Effekter av minskad näringstillförsel till Skagerrak

Effekter av minskad näringstillförsel till Skagerrak

Effekter av minskad näringstillförsel till Skagerrak UTGIVET AV UPPDRAGSSTAGARE UPPDRAGSGIVARE FÖRFATTARE LAYOUT TRYCKÅR 2007 UPPLAGA 400 ISBN-nr 978-91-89507-28-9 Forum Skagerrak II SMHI 601 76 Norrköping- Jörgen Sahlberg (ansvarig) WP1 Övergödning i havet: Anneli Harlén, Hans Oscarsson, Tore Rolf Lund, Berit Løkken och Kirsten Broch Jörgen Sahlberg, SMHI och WP1: Anneli Harlén, Hans Oscarsson, Tore- Rolf Lund, Berit Løkken och Kirsten Broch Jörgen Sahlberg / Steve Hidinger

FÖRORD Övergödningsgruppen i Forum Skagerrak II har bland annat haft i uppdrag att belysa vilka närsaltskällor som ger störst effekt på närsaltstillståndet i Skagerrak och dess kustvatten. För att belysa detta ansåg vi att det bästa vore att koppla ihop SMHI:s kustzonsmodell med modell för öppna havet och sedan titta på vilka effekter närsaltsminskningarna får från Sverige, Norge, Danmark, Nordsjön och Östersjön. Vid den andra Nordsjökonferensen år 1987 satte Nordsjöstaterna målet att mellan åren 1985 och 1995 har minskat tillförseln av fosfor och kväve med 50 % till de delar av Nordsjön som där en sådan tillförsel orsakade direkta eller indirekta negativa effekter. Under de följande åren antogs en rad rekommendationer för att nå målet. Naturvårdsverket har haft i uppdrag att utvärdera den förväntade övergödningssituationen i Västerhavet efter det att beslutade åtgärder i OSPAR (Oslo och Pariskonventionerna) genomförts. Tack vare att Naturvårdsverket har låtit oss nyttja information och modeller som tagits fram i detta arbete samt att Fagrådet i yttre Oslofjorden och Norske Veritas varit med och bekostat en kustzonsmodell för yttre Oslofjorden har vi även fått med Norska kusten och kunnat beställa nya Scenarior. På uppdrag av övergödningsgruppen i Forum Skagerrak har SMHI kopplat samman SMHI:s kustzonsmodell för yttre Oslofjorden med OSPAR- modellen och gjort 7 olika scenarioberäkningar. Denna rapport är en sammanfattning av resultat från beställningar och är framtagen i samverkan mellan SMHI och övergödningsgruppen. Övergödningsgruppen har dragit slutsatser och värderat resultaten i denna rapport. Följande personer har deltagit i arbetsgrupp1, övergödningsgruppen: Anneli Harlén, Länsstyrelsen i Västra Götaland- projektledare Hans Oscarsson, Länsstyrelsen i Västra Götaland Kirsten Broch, Miljöministeriet, Miljöcenter Aalborg Berit Løkken, Fylkesmannen i Vestfold Tore Rolf Lund, Horten kommune Anneli Harlén Projektledare för övergödningsgruppen

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 1 Syfte 2 Inledning 2 Metodik 2 Resultat 11 Källfördelning av kväve 26 Slutsats 27 Diskussion 27 Referenser 29 Bilagor 30

SAMMANFATTNING Syftet med denna rapport har varit att belysa vilka närsaltskällor som ger störst effekt på närsaltstillståndet i Skagerrak och dess kustvatten. SMHI har på uppdrag från Forum Skagerrak II kopplat samman SMHI: s Kustzonsmodell för yttre Oslofjorden med OSPAR-modellen. Den nya hopkopplade modellen kallas i denna rapport för Forum Skagerrak modellen. Därefter har SMHI beräknat tillståndet i modellområdet (statusen) med norska bedömningsgrunder, samt gjort 7 olika scenarioberäkningar med närsaltsminskningar från denna period. Scenarioberäkningar som genomförts baseras på OSPAR-kommissionens rekommendation vilket bland annat innebär att de antropogena delen av kväve och fosfortillrinningen från land ska reduceras med 50 % baserat på 1985 års nivå. Då det inte fanns tillräckligt med data från 1985 beräknades statusen för perioden 1998-2002. Forum Skagerrak II beslöt att följande 7 scenarioberäkningar skulle genomföras utifrån perioden 1998-2002. Scenarier 1) 50 % reduktion av den antropogena kväve och fosfortillrinningen från Norge 2) 50 % reduktion av den antropogena kväve och fosfortillrinningen från Sverige 3) 50 % reduktion av den antropogena kväve och fosfortillrinningen från Danmark 4) 10 % reduktion av kväve och fosfortransporten från Nordsjön 5) 10 % reduktion av kväve och fosfortransporten från Östersjön 6) 50 % reduktion av den antropogena kväve och fosfortillrinningen från Norge, Danmark och Sverige 7) 50 % reduktion av den antropogena kväve och fosfortillrinningen från Norge, Danmark och Sverige samt en 10 % reduktion av kväve och fosfortransporten från Nordsjön och Östersjön. Resultat från modellkörningar visar att den största effekten av att närsaltsminskningen fås i närområdet till åtgärden, det vill säga att man själv kan påverka sin situation positivt, även om detta inte är tillräckligt. De tre länderna påverkar också varandra, dvs. åtgärder i ett land ger positiva effekter i de andra två länderna. Det är därför viktigt att man har en gemensam syn och likartade ambitioner när det gäller utsläppsbegränsningar. Med en 50 % -ig minskning av utsläppen av fosfor och kväve (jämfört med 1998-2002) från de tre länderna och en minskning av transporten av näringsämnen från Nordsjön och Östersjön med 10 % uppnås en god vattenstatus i alla områden förutom några områden i innerskärgården, se figur 1. Eftersom stora ansträngningar för att minska tillförseln av kväve och fosfor redan gjorts innan 1998 i Norge, Sverige och Danmark, det år varifrån den 50 %-iga reduktionen har beräknats, kan det bli svårt att hitta åtgärder som ger en så stor reduktion som scenariot baseras på. Det framstår då som särskilt angeläget att transporten från Östersjön och Nordsjön verkligen minskar med 10 % och helst med ännu mer. Vi är alltså beroende av att även andra länder kring Östersjön och Nordsjön bidrar med åtgärder som leder till stora utsläppsminskningar, något som de tre nordiska länderna gemensamt måste ta upp i internationella förhandlingar med övriga länder. Detta gäller i ännu högre grad om förbättringar ska uppnås i det öppna Kattegatt och Skagerrak. 1

