I BJUVS lo Ksau 67 Ks 2015.00253 Yttrande över åtgärdsprogram ior Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt Sammanfattning Vattenmyndigheterna genomför samråd från den l november 2014 till den 30 april2015 om "Förslag till förvaltningsplan", "Förslag till miljökvalitetsnormer" och Förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning" för Sveriges fem vattendistrikt Den nya förvaltningsplanen och det nya åtgärdsprogrammet kommer att gälla för kommande förvaltningscykel 2015-2021. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Christer P ålsson och Jarl Gustavsson, 2015-04-13 Ärendet Vattenmyndigheterna genomför samråd från den l november 2014 till den 30 april 2015 om "Förslag till förvaltningsplan", "Förslag till miljökvalitetsnormer" och Förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning" för Sveriges fem vattendistrikt Den nya förvaltningsplanen och det nya åtgärdsprogrammet kommer att gälla för kommande förva1tningscykel 2015-2021. Den förra cykeln påbörjades 2009 och avslutas i år, 2015. Vattenmyndigheten har konstaterat att under föregående förvaltningscykel har ingen förbättring skett i de fem vattendistrikten samt att åtgärdsbehovet fortfarande är stort. V atterunyndigheterna önskar ta del av synpunkter avseende förslaget till åtgärdsprogram, förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer med mera. Med vattenförvaltningen avses det svenska genomförandet av vattendirektivet Direktivet syftar i korthet till att god ekologisk, kemisk och kvantitativ status ska uppnås i alla Europas vatten. Under en så kallad förvaltningscykel beskrivs vattenförekomstemas status, miljökvalitetsnormer slås fast, åtgärdsprogram antas för att nå miljökvalitetsnormerna, miljöövervakning bedrivs och en rapportering görs till EU av hur arbetet fortskrider. De vattenutmaningar som Vattenmyndigheten främst lyfter fram för Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt är att minska övergödningen, säkra dricksvattenförsörjningen, minska miljögifterna samt öppna vandringvägar och minska den fysiska påverkan (såsom uträtning och fördjupning). Förvaltningsplanen innehåller en sammanfattande redogörelse för vattenförhållandena och kvaliteten på vattenmiljön i distriktet. Den beskriver vad som gjorts under föregående förvaltningscykel och inriktningen för kommande arbete i vattendistriktet Utdragsbestyrkande
RIBJUVS (p l l Atgärdsprogrammel riktar sig till myndigheter och kommuner och anger vilka åtgärder som behöver genomfåras, dels på distriktsnivå, dels på avrinningsområdesnivå. En viktig målsättning är att det ska vara tydligt vem som behöver göra vad och var för att miljökvalitetsnormerna ska kunna faljas på ett kostnadseffektivt sätt. Miljökvalitetsnormerna (MKN) anger vilken kvalitet en vattenf6rekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Förslaget till miljökvalitetsnormer baseras på statusklassificeringen samt en bedömning av möjligheterna att uppnå god status inom utsatt tid. Miljökvalitetsnormerna är utgångspunkten for de fåreslagna åtgärderna i åtgärdsprogrammet. Miljökonsekvensbeskrivningen är en generell och övergripande beskrivning av de miljökonsekvenser som det foreslagna åtgärdsprogrammet väntas få. Nytt for denna fårvaltningscykel är en samhällsekonomisk konsekvensanalys. Vattenmyndighetens frågor De frågor Vattenmyndigheten framförallt önskar få svar på är Å tgärdsprogramrnet Framgår det vilka fysiska åtgärder i miljön som åtgärderna (styrmedlen) i åtgärdsprogrammet ska leda till? Framgår det vem/vilka som behöver genomföra åtgärderna for att följa miljökvalitetsnormerna? Framgår det vad som behöver göras for att folja miljökvalitetsnormerna? Framgår det hur åtgärderna ska göras för att folja rniljökvalitetsnormema? Framgår det var åtgärderna ska genomforas for att folja