Stene skola, Åbytorp 3:1 m.fl. Kumla, Kumla kommun, Örebro län

2017-03-10 SBN 2016/292 Detaljplan för Stene skola, Åbytorp 3:1 m.fl. Kumla, Kumla kommun, Örebro län Ovanstående detaljplan i Kumla kommun är utställd för samråd mellan 15 mars och 5 april 2017. Kortfattad sammanfattning Detaljplanens syfte är att möjliggöra för en ombyggnation av Stene skola i Åbytorp. Stene skola behöver nya lokaler vilket tillskapas genom att den västra skolbyggnaden rivs och ersätts av ny, större byggnad. Bostadshuset på fastigheten Stene 4:12 rivs för att få en större skolgård. Planområdet är beläget i Åbytorp och begränsas i norr och öster av befintlig bebyggelse, i söder av Fjugestavägen och i väster av Sillagatan. Planområdets areal är ca 7600 m 2. m². Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 9 mars 2017 att detaljplaneförslaget skulle skickas på samråd till berörda. Att ta del av och lämna synpunkter på förslaget Planförslaget finns tillgängligt i stadshuset, på Kumla bibliotek samt på kommunens hemsida www.kumla.se/detaljplaner Den som har synpunkter på förslaget ska skriftligen skicka dem till Samhällsbyggnadsförvaltningen, 692 80 Kumla eller e-post: samhallsbyggnad@kumla.se. Sista inlämningsdagen för synpunkter är den 5 april 2017. Fastighetsägare ombeds informera eventuella bostadsrättsinnehavare, hyresgäster, boende och arrendatorer om innehållet i denna skrivelse. Endast den som framfört skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda har rätt att överklaga detaljplanen enligt plan- och bygglagen 13 kap 11. Om du har frågor angående detaljplanen är du välkommen att kontakta: Klara Ågren 019-58 82 41 klara.agren@kumla.se Johannes Ludvigsson 019-58 82 04 johannes.ludvigsson@kumla.se SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

2017-03-10 SBN 2016/292 SAMRÅD Detaljplan för Stene skola, Åbytorp 3:1 m.fl. Åbytorp, Kumla kommun, Örebro län Samråd: 2017-03-15 2017-04-05 Granskning: Antagen av SBN: Laga kraft:

Detaljplan Med en detaljplan reglerar kommunen vad man får göra inom ett visst område. En detaljplan krävs vid utbyggnad av nya områden och vid ändrad markanvändning av en fastighet eller område. Detaljplanen innehåller bestämmelser om var man får bygga, markens användning och bebyggelsens utformning. Detaljplanen är juridiskt bindande och är styrande vid prövning av lov. Läs mer på www.boverket.se/pblkunskapsbanken En detaljplan visas som ett bestämt område på en plankarta. Till detaljplanekartan hör en planbeskrivning, som förklarar syftet och innehållet i planen. Ibland ingår även andra handlingar som till exempel illustrationskarta eller en miljökonsekvensbeskrivning. Detaljplanen upprättas enligt standardförfarande Planuppdrag Samråd Granskning Antagande (Överklagande) Laga kraft Figuren ovan illustrerar i vilket skede detaljplanen befinner sig i. Plan- och projektavdelningen får i uppdrag av samhällsbyggnadsnämnden att upprätta en detaljplan. Ett förslag till detaljplan tas fram. Under samrådsskedet för detaljplanen ges myndigheter, sakägare och berörda möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter sker en bearbetning av planförslaget som sedan ställs ut för granskning där man har ytterligare en chans att lämna synpunkter. I antagandeskedet antas detaljplanen av samhällsbyggnadsnämnden eller i vissa fall av kommunfullmäktige. Antagandebeslutet vinner efter tre veckor laga kraft om inte beslutet överklagas. Handlingar Planförslaget utgörs av: planbeskrivning plankarta med bestämmelser i skala 1:1000 fastighetsförteckning Behovsbedömning Bedömning av sociala aspekter Handläggare Klara Ågren 019-58 82 41 Klara.agren@kumla.se Samhällsbyggnadsförvaltningen