För att kunna bedöma hur stora utsläppsminskningar det krävs i områden (inre skärgården) som trots rejäla reduktioner inte når en god vattenstatus så bör det utföras en mer detaljerad modellering. De biologiska förhållandena bör också beskrivas bättre för dessa områden. Figur 1 Visar status av vintervärden av nitrat efter en 50 % -ig minskning av de norska, danska och svenska antropogena tillrinningarna av kväve och fosfor samt en 10 % -ig minskning av kväve och fosfortransporten från Nordsjön och Östersjön SYFTE Syftet är att identifiera närsaltskällornas betydelse på tillståndet i olika delar av Skagerrak. För att sedan kunna värdera vilka åtgärder som ger störst effekt. INLEDNING SMHI genomförde under år 2005 på uppdrag av svenska Naturvårdsverket en käll- och sänkanalys för Kattegatt och Skagerack med hjälp av SMHI:s kustzonsmodell PROBE-SCOBI (Eilola & Sahlberg, 2006). Denna modell fanns då uppsatt längs hela västkusten. I och med dess utvidgning med områdena Skagerrak och Kattegatt har modellen fått namnet OSPARmodellen. Under tiden med utvecklingen av OSPAR-modellen genomförde SMHI ett separat kustzonsprojekt i yttre Oslofjorden på uppdrag av Fagrådet i Yttre Oslofjord och Det Norske Veritas (Marmefelt, 2005). Forum Skagerrak II gav SMHI i uppdrag att sammankoppla SMHIs Kustzonsmodell för yttre Oslofjorden med OSPAR-modellen i syfte att studera olika åtgärders påverkan och fastställa var dessa får störst effekt i Skagerrak och dess kustvatten. Den nya hopkopplade modellen kallas i fortsättningen för Forum Skagerrak modellen. Forum Skagerrak modellen är inte i sig kalibrerad men däremot är kustzonsmodellen och OSPAR- modellen det. Därför hänvisas kalibrering och validering till OSPAR rapporten (Eilola & Sahlberg, 2006) samt Oslofjordsrapporten (Marmefelt, 2005). METODIK I uppdraget från Forum Skagerrak II ingår att koppla ihop OSPAR-modellen med Oslofjordens Kustzons-modell till vad som i fortsättningen kallas för Forum Skagerrakmodellen. Detta innebär att Kustzonsmodellerna i Bohuslän och Oslofjorden behöver anpassas till varandra och kopplas samman. SMHI ska därefter beräkna statusen för fosfor och kväve för perioden 1998-2002 mha av norska bedömningsgrunder. Modellen har dock körts för perioden 1 januari 1990 31 december 2002 för att ställa in sig. 2

Modell Forum Skagerrak modellen ska beräkna statusen och effekten av olika typer av Scenarier inom samtliga havsområden från Nordsjön i väster, längs de norska och svenska kusterna ner till Öresund och Bälten i söder. Hela modellen består av 117 stycken havsområden. En schematisk bild av modellen och dess havsområden visas i figur 2. Pilar i figuren visar hur de olika havsområdena är kopplade med varandra. Med kopplad menas här att områdena står i förbindelse med varandra och kan utbyta olika egenskaper såsom kväve, fosfor, salt osv. Mycket kortfattat kan modellen beskrivas på följande sätt. Den består av en fysikalisk endimensionell modell, PROBE (Svensson, 1998) som beräknar den vertikala skiktningen och utbytet mellan kopplade havsområden och en biogeokemisk modell, SCOBI (Marmefelt, 2000) som beräknar dynamiken hos bland annat närsalter, växtplankton och syrgas. Eftersom modellen är endimensionell sker alla beräkningar i vertikalled (från ytan till botten) inom varje havsområde. Man antar därmed att vattnet har samma egenskaper horisontellt inom ett havsområde. Har två havsområden kontakt med varandra via ett sund sker ett vattenutbyte mellan dessa två havsområden och utbytets storlek beror på sundets tvärsnittsarea, vindhastigheten, vattenståndsförändringen och områdenas respektive täthetsskiktningar. Ett område kan givetvis ha kontakt med fler andra områden och då sker vattenutbyten med samtliga dessa områden. För en mer noggrann beskrivning av själva modellen och vad det är som driver den hänvisas till OSPAR rapporten (Eilola & Sahlberg, 2006) och Oslofjordsrapporten (Marmefelt, 2005). På grund av modellens uppbyggnad med störst detaljeringsgrad i de kustnära områdena i Norge och Sverige så är trovärdigheten av resultaten störst där. Forum Skagerrak II modellen Yttre Oslofjorden B087-B116 B084 B085 B086 B105 B003 B117 Nordsjön Skagerrak B001 B004 B007 B008 B009 B010 Norra Bohus kusten B011-B036 Figur 2. Visar samtliga 117 havsområden i Forum Skagerrak-modellen, se bilaga1. Pilarna visar mellan vilka havsområden vattenutbyten sker. Av utrymmesskäl kan inte alla pilar visas i figuren men inom de kustnära havsområdena, ex Yttre Oslofjordens områden B087 B116, förekommer givetvis också vattenutbyten. De olika färgerna på bassängerna visar vår uppdelning mellan öppna havet, kustvatten och skärgården. 2006-09-20 Kattegatt B002 Bälthavet B005 B006 Öresund B037 B038 B039 B040 B064 B065 B066 B067 B068 Södra Bohus kusten B041-B063 Halland kusten B069-B083 I figurerna 3-6 visas alla Forum Skagerrak modellens havsområden som tillhör Skagerrak och Kattegatt med tillhörande kuststräckor visas. En lista med alla havsområdens namn finns i bilaga 1. Värt att notera är att i dagsläget finns inga kustzonsmodeller uppsatta för Danmark, se figur 6. 3