milj ö kvalitetsnormerna? Framgår det när åtgärderna ska genomfåras for att folja miljökvalitetsnom1erna? Saknas det åtgärder, och i så fall vi lka är det och vilken myndighet behöver genomfåra dem? Framgår det vilka de samhällsekonomiska konsekvenserna är av styrmedlen? Framgår det vilka viktiga aktiviteter som behöver genomföras for att åtgärdsprogrammet i sin tur ska kunna genomforas och av vem dessa behöver genomfåras? Saknas det aktiviteter for att åtgärdsprogrammet ska kunna genomfåras, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomfora dem? Förvaltningsplanen Ger forvaltningsplanen, åtgärdsprogrammet (inklusive bilagor) och VISS dig den infom1ation du behöver for ditt arbete? Vad borde kompletteras? Sammanfattar fårvaltningsplanen vattenfårvaltningsarbetet på ett bra sätt? Vad kan förbättras? Framgår det hur Miljökvalitetsn01mema för vatten är satta? Utdragsbestyrkande
IHBJUVS ~~~ 12 Miljökonsekvensbeskrivningen Beskriver miljökonsekvensbeskrivningen miljökonsekvenserna på ett ändamålsenligt sätt? Finns det något du anser behöver kompletteras, och i så fall vad och varför? Föreslagna åtgärder De nio åtgärder som kommunerna föreslås ansvara för är l. Kommunerna behöver inom sin tillsyn och prövning av - miljöfarlig verksamhet och andra verksamheter ställa sådana krav så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs, -förorenade områden särskilt prioritera och ställa krav på utredningar och åtgärder så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. 2. Kommunerna behöver bedriva tillsyn så att - utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas i de vattenförekomster där jordbruk bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs eller riskerar att inte följas, - tillförseln av växtskyddsmedel minskar till vatten inom områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten så att god kemisk status och god ekologisk status kan uppnås, 3. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. 4. Kommunerna behöver genomföra tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk och införa krav på ökad rening, eller på annat sätt minimera utsläpp, som bidrar till att vattenförekomster inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. 5. Kommunerna behöver minska närsaltsbelastningen, i de fall åtgärder rörande enskilda avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk och liknande inte fullt kan bidra till att uppnå betinget avseende kväve och fosfor, genom att - inom sina ansvarsområden genomföra kompletterande åtgärder så som odling och/eller skörd av marina substrat, behandling/hantering av näringsbelastade sediment, biomanipulation eller motsvarande, - inom havsplaneringen utse områden särskilt prioriterade för näringsreducerande åtgärder och i dessa prioritera etablering av exempelvis storskaliga musselodlingar. 6. Kommunerna behöver säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Kommunerna behöver särskilt Utdragsbestyrkande
UI BJUVS 13 - inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för nuvarande och framtida, allmänna och enskilda dricksvattentäkter, göra en översyn av vattenskyddsområden som inrättats före miljöbalkens infö-rande och vid behov revidera skyddsområdets avgränsningar och tillhörande föreskrifter så att tillräckligt skydd uppnås -bedriva systemati sk och regelbunden tillsyn på både allmänna och enskilda dricksvattentäkter, som försörjer fl er än 50 personer eller där vattentäktens uttag är mer än l O m3/dag, - uppdatera översiktsplanerna med regionala vattenförsörjningsplaner, - se till så att samtliga allmänna yt-och grundvattentäkter har tillstånd för vattenuttag, särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnonnema för vatten. 