EU:s strategi för Östersjöregionen EUSBSR och dess handlingsplan, Redovisning av Naturvårdsverkets uppdragförår 2012, (M2011/3268/Nm).

1(10) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Lotten Sjölander Tel: 010-698 15 07 lotten.sjolander@naturvardsverket;se SKRIVELSE 2013-01-11 Ärendenr: NV-10038-11 EU:s strategi för Östersjöregionen EUSBSR och dess handlingsplan, Redovisning av Naturvårdsverkets uppdragförår 2012, (M2011/3268/Nm). Redovisning av Naturvårdsverkets uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s SttategiförÖstersjöregionen (RU EUSBSR). Tidigare redovisning skedde i skrivelse 2012-01-26 för år 2011. Bakgrund Naturvårdsverket har tillsammans med 33 andra myndigheter och 21 länsstyrelser, fatt i uppdrag att aktivt genomföra sfrategin. Tillväxtverket har fatt i uppdrag att leda ett nätverkförmyndighetema som ska bidra till att uppdraget genomförs samordnat genom att bygga upp och sprida kunskap. Sttategin antogs av Europeiska Rådet hösten 2009 och är den första s.k. makroregionala sttategin inom EU. Sttategin har fyra övergripande utmaningar: miljömässig hållbarhet, ökad konkurrenskraft, ökad tillgänglighet och attraktivitet, samt en trygg och säker region. Handlingsplanen har 17 prioriterade områden och ett åttiotalflaggskeppsprojekt.sfrateginframhållervikten att Östersjöländeraa ska arbeta integrerat och samordnat på alla nivåer för att nå måletförsfrategin. Sveriges regering har en aktiv roll i processen och verkarföratt sttategins innehåll ska bidra till fördjupat samarbete i Östersjöregionen. Regeringens bedömning är att statens engagemang måste vara tydligt och anser att den tvärsektoriella samverkan mellan myndigheter behöver förstärkas. Uppdraget bidrar till att stärka myndigheteraas arbete med genomförandet av EU:s SttategiförÖstersjöregionen och bidrar till myndighetemas förmåga att arbeta i en gränsöverskridande och makroregional kontext. Det är väsentligt att myndighetema beaktar behovet av samarbete när de planerar verksamheten. Syftet är att Naturvårdsverket aktivt ska delta och samverka i genomförandet av EUs sttategiföröstersjöregionen och dess handhngsplan utifrån vårt BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND - FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 010-698 10 00 FAX: 010-698 10 99 E-POST: REG1STRAT0R@NATURVÅRDSVERKET.SE INTERNET: WWW.NATURVÄRDS VERKET. SE

NATURVÅRDSVERKET 2(10) verksamhetsområde, med syftet att skynda på insatsernaföratt förbättta miljön, i första hand Östersjöns, samt arbetaförgrön tillväxt i regionen. För Naturvårdsverkets del ska projektet RU EUSBR löpande leverera insatser som irmebär att målen uppfylls. Projektet RU EUSBSR ska senast den 31 januari 2013, 2014 och 2015, skriftligt redovisa arbetet från föregående kalenderår till regeringskansliet (Miljödepartementet), med kopia till Tillväxtverket, Naturvårdsverkets uppdrag Naturvårdsverkets uppdrag inom strategin gäller Prioritetsområde 3, om att minska användningen och effekteraa av farliga ämnen (PA 3), numera kallade, samt Flaggskeppsprojekten 1.2 om Renare avloppsvatten (FS 1.2) som ligger under Prioritetsområde PA Nutri och ÖstersjönätverketförGPP, tidigare Flaggskeppet 8.4 om Nätverk grön offentlig upphandling (FS 8.4) som ligger under Prioritetsområde PA SME Promote enttepreneurship and sttengthen the growth of SMEs. Save the Sea i Connect the Region Increase Prosperity PriorityAreas PriorityAreas PriorityAreas Horizontal Actions J (1 1 Actions Actions Actions Flagship projects Flagship projects Flagshlp projects sr--. 3-3;.i-^; S.va=" i-. -3-'5r3 =-"?r.5-agr-^r. EU Kommissionens handlingsplan Under år 2012 har kommissionen uppdaterat handlingsplanen. Aktion Plan, från 2009förEU:s Sttategin för Östersjöregionen. Flera av Sveriges synpunkter har beaktats i det utkastet som nu skickats ut från kommissionen i december 2012. Handlingsplanen ska behandlas på högnivåmöte 30 januari 2013. Handlingsplanen irmehåller nu 17 Priority Areas (varav Sverige och Naturvårdsverket ansvararförett av dessa, ) och 5 Horizontal areas. Under prioritetsområdena ligger ett antal flaggskeppsprojekt. Alla berörda från Naturvårdsverket medverkade i Tillväxtverkets seminarium 15 oktober 2012.

