Kartläggning av livsmiljöer. djupa hård- och mjukbottnar

Transkript

1 Kartläggning av livsmiljöer och fiske på djupa hård- och mjukbottnar i Skagerrak

2 Kartläggning av livsmiljöer och fiske på djupa hård- och mjukbottnar i Skagerrak UTGIVET AV Forum Skagerrak II Arbetsgrupp 6 Ökad kunskap om djupa havsbottnar REDAKTÖR / PROJEKTLEDNING Mattias Sköld: mattias.skold@fiskeriverket.se FÖRFATTARE Mattias Sköld, Fiskeriverket Havsfiskelaboratoriet, Tomas Lundälv och Per Nilsson Göteborgs Universitet Tjärnö marinbiologiska laboratorium, Maria Kilnäs Länsstyrelsen Västra Götalands län ILLUSTRATIONER Mattias Sköld, Tomas Lundälv, Per Nilsson, Marin Mätteknik AB (fig 5) FOTO LAYOUT Tomas Lundälv Mattias Sköld, Steve Hidinger TRYCKÅR 2007 UPPLAGA 1000 ISBN-nr Hemsida: Framsida: Hårdbottenmiljö vid Bratten. Svampdjur, hornkorall och medusahuvuden.

3 Innehåll Naturvärden och fiske i svensk ekonomisk zon - svårigheter och möjligheter Kartläggning av Brattens undervattenslandskap och livsmiljöer Biologiska undersökningar med en fjärrstyrd undervattensfarkost, ROV Naturtyper i Brattenområdet 7 Fiske och fiskets påverkan på naturvärden Samråd med sport- och yrkesfisket Slutsatser och rekommendationer

4 Naturvärden och fiske i svensk ekonomisk zon - svårigheter och möjligheter I Forum Skagerrak har vi kartlagt ett område i öppet hav inom svensk ekonomisk zon. I området har vi funnit mycket variabel topografi och förekomster av korall- och svampdjurssamhällen känsliga för störningar från olika fiskeaktiviteter. Det yrkesmässiga fisket regleras med EU:s gemensamma fiskeripolitik och avtal med Norge. Främst svenskar och danskar fiskar i området men också norska fiskare har tillträde till området. Ur naturvårds- och fiskerisynpunkt innebär detta en utmaning då det finns ett uppenbart behov av åtgärder för att skydda känsliga livsmiljöer samtidigt som området är en av Skagerraks viktigaste fiskeplatser. I detta delprojekt har vi arbetat med kartläggning av naturvärden och fiskeintressen i ett område i svensk ekonomisk zon, dvs. utanför 12 nm från kusten. I området, av fiskare kallat Bratten har sportfisket rapporterat bifångster av olika koraller och området är känt för stora djupvariationer och som en viktig fiskeplats. För att visa på möjligheterna att i detalj kartlägga djupa marina områdens topografi, livsmiljöer och biologiska mångfald, samt sammanställa relevant och detaljerad information över hur havsområden nyttjas av fiskeriintressen har vi valt att kartlägga detta område. Viktiga faktorer för bottenfiskars och skaldjurs livsmiljöer är strukturer på havsbottnarna, inklusive sådana som byggs upp av organismerna själva. Yrkesfisket använder information om bottentyper och större Figur 1. Sjöros Bolocera tuediae. hinder för att på ett ekonomiskt och säkert sätt kunna fånga fisk, räka och havskräfta. Naturvården är på motsvarande sätt i behov av information om utbredningen av känsliga arter och livsmiljöer, för att kunna skydda dessa från olika typer av störningar som t.ex. bottentrålning. Figur 2. 3D-Modell över området. Färgkodning motsvarar djup från rött ca 130 m till blått 440m. 4

