Anders Månsson (S), ordförande Christer Landin (S) Niklas Svalö (S) Stig Lundblad (C) Ninnie Lindell (M)

Transkript

1 1(39) Plats och tid Gruesalen, Bjuv, kl Beslutande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Tjänstemän Anders Månsson (S), ordförande Christer Landin (S) Niklas Svalö (S) Stig Lundblad (C) Ninnie Lindell (M) Christer Pålsson, kommunchef Staffan Persson, teknisk specialist, 64, Jarl Gustavsson, planeringschef, Susan Elmlund, sekreterare Övriga Cecilia Holmblad, renhållningschef NSR, 64 Angelika Blom, avfallsstrateg NSR, 64 Justering Justerare Tid och plats Ninnie Lindell (M) Omedelbar justering Justerade paragrafer Underskrifter Sekreterare Susan Elmlund Ordförande Anders Månsson (S) Justerande Ninnie Lindell (M)

2 2 ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Beslutande organ Sammanträdesdatum Datum när anslaget sätts upp Datum när anslaget tas ned Förvaringsplats för protokollet Kommunstyrelsens förvaltning, Mejerigatan, Bjuv Underskrift Susan Elmlund

3 3 Innehåll Ksau Fastställande av dagordning... 4 Ksau 64 Ks Information om uppföljning av avfallsplan Ksau 65 Ks Optionsavtal för småhustomter Slutstycket Bjuv... 6 Ksau 66 Ks Fritt bussåkande i Bjuvs kommun... 8 Ksau 67 Ks Yttrande över åtgärdsprogram för Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt Ksau 68 Ks Yttrande över planprogram för centrala Billesholm Ksau 69 Ks Yttrande över detaljplan för centrala Bjuv Ksau 70 Ks Yttrande över detaljplan för Hyllinge 36:3, Lydinge golfbana Ksau 71 Ks Ändring av förbundsordning för Söderåsens miljöförbund Ksau 72 Ks NSVA: förslag till nya avtalskunder för VA-anslutning utanför verksamhetsområde; Böketoftavägen 74, 76, 80a och 80b samt Mörshög 3: Ksau 73 Ks NSVA: Omprioriteringsbeslut för reinvestering i bärarmaterial till denitrifikationssteget vid Ekebro reningsverk Ksau 74 Ks Taxor på kommunens idrottsanläggningar samt regler för föreningsbidrag Ksau 75 Ks Förslag på intern kontrollplan 2015 för kommunstyrelsen Ksau 76 Ks Utredning angående fritt inträde på friluftsbadet i Bjuv Ksau 77 Ks Övergripande dokument för reglementen och delegationsordningar i Bjuvs kommun Ksau 78 Ks Reglemente för barn- och utbildningsnämnden Ksau 79 Ks Förslag till svar på motion från Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M): borgerliga vigselförrättare. 37 Ksau 80 Ks Årsredovisning Söderåsens miljöförbund

4 4 Ksau 63 Fastställande av dagordning Sammanfattning Föreligger förslag till dagordning daterad Arbetsutskottets beslut beslutar enligt föreslagen dagordning.

5 5 Ksau 64 Ks Information om uppföljning av avfallsplan 2014 Sammanfattning Renhållningschef Cecilia Holmblad och avfallsstrateg Angelika Blom, både från NSR, informerade om uppföljning en avfallsplan Bjuvs kommun visar i särklass bäst resultat bland NSR:s ägarkommuner. Beslutsunderlag Uppföljning av avfallsplaner i NSR:s ägarkommuner 2014 Ordförandes förslag till arbetsutskottets beslut Ordförande föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att tacka för informationen. Arbetsutskottets beslut beslutar att tacka för informationen.

6 6 Ksau 65 Ks Optionsavtal för småhustomter Slutstycket Bjuv Sammanfattning Flexibla Hus arbetar med bostadsrättsföreningar inom småhusområden. De är intresserade av att bilda en bostadsrättsförening inom tomtområdet Slutstycket i Bjuv för tio tomter. Ett optionsavtal har tagits fram som ger bolaget rätt marknadsföra tio tomter t.o.m. oktober Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse med bilaga, Christer Pålsson och Jarl Gustavsson, Ärendet Flexibla Hus arbetar tillsammans med LB Hus med att ta fram intressanta områden där bostadsrätt kan vara lämpligt. De är intresserade av att marknadsföra tio tomter inom Slutstycket på Brogårda i Bjuv för att därefter bilda bostadsrättsförening och bebygga tomterna. Avtal har tagits fram. De viktigaste punkterna är följande: 1 Optionsrätt till småhustomter Här redovisas att Flexibla Hus erhåller optionsrätt till tio småhustomter, se kartbilaga, fram t.o.m. oktober Optionsrättens innebörd Bolaget kommer att marknadsföra en villagrupp som är avsedd för bostadsrätter inom området. De har ensamrätt förvärva tomterna under optionstiden. 3 Skyltning Bolaget har rätt sätta upp reklamskyltar. De kommer även att marknadsföra området på flera sätt, vilket är en fördel för försäljning av övriga tomter inom området. 4 Överlåtelsepris Kommunens normala tomtpris kommer att gälla vid försäljning. I bilaga redovisas också en bild på tilltänkt hustyp med situationsplan. Ordförandes förslag till beslut Ordförande föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta godkänna optionsavtalet med Flexibla Hus om ensamrätt förvärva tio småhustomter t.o.m. oktober 2015 samt att uppdraga åt kommunstyrelsens ordförande och planeringschefen eller deras resp. ställföreträdare att underteckna avtalet för kommunens räkning.

7 7 Arbetsutskottets beslut beslutar godkänna optionsavtalet med Flexibla Hus om ensamrätt förvärva tio småhustomter t.o.m. oktober 2015 samt att uppdraga åt kommunstyrelsens ordförande och planeringschefen eller deras resp. ställföreträdare att underteckna avtalet för kommunens räkning.