Figur 3. Visar samtliga norska havsområden som ingår i Forum Skagerrak-modellen. De olika färgerna på bassängerna visar vår uppdelning mellan öppna havet, kustvatten och skärgården. 4

Figur 4. Visar samtliga svenska havsområden längs den norra Bohuskusten som ingår i Forum Skagerrak-modellen. De olika färgerna på bassängerna visar vår uppdelning mellan öppna havet, kustvatten och skärgården. 5

Figur 6. Visar samtliga svenska havsområden längs Hallandskusten som ingår i Forum Skagerrakmodellen. De olika färgerna på bassängerna visar vår uppdelning mellan öppna havet, kustvatten och skärgården. 6

Figur 5. Visar samtliga svenska havsområden längs den södra Bohuskusten som ingår i Forum Skagerrak-modellen. De olika färgerna på bassängerna visar vår uppdelning mellan öppna havet, kustvatten och skärgården. 7

Figur 6. Visar samtliga svenska havsområden längs Hallandskusten som ingår i Forum Skagerrak-modellen. De olika färgerna på bassängerna visar vår uppdelning mellan öppna havet, kustvatten och skärgården. 8

Landtillrinning År 1998 antog OSPAR kommissionen de närsaltsreduktioner som Pariskommissionen (PARCOM Recomendation 88/2) rekommenderade vilket bland annat innebär att de antropogena delen av kväve och fosfortillrinningen från land ska reduceras med 50% baserat på 1985 års nivå. I Sverige är kunskapen om hur stor del av närsaltsbelastningen som var antropogen år 1985 otillfredsställande. Därför beslöt arbetsgruppen inom Forum Skagerrak II att använda data från 1999 ( SLU 2004) när det gäller bidraget från Göta Älv. SLUs rapport kom fram till att totalkväve i Göta Älv består till 72 % av antropogent kväve och 67 % av antropogent fosfor. En 50 % reduktion av de antropogena bidragen medför därmed att kväve ska reduceras med 36 % och fosfor med 33.5% för Göta Älv. När det gäller övriga bäckar och småvattendrag längs Bohuskusten sätts de antropogena bidragen till 74 % för totalkväve och 82 % för totalfosfor vilket medför att kvävet ska reduceras med 37 % och fosfor med 41 %. Dessa siffror baseras på mätdata från 1995. I modellen rinner Göta Älv in i havsområdena B057 och B061, se figur 4. De norska tillrinningsdata tas från TEOTIL modellens beräkningar för de 4 norska älvarna Glomma, Drammenselva, Numedalslågen och Skienselva. I bilaga 2 visas den procentuella fördelningen mellan den antropogena belastningen och bakgrundsbelastningen i närsaltstillrinningen från älvarna samt. I modellen rinner Glomma ut i havsområdena B101 och B102, Drammenselva ut i B113, Numedalslågen ut i B091 och Skienselva ut i B089, se kartan i figur 3. All övrig norsk tillrinning tas från beräkningar med den svenska hydrologiska HBVmodellen i kombination med närsaltsdata från Stålnacke (Stålnacke, 1996). När det gäller den danska tillrinningen av kväve och fosfor från land antas den ha samma antropogena fördelning som mindre åar och bäckar har längs den svenska kusten. Därmed ska tillrinningen av kväve och fosfor från Danmark till Kattegatt reduceras med 37 % respektive 41 %. 9