5 Skyddet av havsmiljön försvåras av att det för stora områden saknas inventeringar av arter och deras livsmiljöer. Med modern teknik som satellitpositionering, flerstråliga ekolod, sonarer och kraftfulla datorer är det nu möjligt att effektivt och i detalj kartlägga havsbottnarnas topografi och struktur. Kompletterat med biologiska undersökningar och biologiska och geologiska tolkningar kan vi sedan utveckla land(sjö)skapskartor över livsmiljöerna. Kartläggning av Brattens undervattenslandskap och livsmiljöer Området som undersökts ligger på sluttningen mot den Norska rännan och djupen varierar mellan m. Undervattenslandskapet är mycket varierat och rikt på livsmiljöer. Ett flertal djupa kanjoner sträcker sig från Norska rännan in mot den svenska kusten i nordostlig riktning. Tekniken som använts för den övergripande karteringen kallas för multibeamscanning batymetri, och bygger på att ett avancerat ekolod med 111 strålar skannar av bottnen med ljudpulser. Detta innebär att ett område i en korridor nedanför undersökningsfartyget kan avsökas och detaljeringsgraden blir mycket fin, då djupet mäts på i stort sett varje kvadratmeter av bottnen. Genom att koppla ihop djupet med den exakta positionen som fås från GPS instrument och sedan koordinatsätta alla data kan två- och tredimensionella kartor framställas som visar undervattenslandskapet i detalj. Ekolodsteknik bygger, som det låter på eko dvs. reflektion av akustiska signaler. Styrkan på ekot kan också analyseras vilket ger en indikation på vilken typ av botten som ljudet reflekteras mot. På detta sätt kan en karta också konstrueras som visar var det finns Figur 3. 3D-Modell över området med vy längs huvudkanjonen. Färgkodning motsvarar djup från rött ca 130 m till blått 440m. hårda dvs. klipp- och stenbottnar, respektive mjuka ler- och sandbottnar. Informationen om strukturer på bottnarna kan undersökas ännu mer i detalj med andra akustiska instrument. Den sidotittande sonaren ger information om ytliga strukturer och informationen liknar ett fotografi med tydliga konturer. Detta instrument ger mer detaljerad information om strukturer och kan även identifiera artefakter som vrakdelar och spår i sedimentet från t.ex. trålbord. En annan typ av penetrerande ekolod använder lägre frekvenser och ger information om djup av sedimentlager och förekomst av strukturer nere i sedimentet t.ex. gasfickor. Figur 4. 3D-Modell över pockmark. Färgkodning motsvarar djup från rött ca 130 m till blått 440m. 5 De batymetriska undersökningarna gjordes delvis under en första expedition med forskningsfaryget Alkor i samarbete med Alfred Wegener Institut i Kiel hösten Under hösten följande år gjordes sedan kompletteringar och en mer omfattande undersökning av Marin Mätteknik AB på projektets beställning. Området omfattar 350 km 2 och ligger på sluttningen mot den Norska rännan. Djupen varierar mellan m. Undervattenslandskapet är mycket varierat och ett flertal djupa kanjoner (raviner) sträcker sig från Norska rännan in mot den svenska kusten i nordostlig riktning.