8 8 Ksau 66 Ks Fritt bussåkande i Bjuvs kommun Sammanfattning För att förbättra möjligheterna för kommuninvånarna att nå olika delar av kommunen bör fri busstrafik införas inom Bjuvs kommun. Speciellt ungdomar och äldre skulle gynnas av förslaget. Ur klimatsynpunkt är det dessutom viktigt att införa konkreta åtgärder som gör att busstrafik kan bli ett reellt alternativ till bilen för stora grupper av befolkningen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Christer Pålsson och Jarl Gustavsson, Ärendet För Bjuvs kommun är ett klimatsmart resande viktigt. Bjuvs kommun har under 2014 köpt till ytterligare trafik från Skånetrafiken utöver vad som tidigare tillköpts. Det senaste tillköpet gäller fyra fasta turer på linje 250 mellan Bjuv och Ekeby tur och retur lördagar och söndagar. Enligt Skånetrafiken fanns ingen trafikekonomi i förslaget, varför denna trafik måste hanteras som ett tillköp, det vill säga Bjuvs kommun betalar bruttokostnad kr per helår minus intäkterna från resenärerna. För att ytterligare öka resandet med kollektivtrafik inom Bjuvs kommun är en möjlighet att införa fria resor. Ett alternativ kan vara att alla bussresor inom kommunen ska vara gratis. Ett annat alternativ kan vara att införa fria resor under lördag och söndag samt några dubbelturer Bjuv- Ekeby under måndag fredag utanför rusningstrafik. Därvid skulle en tur på förmiddagen kunna passa badets öppning kl. 10 på förmiddagen. En sådan tur kan också nyttjas av många andra resenärer med andra resbehov. En annan dubbeltur skulle kunna gå kl innan kvällsrusningen. I båda alternativen borde samtliga resor med närtrafiken vara fria. De båda alternativen bör utredas av Skånetrafiken. Viktiga frågor är därvid hur Skånetrafiken ska kunna svara upp emot det ökande resandet. En annan fråga är kostnadsbilden- hur ska kostnaderna fördelas mellan Skånetrafik och kommun och hur stor blir kostnaden i de olika alternativen? Ordförandes förslag till beslut Ordförande förslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att till Skånetrafikens framföra att Bjuvs kommun vill ha utrett konsekvenserna av ett införande av fri busstrafik i Bjuvs kommun enligt angivna alternativ för ett införande under 2015.

9 9 Arbetsutskottets beslut beslutar att till Skånetrafikens framföra att Bjuvs kommun vill ha utrett konsekvenserna av ett införande av fri busstrafik i Bjuvs kommun enligt angivna alternativ för ett införande under 2015.

10 10 Ksau 67 Ks Yttrande över åtgärdsprogram för Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt Sammanfattning Vattenmyndigheterna genomför samråd från den 1 november 2014 till den 30 april 2015 om Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer och Förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för Sveriges fem vattendistrikt. Den nya förvaltningsplanen och det nya åtgärdsprogrammet kommer att gälla för kommande förvaltningscykel Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Christer Pålsson och Jarl Gustavsson, Ärendet Vattenmyndigheterna genomför samråd från den 1 november 2014 till den 30 april 2015 om Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer och Förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för Sveriges fem vattendistrikt. Den nya förvaltningsplanen och det nya åtgärdsprogrammet kommer att gälla för kommande förvaltningscykel Den förra cykeln påbörjades 2009 och avslutas i år, Vattenmyndigheten har konstaterat att under föregående förvaltningscykel har ingen förbättring skett i de fem vattendistrikten samt att åtgärdsbehovet fortfarande är stort. Vattenmyndigheterna önskar ta del av synpunkter avseende förslaget till åtgärdsprogram, förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer med mera. Med vattenförvaltningen avses det svenska genomförandet av vattendirektivet. Direktivet syftar i korthet till att god ekologisk, kemisk och kvantitativ status ska uppnås i alla Europas vatten. Under en så kallad förvaltningscykel beskrivs vattenförekomsternas status, miljökvalitetsnormer slås fast, åtgärdsprogram antas för att nå miljökvalitetsnormerna, miljöövervakning bedrivs och en rapportering görs till EU av hur arbetet fortskrider. De vattenutmaningar som Vattenmyndigheten främst lyfter fram för Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt är att minska övergödningen, säkra dricksvattenförsörjningen, minska miljögifterna samt öppna vandringvägar och minska den fysiska påverkan (såsom uträtning och fördjupning). Förvaltningsplanen innehåller en sammanfattande redogörelse för vattenförhållandena och kvaliteten på vattenmiljön i distriktet. Den beskriver vad som gjorts under föregående förvaltningscykel och inriktningen för kommande arbete i vattendistriktet.

11 11 Åtgärdsprogrammet riktar sig till myndigheter och kommuner och anger vilka åtgärder som behöver genomföras, dels på distriktsnivå, dels på avrinningsområdesnivå. En viktig målsättning är att det ska vara tydligt vem som behöver göra vad och var för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas på ett kostnadseffektivt sätt. Miljökvalitetsnormerna (MKN) anger vilken kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Förslaget till miljökvalitetsnormer baseras på statusklassificeringen samt en bedömning av möjligheterna att uppnå god status inom utsatt tid. Miljökvalitetsnormerna är utgångspunkten för de föreslagna åtgärderna i åtgärdsprogrammet. Miljökonsekvensbeskrivningen är en generell och övergripande beskrivning av de miljökonsekvenser som det föreslagna åtgärdsprogrammet väntas få. Nytt för denna förvaltningscykel är en samhällsekonomisk konsekvensanalys. Vattenmyndighetens frågor De frågor Vattenmyndigheten framförallt önskar få svar på är Åtgärdsprogrammet Framgår det vilka fysiska åtgärder i miljön som åtgärderna (styrmedlen) i åtgärdsprogrammet ska leda till? Framgår det vem/vilka som behöver genomföra åtgärderna för att följa miljökvalitetsnormerna? Framgår det vad som behöver göras för att följa miljökvalitetsnormerna? Framgår det hur åtgärderna ska göras för att följa miljökvalitetsnormerna? Framgår det var åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna? Framgår det när åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna? Saknas det åtgärder, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem? Framgår det vilka de samhällsekonomiska konsekvenserna är av styrmedlen? Framgår det vilka viktiga aktiviteter som behöver genomföras för att åtgärdsprogrammet i sin tur ska kunna genomföras och av vem dessa behöver genomföras? Saknas det aktiviteter för att åtgärdsprogrammet ska kunna genomföras, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem? Förvaltningsplanen Ger förvaltningsplanen, åtgärdsprogrammet (inklusive bilagor) och VISS dig den information du behöver för ditt arbete? Vad borde kompletteras? Sammanfattar förvaltningsplanen vattenförvaltningsarbetet på ett bra sätt? Vad kan förbättras? Framgår det hur Miljökvalitetsnormerna för vatten är satta?