NATURVÅRDSVERKET 3(10) Tillväxtverket Tillväxtverket som samordnar alla myndigheter, både centtala och regionala, som berörs i Sverige har skickat ut en instruktion på viuca svar man önskar fa in för rapporteringen till regeringen. Naturvårdsverket följer Tillväxtverkets instruktioner och mall och i Naturvårdsverkets fall gäller som nämns ovan, rapportering senast 31 januari 2013 till Miljödepartementet.

NATURVÅRDSVERKET 4(10) 1. Integrering av strategin i den egna verksamheten A. Har det skett någon förändring i det intema arbetet med sttategin sedan förra rapporteringstillfället? Om ja, vilken? Samordningsansvar och projektledare inom Naturvårdsverket En ny person har utsetts som samordningsansvarig och projektledare för regeringsuppdraget under senhösten 2012. Prioritetsområdessamordnare PACför, Naturvårdsverket har en person utsedd som ansvarig för att samordna (PAC) prioritetsområdet - "Minska användingen och påverkan av farliga ämnen". Under andra delen av 2012 har arbetet delats av två personer och rollen som PAC kommer att gå över till en ny person 2013. Arbetet som ansvarig för prioritetsområdet riktar sig främst utåt mot andra Östersjöländer. Integreringen i Naturvårdsverkets verksamhet sker då vissa projekt eller aktiviteter sammanfaller, t ex redovisningen av ett Naturvårdsverksfinasierat forskningsprojekt om dioxinproblematiken i Östersjön och upprättandet av ett policynätverk kring Östersjön (se under rabriken nya projekt). Flaggskeppet Renare avloppsvatten Flaggskeppets målsättning sammanfaller med HELCOMs rekommendationer och arbetet inom Flaggskeppet blir en integrerad del i de delar av samarbetet med Naturvårdsverkets insatser inom HELCOM LANDs arbete. Arbetet inom Flaggskepp 1.2 om renare avloppsvatten har löpt på som tidigare med enda skillnaden att Flaggskeppsledare och projektansvarig har bytts ut under året. Flaggskeppet Östersjönätverket för GPP Arbetet har löpt på under 2012 med skillnaden att nyflaggskeppsledarehar tillttätt under året. Naturvårdsverket vägleder inom detta arbetsområde inom ramen för miljöledning och i samarbete med Miljöstyraingsrådet. Projekt med annat land runt Östersjön som Naturvårdsverket deltar i Projektnamn: Development of the énvironmental regulatory system for small and medium-sized enterprises - Rör i princip prioritetsområdena 1, 2, 3 och 5. - Projektet är inte ett Flaggskepp. - Syftet är att stärka kapacitetsuppbyggnaden på miljöområdet. - Samarbetspart är Ministry of Natural Resoiuces and Envirormiental Protection i Vitryssland. Projektnamn: Management of municipal waste - Rör i princip prioritetsområdena 1, 3 och 5.

NATURVÅRDSVERKET 5(10) - Projektet är inte ett Flaggskepp. - Syftet är att stärka kapacitetsuppbyggnaden avseende avfallshantering. - Samarbetspart är Ministry of Natural Resources and Enviromnental Protection i Vitryssland. - Projektet avslutades under hösten 2012; Projektnarnn: Capacity development for the management of contaminated sites - Rör i princip prioritetsområde 3. - Projektet är inte ett Flaggskepp. - Syftet är att stärka kapacitetsuppbyggnaden avseende hantering av förorenade områden. - Samarbetspart är Ministry of Natural Resources and Enviromnental Protection i Vitryssland. Projektnamn: Kapacitet för Ätgärdsplanen för Östersjön (RusNIP Fas 2), IP1103ru - Rör i princip prioritetsområde 1, 2, 3 och 4. - Projektet är inte ett Flaggskepp. - Syftet är att faframförslag på hur Rysslands rapportering av miljödata ska harmonieras med HELCOMs. - Samarbetsparter är Rosgidromet (motsvarar SMHI), Rosvodresursys (motsvarar MaV), regionala myndigheten Neva-Ladogas, samtliga i Ryssland, samt Ministry of Natural Resources and Envirormiental Protection i Vitryssland. 2. Samverkan med andra aktörer A. Deltar organisationen i några nya samarbeten eller nätverk med bäring på sttategin? Om ja, viuca? PAC har tagit initiativ till ett policynätverk med alla länder i Östersjöregionen för att diskutera dioxinproblematiken i Östersjön. Utgångspunkten är att identifiera gemensamma åtgärder och samarbetsprojekt. Projektet har fatt stöd av Svenska Institutet genom såddfinansiering d.v.s. pengarföratt starta upp projekt. Flaggskepp Renare avloppsvatten Inga nya samarbeten med bäring påflaggskeppsprojektethar startat upp under året. Samarbetspartners sedan tidigare är Project on Urban Reduction of Euttophication PURE, Project on Reduction of Euttophication of the Sea Today PRESTO, JN Foundation, HELCOM m.fl. och dessa kvarstår.