7. Kommunerna behöver utveckla sin översikts- och detaljplanering och prövning enligt plan- och bygglagen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Åtgärden behöver genomföras efter samråd med länsstyrelserna. 8. Kommunerna behöver utveckla vatten- och avloppsvattenplaner särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden behöver genomföras efter samverkan med länsstyrelserna. 9. Kommunerna behöver inventera, planera och genomföra åtgärder mot vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten i det kommunala vägnätet, särskilt i områden med vattenförekomster där vandringshinder bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs. Förslagen till förvaltningsplan, åtgärdsprogram med flera dokument för Södra Östersjöns vattendistrikt finns i sin helhet på http :/ /www. vattenm ynd i ghetema. se/sv /sodra-ostersj on/deltagande-och dialog/samrad-infor-storre-beslut/samrad-forvaltningscykeln-2009-20 15/Pages/default.aspx f};tn Synpunkter Materialet är mycket omfattande. Kommunen har framförallt granskat åtgärdsprogrammet och de nio åtgärder som på en övergripande nivå riktar sig till kommunerna. I huvudsak anser kommunen att det är ett väl genomarbetat material och bra åtgärder som föreslås. Vi konstaterar dock att under de år som vattenförvaltningen pågått i Sverige har den administrativa delen av arbetet Utdragsbestyrkande
UI BJUVS 14 (databaser, statusbedörnningar, utredningar och framställande av dokument) blivit allt tyngre medan de praktiska åtgärderna fortfarande är forhållandevis få. För dc ~tara utmaningarna ~å~om övcrgöuning, miljögifter och fysiska förändringar vet vi ofta vad som behöver göras men saknar resurser. Nu behövs en förskjutning från tung administration och utredande till faktiska fysiska åtgärder. Bjuv har arbetat med vattenfrågor under många års tid. Vi har genom vår delaktighet i vattendragsförbund/vattenråd bidragit till nya våtmarker. De genomförda åtgärderna har gett resultat och man ser en nedåtgående trend for kväve i våra vattendrag, trenden är inte lika tydlig for fosfor. Vi har sett att en bra hantering av dagvatten ger effekt på bottenfaunan i små vattendrag. Enligt vattendirektivet behöver medlemsstaterna använda prissättning som verktyg for att bevara vattenresurser. Vattenmyndigheten säger i förslaget att principen är att förorenaren ska betala (PPP). Det finns behov av ett nationellt finansieringssystem som ger möjlighet att finansiera åtgärder där utsläppen är kollektiva eller inte kan kopplas till en specifik källa, exempelvis fororenad mark. Annars är risken att bördan faller på kommunerna. Kommunen menar att det är angeläget att ett sådant system utvecklas. Förvaltningsplanen Kommunen tycker att forvallningsplanen sammanfattar förvaltningsplanen vattenförvaltningsarbetet på ett tydligt och överskådligt sätt. VISS (Vatten Informations System Sverige, en databas med vattenkarta) är ett till stor del användbart verktyg som ger oss värdefull information i vårt arbete. VISS är dock svårt att använda for sällananvändama. Materialet är omfattande och bör kornprimeras for att det ska läsas av fler. Åtgärdsprogrammet Det är i de flesta fall tydligt hur olika myndigheters åtgärder hänger ihop med varandra och vilken myndighet som ansvarar for vilken åtgärd. Ett exempel är att kommunernas åtgärd 7, som kopplar till PBL och kravet på att följa rniljökvalitetsnormerna, tydligt hänger ihop med Boverkets åtgärd l och länsstyrelsernas åtgärd 8. För de åtgärder som gäller prövning och tillsyn är det på den övergripande nivån huvudsakligen tydligt vilka fysiska åtgärder åtgärden ska leda till, och i de flesta fall vem som ansvarar för vad. I kommunernas åtgärd 2 respektive 4 finns dock en otydlighet i forväntningen på kommunen, se nedan. För de åtgärder som gäller planering och prövning samt fysiska åtgärder for minskad miljöpåverkan finns fler frågetecken. För kommunernas åtgärd 5, om fysiska åtgärder, är det inte tydligt vad som ska göras. Inte heller ansvaret är tydligt. Det är inte lätt att följa kopplingen från den övergripande åtgärdsnivån ner till den geografiskt mer detaljerade. Vi uppfattar fårslagen per åtgärdsområde mer som ett påbörjat arbete än som ett komplett material. Det är inte tydligt hur man har kommit fram till just den foreslagna volymen av respektive åtgärd. Det framgår till en del men inte i detalj var åtgärderna ska genomföras for att Utdragsbestyrkande