12 12 Miljökonsekvensbeskrivningen Beskriver miljökonsekvensbeskrivningen miljökonsekvenserna på ett ändamålsenligt sätt? Finns det något du anser behöver kompletteras, och i så fall vad och varför? Föreslagna åtgärder De nio åtgärder som kommunerna föreslås ansvara för är 1. Kommunerna behöver inom sin tillsyn och prövning av - miljöfarlig verksamhet och andra verksamheter ställa sådana krav så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs, - förorenade områden särskilt prioritera och ställa krav på utredningar och åtgärder så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. 2. Kommunerna behöver bedriva tillsyn så att - utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas i de vattenförekomster där jordbruk bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs eller riskerar att inte följas, - tillförseln av växtskyddsmedel minskar till vatten inom områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten så att god kemisk status och god ekologisk status kan uppnås, 3. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. 4. Kommunerna behöver genomföra tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk och införa krav på ökad rening, eller på annat sätt minimera utsläpp, som bidrar till att vattenförekomster inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. 5. Kommunerna behöver minska närsaltsbelastningen, i de fall åtgärder rörande enskilda avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk och liknande inte fullt kan bidra till att uppnå betinget avseende kväve och fosfor, genom att - inom sina ansvarsområden genomföra kompletterande åtgärder så som odling och/eller skörd av marina substrat, behandling/hantering av näringsbelastade sediment, biomanipulation eller motsvarande, - inom havsplaneringen utse områden särskilt prioriterade för näringsreducerande åtgärder och i dessa prioritera etablering av exempelvis storskaliga musselodlingar. 6. Kommunerna behöver säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Kommunerna behöver särskilt

13 13 - inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för nuvarande och framtida, allmänna och enskilda dricksvattentäkter, göra en översyn av vattenskyddsområden som inrättats före miljöbalkens infö-rande och vid behov revidera skyddsområdets avgränsningar och tillhörande föreskrifter så att tillräckligt skydd uppnås - bedriva systematisk och regelbunden tillsyn på både allmänna och enskilda dricksvattentäkter, som försörjer fler än 50 personer eller där vattentäktens uttag är mer än 10 m3/dag, - uppdatera översiktsplanerna med regionala vattenförsörjningsplaner, - se till så att samtliga allmänna yt-och grundvattentäkter har tillstånd för vattenuttag, särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. 7. Kommunerna behöver utveckla sin översikts- och detaljplanering och prövning enligt plan- och bygglagen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Åtgärden behöver genomföras efter samråd med länsstyrelserna. 8. Kommunerna behöver utveckla vatten- och avloppsvattenplaner särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden behöver genomföras efter samverkan med länsstyrelserna. 9. Kommunerna behöver inventera, planera och genomföra åtgärder mot vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten i det kommunala vägnätet, särskilt i områden med vattenförekomster där vandringshinder bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs. Förslagen till förvaltningsplan, åtgärdsprogram med flera dokument för Södra Östersjöns vattendistrikt finns i sin helhet på dialog/samrad-infor-storre-beslut/samrad-forvaltningscykeln /pages/default.aspx Synpunkter Materialet är mycket omfattande. Kommunen har framförallt granskat åtgärdsprogrammet och de nio åtgärder som på en övergripande nivå riktar sig till kommunerna. I huvudsak anser kommunen att det är ett väl genomarbetat material och bra åtgärder som föreslås. Vi konstaterar dock att under de år som vattenförvaltningen pågått i Sverige har den administrativa delen av arbetet

14 14 (databaser, statusbedömningar, utredningar och framställande av dokument) blivit allt tyngre medan de praktiska åtgärderna fortfarande är förhållandevis få. För de stora utmaningarna såsom övergödning, miljögifter och fysiska förändringar vet vi ofta vad som behöver göras men saknar resurser. Nu behövs en förskjutning från tung administration och utredande till faktiska fysiska åtgärder. Bjuv har arbetat med vattenfrågor under många års tid. Vi har genom vår delaktighet i vattendragsförbund/vattenråd bidragit till nya våtmarker. De genomförda åtgärderna har gett resultat och man ser en nedåtgående trend för kväve i våra vattendrag, trenden är inte lika tydlig för fosfor. Vi har sett att en bra hantering av dagvatten ger effekt på bottenfaunan i små vattendrag. Enligt vattendirektivet behöver medlemsstaterna använda prissättning som verktyg för att bevara vattenresurser. Vattenmyndigheten säger i förslaget att principen är att förorenaren ska betala (PPP). Det finns behov av ett nationellt finansieringssystem som ger möjlighet att finansiera åtgärder där utsläppen är kollektiva eller inte kan kopplas till en specifik källa, exempelvis förorenad mark. Annars är risken att bördan faller på kommunerna. Kommunen menar att det är angeläget att ett sådant system utvecklas. Förvaltningsplanen Kommunen tycker att förvaltningsplanen sammanfattar förvaltningsplanen vattenförvaltningsarbetet på ett tydligt och överskådligt sätt. VISS (Vatten Informations System Sverige, en databas med vattenkarta) är ett till stor del användbart verktyg som ger oss värdefull information i vårt arbete. VISS är dock svårt att använda för sällananvändarna. Materialet är omfattande och bör komprimeras för att det ska läsas av fler. Åtgärdsprogrammet Det är i de flesta fall tydligt hur olika myndigheters åtgärder hänger ihop med varandra och vilken myndighet som ansvarar för vilken åtgärd. Ett exempel är att kommunernas åtgärd 7, som kopplar till PBL och kravet på att följa miljökvalitetsnormerna, tydligt hänger ihop med Boverkets åtgärd 1 och länsstyrelsernas åtgärd 8. För de åtgärder som gäller prövning och tillsyn är det på den övergripande nivån huvudsakligen tydligt vilka fysiska åtgärder åtgärden ska leda till, och i de flesta fall vem som ansvarar för vad. I kommunernas åtgärd 2 respektive 4 finns dock en otydlighet i förväntningen på kommunen, se nedan. För de åtgärder som gäller planering och prövning samt fysiska åtgärder för minskad miljöpåverkan finns fler frågetecken. För kommunernas åtgärd 5, om fysiska åtgärder, är det inte tydligt vad som ska göras. Inte heller ansvaret är tydligt. Det är inte lätt att följa kopplingen från den övergripande åtgärdsnivån ner till den geografiskt mer detaljerade. Vi uppfattar förslagen per åtgärdsområde mer som ett påbörjat arbete än som ett komplett material. Det är inte tydligt hur man har kommit fram till just den föreslagna volymen av respektive åtgärd. Det framgår till en del men inte i detalj var åtgärderna ska genomföras för att

