VÄSTRA ORUST AVLOPPSRENINGSVERK



Relevanta dokument
HÖVIKSNÄS AVLOPPSRENINGSVERK

Mark de Blois/Behroz Haidarian Bilaga 9. Sjöförlagda VA-ledningar från Sandviken, Orust kommun (Hydrogis AB)

ÄNGHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK

Mark de Blois/Behroz Haidarian

VÄSTRA ORUST AVLOPPSRENINGSVERK

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Yttrande över Stockholm Vatten VA AB:s ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Henriksdals reningsverk, Mål nr M

Samrådsunderlag. Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk. 1. Bakgrund

Minireningsverk. från. För ett grönare tänkande

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

RAPPORT. Härjedalen Tillstånd HÄRJEDALENS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad Uppdragsnummer

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än installationer.

Frågor ställda vid samråd avseende Lindholmen pe

Referens Anders Forsberg. Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen

WehoPuts Minireningsverk

Går igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när

Samråd om planerade utloppsledningar i Saltsjön från Henriksdals reningsverk inom Nacka kommun

Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

Mark de Blois/Behroz Haidarian Samråd med allmänheten, protokoll, angående Tångens nya avloppsreningsverk.

Miljörapport. Kvicksund 2014.

Nytt avloppsreningsverk

Områdesbeskrivning för Katrineholms kommun

MILJÖ- OCH STADSARKITEKTKONTORET UTSTÄLLNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNIG/ AVGRÄNSNING

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens teknikutskott 15 juni (6) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl

Detaljplan för del av Knislinge 43:1 FREJAGATAN

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun

Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet

Mark de Blois/Behroz Haidarian

UNDERLAG AVGRÄNSNINGSSAMRÅD

Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo. Jäderfors Järbo Gysinge. Carin Eklund

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

Var ska det nya reningsverket byggas?

Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr Ks

Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag

Konsekvenser. Miljökonsekvenser. 37 planstudie Rörvik. Konsekvenser

Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan- och bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 o 4.

Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING

Mälarbaden, Norr. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Ändring av detaljplan för. Torshälla Eskilstuna kommun

Eric Alnemar, planarkitekt Tobias Gunnarsson, planarkitekt Marie-Anne Eriksson, planarkitekt Karin Bovin, kommunekolog

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.

Och vad händer sedan?

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anna Carnelius

PROJEKT. Teamövergripande projekt om avloppsvattenrening

Detaljplan för Vårlöken 1

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Maximal genomsnittlig veckobelastning

Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

Verksamhet Avloppsreningsverk Skolan Kumlinge by

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

Dnr: LSK Kommunstyrelsen Datum:

Uppdragsnr: Källa: VA-UTREDNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR ÄSKEKÄRR 1:7, 1:8 M.FL. (Askeviks camping och stugby)

Tillsta ndsanso kan fo r Ka ppalafo rbundet, underlag till uto kat samra d.

Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Informationsskrivelse små avloppsreningsverk och större investeringar.

Investering 2019 Tilläggsinvestering fördjupad studie för Lindholmen pe Fördjupad studie avseende om- och tillbyggnad av avloppsreningsverket

MÖRHULT DETALJPLAN FÖR FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING

Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöprövningsförordningen (2013:251)

MILJÖTILLSTÅND. A. Uppgifter om sökanden. Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet

Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2010.

Information om fettavskiljare till fastighetsägare och verksamhetsutövare

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram

Minnesanteckningar från allmänt samrådsmöte i Gnarp

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Anna Bryntesson, kommunsekreterare Sofi Eklund, miljö- och hälsoskyddsinspektör Mats Rydström, miljöchef Mats Melin, byggnadsinspektör

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

Anna Maria Sundin NAM18, Linköping 31 januari 2018

Fastigheten Kumla 136:35

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

WehoPuts Reningsverk för flera fastigheter eller bysamhällen

Kompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN

Riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till ytvatten

Entreprenörsfredag Borås

Transkript:

VÄSTRA ORUST AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅD MED ALLMÄNHETEN FÖR NYBYGGNATION

ANLEDNING TILL NYBYGGNATION 1. Avloppsvattenrening i Västra Orust sker idag i åldersstigna anläggningar i Hälleviksstrand, Barrevik och Mollösund. Dessa anläggningar är periodvis högt belastade och ligger nära sina villkorsgränser för utsläpp. 2. Befintliga verk är centralt belägna i tätbebyggelser och därmed svåra att bygga ut utan att det medför en negativ påverkan på omgivningen. 3. Befintliga tre verk är dimensionerade för att maximalt behandla avloppsvatten från sammanlagt 3000 pe. 4. Inom en 10-års period beräknas den maximala veckomedelsbelastningen att öka till följd av nyanslutningar. Belastningsökningen beräknas motsvara en ökning av den maximala veckomedelsbelastningen till ca 5000 pe.