Planbeskrivning Planens syfte, och huvuddrag Detaljplanens syfte är att möjliggöra för en ombyggnation av Stene skola i Åbytorp. En ny detaljplan behöver tas fram då det enligt gällande detaljplan finns mark som ej får bebyggas (prickmark) inom planområdet, vilket behöver tas bort, samt att delar av gällande detaljplan kommer att ändra användningsändamål från bostäder (B) till skola (S). Stene skola behöver nya lokaler vilket tillskapas genom att den västra skolbyggnaden rivs och ersätts av ny, större byggnad. Byggnaden placeras i höjd med den östra skolbyggnaden. Bostadshuset på fastigheten Stene 4:12 rivs för att få en större skolgård. Skolgården kommer även att göras i ordning i samband med byggnationen av den nya skolbyggnaden. Plandata Läge Området är beläget i Åbytorp och begränsas i norr och öster av befintlig bebyggelse, i söder av Fjugestavägen och i väster av Sillagatan. Planområdets läge Areal Planområdet har en areal på ca 7600 m 2. Markägoförhållanden Kumla kommun äger den berörda marken (Åbytorp 3:1 och Stene 4:12) 1

Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer I Kumla kommuns översiktsplan Kumla 25 000, antagen den 14 februari 2011 av kommunfullmäktige, benämns Stene skola angående utveckling och förändringar i Åbytorp; Befintlig service som förskola, skola, fritidssysselsättning m m måste bevaras och om möjligt utvecklas för att tätorten ska fungera som en bra bostadsort. Det finns planer på om-, till- eller nybyggnad av skolan. Detaljplaner Inom planområdet gäller följande detaljplan: 18-KUA-1467 (1963-11-20) Detaljplaneförslaget angränsar till följande detaljplaner: 1881-P87/4 (1987-06-23) 1881-P90/3 (1990-02-22) 1881-P93/2 (1993-01-07) Kommunala program Kulturmiljöprogram Den äldre byggnaden av Stene skola är med i Kulturmiljöprogram för Kumla kommun som en del av Åbytorps centrum. Motiv: Miljön är värdefull eftersom den visar tre autentiska anläggningar med betydelse för samhällets tidiga framväxt skolväsendet, kyrkan samt såväl näringsliv som arbetarrörelsen och den har därför samhällshistoriska värden. Skolan har även samhällsvärden som den funktion den har idag. Ställningstagande: Miljöns relativt offentliga karaktär bör värnas och nya kompletterande byggnader inom miljön bör underordnas de befintliga. Att byggnaden rivs beror på att byggnaden inte fungerar för dess användning utan skolan behöver större lokaler som fungerar bättre för undervisningen. Fuktskador har hittats i källaren på byggnaden. Att restaurera byggnaden med tanke på fuktskadorna och för att kunna få till en ändamålsenlig skolmiljö har inte ansetts möjligt och/eller ekonomiskt försvarbart. Skolan som funktion kommer att finnas kvar på platsen vilket gör att samhällsvärdet på så sätt bevaras. Den äldre skolbyggnaden 2

Miljöprogram I Miljöprogram 2012-2016, antaget den 21 maj 2012 av kommunfullmäktige, står skrivet att det är viktigt att Kumla kommun utvecklas hållbart, d v s att miljömässiga, sociokulturella och ekonomiska aspekter samspelar med varandra. Av de 16 nationella miljökvalitetsmålen har kommunen valt att fokusera på fem av målen i programmet; begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, ingen övergödning, god bebyggd miljö samt ett rikt växt- och djurliv. Det mål som främst påverkar den fysiska planeringen är målet God bebyggd miljö. Med God bebyggd miljö menas vår livsmiljö, det vill säga den omgivning i vilken vi bor och rör oss i. Definitionen av miljömålet är: städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Klimatprogram Enligt Klimatprogrammet för Kumla kommun, antaget av kommunfullmäktige 2011-05-16, ska Kumlas klimatpåverkan begränsas och kommunen ska sänka utsläppen av växthusgaser. Grönplan Grönplan, antaget den 18 juni 2007 av kommunfullmäktige, berör inte planområdet. Trafikstrategi I Trafikstrategin för Kumla kommun, antagen av kommunstyrelsen den 3 juni 2015, har en vision för trafikfrågorna tagits fram som lyder; År 2025 är våra resor i, till och från Kumla 1 smidiga och rationella 2 trygga, säkra och förbättrar vår hälsa 3 hållbara och utgör minimal klimatpåverkan 4 tillgängliga för alla och når överallt Behovsbedömning Miljöaspekter Behovsbedömningen (bifogas) visar att detaljplanläggningen och exploateringen inte förväntas medföra någon betydande påverkan på miljön såsom avses i miljöbalken 6 kap 11. Den fråga som måste studeras under planarbetet är buller då ljudnivåerna är högre än rekommenderade riktvärden för buller för förskole- och skolgårdar. Den gamla skolbyggnaden från 1909 rivs, vilken har bevarandevärde enligt Kulturmiljöprogrammet. Kommunen har gjort bedömningen att det inte är möjligt och/eller ekonomiskt försvarbart att restaurera byggnaden. Sociala aspekter Det som är viktigt att tänka på i det fortsatta arbetet med detaljplanen är gång- och cykelvägnätet, i området och till och från skolan. Det saknas en gång- och cykelväg längs Sillagatan. I och med att skolgården kommer att byggas om och till så kommer möjligheterna till fysisk aktivitet och tillgång till lekmiljöer för alla att förbättras. 3