6 Kanjonerna är smala ( m), med branta sidor, ibland 100 m höga och har på flera ställen uppgrundningar, s.k. trösklar. Bottnarna består till största delen av mjuk lera men sluttningarna till kanjonerna och trösklarna består av hårdbottnar, grov sand och grus. Speciella strukturer i området är också stora cirkulära gropbildningar s.k. pockmarks med en diameter av m och upp till 100 m djup jämfört med omgivande botten. Undersökningarna med penetrerande ekolod antyder att dessa har tillkommit genom att lokala gasfickor frigjorts från sedimentet, varvid bottnen sjunkit ner. Figur 5. Bild från det penetrerande ekolodet vid körning över en pockmark. Sannolikt har det funnits gasmättat sedimentet också över fördjupningen vilket släppt och efterlämnat håligheten som en pockmark. Biologiska undersökningar med en fjärrstyrd undervattensfarkost, ROV Filmningar med en fjärrstyrd undervattensfarkost visar på varierande livsmiljöer och flera för Sverige sällsynta eller unika arter har hittats. På de djupa hårdbottnarna är hornkoraller relativt vanliga och kan bilda större bestånd med ett rikt associerat djurliv. Mjukbottenområden i botten och på kanterna av kanjonerna hyser täta bestånd av olika arter av piprensare i de områden som inte utsatts för intensiv trålning. Figur 6. Den fjärrstyrda undervattensfarkosten. ROV:n är utrustad med en rad instrument och hjälpmedel som bidrar till att öka den informationsmängd som kan insamlas i samband med dykningar. Till de viktigaste hjälpmedlen hör kamerautrustningen. Vid våra undersökningar användes två typer av videokameror, en högupplösande zoomkamera som medger detaljstudier av organismer och objekt på bottnen, samt en mera ljuskänslig och vidvinklig kamera, som ger bättre översiktsbilder och underlättar navigationen. Dessutom fanns på farkosten en digital stillbildskamera med hög upplösning, vars bilder omedelbart kan laddas upp till datorn på undersökningsfartyget. Kraftig belysning, innefattande både gasurladdningslampor och halogenlampor, bidrar till att öka bildkvaliteten. Med hjälp av lasermarkörer kan också en storleksskala läggas in i bilderna. En skannande sonar monterad på ROV:n gav möjlighet att erhålla översiktsbilder av bottentopografin på upp till 100 m avstånd från ROV:n. Detta är till hjälp vid navigationen, och ger dessutom möjlighet att dokumentera påverkan från fiske i form av trålspår. Figur 7. Bläckfisken Haliphron atlanticus har endast fångats ett fåtal gånger i Skagerrak men här ett exemplar från Bratten. Honorna kan bli upp till 2m långa. 6 Farkosten är också utrustad med en CTD, ett instrument som kontinuerligt mäter egenskaper hos havsvattnet, såsom salthalt, temperatur, grumlighet och syrgashalt.

7 Eftersom det ofta kan vara svårt att med säkerhet identifiera organismer enbart från video eller stillbilder, var farkosten också utrustad med en manipulator och en öppnings- och stängningsbar provtagningslåda, varigenom prover kunde insamlas och tas upp för närmare analys. Hittills har flera mil ROV-transekter inom 11 olika delar av Brattenområdet kunnat undersökas. Ändå har vi bara har hunnit få en första blygsam inblick i ett mycket stort och oerhört fascinerande undervattenslandskap, som utan tvivel för svenska havsområden hyser ett flertal unika miljöer och arter. En begränsning för att genomföra denna typ av undersökningar är att arbetet är starkt väderberoende, inte minst eftersom ROV:n har opererats från ett mycket litet specialfartyg, det 11,8 m långa forskningsfartyget Lophelia. Figur 8. Fartyget R/V Lophelia. Naturtyper i Brattenområdet I Brattenområdet finns många för Sverige ovanliga miljöer. Bottnarna ligger djupt och består av både mjuk- och hårdbottnar. Djupet gör att förhållandena är konstanta med hög salthalt och låg temperatur året om. Detta tillsammans med den dramatiska topografin, med branta klippor och djupa sprickor, gör att det finns förutsättningar för att hitta arter och djursamhällen som bara kan finnas på några få ställen i Sverige och i Skagerrak. Inom Natura 2000-systemet finns habitatet 1170 Rev upptaget. Med rev menas i det sammanhanget inte bara korallrev, utan även hårdbottnar som stiger upp från angränsande områden. I Brattenområdet finns många exempel på sådana artrika uppstående hårdbottnar. På klippväggar som är tillräckligt branta kan inte sediment ackumuleras. På sådana har vi funnit flera arter som gynnas just kombinationen av stora djup och strömspolade bottnar som inte täcks av sediment. På hårdbottnar i Brattenområdet har vi funnit flera för Sverige sällsynta arter, som t.ex. ormstjärnan medusahuvud Gorgonocephalus caputmedusae, och flera arter av hornkoraller, t.ex. risgrynskorall Primnoa resaediformis, sjöris Paramuricea placomus och den för Sverige nya arten Anthothela grandiflora. I Brattenområdet finns också en rik fauna av svampdjur. Djupa hårdbottnar med svampdjurs-samhällen har utpekats av OSPAR (Kommissionen för skydd av miljön i Nordostatlanten) som en speciellt skyddsvärd naturtyp. Bland koraller och svampdjur står ofta fisken lubb Brosme brosme. 7 Figur 9. Habitatkarta över Bratten där röda områden indikerar hårda bottnar dvs. rev. Blåa linjer är djupkurvor. Branta områden sammanfaller med förekomsten av rev.