ID BJUVS 15 MKN ska nås. Framförallt saknas resurser for att åtgärder ska kunna genomföras. Kommunen anser att det behövs medel och juridiska förutsättningar. Idag fi1ms det inget hinder för att plöja ända fram till ett vattendrag eller att odla och plöja översvämningsbenägna marker intill vattendrag. En aktivitet vore att Jordbruksverket ser över vilka behov och möjligheter som finns när det gäller detta. Kommunen ställer sig tveksam till att åtgärder lyfts fram som inte är beprövade i större skala och som inte lämpar sig överallt. Det är exempelvis inte säkerställt att strukturkalkning och musselodling lämpar sig for lokala förhållanden. Vi ser gärna att fler åtgärder tas upp och betonas, exempelvis odling med reducerad eller plöjningsfri bearbetning, som endast nämns flyktigt i samrådsmaterialet Det framgår inte tydligt vad som behöver göras for att folja MKN. Vi ser att det saknas åtgärder under kommunernas åtgärd 5, 7 och 9, se nedan. Konkreta exempel kan underlätta förståelsen av vad som behöver göras. Kommunerna, åtgärd l: Tillsyn/prövning av verksamheter/fårorenade områden enligt åtgärden utgör självklara delar av kommunens arbete. Som allt annat som ska prioriteras krävs dock resurser. Kommunerna, åtgärd 2: Kommunen tolkar den föreslagna åtgärden så att tillsynen ska öka och kommunerna kräva fler åtgärder av lantbrukarna som i sin tur minskar sina utsläpp. Så länge lantbruket foljer lagen är detta svårt. Tillfdrseln av kväve, fosfor och bekämpningsmedel via dräneringsvattnet kan inte minska genom kommunens tillsyn med de styrmedel som finns idag. För att nå dit behövs ytterligare åtgärder, exempelvis våtmarker. Kommunerna, åtgärd 3: Kommunen anser det vara en bra åtgärd att ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte följer, eller riskerar att inte folja, miljökvalitetsnormerna for vatten. Kommunerna, åtgärd 4: I Bjuv är det länsstyrelsen som har tillsynen över kommunens reningsverk och det avloppsledningsnät som transporterar spillvattnet ner till reningsverket. Det är otydligt om begreppet avloppsledningsnät här även omfattar dagvattenledningar. Dagvattenledningsnät som avvattnar detalj planelagt område är avloppsvatten. Om åtgärden innefattar dagvattenledningsnätet har miljönämnden (Söderåsens Miljöforbund) en tillsynsroll, både i planskede, anläggningsskede och vidare tillsyn. Här behövs ett förtydligande. Kommunerna, åtgärd 5: Kommunen anser att åtgärden ska strykas. Se även synpunkter under åtgärd 2. Det är inte rimligt att kommunerna ska ansvara för jordbrukets utsläpp från åkermark. Den i svensk vattenförvaltning gällande princip att rikta åtgärder mot myndigheter och kommuner som i sin tur genom styrmedel, tillsyn och prövning ser till att fysiska åtgärder vidtas, fungerar inte här. Tillforseln av f}jt; Utdragsbestyrkande