Förutsättningar och förändringar Mark och vegetation Mark och vegetation Jordart inom planområdet är morän. De stora ytorna runt skolan är hårdgjorda. Större grönytor finns vid grusplanen norr om skolbyggnaderna, norr om planområdet. Skolgården kantas av träd och ska även göra det i fortsättningen. Mellan förskolan och fastigheten Stene 4:12 finns en trädridå vilken kommer att tas ner när fastigheten görs om till skolgård. Norr om skolan finns ett mindre grönområde som genomkorsas av cykelvägar. Grönområdet används av skolan. Geoteknisk undersökning En geoteknisk undersökning gjordes 2000 för Stene skola. Den geotekniska undersökningen visar att grunden består översta av mulljord och fyllning till 0.5-0.7 m djup. Fyllningen är normalt sammansatt av mullhaltig grusig eller siltig sand. Den naturligt lagrade jorden utgöres av skiktad siltig och grusig sand. Sanden har moränkaraktär. Sandens fasthet är medelhög-hög. På 1-2 m djup ökar fastheten påtagligt och vindsoden stoppade i mycket fasta jordlager 1-1.25 m under markytan. Förekommande naturligt lagrade jordarter är stabila med god bärighet. Fria vattenytor erhölls i provningshålen på nivå + 50.9 - + 51.7, innebärande 2 m under markytan. Förorenad mark Inga kända föroreningar finns inom planområdet. Norr om planområdet, på fastigheten Stene 1:53, ligger en skofabrik som i länsstyrelsen GIS-data är utpekat som potentiellt förorenat område. Någon riskklassning har inte gjorts. Fastigheten ligger 60 meter från planområdet och verksamhet pågår. Enligt kommunens miljöenhet finns inga kända föroreningar. Det finns inga uppgifter om att det skulle ha påträffats några föroreningar när skolans gymnastiksal byggdes, vilket är den skolbyggnad som ligger närmast Stene 1:53 eller vid grävande av ledningar. Om det vid byggnadsarbeten skulle upptäckas föroreningar som kan medföra skada eller olägenheter för människors hälsa eller miljön ska tillsynsmyndigheten underrättas. Radon Planområdet befinner sig i ett högriskområde (50 < kbq/m3) för radon. När den geotekniska undersökningen gjordes 2000 uppmätes radonhalten i jordluften till 11-77 kbq/m3. Byggnader måste därför uppföras radonskyddade. Fornlämningar Inga kända fornlämningar finns inom planområdet. Om man vid grävning eller annat arbete påträffar fornlämning föreligger anmälningsplikt enligt 2 kap. 10 kulturmiljölagen. Den som vill göra ett ingrepp i en fornlämning, det vill säga rubba, ändra eller ta bort en fast fornlämning ska be om tillstånd hos länsstyrelsen, enligt 2 kap. 12 kulturmiljölagen. Friytor Lek och rekreation Förutom skolgården finns en större grusplan och en gräsyta norr om planområdet vilket tillhör skolan. På vintern kan grusplanen spolas upp till en isbana. Dessa påverkas inte av planförslaget. Läs även under Skolgård. 4