Scenarier Forum Skagerrak II beslutade att utgångspunkten för modelleringen skulle vara tillståndet för 1998 2002 samt att nedanstående Scenarier skulle köras med Forum Skagerrak modellen utifrån denna period. 1 50 % reduktion av den antropogena kväve och fosfortillrinningen från Norge 2 50 % reduktion av den antropogena kväve och fosfortillrinningen från Sverige 3 50 % reduktion av den antropogena kväve och fosfortillrinningen från Danmark 4 10 % reduktion av kväve och fosfortransporten från Nordsjön 5 10 % reduktion av kväve och fosfortransporten från Östersjön 6 50 % reduktion av den antropogena kväve och fosfortillrinningen från Norge, Danmark och Sverige 7 50 % reduktion av den antropogena kväve och fosfortillrinningen från Norge, Danmark och Sverige samt en 10 % reduktion av kväve och fosfortransporten från Nordsjön och Östersjön. SFT klassificeringsssystem Först beräknades det närsalts tillstånd i alla havsområden utifrån grundtillståndet vilket innebär att inga närsaltsreduktioner görs. Definitionen av tillstånd vintertid av ex nitrat är att först beräknas nitrat som ett medelvärde över månaderna december-februari för 1998-2002. Därefter beräknas nitratets medelkoncentration över ett 10m tjock ytlager i varje havsområde. Resultaten från beräkningarna har sedan klassats enligt de norska bedömningsgrunderna (SFT-veiledning 97:03). Skälet till att inte svenska bedömningsgrunder används längs den svenska kusten är att det ännu inte finns något beslut på hur de svenska bedömningsgrunderna ska se ut. De norska referensvärdena för total-fosfor, fosfatfosfor, total kväve och nitrat-kväve visas i bilaga 3. Referensvärdena har delats upp i en sommarperiod (juni-augusti) och en vinterperiod (december-februari). De varierar dessutom med salthalten. I tabellen ges ett värde per parameter för salthalten 0 psu och ett värde för salthalten 20 psu. I beräkningarna får referensvärdena variera linjärt mellan dessa två salthalter och om salthalten i ett havsområde är större än 20 psu sätts referensvärdet konstant. 10

RESULTAT Resultat presenteras på följande sidor med 3 kartor per scenario och parameter. En karta (original) med grundtillståndet som visar status av vintervärden av nitratkväve eller fosfatfosfor för perioden 1998-2002. De fem statusklasserna visas nedan. En karta visar på status efter närsaltsminskningen enligt scenario. Sedan visas också en karta för att förtydliga hur stor effekt en scenarioberäkning har på ett havsområde. På denna kartan visas den procentuella minskningen av vintervärden av nitrat eller fosfat i en lila färgskala, se nedan. För att beräkna den procentuella minskningen jämförs scenarioberäkningens resultat med grundberäkningens resultat för vintervärden för perioden 1998-2002. Notera att kartornas procentskalor är olika beroende på om scenarioberäkningen visar en reduktion av landtransporten (0-40%) eller en reduktion av utbytet med Nordsjön och Östersjön (0-10%). 11

Scenario1 Norsk antropogen tillrinning av nitrat minskad med 50 %, 1998-2002 Resultat: Karta 2 visar att statusen, 98-2002, av vintervärdet på nitrat är mindre god i hela Oslofjordsområdet och längs hela den svenska kusten. För Idefjorden och i områdena Nordre älvs fjord och Rivöfjord är statusen dålig. En minskad nitrattillförsel från Norge med 50 % ger framförallt minskade halter i längs den norska kusten och dess skärgård, karta 1. Idefjorden har fått en förbättring i statusklass som förändrats från dålig till mindre god, se karta 2 och 3. 1 2 3 12

Scenario 1 Norsk antropogen tillrinning av fosfat minskad med 50 %, 1998-2002 Resultat: Karta 4 visar att en minskad fosfattillförsel från Norge ger främst förbättringar i Oslofjorden och Drammensfjorden. Drammensfjorden har gått från klassen dålig till klassen mindre god samt att de yttre delarna av Oslofjorden gått från mindre god till god status, se karta 5 och 6 4 5 6 13

Scenario 2- Svensk antropogen tillrinning av nitrat minskad med 50 %, 1998-2002 Resultat: En minskad kvävetillförsel från Sverige ger markanta förändringar utefter svenska västkusten men även de yttre delarna av Oslofjorden påverkas, se karta 7 som visar en procentuell nitratminskning vid 50-%ig reduktion av svensk antropogen kvävetillrinning. Vid en jämförelse med grundberäkningen, se karta 8, har ett flertal områden längs den norra Bohuskusten inkl. skärgården bytt till god status, karta 9. Dessutom har de två områdena Nordre älv och Rivöfjord bytt från dålig status till mindre god. Notera att Idefjorden inte påverkas i detta fall. Det beror på att i den här modelluppsättningen betraktas Idefjorden som norsk och påverkas främst av den norska tillrinningen. 7 8 9 14

Scenario 2 Svensk antropogen tillrinning av fosfat minskad med 50 %, 1998-2002 Resultat: Karta 10 visar att den största procentuella minskningen av fosfat sker i några områden runt Orust då svensk tillrinning av fosfat minskas med 50 %. Statusen har där ändrats från dålig till mindre god status, se karta 12 och 11. Minskningen av fosfortillrinningen från Sverige påverkar också området längs norra Bohuskusten inkl. skärgården och yttre Oslofjorden. Där ändras statusen från mindre god till god. 10 11 12 15

Scenario 3 Dansk antropogen tillrinning av nitrat minskad med 50 %, 1998-2002 Resultat: Minskningen av den danska tillrinningen av kväve ger mycket små effekter i de öppna områdena av Kattegatt och Skagerrak. Skälet är att tillrinningen är mindre jämfört med Sverige och Norge samt att tillrinningen sker direkt ut i de öppna havsområdena Skagerrak och i Kattegatt eftersom det i i denna modelluppsättning inte finns några kustzonsmodeller uppsatta längs den danska kusten. Tros en mycket liten förändring, 1-5%, Skagerrak byter nitrat status från god till mycket god. Längs de yttre delarna av Bohuskusten byts statusen från mindre god till god, se karta 15 och 14. På karta 13 som visar den procentuella minskningen av nitrat ser vi dock att nitrathalten minskar i Kattegatt även om inte statusen ändras. 13 14 15 16