NATURVÅRDSVERKET 6(10) 3. Deltagande i projekt PAC har deltagit i konferenser arrangerade av några av flaggskeppsprojekten (t.ex. SMOCS) och projekt som rör prioritetsområdet (t.ex. BaltSens). Flaggskepp Renare avloppsvatten 1.2 Naturvårdsverket har närvarat i slutkonferensen för PURE som hölls i Polen. A. Analys Inledningsvis faims en tröghet i uppstarten men nu fimgerar arbetet tillfredställande. Senaste styrgrappsmötet i Riga var t ex mycket välbesökt. Flaggskepp Renare avloppsvatten Ländema runt Östersjön jobbar frenetiskt med att bygga ut sina avloppsreningsverk till avloppsdirektivets krav och de anser själva att det är problematiskt att framförallt ekonomisk klara, på frivillig basis, gå ärmu längre och komma ner till HELCOM-rekommendationeraas krav, vilket flagsskeppsprojektet går ut på. Det iimebär längre gående rening av fosfor än vad EU- direktivet kräver. (2 mg fosfor enligt EU-direktivet, 0,5 mg fosfor enligt HELCOM). Engagemanget är mot bakgrund av detta lågt från ländema, som i första hand jobbar hårt för att respektive land ska uppfylla EUs krav. Därför har det varit svårt att fa till stånd ett engagemang och inttesseförflaggskeppsarbetet. Ett möte hölls i febraari 2012 medan planerat möte i juni 2012 fick ställas in med mycket kort varsel på gmnd av fa deltagare och försök att fa till ett möte i november lyckades inte. Deltagande länder uppger att de strävar efter att uppfylla HELCOMrekonmiendationema. Diskussionen om möjlighetema kring EUs fonder bör vara ytterst relevant för flaggskeppet Renare avloppsvatten då utbyggnad av avloppsnät och reningsverk är mycket kostsamt. Östersjönätverket GPP Intentioneraa i nätverket är nu en tydligare agenda för att hjälpa upp de initiala svårigheter som fimnits inledningsvis. 4. Roll som prioritetsområdessamordnare (PAC), Horisontell samordnare (HAL) eller Flaggskeppsledare (FLP) Se ovan, svaren på fråga 1.A.

