivtrafik Avsnittet 7.4.9 kompletteras så att det framgör att Karlstadsstråket ska utformas så att de i framtiden är möjligt att nyttja för spårbunden trafik. 1.3.9 Riksintresse kulturmiljö Stadsbyggnadsnämndens nuvarande uppdrag om att ta fram områdesbestämmelser för riksintresset Segerstad hanteras i nästa års prioritering av stadsbyggnadsnämndens arbetsprogram för planer. Frågan är synnerligen angelägen bland annat för att utveckla dialogen med länsstyrelsen. Ta bort texten inom parantesen sist på sidan 15 i avsnitt 4.2 Alsterdalen i Bilaga 1 Riksintressen. 1.3.10 Bostadsbebyggelsen i Molkom På grund av Länsstyrelsens synpunkter om möjlig påverkan från järnvägen kommer behovet av område 2 i Molkom värderas inför antagande av översiktsplanen. 1.3.11 Gröna stråk Texten om gröna stråk i avsnitt 7.7.5 bör kompletteras med en text som betonar att gröna stråk inte endast är stråk som ska underlätta för människor att ta sig ut i naturen, utan även naturmark/grönytor inom tätorten som ska ge andra levande organismer möjlighet att finnas till och att röra sig mellan olika platser. 1.3.12 Tågstopp i Skattkärr Kartorna, bl.a. på sidan 65, kompletteras med det senast utredda alternativet till tågstopp. 1.3.13 Vålbergsrakan Komplettera avsnittet med en text som anger att de utpekade utredningsområdena för Vålbergsrakan passerar genom de föreslagna tertiära skyddsområdena för Sörmons och Härtsögas vattentäkter.

sid 60 (61) 1.3.14 Ihopkoppling av Hammaröleden och Välsviksleden D en tilltänkta sträckningen från Örsholmen, över älven, längs Kalvholmsgatan och vidare längs Axel Johnssons väg och sammankoppling med Hammaröleden förtydligas som ny väg i översiktsplanens kartmaterial. 1.3.15 Koppling till övrig kommunal planering Komplettera uppräkningen av planer i avsnitt 1.2 med den fördjupade översiktsplanen för Järpetan och Tollerud. 1.3.16 Verksamheter Första stycket under underrubriken Övrigt i avsnitt 7.2.2 tas bort eftersom det inte längre är nyligen som detaljplanerna antogs. 1.3.17 LIS-områden Bengt Edsgårds yttrande om Södra Edsberg 2:1 förs till kommunledningskontorets befintliga ärende om Landsbygdsutveckling strandnära områden. 1.3.18 Kulturmiljö Lägg till en inriktningspunkt i avsnitt 7.8 om att Som utgångspunkt ska all fysisk planering föregås av kulturmiljöutredningar. 1.3.19 Onödiga förkortningar Onödiga förkortningar ändras och skrivs i klartext. 1.3.20 Rekreationsområden Se över möjligheterna att lägga till friluftsområden och närströvområde i Edsvalla och Vallargärdet enligt teknik- och fastighetsnämndens synpunkt. 1.3.21 Befolkningsutveckling Kontrollera siffrorna och ändra beskrivningen av befolkningsutvecklingen i avsnitt 2.2 om den är fel. 1.3.22 Skutberget Avsnittet 4.3.5. kompletteras med en inriktningspunkt och en förklarande text som anger att kommunens inriktning är att tillåta campingen att utvecklas till en femstjärnig campingplats. 1.3.23 7.3 Handel Avsnittet om Riksdalerna ändras så att kvartersnamn överensstämmer 1.3.24 Norra Stockfallet Edsgatan En ny inriktningspunkt i avsnitt 4.3.6. Stockfallet-Edsgatan införs som anger att en ny trafikplats bör anläggas längs riksväg 63. 1.3.25 Riksintresse totalförsvaret Lägg tillföljande text sist i avsnittet 7.1 Totalförsvaret i Bilaga 1 Riksintressen enligt miljöbalken:

Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 m utanför tätort och högre än 45 m inom sammanhållen bebyggelse. Det innebär att alla ärenden avseende höga objekt måste skickas på remiss till Försvarsmakten sid 61 (61)