Scenario 3 Dansk antropogen tillrinning av fosfat minskad med 50 %, 1998-2002 Resultat: Minskningen av den danska tillrinningen av fosfat ger mycket små effekter i Kattegatt, se karta 16. Skälet är att tillrinningen är mindre jämfört med Sverige och Norge samt att tillrinningen sker direkt ut i de stora öppna havsområdena i Skagerrak och i Kattegatt. I denna modelluppsättning finns inte några kustzonsmodeller uppsatta längs den danska kusten. Med en ändring på < 1 % ändras fosfatstatusen enbart i ett område i yttre delen av Oslofjorden, jämför karta 18 med karta 17. 16 17 18 17

Scenario 4 Nordsjön antropogen transport av nitrat minskad med 10 %, 1998-2002 Resultat: Minskad nitrattransport med 10 % från Nordsjön ger förändringar i yttre Oslofjorden, Skagerrak och längs svenska kusten, se karta 19. Förändringen är så stor (6-8% och 4-6%) att den ger upphov till ändring i status i flera områden, jämför karta 21 och 20. I Skagerrak förbättras nitratstatusen från god till mycket god. I några områden i yttre Oslofjorden och längs nästan hela Bohuskusten fås en förbättrad nitratstatus från mindre god till god. Dessutom byter Rivöfjorden status från dålig till mindre god. Ett litet område utanför Hallandskusten får ändrad status. OBS! Skalan på förändring går från 0-10 % 19 20 21 18

Scenario 4 Nordsjön antropogen transport av fosfat minskad med 10 %, 1998-2002 Resultat: En minskning av fosfortransporten med 10 % från Nordsjön ger förändringar i Oslofjorden och utefter svenska kusten, se karta 22. Förändringen är så stor (4-6%) att fosfatstatusen blir god i nästan hela Oslofjorden och längs Bohuskusten inkl. skärgården, se karta 24. Gullmarsfjorden ändrar sin status från mindre god till god, se karta 23 och 24. OBS! Skalan på förändring går från 0-10 % 22 23 24 19

Scenario 5 Östersjön antropogen transport av nitrat minskad med 10 %, 1998-2002 Resultat: En minskning med nitrattransporten från Östersjön ger förändringar i Kattegatt (2-4%) och längs svenska kusten (1-2 %) ända upp till yttre delen av Oslofjorden (<1 %), se karta 25. Förändringen är dock inte så stor att det förbättrar statusen förutom några områden längs Bohuskusten, jämför karta 27 med 26. OBS! Skalan på förändring går från 0-10 % 25 26 27 20

Scenario 5 Östersjön antropogen transport av fosfat minskad med 10 %, 1998-2002 Resultat: En minskning av fosfattransporten från Östersjön ger förändringar i Kattegatt (2-4%) och längs svenska kusten (1-2%), se karta 28. Fosfatstatusen blir förbättrad, från mindre god till god, i några områden längs Hallandskusten inkl. skärgården, längs nästan hela Bohuskusten och det yttre området i Oslofjorden, jämför karta 30 med 29. OBS! Skalan på förändring går från 0-10% 28 29 30 21

Scenario 6 Svensk, norsk, dansk tillrinning av nitrat minskad med 50 %, 1998-2002 Resultat: En minskning av nitrat från Norge, Danmark och Sverige ger förändringar i Kattegatt, längs svenska kusten och yttre Oslofjorden, se karta 31. Minskningen påverkar nitratstatusen i Skagerrak från god till mycket god status, jämför karta 33 med 32. De områden som byter status från mindre god till god är de yttre områdena i Oslofjorden, stora delar längs hela Bohuskusten samt Gullmarsfjorden och fjordarna norr om Orust. Idefjorden och Nordre Älv och Rivöfjorden byter klass från dålig till mindre god. 31 32 33 22

Scenario 6 Svensk, norsk, dansk tillrinning av fosfat minskad med 50 %, 1998-2002 Resultat: En minskning av fosfat från Norge, Sverige och Danmark ger den största procentuella förändringen i områdena runt Orust och Drammensfjord, se karta 34. Statusen i området runt Orust och Drammensfjord blir trots stor förändring ändå inte bra utan endast dålig och mindre god, se karta 36. Fosfatstatus blir förbättrad i stora delar i Oslofjorden och längs Bohuskusten samt skärgården där statusen ändras från mindre god till god, jämför karta 36 med 35. 34 35 36 23

Scenario 7 Svensk, norsk, dansk tillrinning av nitrat minskad med 50 % samt minskad nitrattransport från Nordsjön och Östersjön med 10 %, 1998-2002 Resultat: När nitrattillrinningen minskas 50 % från Norge, Danmark och Sverige samt en minskning i nitrattransporten med 10 % från Nordsjön och Östersjön, blir effekten den att så gott som alla havsområden når god nitratstatus, förutom de områden som har dålig vattencirkulation, se karta 39. De områden som fortfarande har en mindre god status är de inre områdena i Oslofjorden, Idefjorden och området utanför Glommas utlopp. Dessutom finns ett antal områden vid Orust-Tjörn och söderut längs svenska kusten som fortfarande har en mindre god status. Skagerrak uppnår en mycket god vattenstatus. 37 38 39 24

Scenario 7 Svensk, norsk, dansk tillrinning av fosfat minskad med 50 % samt minskad fosfattransport från Nordsjön och Östersjön med 10 %, 1998-2002 Resultat: När fosfattillrinningen minskas 50% från Norge, Danmark och Sverige samt en minskning i fosfattransporten med 10% från Nordsjön och Östersjön, når nästan alla områden en god vattenstatus, se karta 42. Det är bara Drammensfjord, Idefjorden, fjordarna innanför Orust och Tjörn samt några områden längs norra Hallandskusten som fortfarande har mindre god fosfatstatus och Byfjorden utanför Uddevalla som har dålig status. Vattencirkulationen är dålig i samtliga av dessa områden. 40 41 42 25