8 Figur 10. Klippbrant med flera individer av ormstjärnan medusahuvud Gorgonocephalus caputmedusae Figur. 11. Kolonier av risgrynskorallen Primnoa resaediformis kan bli upp till en meter stora och ser ut som förgrenade buskar I några områden finns också fickor och kanter med mjukbottnar, som inte är påverkade av bottentrålning. I sådana områden finns bland annat koralldjuret stora piprensaren Funiculina quadrangularis, och andra sjöpennor i täta bestånd. Sådana mjuk-bottnar med stora sjöpennor har utpekats av OSPAR som en speciellt skyddsvärd naturtyp. Brattenområdet är känt både bland yrkes- och sportfiskare som en bra fiskeplats med stora exemplar av flera arter, t.ex lubb, långa (Molva molva), hajar, rockor och andra broskfiskar (t.ex havsmus, Chimaera monstrosa). Sammanställningar av bottentrålningsundersökningar som gjorts av ICES (Internationella havsforskningsrådet) visar också att nordöstra delen av Skagerrak där Bratten ligger är mycket artrikt vad gäller fisk jämfört med resten av Skagerrak, Nordsjön och Kattegatt. Detta bekräftas av mångfalden av arter som landas i yrkesfisket i området. Figur 12. Hornkorallen Anthothela grandiflora är ny för Sverige. Fig. 13. Koloni av sjöriset Paramuricea placomus med räkor som kryper omkring på grenarna. Kolonierna kan bli upp till en meter. Figur 14. Den meterhöga större piprensaren Funiculina quadrangularis och den rödlistade ormstjärnan Asteronyx loveni. Figur 15. Vitrocka Dipturus linteus är en rocka som fångas på Bratten av både sport- och yrkesfisket. Arten är liksom andra större rockor känslig för överfiske. 8

9 Fiske och fiskets påverkan på naturvärden Den kvantitativt viktigaste fångstarten i Brattenområdet är nordhavsräka och landningarna motsvarar ca 17% av det svenska räkfisket. Andra arter av stor betydelse är rödtunga, sej, torsk, havskräfta, kolja och marulk. De redskap som används mest i området är vanlig småmaskig räktrål följt av olika varianter av fisk- och havskräftbottentrålar med maskstorlekar över 68 mm. Antalet aktiva svenska yrkesfiskebåtar i området var år 2006 ca 60 st. Påverkan av fiske på bottenmiljöer är beroende av hur redskapen påverkar bottnen och hur tålig bottenmiljön och organismerna är för störningen. Betydelsefullt är om redskapen vidrör bottnen, på vilket sätt och i vilken omfattning bottenkontakt sker och med vilken frekvens störningar sker. De redskap som främst påverkar bottenmiljöer är redskap som släpas utefter bottnen. De livsmiljöer som är känsligast för fysisk störning är sådana där organismerna är långlivade och själva bygger upp sin livsmiljö, t.ex. korallrev och svampdjurssamhällen på hårda bottnar. I Brattenområdet är fisket efter räka det mest omfattande med upp till tråltimmar per år. Fisket med bottentrålar efter fisk och havskräfta bedrivs i mindre omfattning, upp till 1700 timmar per år. I figuren visas fiskeansträngning som en produkt av ansträngningstimmar och motorstyrkan i kw vilket ger ett integrerat mått på den samlade fiskeansträngningen. Figur 16. Fiskeansträngning av räktrålar i området. Ansträngningen för multikopplade trålar är uppräknad med en faktor 1,67. Figur 17. Fiskeansträngning av fisk- och kräftbottentrålar (maskstorlek>68 mm) i området. Ansträngningen för multikopplade trålar är uppräknad med en faktor 1,67. 9