Bebyggelseområden Bostäder Planområdet angränsar till bostadsbebyggelse i norr, väster och öster. Bostadshuset på fastigheten Stene 4:12 kommer att rivas för att få en större gård till förskolan. Skola Stene skola i Åbytorps tätort har undervisning för årskurserna F-5. Den äldre av skolbyggnaderna byggdes 1909. En till skolbyggnad byggdes 2001. I norra delen av skolområdet finns skolans gymnastiksal och matsal. Åbytorps förskola med fem avdelningar ligger även i anslutning till skolan. Skolbyggnaden från 2001 (t.v.) och den äldre skolbyggnaden från 1909 (t.h.) Då skolan behöver nya lokaler kommer den äldsta skolbyggnaden att rivas. Istället byggs, lite längre norrut, en ny byggnad som även byggs ihop med befintlig skolbyggnad, se illustration nedan. Illustration över skolområdet. Det slutliga förslaget kan bli annorlunda. Skolgård Befintlig skolgård består av många olika delar norr och söder om skolbyggnaderna. Dom stora ytorna, förutom grus- och gräsplan, är till stor del hårdgjorda. 5

Skolgården kommer att göras om i samband med byggnationen av den nya skolbyggnaden. Genom att flytta den nya skolbyggnaden norrut samt att riva bostadshuset på fastigheten Sten 4:12 får man en större skolgård söder om skolbyggnaderna. Samtidigt gör man också i ordning ytorna norr om skolbyggnaderna. Arbetsplatser och övrig bebyggelse Norr om skolan, på fastigheten Stene 1:53, ligger en mindre skofabrik. Betaniakyrkan ligger sydväst om planområdet. Offentlig service & kommersiell service Ett LSS-boende finns nordöst om planområdet vid Rosinas väg. Övrig offentlig & kommersiell service finns i Kumla tätort. Tillgänglighet Den nya bebyggelsen ska uppfylla kravet på tillgänglighet enligt plan- och bygglagen. Lagstiftningen ställer särskilda tillgänglighetskrav för allmänna platser och lokaler dit allmänheten har tillträde. Området ska utformas så att god tillgänglighet utomhus uppnås för rullstolsburna och andra personer med nedsatt rörelseförmåga. Vid exploatering av området bevakar kommunen, i samband med hanteringen av bygglovet, att områdets och byggnadernas tillgänglighet är god. I och med den nya skolbyggnaden och att man gör i ordning skolgården kommer tillgängligheten att förbättras. Byggnadskultur och gestaltning Illustration över byggnaderna söder ifrån. Befintlig och ny byggnad sammanbyggda. Den nya byggnaden får samma gestaltning som befintlig byggnad med samma färger, putsfasad och tegeltak. Gator och trafik Gatunät Fjugestavägen, lv 534, som korsar Åbytorp i väst-östlig riktning, går söder om planområdet. Väster om planområdet ligger Sillagatan som går genom Åbytorp i nord-sydlig riktning. Detta innebär att skolan har ett mycket strategiskt läge och är lättillgängligt. Sillagatan 6