15 15 MKN ska nås. Framförallt saknas resurser för att åtgärder ska kunna genomföras. Kommunen anser att det behövs medel och juridiska förutsättningar. Idag finns det inget hinder för att plöja ända fram till ett vattendrag eller att odla och plöja översvämningsbenägna marker intill vattendrag. En aktivitet vore att Jordbruksverket ser över vilka behov och möjligheter som finns när det gäller detta. Kommunen ställer sig tveksam till att åtgärder lyfts fram som inte är beprövade i större skala och som inte lämpar sig överallt. Det är exempelvis inte säkerställt att strukturkalkning och musselodling lämpar sig för lokala förhållanden. Vi ser gärna att fler åtgärder tas upp och betonas, exempelvis odling med reducerad eller plöjningsfri bearbetning, som endast nämns flyktigt i samrådsmaterialet. Det framgår inte tydligt vad som behöver göras för att följa MKN. Vi ser att det saknas åtgärder under kommunernas åtgärd 5, 7 och 9, se nedan. Konkreta exempel kan underlätta förståelsen av vad som behöver göras. Kommunerna, åtgärd 1: Tillsyn/prövning av verksamheter/förorenade områden enligt åtgärden utgör självklara delar av kommunens arbete. Som allt annat som ska prioriteras krävs dock resurser. Kommunerna, åtgärd 2: Kommunen tolkar den föreslagna åtgärden så att tillsynen ska öka och kommunerna kräva fler åtgärder av lantbrukarna som i sin tur minskar sina utsläpp. Så länge lantbruket följer lagen är detta svårt. Tillförseln av kväve, fosfor och bekämpningsmedel via dräneringsvattnet kan inte minska genom kommunens tillsyn med de styrmedel som finns idag. För att nå dit behövs ytterligare åtgärder, exempelvis våtmarker. Kommunerna, åtgärd 3: Kommunen anser det vara en bra åtgärd att ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. Kommunerna, åtgärd 4: I Bjuv är det länsstyrelsen som har tillsynen över kommunens reningsverk och det avloppsledningsnät som transporterar spillvattnet ner till reningsverket. Det är otydligt om begreppet avloppsledningsnät här även omfattar dagvattenledningar. Dagvattenledningsnät som avvattnar detaljplanelagt område är avloppsvatten. Om åtgärden innefattar dagvattenledningsnätet har miljönämnden (Söderåsens Miljöförbund) en tillsynsroll, både i planskede, anläggningsskede och vidare tillsyn. Här behövs ett förtydligande. Kommunerna, åtgärd 5: Kommunen anser att åtgärden ska strykas. Se även synpunkter under åtgärd 2. Det är inte rimligt att kommunerna ska ansvara för jordbrukets utsläpp från åkermark. Den i svensk vattenförvaltning gällande princip att rikta åtgärder mot myndigheter och kommuner som i sin tur genom styrmedel, tillsyn och prövning ser till att fysiska åtgärder vidtas, fungerar inte här. Tillförseln av

16 16 kväve, fosfor och bekämpningsmedel via dräneringsvattnet kan inte minska genom kommunens tillsyn med de styrmedel som finns idag. Kommuner har visserligen tillsyn över delar av jordbruksverksamheten, men inte över den del som står för den största andelen av övergödningen, nämligen näringsläckage från odlad mark. Så länge lantbruket följer lagen behövs ytterligare åtgärder för att näringsläckaget ska minska, exempelvis våtmarker. Den föreslagna åtgärden frångår PPP (förorenaren betalar) och den rimliga principen att utsläpp ska åtgärdas så nära källan som möjligt. Åtgärden är också otydlig i fråga om vilka åtgärder man faktiskt avser. Det ges bara några exempel. Musselodling är en metod som inte är prövad i större omfattning och som inte lämpar sig för alla områden. I Östersjön kan isbildning vara ett problem. På andra ställen kan vindar och strömmar försvåra odlingen. Bottnarna under musselodlingarna påverkas lokalt. De skördade musslorna blir så pass små att de inte kan användas som människoföda utan får tas om hand på annat sätt, vilket också är en fråga som ska lösas praktiskt. Särskilt anmärkningsvärd är åtgärden med tanke på att det kommande landsbygdsutvecklingsstödet har stramats upp och att det inte längre kommer att vara tillåtet att gå in med kommunala medel som medfinansiering av våtmarker. Bjuv har, för att driva våtmarksarbetet framåt, stöttat arbetet med anläggning av våtmarker.. Det arbetet bygger på frivillighet hos markägarna och ger inte fullt ut möj-lighet att styra åtgärder till de platser där de ger största möjliga nytta, annat än indirekt genom LBU-stöden (EU:s landsbygdsprogram). Samma förhållande gäller rådgivning inom Greppa näringen. Åtgärder som leder till fysiska resultat tror vi är: - att avsätta ekonomiska resurser för planering och genomförande av fysiska vattenåtgärder - att också länsstyrelsen bedriver rådgivning för våtmarker och motsvarande åtgärder - införande av ett finansieringssystem för åtgärder, till exempel avgifter inom jordbruket som finansierar den typ av fysiska åtgärder som föreslås i åtgärd 5, eller åtgärder mot föroreningar där en enskild verksamhetsutövare inte kan pekas ut - förbud mot plöjning av åkermark som ofta översvämmas - stöd till skörd av vegetation i våtmarker - anläggning av bevattningsdammar som alternativ till uttag ur vattendrag Vi föreslår att åtgärdsprogrammet kompletteras med åtgärder med denna inriktning. Kommunerna, åtgärd 6: Kommunen instämmer i behovet av att säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen.