10 Yrkesfiskets landningar från området är artrika vilket bekräftar den stora variationen i livsmiljöer i området. Det mest betydelsefulla fisket är efter nordhavsräka följt av rödtunga, sej, torsk, havskräfta och kolja. Dessutom landas från området djuplevande arter som lubb och långa. Fångst och landningar sker också av rödlistade och hotade arter som rockor och pigghaj. Landningar av bottenfiskarter har förändrats under de senaste 10 åren särskilt kan noteras att rödtunga och sej landats i större utsträckning än torsk de senaste 5 åren. Rödtunga är en långlivad art (~30 år) som tillväxer långsamt och når könsmognad först vid en ålder av 5-6 år. Detta gör den till art känslig för överfiske och den omfattas inte av några regleringar i Skagerrak och Kattegatt. Fisket efter rödtunga bedrivs på relativt stora djup och bifångster och utkast av hotade arter som torsk, rockor och hajar är omfattande. Figur 18. De 18 vanligaste arterna som landas i fisket i området och sammanlagda landningar för perioden Området är också av betydelse för sportfisket, både med turbåtar och privata båtar. Detta fiske är tekniskt avancerat och söker upp de djupa kanjonerna och hårdbottnarna med inriktning på stora rovfiskar som lubb, långa och rockor. Många av de rekordfiskar som noteras från svenska vatten är fångade i Brattenområdet. Sportfisket efter rockor och hajar tillämpar återutsättning (catch and release) men för benfisk med simblåsa är det inte möjligt då de allvarligt skadas av tryckfallssjuka när de dras upp från så stora djup som vid Brattenområdet. Figur 19. Förändringar i årliga landningar av olika fiskarter och havskräfta (räka undantaget). 10

11 En analys av det svenska fiskets intensitet i Skagerrak baserad på fiskerikontrollens satellitpositionering (VMS) av fiskebåtar längre än 15 m, visar hur koncentrerat fisket är till vissa områden. Särskilt omfattande är fisket i östra Skagerrak på kanten ner mot den djupa Norska rännan. Brattenområdet är en del i detta område och en mer detaljerad analys visar att fiskebåtar uppehåller sig också i anslutning till områdets djuprännor. Figur 20. Lubb Brosme brosme är en stor torskfisk knuten till djupare hårdbottnar. Figur 21. Relativ täthet av Svenska fiskebåtar större än 15 m i Skagerrak och Bratten under år En rektangel motsvarar 1 km 2. Färgkodningen innebär att rött är områden där många positioner registrerats och grönt är få. Fiskebåtarna uppdaterar sin position 1 gång per timma. 11

12 Sonarundersökningar bekräftar att omfattningen av spår i mjukare sediment är omfattande på kanterna till djuprännorna men också i vissa delar där trålning sker över och nere i rännorna och ibland även över hårdare bottnar. Filmningarna med ROV:n påvisade också förlorade trålar på flera ställen, som ibland satt insnärjda i koraller och även noterades fortsatt fånga fisk. Runt hornkoraller noterades även en hög frekvens avslitna fisklinor, och nedanför klippbranter losslitna korallfragment och förlorade fisketackel. Figur 22. Trål insnärjd i en klippa. På bilden syns också rissgrynskorall. Figur 23. Område med hög förekomst av spår efter trålborden i sedimentet kan dokumenteras med den skannande sonaren på ROV:en. Samråd med sport- och yrkesfisket Projektet har haft två samrådsmöten, ett med yrkesfiskare och ett med sportfiskare. På mötena presenterades projektets karteringsarbete, filmningar från området och fiskarena redovisade hur de nyttjar området. Diskussionerna var konstruktiva och öppnade för fortsatt arbete med detaljkartläggning om hur området nyttjas och hur anpassningar kan ske i fisket för att minska påverkan på känsliga arter och livsmiljöer. Mötet med sportfisket arrangerades tillsammans med Göteborgs havsfiskeklubb och Sportfiskarna Väst. På mötet deltog ca 50 st svenska havssportfiskare. Diskussion handlade mycket om om hur viktigt området är för havssportfisket. Det talades om den sista utposten, och skulle Bratten stängas helt finns inget alternativ i Sverige för sportfiske på stora marina individer och arter. Fisketurerna kommer då helt att förläggas till Norge och andra områden. Däremot kan vissa tänka sig att mindre områden som är särskilt känsliga kan stängas för sportfiske. För att minimera skadeverkningarna av förlorade redskap på koraller diskuterades också andra tekniska åtgärder som bräcklänk och balanserad utrustning. En oro finns att yrkesfiskarna inriktar sitt fiske efter känsliga stationära arter som t.ex. lubb när annat fiske sviktar och priset på dessa arter kan öka. Frågan väcktes om möjligheten att inrätta någon form av skyddsområde för känsliga arter som lubb inom ekonomisk zon. Figur 24. Mindre kungsfisk Sebastes viviparus är en fisk knuten till djupa hårdbottnar. 12