Gång-och cykeltrafik Gång- och cykelbana finns längs med Fjugestavägen. Skolan går också att nå via en gång- och cykelväg norrifrån (Rosinas väg och Antons backe) via grönområdet. Trafikmätning 2012 gjorde Trafikverket en mätning av Fjugestavägen, lv 534. ÅDT (årsmedeldygnstrafik) för vägen var 2340 fordon varav 8 % var tung trafik. Kollektivtrafik Busshållplatser finns precis utanför skolan, längs Fjugestavägen. Vägen trafikeras av linje 743 mellan Kumla och Götabro med turer på vardagar. Busshållplatsen har nyligen gjorts om till en dubbel stopphållplats (timglashållplats) där avsmalning görs på båda sidor av vägen. Det innebär att fordon i båda riktningarna måste stanna när en buss står på hållplatsen. Det i sin tur gör det säkrare för gångare vid på- och avstigning och fungerar som en fartdämpande åtgärd. Busshållplatsen och Fjugestavägen Parkering, varumottagning, utfarter Två parkeringar finns för skolan. En parkering mot Sillagatan och en vid Rosinas väg. Förutom parkering för personal och vid hämtning och lämning vid Sillagatan så används gymnastiksalen även kvällar och helger vilket skapar ytterligare ett parkeringsbehov. Detta går att samordna då det gäller olika tider på dygnet. Varutransporter till skolan, för bland annat mat och pellets, sker söder om gymnastiksalen via en anslutning från Sillagatan. För att kunna bygga den nya skolbyggnaden måste parkeringen vid Sillagatan tas bort. Parkering kommer lösgöras i närheten av skolområdet. Risker och störningar Buller Riktvärden för trafikbuller inomhus för undervisningslokaler och rum för vila regleras i Boverkets Byggregler samt Svensk Standard och är bindande. Gällande riktvärden är 30 dba ekvivalent ljudnivå samt 45 dba maximal ljudnivå. När det gäller trafikbullerpåverkan utomhus för skolor anser Boverket att det är önskvärt att ha en ljudnivå om högst 50 dba (ekvivalentnivå dagtid) på de delar av skol- eller förskolegården som är avsedda för lek, rekreation och pedagogisk verksamhet. Mer information finns i Boverkets allmänna 7

råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet och i vägledningen Gör plats för barn och unga!. Vid fastighetsgräns mot Fjugestavägen uppnås bullernivåer på 57 dba. Maximal ljudnivå är 80 dba. Det innebär att bullernivåerna överskrids på stor del av skolgården. För att klara en ljudnivå på 50 dba behövs bullerdämpande åtgärder mot Fjugestavägen. Plank eller mindre vall skulle kunna vara möjliga lösningar. En bestämmelse om Skydd har införts på plankartan för att en bullerdämpande åtgärd ska kunna genomföras. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Fastigheten är ansluten till befintliga vatten- och avloppsledningar. Lokalt omhändertagande av dagvatten Dagvatten ska omhändertas i enlighet med Riktlinjer för dagvattenhantering i Kumla kommun, antagen av kommunstyrelsen 2014-09-03. Dagvatten från tak och hårdgjorda ytor ska fördröjas på fastigheten genom avledning till grönytor eller dagvattenmagasin innan avledning sker till det kommunala ledningsnätet. Värme Skolans värmesystem består av eldning med pellets samt en oljepanna som reserv. El, tele, bredband m m Området är anslutet till befintliga el- och telekabelstråk. Avfall Avfallshantering ska ske enligt kommunens Avfallsplan och Renhållningsordning. Fastighetsrättsliga genomförandefrågor och konsekvenser Tidplan (preliminär) Samhällsbyggnadsnämndens beslut att skicka förslaget på samråd 2017 Samråd Samhällsbyggnadsnämndens beslut om granskning Granskning Samhällsbyggnadsnämndens beslut att anta detaljplanen Planen vinner laga kraft efter tre veckor om inget överklagande sker Uppförande av bebyggelse och liknande kan ske när erforderliga planbeslut är fattade och bygglov erhållits och i den takt byggherrarna finner det lämpligt alternativt vad som avtalats i exploateringsavtal eller motsvarande. 8

Huvudmannaskap & ansvarsfördelning Samhällsbyggnadsförvaltningen upprättar detaljplan och svarar för myndighetsutövning vid bygglov och bygganmälan. Exploatören ansvarar för genomförande av planen inom kvartersmark med ansökan om bygglov och bygganmälan, uppförande av bebyggelsen, och iordningställande av tomtmark. Kommunen är huvudman för allmän plats. Fastighetsrättsliga frågor Kommunen ansöker om fastighetsbildning enligt detaljplan om inte annat avtal träffas. Fastighetskonsekvenser Fastigheter inom planområdet: Åbytorp 3:1 Del av fastigheten Åbytorp 3:1 berörs av detaljplanen. Den äldre skolbyggnaden på fastigheten kommer att rivas och ersättas av en ny byggnad lite längre norrut på fastigheten. Mark som ej får bebyggas, prickmark, enligt gällande detaljplan tas bort. Användning ändras från A Allmänt ändamål till S Skola. Stene 4:12 Bostadsbyggnaden på fastigheten rivs. Fastigheten kommer istället göras om till skolgård för förskolan. Fastigheten får ändrad användning från B Bostäder till S Skola. Fastigheter utom planområdet: Fastigheterna utanför planområdet påverkas inte av planförslaget. Ekonomiska frågor Kostnad för planläggning är reglerad genom upprättat planavtal mellan samhällsbyggnadsförvaltningen och exploatören enligt gällande taxa. Kommunen tar ut avgifter för bygglov och bygganmälan. Kommunen ansvarar för anläggningar inom allmän platsmark. Exploatören bekostar all byggnation inom kvartersmark. Tekniska frågor Exploatören ansvarar för erforderliga undersökningar. Byggnader måste uppföras radonskyddade. 9