17 17 Kommunerna, åtgärd 7: Kommunen tycker det är angeläget att planering och prövning görs på ett sätt som bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Att det är svårt att i praktiken beror på flera saker: 1. Miljökvalitetsnormerna är till sin karaktär svåra att tillämpa i det löpande arbetet. Det är svårt att bedöma såväl befintlig status som eventuell påverkan eftersom MKN är sammansatt av så många komponenter och eftersom man inte har bestämda värden på utgående vatten (till exempel dagvatten) att arbeta efter, utan bedömer tillståndet i recipienten. 2. De juridiska möjligheterna att i detaljplan reglera dagvattenrenande åtgärder är inte tydliga. Här finns ett fortsatt behov av klara besked. 3. Effekten av enskilda planer och beslut är ofta begränsade och det finns sällan skäl att återkalla en detaljplan eller ett beslut med hänvisning till mkn vatten. De kumulativa effekterna är svårbedömda. Det behövs ett större perspektiv för att få grepp om de samlade effekterna på vatten. 4. Kommunen efterlyser en större inriktning på urbana miljöer Det finns ett fortsatt stort behov av tydliga riktlinjer för att åtgärden ska kunna genomföras i praktiken och fullt ut. Den vägledning (länsstyrelserna åtgärd 8, Boverket åtgärd 1) som andra myndigheter har som åtgärd att ta fram hade behövt tas fram redan under föregående förvalt-ningscykel. De åtgärder som kan genomföras är oftast kopplade till en kostnad. Otydligheter i tillämpningen av PBL om t ex vilka krav som kan läggas på fastighetsägaren/exploatören gör att kostnaden ofta faller på kommunen. Detta gör att det i vissa fall kan bli orimligt att tillåta exploatering ur ett kostnadsperspektiv. Kommunens möjlighet att genom planbestämmelse reglera t ex omhändertagande av dagvatten så att kostnaden för åtgärden faller på exploatören är otydlig. Vad som kan regleras och hur bestämmelsen i så fall ska utformas behöver tydliggöras. Åtgärder blir ofta en fråga om exploatörens goda vilja; det är exempelvis mycket svårt att peka på en enskild källa när dagvatten är förorenat, och därför svårt att lägga en stor åtgärdskostnad på en enskild exploatör/fastighetsägare. Frågan om dagvatten är aktuell även inom gällande planer då hårdgöring av mark oftast inte är lovpliktigt. Även i bygglovsärenden, inom framför allt äldre planer, skulle en vägledning för bedömning av dagvatten vara värdefullt. Kommunerna, åtgärd 8: Begreppet vatten- och avloppsvattenplaner är inte helt tydligt. Länsstyrelsen i Skåne har konkretiserat begreppet genom att ta fram en lista på vad en sådan plan ska innehålla. Kommunala vatten- och avloppsvattenplaner bör omfatta en strategi för hur hänsyn tas till miljökvalitetsnormer för vatten i prövning och fysisk planering. Just för detta behövs vägledning, se åtgärd 7. Kommunerna, åtgärd 9: Det är viktigt att förbättra vattendragens så kallade konnektivitet, så att vi håller fritt där vi har mänskligt hinder i form av exempelvis en vägtrumma.

18 18 För att den föreslagna åtgärden ska kunna utvidgas till att omfatta även andra vandringshinder på ett sätt som gynnar alla fiskarter behövs en tydlig vägledning och en klar definition av vad ett vandringshinder är liksom vilka krav olika fiskarter har. Just fiskevård omgärdas av bestämda uppfattningar som ofta går isär. Det som är ett vandringshinder enligt en fiskevårdsexpert är det inte för en annan. Åtgärder för att gynna groddjur (exempelvis grodtunnlar) saknas i förslaget. Miljökvalitetsnormer Det framgår inte helt tydligt hur miljökvalitetsnormerna för vatten är satta. Att MKN är sammansatta av flera parametrar gör dem svåra att tillämpa. Än svårare blir de eftersom men ska bedöma risken att MKN inte kan följas i recipienten. Det är enklare att förstå när en halt i vatten eller luft, eller en bullernivå, inte för överskridas. Samhällsekonomisk konsekvensanalys Vi menar att det är viktigt och bra att det gjorts en samhållsekonomisk analys av föreslagna åtgärder. Eftersom Sverige har ett uppdrag att nå god status behöver Vattenmyndigheterna visa på vilka kostnaderna är. Det är däremot inte lätt att se vilka och vems kostnader som egentligen ingår i kostnadsberäkningen. De samhällsekonomiska konsekvenserna av styrmedlen framgår endast till en liten del. För Råån anges till exempel ett åtgärdsbehov på 70 hektar våtmarker med en totalkostnad kr meter tvåstegsdiken föreslås till en kostnad av kr. 12 hektar dagvattendammar föreslås till en total kostnad av kr. Här är det oklart hur kostnaden har räknats fram, men det är uppenbart att den angivna summan bara täcker en bråkdel av den verkliga anläggningskostnaden. Andra kostnader, exempelvis för projektering och skördebortfall, förefaller också ligga utanför uppskattningen. Det gör att vilken kostnad och för vem är inte tydligt på den detaljerade nivån. Övrigt om dokumentens upplägg Bjuv tillhör två vattendistrikt. Att samrådsmaterialets upplägg skiljer sig åt mellan distrikten försvårar vår läsning. Åtgärdsprogrammen per avrinningsområde skiljer sig åt i upplägg. För Södra Östersjön finns en samhällsekonomisk konsekvensanalys på hemsidan, men inte för Västerhavet. Det gör materialet svårare och mer tidskrävande att navigera i. Ordförandes förslag till beslut Ordförande föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att besvara remissen enligt ovan. Arbetsutskottets beslut beslutar att besvara remissen enligt ovan.

19 19 Ksau 68 Ks Yttrande över planprogram för centrala Billesholm Sammanfattning Byggnadsnämnden har upprättat planprogram för att visa hur den fysiska planeringen i centrala Billesholm kan utvecklas. Beslutsunderlag Förslag till planprogram för centrala Billesholm, Tjänsteskrivelse, Christer Pålsson och Jarl Gustavsson, Ärendet Planprogrammet har framtagits efter dialogmöten med Billesholms invånare. Den stadsbyggnadsidé som presenteras bygger på en utveckling av Billesholms centrala stråk med nya lokaler för verksamheter och fler funktioner för nya aktiviteter och för att stärka befintliga. En viktig uppgift har varit att studera hur funktioner som kopplas till den kommande stationen ska kunna införlivas i samhället. Förslaget föreslår en småskalig förtätning av centrala Billesholm, genom att i nya lägen komplettera med lokaler för verksamheter, service, kontor och bostäder. I östra Billesholm föreslås ny bebyggelse i anslutning till gamla biblioteket och vid Kungsgården. Vid stationen planeras en multiarena för olika sporter samt parkering för de resande förutom andra funktioner som en resenär kan behöva. Synpunkter: Förslaget har många förtjänster men bör kompletteras och justeras i vissa avseenden. Ur strategisk synpunkt varit en fördel om det område där förtätningar av bostadsbebyggelse kan accepteras hade redovisats på ett övergripande sätt. Nuvarande förslag är nästan nere på detaljnivå samtidigt som det inte klart redovisas inom vilka områden bebyggelse inte kan ske pga miljöstörande verksamhet. I planförslaget lyfts fram hur viktigt det är med grönstrukturen och de offentliga rummen. Stråket längs Storgatan förbi eken och till stationsområdet på östra sidan järnvägen kan bli något mycket positivt. I programmet nämns gång- och cykelvägar och att det inte har ingått i programarbetet att studera denna fråga. Detta är en brist då ett väl fungerande gc-nät är viktigt för kommunikationen inom ett hållbart samhälle. Möjligheterna att komma fram till fots och på cykel ökar ju dessutom nu genom att en tunnel byggs under året under järnvägen i centrala Billesholm.