13 Mötet med representanter för yrkesfisket samlade deltagare från Sveriges Fiskares Riksförbund, Danmarks Fiskeriforening, Norska Fiskeridirektoratet, två svenska fiskare verksamma i området och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Räk- och bottenfiskfisket är det viktigaste i området. Det yrkesfiske som bedrivs i området består framför allt av båtar från Sverige och Danmark som trålar efter räkor. Fiskarena är väl förtrogna med områdets komplexitet och undviker svårframkomliga områden. Erfarenheter om trålar som fastnat och gått förlorade finns. Fiskarena vill gärna ta del av de detaljerade djup- och hårdhetskartor som har tagits fram i projektet och erbjuder sig att redogöra för kända korallförekomster samt viktiga trålområden och områden som är av mindre betydelse för fisket. Yrkesfisket var heller inte främmande för att fiskefria områden inrättas runt skyddsvärda områden, där yrkesfisket inte kan navigera pga. bottnarnas komplexitet. Figur 25. Mossdjurskoloni Reteporella beaniana. Slutsatser och rekommendationer Kartläggningen av Brattenområdet visar att området är geologiskt intressant och att det hyser för Sverige unika livsmiljöer och rik biologisk mångfald av bottenorganismer. Området är också mycket produktivt, rikt på fisk och skaldjur och är en av Skagerraks viktigaste fiskeplatser. Våra undersökningar visar också att det finns konflikter mellan naturvärdena i området och hur nyttjandet sker. Bottentrålfisket påverkar känsliga hård- och mjukbottenorganismer och redskap kan gå förlorade när de fastnar i klippkanter. Trålfisket efter fisk och räka tar också bifångster av hotade arter som hajar och rockor. Sportfisket fastnar med sina krokar och linor i bl.a. hornkoraller vilket orsakar att dessa rycks loss eller allvarligt skadas och kanske dör på längre sikt. 13

14 Mot bakgrund av denna problemställning, åtaganden under konventionen om biologisk mångfald och i EU genom habitatsdirektivet, initiativ till skydd av livsmiljöer inom OSPAR samt tillämpningen av ekosystemansatsen i EU:s gemensamma fiskeripolitik, bör Sverige ta initiativ till skyddsåtgärder och anpassningar av fisket i området. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter för att skydda och bevara den marina miljön i ekonomisk zon. Fiskerifrågor är däremot en fråga för den gemensamma fiskeripolitiken och beslut tas av ministerrådet. Ur juridiskt perspektiv finns alltså olika vägar att gå för att lagstifta om skyddsåtgärder beroende på om avsikten är ett skydd för naturvärden eller att reglera fisket. I ett fortsatt arbete med skydd och bevarande av Brattenområdets livsmiljöer och ett hållbart fiske i området föreslår projektet att Sveriges regering uppdrar åt en arbetsgrupp att fortsätta dialogen med yrkesoch sportfiskare från Sverige, Danmark och Norge för att med karteringen som underlag finna lösningar till skydd av känsliga delar i området. Såväl yrkes- som sportfisket visade på våra samrådsmöten stort intresse av att ta del av karteringen och öppnade för möjligheter att med kartan som bas identifiera skyddsområden där man på basis av sina kunskaper kan identifiera korallförekomster eller där trålning är olämplig p.g.a. bottenstrukturer. Projektet har dock valt att avvakta med att lämna ut kartan av försiktighetsskäl. Bättre kunskap om bottnar och förekomst av känsliga områden torde leda till att yrkes- och sportfisket kan visa större hänsyn i sin verksamhetsutövning. Karteringen öppnar dock också för nya möjligheter att fiska i området vilket kan leda till att naturvärden blir tillgängliga och därmed kan skadas. Då det inte är projektets ansvar att genomföra skyddsåtgärder bör därför utlämnandet av karteringen ske i samband med att en formaliserad process om skydd och bevarande pågår. I ett fortsatt arbete bör också danskt och norskt fiske analyseras med avseende på positionering av fiskebåtar, fångster och landningar. Figur 26. Svampdjursbotten med oxtungesvamp Mycale lingua och medusahuvud Gorgonocephalus caputmedusae. 14