IHBJUVS (_[J 20 15-04-29 16 kväve, fosfor och bekämpningsmedel via dräneringsvattnet kan inte mins~a genom kommunens tillsyn med de styrmedel som finns idag. Kommuner har visserligen tillsyn över delar av jordbruksverksamhelen, men inte över den del som står för den största andelen av övergödningen, nämligen näringsläckage från odlad mark. Så länge lantbruket följer lagen behövs ytterligare åtgärder för att näringsläckaget ska minska, exempelvis våtmarker. Den föreslagna åtgärden frångår PPP (förorenaren betalar) och den rimliga principen att utsläpp ska åtgärdas så nära källan som möjligt. Åtgärden är också otydlig i fråga om vilka åtgärder man faktiskt avser. Det ges bara några exempel. Musselodling är en metod som inte är prövad i större omfattning och som inte lämpar sig för alla områden. I Östersjön kan isbildning vara ett problem, På andra ställen kan vindar och strömmar försvåra odlingen. Bottnarna under musselodlingarna påverkas lokalt. De skördade mussloma blir så pass små att de inte kan användas som människoföda utan får tas om hand på annat sätt, vilket också är en fråga som ska lösas praktiskt. Särskilt anmärkningsvärd är åtgärden med tanke på att det kommande landsbygdsutvecklingsstödet har stramats upp och att det inte längre kommer att vara tillåtet att gå in med kommunala medel som medfinansiering av våtmarker. Bjuv har, för att driva våtmarksarbetet framåt, stöttat arbetet med anläggning av våtmarker.. Det arbetet bygger på frivillighet hos markägarna och ger inte fullt ut möj-lighet att styra åtgärder till de platser där de ger största möjliga nytta, annat än indirekt genom LBU-stöden (EU:s landsbygdsprograrn). Samma förhållande gäller rådgivning inom Greppa näringen. Åtgärder som leder till fysiska resultat tror vi är: - att avsätta ekonomiska resurser för planering och genomförande av fysiska vattenåtgärder -att också länsstyrelsen bedriver rådgivning för våtmarker och motsvarande åtgärder - införande av ett finansieringssystem för åtgärder, till exempel avgifter inom jordbruket som finansierar den typ av fysiska åtgärder som föreslås i åtgärd 5, eller åtgärder mot föroreningar där en enskild verksamhetsutövare inte kan pekas ut - förbud mot plöjning av åkem1ark som ofta översvämmas - stöd till skörd av vegetation i våtmarker -anläggning av bevattningsdammar som alternativ till uttag ur vattendrag Vi föreslår att åtgärdsprogrammet kompletteras med åtgärder med denna inriktning. Kommunerna, åtgärd 6: Kommunen instämmer i behovet av att säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen. Utdragsbestyrkande
BJUVS 17 Kommunerna, åtgärd 7: Kommunen tycker det är angeläget att planering och prövning görs på ett sätt som bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten följ s. Att det är svårt att i praktiken beror på flera saker: l. Miljökvalitetsnormerna är till sin karaktär svåra att tillämpa i det löpande arbetet. Det är svårt att bedöma såväl befintlig status som eventuell påverkan. eftersom MKN är sammansatt av så många komponenter och eftersom man inte har bestämda värden på utgående vatten (till exempel dagvatten) att arbeta efter, utan bedömer tillståndet i recipienten. 2. De juridiska möjligheterna att i detaljplan reglera dagvattenrenande åtgärder är inte tydliga. Här finns ett fortsatt behov av klara besked. 3. Effekten av enskilda planer och beslut är ofta begränsade och det finns sällan skäl att återkalla en detaljplan eller ett beslut med hänvisning till mkn vatten. De kumulativa effekterna är svårbedömda. Det behövs ett större perspektiv för att få grepp om de samlade effekterna på vatten. 4. Kommunen efterlyser en större inriktning på urbana miljöer Det finns ett fortsatt stort behov av tydliga riktlinjer för att åtgärden ska kunna genomföras i praktiken och fullt ut. Den vägledning (länsstyrelserna åtgärd 8, Bo verket åtgärd l) som andra myndigheter har som åtgärd att ta fram hade behövt tas fram redan under foregående forvalt-ningscykel. De åtgärder som kan genomföras är oftast kopplade till en kostnad. Otydligheter i tillämpningen av PBL om t ex vilka krav som kan läggas på fastighetsägaren/exploatören gör att kostnaden ofta faller på kommunen. Detta gör att det i vissa fall kan bli orimligt att tillåta exploatering ur ett kostnadsperspektiv. Kommunens