20 20 Vid stationen öster om järnvägen redovisas parkeringar och en multiarena. Multiarenan har lagts närmast stationen medan bilparkeringen förlagts längre bort från nedgång till plattform. Ur strategisk synpunkt är detta inte att rekommendera. Det är viktigt att underlätta för bilister att välja tåget en del av sin resa. Att förlänga avståndet mellan bil och tåg bör ej ske. En multiarena kan däremot förläggas längre bort från tågen utan större bekymmer, då de som använder arenan för det mesta inte också använder tågen som en parkerande bilist gör. Ordförandes förslag till beslut Ordförande föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att till byggnadsnämnden framföra synpunkter i enlighet med det anförda, samt att tidigare beslut i planberedningen skall beaktas. Arbetsutskottets beslut beslutar att till byggnadsnämnden framföra synpunkter i enlighet med det anförda, samt att tidigare beslut i planberedningen skall beaktas.

21 21 Ksau 69 Ks Yttrande över detaljplan för centrala Bjuv Sammanfattning Byggnadsnämnden har upprättat planprogram för att visa hur den fysiska planeringen i centrala Bjuv kan utvecklas. Planprogrammet visar vägen till en spännande och ambitiös utveckling av Bjuvs centrum. Beslutsunderlag Förslag till planprogram för centrala Bjuv, Tjänsteskrivelse, Christer Pålsson och Jarl Gustavsson, Ärendet Planprogrammet har framtagits efter dialogmöten med Bjuvs invånare. Den stadsbyggnadside som presenteras bygger på en förtätning av Bjuvs centrala delar med framförallt fler bostäder men även med lokaler för verksamheter. Bebyggelseförtätning föreslås längs Storgatan, Mejerigatan men även på industritomter och större allmänna parkeringsytor samt i viss mån på parkmark. All planerad bebyggelse ligger på gångavstånd från järnvägsstationen, vilket ökar attraktiviteten. I förslaget finns tankar på att fortsätta bygga ut längs Storgatan och samtidigt smalna av gatan så att den blir mer inbjudande för människor att vistas vid och i anslutning till. Grönstrukturen och de offentliga rummen uppmärksammas i programmet och lyfts fram, vilket är viktigt för att få en attraktiv boende- och kommersiell miljö. Gång- och cykelnätet nämns i rapporten och flera sätt att utveckla nätet tas fram. Synpunkter: En viktig del är att ta bort industriverksamheten som bedrivs på den gamla torrmjölkstomten. Den verksamheten förstör mycket av detta positiva som de nya inslagen i stadsbilden medför i form av mötesplatser, spännande parkmiljöer och ny bebyggelse. Det är bra att skyddszonen vid Höganäs Bjuf uppmärksammats så att den planerade byggnationen anpassas till de förutsättningar som gäller. Mycket positivt är det konststråk som planeras på Findus järnvägen. Även i övriga centrum rekommenderas mer konst, då det bidrar till en attraktiv miljö både ur bostads- som ur kommersiell synpunkt. I programmet nämns hur vissa delar av ett gång- och cykelväg nät i Bjuv skulle kunna se ut. Det är angeläget att denna studie kompletteras för hela samhället. En fråga som också delvis tas upp i programmet är vikten av att utvecklingen av en trafiksäker och inbjudande gatumiljö i Bjuvs centrum fortsätter så att hela

22 22 stråket från Norra vägen till Mellersta vägen blir ett inbjudande stråk in till centrum. Ordförandes förslag till beslut Ordförande föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att till byggnadsnämnden framföra synpunkter i enlighet med det anförda, samt att tidigare beslut i planberedningen skall beaktas såsom tilltänkt plan vid f.d. tennisbanorna. Arbetsutskottets beslut beslutar att till byggnadsnämnden framföra synpunkter i enlighet med det anförda, samt att tidigare beslut i planberedningen skall beaktas såsom tilltänkt plan vid f.d. tennisbanorna.

23 23 Ksau 70 Ks Yttrande över detaljplan för Hyllinge 36:3, Lydinge golfbana Sammanfattning En mindre planändring avses genomföras för Lydinge golfbara. Åstorps kommun har däför översänt planförslag för mellankommunalt samråd. Planändringen gäller Lydinge golfbana. Den planändring som förslås innebär i huvudsak att det blir möjligt bygga två våningar istället för en våning. Planändringen kommer inte att påverka boende i Bjuvs kommun på något sätt. Beslutsunderlag Samrådshandlingar för del av Hyllinge 36:3, Tjänsteskrivelse, Christer Pålsson och Jarl Gustavsson, Ordförandes förslag till beslut Ordförande föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att till bygg- och miljönämnden i Åstorp framföra att inga erinringar finns mot detaljplaneförslaget. Arbetsutskottets beslut beslutar att till bygg- och miljönämnden i Åstorp framföra att inga erinringar finns mot detaljplaneförslaget.

24 24 Ksau 71 Ks Ändring av förbundsordning för Söderåsens miljöförbund Sammanfattning Högsta Förvaltningsdomstolen har i en dom 12 december 2013 fastslagit att en kommun inte kan överlåta normgivning till ett kommunalförbund. Kommunalförbundet kan ej besluta om taxa utan detta måste kommunen göra. Förbundsordningen för Söderåsens miljöförbund måste därför ändras. Beslutsunderlag Söderåsens miljöförbund, protokoll, , 120 Tjänsteskrivelse, Christer Pålsson och Jarl Gustavsson, Ärendet Direktionen för Söderåsens miljöförbund har i beslut , 120, uppmanat medlemskommunerna att ta beslut om revideringar i förbundsordningens 10. Genom en dom i högsta förvaltningsdomstolen har det fastslagits att ett kommunalförbund inte för besluta om taxa; en kommun kan inte överlåta normgivning. Enligt förbundsordningen för Söderåsens miljöförbund 10 ska direktionen i samband med budgeten fastställa taxor och avgifter. 10 behöver således ändras så at den följer utslaget i högsta förvaltningsdomstolen. Samtidigt görs ett förtydligande i 20 första stycket att förbundets innestående kapital får användas för att täcka kostnader. Miljöförbundet har genom åren upparbetat ett kapital. Förbundsordningen har inte klart reglerat hur detta kapital kan användas varför frågan har hänskjutits till medlemssamrådet och revisionen i samband med budgetarbetet. Ändringarna har beretts vid medlemssamråd och samstämmighet råder. Ordförandes förslag till beslut Ordförande föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta om följande ändringar i förbundsordningens 10: I kommunalförbundets årsbudget för inte de upptaga kostnaderna överstiga summan av de intäkter förbundet kan påräkna i form av bidrag från medlemskommunerna, övriga intäkter samt förbundets innestående medel. Direktionen skall i samband med budgeten ta fram förslag till förbundets gemensamma taxor och avgifter för tjänster som inte författningsenligt skall tillhandahållas utan avgift. Förslaget beredes i medlemssamrådet och taxa och avgifter fastställs sedan av respektive medlemskommuns kommunfullmäktige.