15

16 FORUM SKAGERRAK II SAMARBETE FÖR RENARE HAV OCH KUSTER Regionerna runt Skagerrak, i Sverige, Norge och Danmark, samarbetar i EU-projektet Forum Skagerrak II. Syftet är att öka kunskapen och genomföra konkreta åtgärder för ett renare och attraktivare hav med omgivande kuster. Arbetet bedrivs tillsammans med statliga organisationer och andra intresserade. PROJEKTET OMFATTAR SJU OMRÅDEN: Övergödning i havet Miljöfarliga ämnen, nedskräpning och oljeutsläpp Fisk- och skaldjursfrågor Planeringsfrågor för kusten Samordnad miljöövervakning Ökad kunskap om känsliga djupa havsbottnar Informationsarbete. SAMARBEID OM RENERE HAV OG KYSTER Regionene rundt Skagerrak, i Norge, Sverige og Danmark, samarbeider i EU-prosjektet Forum Skagerrak II. Hensikten er å øke kunnskapen og gjennomføre konkrete tiltak for et renere og mer attraktivt hav med omkringliggende kyster. Arbeidet foregår i samarbeid med statlige organisasjoner og andre intresserte. PROSJEKTET OMFATTER SYV ULIKE OMRÅDER: Overgjødsling i havet Miljøfarlige stoffer, forsøpling og oljeutsipp Fisk- og skalldyr Planlegging av kystsonen Samordnet miljøovervåking Økt kunnskap om utsatte dype havbunner Informasjonsarbeid. SAMARBEJDE OM RENERE HAV OG KYSTER Regionerne omkring Skagerrak, i Danmark, Sverige og Norge, samarbejder i EU-projektet Forum Skagerrak II. Formålet er at få mere viden og gennemføre konkrete tiltag for et renere og mere attraktivt hav med omgivende kyster. Projektet foregår i samarbejde med statslige organisationer og andre interesserede. PROJEKTET ARBEJDER INDEN FOR FØLGENDE SYV OMRÅDER: Tilførslen af næringsstoffer til Skagerrak Miljøfarlige stoffer, affald og oliespild Fisk og skaldyr Planlægning i kystzonen Koordineret miljøovervågning Øget kendskab til bundforhold i de dybe dele af Skagerrak Formidling af ny viden om Skagerrak PARTNERS SWEDEN Länsstyrelsen Västra Götalands län Västra Götalandsregionen Fiskeriverket Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium SMHI DENMARK Nordjyllands Amt NORWAY Østfold fylkeskommune Fylkesmannen i Østfold Fylkesmannen I Vestfold Telemark fylkeskommune Fylkesmannen i Telemark Aust-Agder fylkeskommune Fylkesmannen i Aust-Agder Vest-Agder fylkeskommune Fylkesmannen i Vest-Agder Fiskeridirektoratet, Region Skagerrakkysten Fagrådet Yttre Oslofjord LINKED FOR A LIVING SEA AND COASTLANDS The regions in Sweden, Norway and Denmark bordering Skagerrak collaborate in the EU project Forum Skagerrak II. The aim is to widen the knowledge of and deliver concrete actions for a cleaner and more attractive sea and coasts. The project work involves governmental and regional organisations as well as other interested parties. THE PROJECT INCLUDES WORK IN SEVEN AREAS: Eutrophication Hazardous substances, marine litter and oil spills Fish and shellfish issues Integrated coastal zone management and planning Coordinated environmental monitoring Mapping for increased knowledge on sensitive deep sea beds Dissemination of information. LINKED FOR A LIVING SEA AND COASTLANDS Forum Skagerrak ll Fyrbodals kommunalförbund Box 305 SE Uddevalla Sweden Telefon +46 (0) info@forumskagerrak.com