möjlighet att genom planbestämmelse reglera t ex omhändertagande av dagvatten så att kostnaden för åtgärden faller på exploatören är otydlig. Vad som kan regleras och hur bestämmelsen i så fall ska utformas behöver tydliggöras. Åtgärder blir ofta en fråga om exploatörens goda vilja; det är exempelvis mycket svårt att peka på en enskild källa när dagvatten är förorenat, och därför svårt att lägga en stor åtgärdskostnad på en enskild exploatör/fastighetsägare. Frågan om dagvatten är aktuell även inom gällande planer då hård g öring av mark oftast inte är lovpliktigt Ä ven i bygglovsärenden, inom framfor allt äldre planer, skulle en vägledning för bedömning av dagvatten vara värdefullt. Kommunerna, åtgärd 8: Begreppet "vatten- och avloppsvattenplaner" är inte helt tydligt. Länsstyrelsen i Skåne har konkretiserat begreppet genom att ta fram en lista på vad en sådan plan ska innehålla. Kommunala vatten- och avloppsvattenplaner bör omfatta en strategi för hur hänsyn tas till miljökvalitetsnormer för vatten i prövning och fysisk planering. Just för detta behövs vägledning, se åtgärd 7. Kommunerna, åtgärd 9: Det är viktigt att förbättra vattendragens så kallade konnektivitet, så att vi håller fritt där vi har mänskligt hinder i form av exempelvis en vägtrumma. Utdragsbestyrkande
I BJUVS 20 15-04-29 18 För att den föreslagna åtgärden ska kunna utvidgas till att omfatta även andra vandringshinder på ett sät1 som gynnar alla fiskarter behövs en tydlig vägledning och en klar definition av vad ett vandringshinder är liksom vilka krav olika fiskarter har. Just fiskevård omgärdas av bestämda uppfattningar som ofta går isär. Det som är ett vandringshinder enligt en fiskevårdsexpert är det inte för en annan. Åtgärder för att gynna groddjur (exempelvis grodtunnlar) saknas i förslaget. Miljökvalitetsnormer Det framgår inte helt tydligt hur miljökvalitetsnormerna för vatten är satta. Att MKN är sammansatta av fl era parametrar gör dem svåra att tillämpa. Än svårare blir de eftersom men ska bedöma risken att MKN inte kan följas i recipienten. Det är enklare att förstå när en halt i vatten eller luft, eller en bullernivå, inte för överskridas. Samhällsekonomisk konsekvensanalys Vi menar att det är viktigt och bra att det gj orts en samhållsekonomisk analys av föreslagna åtgärder. Eftersom Sverige har ett uppdrag att nå god status behöver Vattenmyndigheterna visa på vilka kostnaderna är. Det är däremot inte lätt att se vilka och vems kostnader som egentligen ingår i kostnadsberäkningen. De samhällsekonomiska konsekvenserna av styrmedlen framgår endast till en liten del. För Råån anges till exempel ett åtgärdsbehov på 70 hektar våtmarker med en totalkostnad l l 00 000 kr. 4400 meter tvåstegsdiken föreslås till en kostnad av 190 000 kr. 12 hektar dagvattendammar föreslås till en total kostnad av 2 200 000 kr. Här är det oklart hur kostnaden har räknats fram, men det är uppenbart att den angivna summan bara täcker en bråkdel av den verkliga anläggningskostnaden. Andra kostnader, exempelvis för projektering och skördebortfall, förefaller också li gga utanför uppskattningen. Det gör att vilken kostnad och för vem är inte tydligt på den detaljerade nivån. Övrigt om dokumentens upplägg Bjuv tillhör två vattendistrikt Att samrådsmaterialets upplägg ski ljer sig åt mellan di strikten försvårar vår läsning. Åtgärdsprogrammen per avrinningsområde skiljer sig åt i upplägg. För Södra Östersjön finns en samhällsekonomisk konsekvensanalys på hemsidan, men inte för Västerhavet. Det gör materialet svårare och mer tidskrävande att navigera i. Ordrörandes forslag till beslut Ordförande föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att besvara remissen enligt ovan. Arbetsutskottets beslut beslutar att besvara remissen enligt ovan. Utdragsbestyrkande