Administrativa frågor Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vunnit laga kraft. Under genomförandetiden har fastighetsägaren rätt att exploatera i enlighet med planen och detaljplanen får inte ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla men kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning. Medverkande tjänstemän Detaljplanen har upprättats av samhällsbyggnadsförvaltningen genom Klara Ågren i samarbete med Johannes Ludvigsson och Mats Söderlund Lidestig. 2017-03-10 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Klara Ågren Fysisk planerare Johannes Ludvigsson Planchef 10

Behovsbedömning Standardförfarande checklista Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan upprättas eller ändras om dess genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Denna behovsbedömning, ska avgöra om detaljplanens eller ändringens genomförande medför betydande miljöpåverkan. Om så är fallet ska en miljöbedömning genomföras och en miljökonsekvensbeskrivning upprättas (4 kap. PBL 43 ). Betydande miljöpåverkan innebär att väsentlig påverkan sker på ett eller flera miljövärden. Det ska motsvara sådan miljöpåverkan som man inte på ett enkelt sätt kan överblicka och åtgärda, eller där osäkerheten om planens miljöeffekter är stora och komplexa. Checklistan nedan är ett arbetsunderlag för att bedöma om planens genomförande innebär betydande miljöpåverkan. Checklistan kan också användas till att utreda vilka typer av faktorer/frågor som kan behöva beskrivas vidare, även om planens genomförande inte bedöms innebära betydande miljöpåverkan. Beskrivning Detaljplan för Stene skola, Åbytorp 3:1 Detaljplanens syfte Handläggare Detaljplanens syfte är att möjliggöra för en ombyggnad av Stene skola i Åbytorp. Klara Ågren Medverkande tjänstemän Beskrivning av planområdet Beskrivning av planförslaget Planområdet ligger i Åbytorp och omfattar en del av Stene skola. Planområdet angränsar till bostäder och ett mindre grönområde. Skolan behöver nya lokaler och förslaget innebär att den västra skolbyggnaden rivs och ersätts av ny, större byggnad. Byggnaden placeras i höjd med den östra skolbyggnaden. Även bostadshuset på fastigheten Stene 4:12 rivs. På så sätt får man en större sammanhängande skolgård i söder. Program Måluppfyllelse Ja (genererar ingen miljöbedömning) Nej (kan generera miljöbedömning) Kommentar Stämmer planen överens med ÖP Kumla 25000 Miljöprogram 2012-2016 för Kumla kommun Att riva den gamla skolbyggnaden och bygga en ny kan bidra till att minska energiförbrukningen för skolan. 1

Klimatprogram för Kumla kommun Grönplan för Kumla kommun Kulturmiljöprogram Skolbyggnaden från 1909 rivs och ersätts av en ny byggnad. Att byggnaden rivs beror på att byggnaden inte fungerar för dess användning utan skolan behöver större lokaler som fungerar bättre för undervisningen. Fuktskador har hittats i källaren på byggnaden. Att restaurera byggnaden med tanke på fuktskadorna och för att kunna få till en ändamålsenlig skolmiljö har inte ansetts möjligt och/eller ekonomiskt försvarbart. Miljöfaktor Ingen (genererar ingen miljöbedömning) Positiv (genererar ingen miljöbedömning Påverkan Negativ (kan generera miljöbedömning) Betydande negativ (genererar miljöbedömning) Kommentar Påverkan på naturmiljö/naturvård (se bilaga 3 till ÖP Kumla 25000, sida 25-27, Tekiskarta planeringsstöd, Skogens pärlor http://minasidor.skogsstyrelsen.se/skogensparlor/) Riksintresse för naturvård Natura 2000-område Naturreservat/naturskydd Strandskydd Biotopskydd Skogsmiljövärden Annan värdefull natur Rödlistade arter Påverkan på kulturmiljö/kulturarv (se bilaga 3 till ÖP Kumla 25000, sida 20-24, Bevarandeprogram, Tekiskarta - planeringsstöd) Riksintresse för kulturmiljö Kulturreservat Fornminne Byggnadsminne Kulturminnesvård Andra kulturhistoriska värden Den äldre byggnaden av Stene skola är med i Kulturmiljöprogram för Kumla kommun som en del av Åbytorps 2