25 25 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta om följande ändringar i förbundsordningens 10: I kommunalförbundets årsbudget för inte de upptaga kostnaderna överstiga summan av de intäkter förbundet kan påräkna i form av bidrag från medlemskommunerna, övriga intäkter samt förbundets innestående medel. Direktionen skall i samband med budgeten ta fram förslag till förbundets gemensamma taxor och avgifter för tjänster som inte författningsenligt skall tillhandahållas utan avgift. Förslaget beredes i medlemssamrådet och taxa och avgifter fastställs sedan av respektive medlemskommuns kommunfullmäktige.

26 26 Ksau 72 Ks NSVA: förslag till nya avtalskunder för VA-anslutning utanför verksamhetsområde; Böketoftavägen 74, 76, 80a och 80b samt Mörshög 3:4 Sammanfattning NSVA har emottagit önskemål från fastigheterna Böketoftavägen 74, 76, 80a och 80b samt Mörshög 3:4, utanför verksamhetsområdet, om anslutning till kommunalt VA, se även bilagda kartor. Fastigheterna har idag enskilda avloppsanläggningar som inte är fullgoda. NSVA bedömer att det är tekniskt möjligt att ansluta fastigheterna till kommunalt VA. Alla fastigheter föreslås bli avtalskunder. Även om fastigheterna har anmält sitt intresse av kommunal anslutning är det inte säkert att anslutning kommer att ske då de i slutändan kan välja att uppgradera sin enskilda avloppsanläggning istället. Eftersom fastigheterna är belägna utanför antagna verksamhetsområden krävs ett godkännande från huvudmannen, Bjuvs kommun, för att fastigheterna ska beviljas anslutning. Kalkyl (exkl moms) Böketoftavägen: Intäkter: Anläggningsavgift tot kr Mörshög 3:4: Kostnad: Anslutningspunkt tot ca kr. Utgör va verksamhetens kostnad. Intäkter: Anläggningsavgift kr Kostnad : Anslutningspunkt ca kr. Utgör va verksamhetens kostnad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Christer Pålsson och Staffan Persson, Kartunderlag från NSVA Ordförandes förslag till beslut Ordförande föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att - som huvudman för va verksamheten i Bjuvs kommun, godkänna anslutning av fastigheterna Böketoftavägen 74, 76, 80a och 80b samt Mörshög 3:4 till det kommunala va nätet enligt beslutsunderlag. Arbetsutskottets beslut beslutar att - som huvudman för va verksamheten i Bjuvs kommun, godkänna anslutning av fastigheterna Böketoftavägen 74, 76, 80a och 80b samt Mörshög 3:4 till det kommunala va nätet enligt beslutsunderlag.

27 27 Ksau 73 Ks NSVA: Omprioriteringsbeslut för reinvestering i bärarmaterial till denitrifikationssteget vid Ekebro reningsverk Sammanfattning Översvämningar vid verket har medfört att bärarmaterial har spolats iväg i denitrifikationssteget och måste ersättas för att uppehålla rätt funktion i processen. Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB har inkommit med underlag gällande förslag till omprioriteringsbeslut av medel i investeringsbudgeten för innevarande år gällande utbyte av bärarmaterial i denitrifikationssteget vid verket. Medel omdisponeras från Centrifug Ekebro AVR till detta projekt. Arbetet påbörjas omgående. Reinvestering detta projekt 190 tkr Avskrivningstid: - material 20 år Kapitalkostnader tkr Kapitalkostnader tkr Kapitalkostnader tkr Total investeringsvolym 2015 Hittills, under året, upparbetad volym inkl denna investering tkr tkr Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Staffan Persson och Christer Pålsson, Förslag till omprioriteringsbeslut från NSVA, Ordförandes förslag till beslut Ordförande föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta om omprioritering av medel i årets budget från projektet Centrifug Ekebro AVR till nytt projekt vilket avser utbyte av bärarmaterial i denitrifikationssteget vid Ekebro reningsverk. Arbetet påbörjas våren Utförare NSVA. Arbetsutskottets beslut beslutar om omprioritering av medel i årets budget från projektet Centrifug Ekebro AVR till nytt projekt vilket avser utbyte av bärarmaterial i denitrifikationssteget vid Ekebro reningsverk. Arbetet påbörjas våren Utförare NSVA.

28 28 Ksau 74 Ks Taxor på kommunens idrottsanläggningar samt regler för föreningsbidrag Sammanfattning Kultur - och fritidsnämnden har lagt fram två ärenden gällande förslag till nya taxor gällande uthyrning av kommunens idrottsanläggningar. Ett gällande gräs och grusplaner och ett gällande idrottshallar. Nämnden har även lagt fram ett ärende gällande bidragsregler - en utvärdering med förslag på förändringar. Ärendet gällande taxor för idrottsanläggningarna saknar en bakomliggande analys som visar varför taxorna sätts som de gör, hur dessa påverkar övriga verksamheter samt hur de förhåller sig till systemet med föreningsbidrag. Samtliga tre ärenden bör därför återremitteras till kultur - och fritidsnämnden. Kultur - och fritidsnämnden rekommenderas att se över systemet med taxor och föreningsbidrag i sin helhet och sedan återkomma med förslag på förändringar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Christer Pålsson och Tina Petersson, Kultur - och fritidsnämnden, , 76 Kultur - och fritidsnämnden, , 89 Kultur - och fritidsnämnden, , 20 Ärendet uthyrning av kommunens idrottsanläggningar. Kommunstyrelsens arbetsutskott har vid tidigare tillfälle återremitterat ärendet till Kultur - och fritidsnämnden för komplettering av uppgifter gällande skötsel av lokaler vid uthyrning. Förvaltningen bedömde då att inga kostnader gällande skötsel av lokaler skulle tillkomma. Vid närmare diskussioner med drift och fastighetsavdelningen visar det sig dock att det tillkommer kostnader för lokalvård vid alla arrangemang som sker utanför ordinarie verksamhet. Vi kan också se att taxorna som helhet bör ses över då underlaget som tagits fram inte tar hänsyn till ett antal olika aspekter. Uthyrning av hallar och andra anläggningar påverkar flera av kommunens verksamheter, bland annat drift och fastighetsavdelningen som har hand om skötsel och städning och barn och utbildning som använder anläggningarna i sin dagliga verksamhet. Taxorna är också en del av ett relativt komplext system kopplat till föreningsbidrag och vilka föreningar som har rätt till bidrag för olika delar av deras verksamhet.