KÄLLFÖRDELNING AV KVÄVE Källfördelning i % av 19 995 ton kväve, 2004 Från Sverige till Skagerrak Bakgrund Deposition Skog/Myr Jordbruk Spillvatten/avlopp Källfördelning i %av 1957 ton kväve, 2004, från Danmark Bakgrund Lantbruk Spillvatten/avlopp Källfördelning i % av 24 960 ton kväve 2004 från ytre Oslofjorden Jordbruk Befolkning Industri Bakgrunn 26

SLUTSATS För att uppnå förbättringar i den egna skärgården är reduktion av kväve och fosfor från egna källor effektivast. Med en 50 % -ig minskning av utsläppen av fosfor och kväve (jämfört med 1998-2002) från de tre länderna och en minskning av transporten av näringsämnen från Nordsjön och Östersjön med 10 %, uppnår vi en god vattenstatus i alla områden utom de som har dåligt vattenutbyte. Belastningsminskningar i de tre länderna ger positiv effekt i det egna landets kustoch skärgårdsområden framför allt i innestängda fjordområden. Utsläppen från Sverige, Norge påverkar inte bara det egna landet utan också grannländerna. Det är svårt att se effekter i Danmark då det inte finns någon kustzonsmodell här. Den huvudsakliga effekten på Skagerrak i öppna havet ger de näringsämnen som kommer från Nordsjön. Största effekten på Kattegatt i öppna havet ger tillförseln från Östersjön. En minskning av transporten från Nordsjön med 10 % ger positiva effekter på kustvattnet i Norge och Sverige. En minskning av transporten från Östersjön med 10 % ger vissa positiva effekter på kustvattnet i Sverige. OSPARs mål om en 50 % -ig minskning i förhållande till 1985 inte tillräcklig för att nå en god status. DISKUSSION De slutsatser som vi presenterar här bygger helt och hållet på modellberäkningar. Alla modeller har sina svagheter och inom projektets ram har vi inte haft möjlighet att göra uppskattningar av storleken på de fel som modellen ger. En felkälla och en svaghet som är uppenbar är dock att vi haft kustzonsmodeller för Norge och Sverige, men inte för Danmark, något som bör åtgärdas i kommande arbete. Scenariot med 50 % -iga utsläppa av fosfor och kväve och en minskning av transporten från Nordsjön och Östersjön med 10 % visar på mycket positiva effekter på kustvattnet även om vissa fjordar och skärgårdsområden som t.ex. Oslofjorden, områdena innanför Tjärnö, Orust och Tjörn ej ändrar tillståndsklass. Även om dessa områden fortfarande blir kvar i tillståndsklassen mindre god, så sker här ändå tydliga haltminskningar av kväve och fosfor, men inte så mycket att någon klassgräns passeras. Intervallen mellan de olika klasserna är förhållandevis stora. Det finns även andra Scenarior där man inte kan se någon statusförändring, men där ändå förändringarna ändå kan vara relativt stora. 27

Även om alla förutsättningar för scenariot ovan uppfylls, så kommer ändå en del instängda områden att behöva ytterligare åtgärder inom det lokala tillrinningsområdet för att ha möjligheten att uppnå god status. Eftersom stora ansträngningar för att minska tillförseln av kväve och fosfor gjorts i Norge, Sverige och Danmark redan innan 1998, det år varifrån den 50 %- iga reduktionen har beräknats, kan det bli svårt att hitta åtgärder som ger en så stor reduktion som scenariot baseras på. Det framstår då som särskilt angeläget att transporten från Östersjön och Nordsjön verkligen minskar med 10 % och helst med ännu mer. Vi är alltså beroende av att även andra länder kring Östersjön och Nordsjön bidrar med åtgärder som lede till stora utsläppsminskningar, något som de tre nordiska länderna gemensamt måste ta upp i internationella förhandlingar med övriga länder. Detta gäller i ännu högre grad om förbättringar ska uppnås i det öppna Kattegatt och Skagerrak. Ytterligare en slutsats av detta scenario är att OSPARs mål om en 50 % -ig minskning i förhållande till 1985 inte tillräcklig för att nå en god status. Scenarierna med 50%-iga utsläppsminskningar från det egna landet visar på positiva effekter i det egna skärgårdsområdet det vill säga att man själv kan påverka sin situation positivt, även om detta inte är tillräckligt. De tre länderna påverkar också varandra, dvs. åtgärder i ett land ger positiva effekter i de andra två länderna. Det är därför viktigt att man har en gemensam syn och likartade ambitioner när det gäller utsläppsbegränsningar Förslag till kommande arbeten Ta fram en mer detaljerad källfördelning för de tre länderna fosfor- och kväveutsläpp Vidareutveckla modellens användbarhet genom att också lägga till en kustzonsmodell för Danmark. En mer detaljerad modellring i inre skärgården samt vidareutveckla modellen så att också biologiska förändringar kan simuleras. Detta behövs särskilt i de områden där stora reduktioner gjorts men inte uppvisar en tillräcklig effekt, dvs. en god vattenstatus. 28