MOTIVERING Ett nytt avloppsreningsverk är nödvändigt för att planerade nya bostadsområden ska kunna anslutas och för att kunna garantera en bra rening även i framtiden. Efter ombyggnaden erhålls ett verk som renar avloppsvattnet bättre än dagens tre verk. Ingen ombyggnad. Att inte genomföra den planerade ombyggnaden skulle omöjliggöra en utökning och vidare utveckling av samhällena i Västra Orust. Vidare skulle risk finnas för överskridande av utsläppsvillkoren.

BEFINTLIGA RENINGSVERK OCH ALTERNATIVA LOKALISERINGAR FÖR ETT NYTT RENINGSVERK

ALTERNATIV 1 + Läget är höjdmässigt optimalt för en utloppsledning med självfall. + Platsen ligger i direkt anslutning till landsvägen och ger ökad och bra tillgänglighet via befintlig tillfartsväg för transporter av kemikalier och slam. + Lokaliseringen är belägen i planerat industriområde samt intill befintlig vindkraftsanläggning vilket innebär att anläggningar som kan uppfattas som störande med avseende på visuell påverkan och buller koncentreras till en och samma plats. - Platsen är belägen relativt nära bostadsbebyggelse (jämfört med de övriga alternativen) men skyddas av berg. Kommunen kommer att se till att en bra luktrening och ljudisolering installeras.

ALTERNATIV 2 + Placeringen av det nya reningsverket ligger vid en naturlig sänka i bergsområdet söder om Sandvik. + Läget är relativt skyddat och höjdmässigt optimalt för en utloppsledning med självfall. + Platsen ligger i direkt anslutning till landsvägen och ger ökad och bra tillgänglighet via befintlig tillfartsväg för transporter av kemikalier och slam. + Färre potentiella luktproblem och störningar för fastigheter/boenden än i dagens situation. Det finns endast några få närboenden i området. - Platsen vid Sandvik ligger inom strandskyddat område och i ett relativt oberört område. - Platsen är omringad av en stenmur av kulturhistoriskt värde vilket begränsar ytan för nybyggnation. - Platsen är inte planlagd och marken ägs ej av kommunen.

+ Relativt kort utloppsledning. ALTERNATIV 3 + Färre luktproblem och störningar för fastigheter/boenden än i dagens situation. Det finns inga direkta närboenden i området. - Bergigt landskap utmed kusten, vilket kräver mycket sprängarbete. - Förstörelse av fin landskapsbild. - Tillfartsvägar saknas, ca 1 kilometer väg behöver byggas över berget. - Försämrad möjlighet till nyanslutning av abonnenter/sanering. - Svårigheter att ansluta Lyrön. - Ligger inom strandskyddat område.

ALTERNATIV 4 - Problem att köpa marken av markägaren. - Marken är sank. - Problem med tillfartsväg, cirka 500 meter väg måste byggas. - Besvärligt att lägga landledningen från Barrevik.

Slutledning Alternativ 1 ger sammantaget de bästa förutsättningar för placeringen av det nya reningsverket och därför har detta alternativ valts som huvudalternativ. På sikt finns en möjlighet att ansluta vindkraftsverket till avloppsreningsanläggningen och på så vis täcka en del av anläggningens energibehov med förnybar energi (taket på anläggningen planeras för övrigt förses med solceller att söder).

TÅNGENS AVLOPPSRENINGSVERK

TÅNGENS ARV (ILLUSTRATION) (HYDROGIS AB/SWECO Environment AB)

NYA ANSLUTNINGAR NYA DETALJPLANEOMRÅDEN: HÄLLEVIKSSTRAND - CA 525 PE NÖSUND- CA 369 PE EVENTUELL ANSLUTNING AV KÄRINGÖN: TOTALT CA 1300 PE BARREVIK- CA 180 PE MOLLÖSUND CA 60 PE FATTIGGÅRDEN CA 120 PE PLANLÄGGNING 2014 OCH FRAMÅT: HÄLLEVIKSSTRAND - CA 585 PE BARREVIK - CA 60 PE MOLLÖSUND - CA 160 PE EDSHULTSHALL CA 90 PE SOLLIDS CAMPING CA 450 PE VÄSTRA LYR, BREVIK + ÄNG CA 300 PE EXTERNSLAM FRÅN ENSKILDA ANLÄGGNINGAR: CA 300 PE TOTALT CA 3200 PE EXKL. KÄRINGÖN TOTALT CA 4500 PE INKL. KÄRINGÖN