Landskaps- och stadsbild centrum. Se sidan 2 Påverkan på mark och vatten (Tekiskarta - planeringsstöd) Markföroreningar Fastigheten Stene 1:53, norr om planområdet, är utpekat i länsstyrelsen GIS-data som potentiellt förorenat område. På fastigheten finns en mindre skofabrik. Någon riskklassning finns inte. Kommunen har ingen kännedom om att marken skulle vara förorenad och inga föroreningar har påträffats tidigare. Markens stabilitet Yt- och grundvattnets kvalitet Yt- och grundvattnets nivå Översvämningsrisk Skyddsområde för vattentäkt Dagvatten/Spillvatten Dagvatten från tak och hårdgjorda ytor ska fördröjas på fastigheten genom avledning till grönytor eller dagvattenmagasin innan avledning sker till det kommunala ledningsnätet. Påverkan på luft och klimat Luftkvalitet Lokalklimat Utsläpp från transporter Utsläpp från energianvändning Påverkan på växt- och djurliv Vegetation Grönstruktur Skolgården kommer att göras om men då skolgården till stor del består av hårdgjorda ytor idag så kommer ingen större förändring ske. Kanske att det blir mer grönytor på skolgården. Fastigheten Stene 4:12 som idag består av mycket grönska kommer att göras om till skolgård och kan då komma att hårdgöras. 3

Djurliv Påverkan på hälsa och säkerhet (Tekiskarta - planeringsstöd) Trafikmiljö, gång- och cykelväg Gång- och cykelvägnätet behöver ses över då det är särskilt viktigt att det är bra till skolan. Det finns gång- och cykelvägar idag men de kan förbättras. Buller Ljudnivåerna ligger över Boverkets rekommenderade riktvärden för förskoleoch skolgårdar. Vibrationer Risker Ljus Rekreation och friluftsliv Personlig säkerhet och trygghet Påverkan på miljökvalitetsnormer (Tekiskarta - planeringsstöd) Omgivningsbuller (SFS 2004:675) Föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477) Parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660) Kemiska föroreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) Påverkan på hushållning med naturresurser och andra resurser Mark Markanvändningen blir densamma som idag. Vatten Materiella resurser Transporter/ Kommunikationer Energiförsörjning Övrigt Kumulativa eller tillfälliga effekter Miljöpåverkan i annan kommun eller land 4

Slutsats om fortsatt utredningsbehov Samlad bedömning: Kumla kommun gör, med hänvisning till ovanstående, bedömningen att den miljöpåverkan som planen kan ge upphov till inte riskerar att medföra betydande miljöpåverkan. Den fråga som måste studeras under planarbetet är buller då ljudnivåerna är högre än rekommenderade riktvärden för buller för förskole- och skolgårdar. Den gamla skolbyggnaden från 1909 rivs, vilken har bevarandevärde enligt Kulturmiljöprogrammet. Kommunen har gjort bedömningen att det inte är möjligt och/eller ekonomiskt försvarbart att restaurera byggnaden. 2016-07-06 Klara Ågren 5