REFERENSER Eilola, K. and Sahlberg, J.,2006. Model Assessment of the predicted environmental consequences for OSPAR problem areas following nutrient reductions. SMHI Report No.83. Marmefelt, E., 2005. Kustzonsmodell för yttre Oslofjorden. SMHI Rapport Nr74. Marmefelt, E., Håkansson, B., Erichsen, A. C. and Hansen, I. S., 2000. Development of an Ecological Model System for the Kattegat and the Southern Baltic. SMHI rapport Oceanografi Nr 29. PARCOM, 1988, Recommendation 88/2 of 17 june 1988 on the reduction in inputs of nutrients to the Paris Convention area. SFT-veiledning 97:03. Norska bedömningsgrunder för ekologisk status. Stålnacke, P. 1996. Nutrient loads to the Baltic Sea. Ph.D thesis, Department of water and environmental studies, Linköping University, Sweden. Svensson, U., 1998.PROBE an Instruction Manual. SMHI Rapport oceanografi Nr 24. 29

BILAGOR Bilaga 1- Tabellen namnger de olika havsområdena som ingår i Forum Skagerrak modellen. Då samma havsområde förekommer flera gånger, ex B009 som förkommer 4 gånger, innebär det att dessa 4 områden slagits ihop till ett område och namnet på detta område ges i fet stil (Sotefjorden). NAMN Skagerraks utsjövatten Kattegatts utsjövatten Skagerraks utsjövatten Skagerraks inre utsjövatten Kattegatts norra inre utsjövatten Kattegatts södra inre utsjövatten N n Bohusläns skärgårds M n Bohusläns skärgårds kustvatten Haby bukt Kungshamn n skärgård Kungshamn s skärgård Sotefjorden Grundsundsområdet Hovenäset området M Bohusläns skärgårds kustvatten Saltö fjord Slaholmen området Yttre Brofjorden Dynekilen Yttre Dynekilen N Kosterfjorden Strömstadsfjorden S Kosterfjorden Flo N Yttre Tjärnöarkipelage Inre Tjärnöarkipelagen Råssö-Resöfjorden sek namn Stridsfjorden Lindöfjorden sek namn Tanumskilen Sannäsfjorden sek namn Grebbestad inre skärgård s Långebyområdet n Långebyområdet Fjällbacka inre skärgård Fjällbacka yttre skärgård Hamburgsundsområdet Heestrand området Väderöfjorden Bottnefjorden Hunnebostrand skärgård Åbyfjorden Havsområde B001 B002 B003 B004 B005 B006 B007 B008 B009 B009 B009 B009 B010 B010 B010 B010 B010 B010 B014 B014 B015 B015 B016 B017 B018 B019 B020 B021 B022 B023 B024 B025 B025 B025 B026 B027 B027 B027 B028 B029 B029 B030 30

Brofjorden Trälebergskile Gullmarn centralbassäng Färlevfjorden Saltkällefjorden Getevikssund Kråke fjord Mollöfjorden Göteborgs n n skärgårds kustvatten Hjärteröfjorden Klädesholmenområdet Skärhamnområdet Brännö- Styrsöområdet Göteborgs n skärgårds kustvatten Göteborgs s skärgårds kustvatten Styrsö- Vrångöområdet Käringöfjorden n Käringöfjorden inre skärgård s Käringöfjorden inre skärgård Tången området Ellösefjorden Malö Strömmar Snäckedjupet Borgilefjorden Koljö fjord Nordströmmarna Kalvöfjord Havstensfjorden Byfjorden Ljungs kile Halsefjorden Askeröfjorden Stigfjorden Kalvöfjorden Boxvike kile Lyresund Hake fjord Marstrandsfjorden Älgöfjorden Källö fjord Sälö fjord Nordre Älvs fjord Stora Kalvsund Björköfjorden Dana fjord Rivö fjord Asperöfjorden sek namn Askims fjord Halsviken Onsala kustvatten N m Hallands kustvatten S m Hallands kustvatten Laholmsbuktens kustvatten Skäldervikens kustvatten B031 B032 B033 B034 B035 B036 B037 B037 B038 B038 B038 B038 B039 B039 B039 B039 B041 B041 B041 B041 B042 B042 B042 B043 B043 B043 B044 B045 B046 B047 B048 B049 B050 B051 B052 B052 B053 B054 B055 B056 B056 B057 B058 B059 B060 B061 B062 B063 B063 B064 B065 B066 B067 B068 31

Kräklingeområdet B069 Risö-Säröarkipelagen B069 Maleviken B070 Skörvallaviken B071 Stallviken B072 Låddholmsviken B073 Öckerösund B074 Kyrkefjälls sund B075 Varren B076 Yttre Kungsbackafjorden B077 Inre Kungsbackafjorden B078 Vändelsöarkipelagen B079 Klosterfjorden B080 Balgöarkipelagen B081 Laholmsbukten B082 Skälderviken B083 Langesundsbukta B084 Svenner B085 Hvalerdypet B086 Dypingen B087 Langesundsfjorden B088 Frierfjorden B089 Helgerofjorden B090 Larviksfjorden B091 Viksfjorden B092 Sandefjordsfjorden B093 Tønsbergfjorden B094 Vestfjorden B095 Tjøme B096 Vrengen B097 Vallø B098 Træla B099 Missingen B100 Lera B101 Indre Løperen B102 Løperen B103 Skjærhalden B104 Singlefjorden B105 Iddefjorden B106 Rauøybassenget B107 Krokstadfjorden B108 Kurefjorden B109 Bastøydypet B110 Breiangen B111 Sandebukta B112 Drammensfjorden B113 Drøbaksundet B114 Indre Oslofjord B115 Mossesundet B116 Skagerraks utsjövatten B117 32