NATURVÅRDSVERKET 7(10) 5. Mål och resultat Huvudaktiviteter inom 2012 har varit två styrgmppsmöten med sammanfallande workshop, ett i maj (Warszawa, Polen) och ett i november (Riga, Lettland). Syftet med workshopen i maj var att diskutera nödvändiga och önskvärda aktiviteter inom ramenförförarbetet med farliga ämnen i Östersjöregionen. Mötet var ett samarrangemang mellan styrgmppen och HELCOM LAND och övriga inbjudna var polska inttessenter inom myndighetssektora, sammanlagt 45 deltagare. Resultatet var att arbetet inom bör fokusera på två områden: "Capacity buildmg" och "Research for macro-regional needs". Till följd av diskussionerna i maj arrangerades, tillsammans med Baltic Énvironmental Forum, en workshop i Riga om kopplingarna mellan de delar i EU:s lagstiftning inom avfall, vatten- och marina direktiven och klassificering som rör farliga ämnen. Workshopenriktadesig mot myndighetspersoner i de baltiska stateraa och Polen, sammanlagt ca 65 deltagare. Treflaggskeppsprojektinom har avslutats: BEAST, SMOCS och COHIBA. Alla projekten har resuherat i någon form av guideline för myndigheter och övriga inttessenter. Inga nyaflaggskeppsprojekthar tillkommit under 2012 däremot ett nätverks- samt ett underprojekt till ett flaggskepp, se underrabrikennya projekt. Information på engelska om arbetet inom, inklusive flaggskeppsprojekt, aktiviteter och länkar, har gjorts tillgänglig på Naturvårdsverkets hemsida (http://www.swedishepa.se/in-english/start/eu- and-interaational-cooperation/swedish-epas-work-in-the-eu/the-balric- Sea-Sttategv/Prioritv-area-3/). Flaggskepp Renare avloppsvatten Arbetet med att bygga ut reningsverk och bygga nytt fortsätter i regionen, men främst mot EUs kravnivå för fosfomtsläpp. Utbyggnaderaa har lett till att man iflera fall kommer lägre än EUs nivå och i några fall ner till eller mycket nära ner till HELCOM-rekommendationens nivå. Genom att förbätttad reningsteknik införs, såfinnsmöjligheten att komma lägre i utsläppsnivåer genom trimning av reningsanläggningar och genom sättet att driva anläggningama. Dokumentet har reviderats efter de synpunkter som kommit in till ländema och arbetet med PM:et är nu avslutat och utgör ett samlat kimskapsunderlag för det fortsatta arbetet. Workshopen diskuterade även hur det fortsatta arbetet kan läggas upp. Deltagare framförde svårigheten att få stöd ochfinansieringföratt gå längre än vad EU-lagstiftningen kräver. Detframfördesockså vikten av ett fortsatt arbete inomflagskeppetdå detfinnsen stor potentialförförbätttadrening och därmed minskade utsläpp till Östersjön av framförallt fosfor, men även kväve.

NATURVÅRDSVERKET 8(10) Ett utkast till omarbetad projektplanförflaggskeppetskickades in i november 2012 till ansvarig prioritetsområdessamordnare, PACförPA Nutii. Östersjönätverket för GPP Nätverket har haft två möten under 2012. Det första var i juni 2012 och det andra den 28 november 2012. Båda mötena har haft något svagt deltagande. I juni deltog Sverige, Danmark, Norge samt Estland. På mötet utbytte deltagaraa erfarenheter om vad som pågår i de egna ländema inom GPP-området och diskuterade nätverkets roll i relation till det pågående projektet, Baltic GPP. På mötet i november deltog Sverige, både Naturvårdsverket och Myndighetenförsamhällskydd och beredskap, Baltic GPP-projektet, CBSS (Council of the Baltic Sea States),Tyskland, Norge, samt Estland. På mötet rapporterades vad som hittills hänt i Baltic GPP-projektet och vad som var planerat för resten av projektet. Nätverksgrappen beslutade att fungera som styrgrappförprojektet och att framtida nätverksmöten också skulle irmehålla en avrapportering från projektet. Nätverksgrappen diskuterade också hur gmppen skulle kurma bli mer relevant och inttessant för deltagarna och beslutade att bl.a. förena fortsatta möten med workshops för ett djupare erfarenhetsutbyta och kompetensutveckling. Alla deltagare gavs i uppdrag att fundera på vad de ville fa ut av mötena, vilka områden de kände att de ville utvecklas inom och på vilka områden de skulle kurma bidra till att utveckla de andra. Alla var överens om att nätverket behöver tydligare ledning och aktivare styming frånflaggskeppsledarenföratt bli mer atttaktivt och meningsfullt. Preliminärt planerades 2013-års möten till mars och oktober. Baltic GPP-projektet är i slutfasen vad gäller utformande av det utbildningsmaterial om GPP som projektet håller på att ta fram. Under våren 2013 planerar man att börja utbilda experter som sedan ska kunna hålla egna utbildningarförupphandlare i respektive medlemsland. Projektet är planerat att slutföras i september 2013. Det diskuterades också att eventuellt därefter starta ett uppföljningsprojektföratt sprida resultatet av projektet även till andra änder än de som haft möjlighet att vara med under 2012 och 2013, genom att bl.a. översätta utbildningsmaterialet till fler språk.