Bedömning av sociala aspekter Standardförfarande - checklista Vid all planering av den fysiska miljön är de sociala aspekterna mycket viktiga. Genom att integrera trygghets- och jämställdhetsfrågor vid samhällsplanering och när byggnader utformas vid kan en social utveckling främjas. Plan- och bygglagen inleds med att betona vikten av att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god långsiktig hållbar livsmiljö (1 kap PBL 1). Checklistan nedan är ett arbetsunderlag för att bedöma nuvarande social situation samt hur planens genomförande förbättras eller försämrar den sociala utvecklingen. Checklistan kan också användas för att peka på vilka sociala aspekter som utredas vidare samt ge förslag till åtgärder som bör genomföras, för att den sociala utvecklingen ska främjas. Beskrivning Detaljplan för Stene skola, Åbytorp 3:1 Detaljplanens syfte Handläggare Detaljplanens syfte är att möjliggöra för en ombyggnation av Stene skola i Åbytorp. Klara Ågren Medverkande tjänstemän Beskrivning av planområdet Beskrivning av planförslaget Planområdet ligger i Åbytorp och omfattar en del av Stene skola. Planområdet angränsar till bostäder och ett mindre grönområde. Skolan behöver nya lokaler och förslaget innebär att den västra skolbyggnaden rivs och ersätts av ny, större byggnad. Byggnaden placeras i höjd med den östra skolbyggnaden. Även bostadshuset på fastigheten Stene 4:12 rivs. På så sätt får man en större sammanhängande skolgård i söder. Faktor Förhållande Befintliga Efter planen Bra Medel Dåligt Förb. Oför. Förs. Kommentar Rekreation och motion Tillgång till gång- och cykelvägar samt motionsspår Gång- och cykelvägnätet behöver ses över. Det saknas gång- och cykelväg längs Sillagatan. Tillgång till parkmiljö Tillgång till naturområden Förutsättningar för fysisk aktivitet för alla Skolgården byggs om och byggs ut.

Trygghet och säkerhet God belysning Säkra gång- och cykelvägar samt motionsslingor Tydligt avgränsade gång- och cykelvägar från bilvägar Säkra passager över gator och cykelvägar Gång- och cykelvägnätet behöver ses över. Det saknas gång- och cykelväg längs Sillagatan. Hastighetreducerande åtgärder Trygga parkmiljöer och växtlighet Trygga naturliga mötesplatser Befolkade rum Överskådlighet/ orienterbarhet Trygga busshållsplatser Jämställdhet och integration Sociala mötesplatser Blandade boendeformer Social mångsidighet Närhet till offentlig service Närhet till kollektivtrafik Närhet dagligvarubutik Närhet till arbetsplats Fysiska barriärer är åtgärdade Barnperspektiv Närhet till skola/förskola Säkra vägar till skola/förskola Tillgång till lekmiljöer/ lekplats Säkra vägar till lekmiljöer/ lekplats

Anpassning av området för barn med funktionsnedsättning Möjlighet till upplevelser för alla barn Trafikmiljön är anpassad till barns förutsättningar så att de kan röra sig på egen hand Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Offentliga miljöer och sociala mötesplatser Offentlig service Kollektivtrafik och hållplatser Parker och naturmiljöer Gång- och cykelvägar samt motionsslingor Medborgardelaktighet Ja Nej Kommentar Sker samverkan med det lokala föreningslivet? Sker samverkan med barn och unga? Sker samråd med handikapp- och pensionärsorganisationer? Hålls dialog möten med berörda intressenter och allmänhet i beslutsprocessen? Samlad bedömning och förslag till åtgärder Samlad bedömning Det som är viktigt att tänka på i det fortsatta arbetet med detaljplanen är gång- och cykelvägnätet, i området och till och från skolan. Det saknas en gång- och cykelväg längs Sillagatan. I och med att skolgården kommer att byggas om och till så kommer möjligheterna till fysisk aktivitet och tillgång till lekmiljöer för alla att förbättras. 2016-07-06 Klara Ågren

Fastighetsförteckning för Stene skola, Åbytorp 3:1 m.fl. Kumla, Kumla kommun, Örebro län På grund av personuppgiftslagen, PUL, kan detta dokument inte publiceras på kommunens hemsida. Handlingen finns tillgänglig i stadshuset, Torget 1, Kumla. Handlingen kan även begäras ut av handläggaren. Fastighetsförteckningen omfattar ägare till alla fastigheter som berörs av planförslaget samt ägare till annan särskild rätt än bostadsrätt och hyresrätt i fastigheterna, exempelvis arrendatorer. Fastighetsförteckningen tar även upp samfälligheter, rättigheter och gemensamhetsanläggningar.