29 29 När nya taxor tas fram behöver förvaltningen därför ta hänsyn till flera olika parametrar. Exempel på aspekter som behöver belysas är: Hur taxorna påverkar andra verksamheter inom kommunen Hur taxorna förhåller sig till gällande regler för föreningsbidrag. Hur taxorna skiljer på arrangemang som sker när hallarna inte är i bruk (exempelvis helger och lov). Hur skillnader görs mellan löpande verksamhet, dvs. föreningar som hyr lokalerna kontinuerligt och icke löpande verksamhet dvs. föreningar eller privatpersoner som hyr lokalerna vid enstaka tillfällen. Andra exempel på frågor som behöver tas upp är om uthyrning till privatpersoner ska bära samma kostnader som föreningar eller vara i proportion till exempelvis till hur mycket tid som krävs av förvaltningen, extra lokalvård och osäkerhet vid uthyrning. När taxorna presenteras bör de utgå ifrån en nulägesanalys och väl grundat material som presenterar vilka effekter, både ekonomiska och icke-ekonomiska som taxorna för med sig. Nuvarande förslag innehåller inte någon sådan analys och förslaget bör därför återremitteras till Kultur - och fritidsnämnden. Kultur - och fritidsnämnden rekommenderas också att se över systemet med taxor och föreningsbidrag i sin helhet och sedan återkomma med förslag på förändringar. Ordförandes förslag till beslut Ordförande föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att återremittera ärendet till kultur - och fritidsnämnden och att rekommendera nämnden att se över systemet med taxor och föreningsbidrag i sin helhet och sedan återkomma med förslag på förändringar. Arbetsutskottets förslag till beslut beslutar att återremittera ärendet till kultur - och fritidsnämnden och att rekommendera nämnden att se över systemet med taxor och föreningsbidrag i sin helhet och sedan återkomma med förslag på förändringar.

30 30 Ksau 75 Ks Förslag på intern kontrollplan 2015 för kommunstyrelsen Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har tagit fram ett förslag på intern kontrollplan. Planen innefattar både de kommunövergripande kontrollmoment som samtliga nämnder ska granska i 2015 års interna kontroll och ett eget kontrollmoment. Varje nämnd och styrelse ska årligen ta fram en intern kontrollplan med egna kontrollmoment. Kommunstyrelsens förvaltning har genomfört en risk- och väsentlighetsanalys och föreslår utifrån den att kontrollmomentet blir Hantering av betalfiler från individ & familjeomsorg samt IFOBOU och Köptrohet mot ramleverantörer och regler för direktupphandling vilken inte genomfördes Hanteringen av betalfiler är en relativt komplicerad kedja av olika moment och brister i hanteringen kan leda till att medborgare drabbas ekonomiskt då utbetalning av till exempel försörjningsstöd försenas. Det saknas tydliga rutiner och ansvarsområden för vem som gör vad om de ordinarie rutinerna brister. ITavdelningen uppskattar att incidenter kopplat till utbetalningar sker en till tre gånger per år och att varje incident har lett till en till två dagars försening av utbetalning, vilket kan få stora konsekvenser för mottagaren. Kontrollmomentet kompletteras av de kommunövergripande kontrollmoment som samtliga nämnder ska granska. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse med bilaga, Christer Pålsson och Tina Petersson, Ordförandes förslag till beslut Ordförande föreslår kommunstyrelsens arbetsutskottföreslå kommunstyrelsen besluta att anta planen för intern kontroll 2015 för kommunstyrelsen. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsens beslut föreslår kommunstyrelsen besluta att anta planen för intern kontroll 2015 för kommunstyrelsen.

31 31 Ksau 76 Ks Utredning angående fritt inträde på friluftsbadet i Bjuv Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden behandlade på sitt sammanträde , 21, ett ärende angående fritt inträde på friluftsbadet i Bjuv. Förvaltningen konstaterar i en utredning, som genomförs tillsammans med drift- och fastighetsavdelningen, att fritt inträde skulle innebära en merkostnad på ca 400 kkr. Kostnaden baseras på att verksamheten bedrivs med samma servicenivå och förutsättningar som under Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Kent Andréasson, Kultur- och fritidsnämnden, , 21 Tjänsteskrivelse, Christer Pålsson och Susan Elmlund, Ärendet Kommunfullmäktiges budgetbeslut , 10, innehöll ett uppdrag till kultur- och fritidsnämnden att utreda möjligheterna till fritt inträde på friluftsbadet i Bjuv under badsäsongen De senaste åren har familjer boende i Bjuv haft möjlighet att köpa ett kort för 50 kr/familj vilket gett sinkunniga ungdomar upp t o m 16 år gratis inträde på friluftsbadet. Barn som inte är sinkunniga måste ha vuxet sällskap med sig, den vuxna personen har inte fått fritt inträde. Kultur- och fritidsförvaltningen har genomfört en utredning tillsammans med drift- och fastighetsavdelningen (som baden organisatoriskt tillhör) och utredningen visade att fritt inträde på friluftsbadet i Bjuv under badsäsongen 2015 beräknas kosta 400 kkr. Detta under förutsättning att verksamheten bedrivs med samma servicenivå och förutsättningar som under Ordförandes förslag till beslut Ordförande föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta återremittera ärendet till kultur- och fritidsnämnden eftersom det inte finns ekonomiska möjligheter att kompensera merkostnaden på 400 kkr, samt ge kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att i samråd med kommunstyrelsen utreda möjligheten att under badsäsongen 2015 använda badkortet för 50 kr med komplettering att icke simkunniga barns vårdnadshavare också får fritt inträde. Arbetsutskottets beslut beslutar återremittera ärendet till kultur- och fritidsnämnden eftersom det inte finns ekonomiska möjligheter att kompensera merkostnaden på 400 kkr, samt ge kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att i samråd med