INKOMMANDE BELASTNING IDAG

FRAMTIDA BELASTNING EXKL. KÄRINGÖN

FRAMTIDA BELASTNING INKL. KÄRINGÖN

PLANERAD PROCESSLÖSNING

UTSLÄPP IDAG

UTSLÄPP FRAMTID EXKL. KÄRINGÖN INKL. KÄRINGÖN

TIDSPLAN

UTSLÄPPSLEDNING

ALTERNATIV A Ledningen kommer att gå genom Djupviken och mynna på ca 20 m djup, ca 2 km ut i havet. Ledningsmynningen bedöms här få mycket god spridningseffekt på det renade avloppsvattnet. Avloppsvattnet når språngskiktet efter ca 5-8 m stigning, vilket innebär att utspädningen blir mycket effektiv. Utsläppsläget ligger i korsningen av fyra olika sund, vilket borgar för en god vattenomsättning. Vattenområdet innanför de fyra sunden med Skeppsholmen i centrum har en stor ytvattenvolym, vilket innebär en hög volymskapacitet för utspädning av det renade avloppsvattnet vid de tillfällen strömmarna leder in vattnet till detta område. Den ström som går genom sundet mellan Mollön och fastlandet är i regel nordgående vilket förhindrar att avloppsvattnet skall kunna inverka negativt på vattenkvaliteten vid Mollösunds badplats.

ALTERNATIV B Ledningen tvingas passera en grundrygg som sticker upp ca 2 meter. Vattendjupet vid utsläppspunkten ligger på ca 20-21 m djup, dvs. man kommer inte särskilt djupare ner med en sådan förlängning jämfört med alternativ A. En spridningsberäkning/simulering ska utföras för de båda utsläppspunkterna för att ytterligare utreda det framtida påverkansområdet för utsläppen.

STRÖMFÖRHÅLLANDEN

ALTERNATIVA LEDNINGSSTRÄCKOR FRÅN MOLLÖSUNDS SAMHÄLLE

ALTERNATIV A Fördelaktig med avseende på ledningsprofilens jämnhet. Längst ledning, ca 2 130 meter. ALTERNATIV B och C Ojämna profiler med risk för att luft samlas i ledningen. Kortare ledningar jämfört med alternativ A.

SKYDDSVÄRDA VÄXTARTER VID DJUPVIKEN

SKYDDSAVSTÅND

SYNPUNKTER FRÅN ALLMÄNNHETEN Kommer reningsverket orsaka olägenheter hos närboende med avseende på lukt och buller? Svar: Orust kommun avser att investera i flertalet åtgärder för att säkerställa att störningar i form buller och luktolägenheter blir närmast obefintliga. Följande åtgärder kommer att vidtas för att minimera/eliminera störningar: Bullerskydd/isolering kommer att installeras för de maskiner som kan avge störande ljud/buller Verket kommer inte ha några utomhusbassänger. Samtliga potentiella luktkällor kommer att regleras med undertryck. Frånventilationen kommer att behandlas i barkflisfilter Platsen är dessutom relativt väl skyddad med berg åt närmaste bostadsbebyggelser vilket ytterligare minskar risken för buller och luktspridning. Kommer reningsverket synas från närliggande bebyggelse? Svar:

SYNPUNKTER FRÅN ALLMÄNNHETEN Hur kommer slammet att förvaras? Svar: För att eliminera besvärande lukt kommer en slamsilo för lagring av avvattnat slam att byggas. Varför kommer mängden av kemikalier som tillsätts i reningsprocessen att öka? Svar: Mängden kemikalier kommer att öka till följd av den ökade belastningen. Dock kommer kemikalieförbrukningen att vara mindre än om befintliga tre verk kvarhålls med samma ökade belastning. Detta eftersom kemikalieförbrukningen kan optimeras bättre för ett verk än för tre verk. Kemikalierna kommer att följa med slammet och endast en försumbar mängd kommer att återfinnas i det renade avloppsvattnet. Hur kommer havsmiljön att påverkas? Svar: Utsläppshalterna kommer i framtiden att minska gentemot dagens totala halter från de tre befintliga verken. En spridningsberäkning ska utföras för att för säkerställa bästa möjliga förhållanden med avseende på vattenomsättning och utspädningseffekter för den valda utsläppspunkten.

SYNPUNKTER FRÅN ALLMÄNNHETEN Påverkan på Mollösunds badplats Svar: Närmaste badplats, Mollösunds badplats, ligger 1,6 km öst om utsläppspunkt A och ca 2,6 km öst om utsläppspunkt B. Någon negativ inverkan på badplatsens vattenkvalitet bedöms inte uppkomma då avloppsvattnet dras norrut, bort från badplatsområdet, med de strömmar som råder i området. Spridningsberäkningar kan genomföras för att verifiera detta. Påverkan på musselvatten Svar: Inga rikt- eller gränsvärden som avser miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten kommer att överskridas. Finns musselodlingar? Påverkan på de skyddsvärda växtarterna i Djupvik? Svar:

SAMMANFATTNING Ett nytt avloppsreningsverk är nödvändigt för att planerade nya bostadsområden ska kunna anslutas och för att kunna garantera en bra rening även i framtiden. Efter ombyggnaden erhålls ett verk som renar avloppsvattnet bättre än dagens tre verk. Ett flertal lokaliseringsalternativ har utretts och lokaliseringsalternativ Tången har bedömts ge de bästa förutsättningarna för placeringen av det nya reningsverket med hänsyn till miljöpåverkan, tillgänglighet och kostnad.