NATURVÅRDSVERKET 9(10) Nytillkomna projekt inom : /. Projektnamn All fish safe to eat - how do we get there? A policy network to solve the dioxin problem in the Baltic Sea. 2. Prioritetsområde 3. Är projektet ett Flaggskepp? Nej (dvs. finns med i strategins handlingsplan somflaggskeppeller del av flaggskepp) A. För flaggskepp-är kontakter tagna med Prioritetssamordnaren(PAC)? B. Övriga projekt-har kontakt tagits med relevant PAC eller Flaggskepp? PAC är projektsamordnare. 4. Syfte med projektet (kort beskrivning) Syftet är att etablera ett långsiktigt policynätverk med fokus på hur man kan lösa dioxinproblematiken i Östersjön. Nätverket ska identifiera nyckelpersoner i varje Östersjöland, göra en sammanfattande analys av gemensamma nationella och intemationella åtaganden som kan främjas av gemensamma åtgärder, samt formulera kriterier för ett policy-inriktat forskningsprojekt om hur man kan förbättra data för att identifiera specifika dioxinkällor för att möjliggörariktadepolitiska åtgärder. Nätverket, med referensgrapp, har deltagare från alla Östersjöländer för att underlätta effektiv och transparent kunskapsöverföring mellan Östersjöländeraa. 5. Partnerskap - organisation, samverkansområde och land. Naturvårdsverket, Sverige (samordnare) Nationella myndigheter i Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland och Danmark. 6. Mål och uppnådda resultat - identifiera även framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter * Ett hållbart nätverk i Östersjöområdet som underlättar samordning, samarbete och utbyte av information/kunskap inom dioxinfrågor på politisk nivå mellan de baltiska ländema * En sammanfattande kartläggning av hur dioxinproblemet har definierats och potentiella lösningar i varje baltiskt land samtförslagpå gemensamma åtgärder i Baltikum för att lösa dioxinproblemet * Formulerandet av kriterier för ett policy-inriktat forskningsprojekt utifrån vad som krävs för att vidta åtgärder för att lösa dioxinproblematiken och behovet av data ur ett vetenskapligt perspektiv 7. Länk till vidare information om projektet.

NATURVÅRDSVERKET 10(10) /. Projektnamn Chemical Munitions Search & Assessment (CHEMSEA) 2. Prioritetsområde 3. Är projektet ett Flaggskepp? Ja, det är ett underprojekt tillflaggskeppsprojektet "3.2 Assess the need to clean up chemical weapons" A. För flaggskepp-är kontakter tagna med Prioritetssamordnaren(PAC)? Ja B. Övriga projekt-har kontakt tagits med relevant PAC eller Flaggskepp? 4. Syfte med projektet (kort beskrivning) Projektet syftar till att bedöma miljörisker i samband med dumpade kemiska stridsmedel. Projektet är inriktat på Gotlandsdjupet dumpningsplats och spridd ammunition på havsbottaen. Kemiska stridsmedel finns detfinnsatt hittas av akustiska / magnetometriska metoder ochföroreningav omgivande sediment med kemiska stridsmedel (CWA) och deras nedbrytaingsprodukter bedöms. Riskenförbentisk biota och fisk beräknas baserat på biomarkörer för miljöbelastning inducerad av CWA. Spridning av förorenade sediment modelleras för att bedömariskenförandra delar av Östersjön. En annan viktig uppgift är att skapa administrativa verktyg för att hantera soptippar, för de baltiska stateraa och uppdatera och enandet av nationella riktlinjer ochföreskrifteröverväger dumpad krigsmateriel problem. 5. Partnerskap - organisation, samverkansområde och land. Projektet leds av Dr. Jacek Beldowski vid Institute of Oceanology Polish Academy of Sciences. Andra parter: Polish Naval Academy (PNA), Military University of Technology (MUT), Swedish National Maritime Authority (SMA), Defence Research Agency (FOf), Sweden, European Center for Chemical, Biological, Radioactive, Nuclear and Explosive substances (CBRNE), Finnish Institute for Verification of the Chemical Weapons Convention at University of Helsinki (VERIFIN), Firmish Environment Institute (SYKE), Johaim Heinrich von Thunen Institute (vti/foe), Alfred Wegener Institute (AWI), Lithuanian Énvironmental Agency (LEPA). Andra nationella och intemationella parter: Poland: Chief Inspectorate of Environment Protection, Maritime Administration Gdynia, Pomorskie Voivodship, Sea Fisheries Institute; Russia: Shirshov Institute Of Oceanology, Russian Academy of Sciences; Sweden: Swedish Coastguard, Swedish Ministry of Environment; Lithuania National Research Center in Vilnius; Finland - Firmish Ministry of Environment; Intemational organizations: SIPRI, HELCOM, IDUM.