Bilaga 2 - De fyra norska älvarnas och HBV-modellens procentuella fördelning av närsaltstillrinningen. Totalfosfor Antropogen belastning/ Bakgrundsbelastning Glomma 80% 20% Drammenselva 69% 31% Numedalslågen 61% 39% Skienselva 50% 50% HBV-modellen 64% 36% Totalkväve Glomma 66% 34% Drammenselva 51% 49% Numedalslågen 46% 54% Skienselva 33% 67% HBV-modellen 50% 50% 33

Bilaga 3.- Tabellen visar de norska referensvärden för sommar och vinter för de olika bedömningsklasserna. bedömningsklasserna. Parameter Sommar Saltholdigh God Mindre god Dårlig Meget dårlig Total fosfor µmol/l Fosfat-fosfor µmol/l Total nitrogen µmol/l Nitrat-nitrogen µmol/l Vinter Total fosfor µmol/l Fosfat-fosfor µmol/l Total nitrogen µmol/l Nitrat-nitrogen µmol/l Oksygen ml O2/l Klorofyll-a µg/l 0 0.23 0.36 0.65 1.62 20 0.39 0.52 0.94 1.94 0 0.05 0.08 0.15 0.36 20 0.13 0.23 0.52 1.62 0 17.85 28.56 39.27 57.12 20 17.85 23.56 35.7 57.12 0 8.92 14.28 19.63 28.56 20 0.86 1.64 4.64 17.85 0 0.23 0.36 0.65 1.62 20 0.68 0.81 1.36 1.94 0 0.13 0.19 0.32 0.81 20 0.52 0.68 1.1 1.62 0 17.85 28.56 39.27 57.12 20 21.06 27.13 39.98 57.12 0 11.42 18.56 25.7 37.12 20 6.43 8.92 16.06 24.99 4.5 3.5 2.5 1.5 2 3.5 7 20 34

FORUM SKAGERRAK II SAMARBETE FÖR RENARE HAV OCH KUSTER Regionerna runt Skagerrak, i Sverige, Norge och Danmark, samarbetar i EU-projektet Forum Skagerrak II. Syftet är att öka kunskapen och genomföra konkreta åtgärder för ett renare och attraktivare hav med omgivande kuster. Arbetet bedrivs tillsammans med statliga organisationer och andra intresserade. PROJEKTET OMFATTAR SJU OMRÅDEN: Övergödning i havet Miljöfarliga ämnen, nedskräpning och oljeutsläpp Fisk- och skaldjursfrågor Planeringsfrågor för kusten Samordnad miljöövervakning Ökad kunskap om känsliga djupa havsbottnar Informationsarbete. SAMARBEID OM RENERE HAV OG KYSTER Regionene rundt Skagerrak, i Norge, Sverige og Danmark, samarbeider i EU-prosjektet Forum Skagerrak II. Hensikten er å øke kunnskapen og gjennomføre konkrete tiltak for et renere og mer attraktivt hav med omkringliggende kyster. Arbeidet foregår i samarbeid med statlige organisasjoner og andre intresserte. PROSJEKTET OMFATTER SYV ULIKE OMRÅDER: Overgjødsling i havet Miljøfarlige stoffer, forsøpling og oljeutsipp Fisk- og skalldyr Planlegging av kystsonen Samordnet miljøovervåking Økt kunnskap om utsatte dype havbunner Informasjonsarbeid. SAMARBEJDE OM RENERE HAV OG KYSTER Regionerne omkring Skagerrak, i Danmark, Sverige og Norge, samarbejder i EU-projektet Forum Skagerrak II. Formålet er at få mere viden og gennemføre konkrete tiltag for et renere og mere attraktivt hav med omgivende kyster. Projektet foregår i samarbejde med statslige organisationer og andre interesserede. PROJEKTET ARBEJDER INDEN FOR FØLGENDE SYV OMRÅDER: Tilførslen af næringsstoffer til Skagerrak Miljøfarlige stoffer, affald og oliespild Fisk og skaldyr Planlægning i kystzonen Koordineret miljøovervågning Øget kendskab til bundforhold i de dybe dele af Skagerrak Formidling af ny viden om Skagerrak PARTNERS SWEDEN Länsstyrelsen Västra Götalands län Västra Götalandsregionen Fiskeriverket Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium SMHI DENMARK Nordjyllands Amt NORWAY Østfold fylkeskommune Fylkesmannen i Østfold Fylkesmannen I Vestfold Telemark fylkeskommune Fylkesmannen i Telemark Aust-Agder fylkeskommune Fylkesmannen i Aust-Agder Vest-Agder fylkeskommune Fylkesmannen i Vest-Agder Fiskeridirektoratet, Region Skagerrakkysten Fagrådet Yttre Oslofjord LINKED FOR A LIVING SEA AND COASTLANDS The regions in Sweden, Norway and Denmark bordering Skagerrak collaborate in the EU project Forum Skagerrak II. The aim is to widen the knowledge of and deliver concrete actions for a cleaner and more attractive sea and coasts. The project work involves governmental and regional organisations as well as other interested parties. THE PROJECT INCLUDES WORK IN SEVEN AREAS: Eutrophication Hazardous substances, marine litter and oil spills Fish and shellfish issues Integrated coastal zone management and planning Coordinated environmental monitoring Mapping for increased knowledge on sensitive deep sea beds Dissemination of information. LINKED FOR A LIVING SEA AND COASTLANDS Forum Skagerrak ll Fyrbodals kommunalförbund Box 305 SE-451 18 Uddevalla Sweden Telefon +46 (0)522 44 08 20 info@forumskagerrak.com www.forumskagerrak.com