Kustzonsmodell för södra delarna av Östergötlands skärgård Del 1 teknisk rapport
|
|
- Maj Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kustzonsmodell för södra delarna av Östergötlands skärgård Del 1 teknisk rapport Helma Lindow SMHI Norrköping Erik Årnfeld Länsstyrelsen Östergötland Linköping Projektet är finansierat av Naturvårdsverket
2 Innehållsförteckning 1. Förord 2 2. Sammanfattning 2 3. Bakgrund 3 4. Områdesbeskrivning 4 5. Mätdata 7 6. Kustzonsmodellen Modellansats Drivdata allmänna krav på drivdata framtagning av drivdata drivdata för södra delen av Östgötlands skärgård Utdata 11 1
3 1. Förord Denna studie har genomförts i samarbete mellan Länsstyrelsen Östergötland och SMHI. Uppdraget att sätta upp en kustzonsmodell i Östergötlands södra skärgård gavs av Naturvårdsverket. Det ingår i deras satsning att utveckla regionala modeller till stöd för att; - Utvärdera miljötillståndet m.a.p. övergödning vid olika tillförselalternativ. - Kvantifiera effekterna av närsaltstillförsel i förhållande till naturliga variationer. - Optimera övervakningsprogrammen och fokusera på viktiga processer. - Underlätta planering, prioritering och beslut m.a.p. begränsningar av närsaltstillförsel. 2. Sammanfattning Östergötlands södra skärgård har modellerats med kopplade 1-dimensionella modeller s.k boxmodeller med hög vertikal upplösning. Området har delats in i 24 bassänger. Indelningen har följt havsområdesindelningen enligt Svenskt Vattenarkiv (SVAR), (Lindkvist 1994). Ett modellsystem i PC miljö har byggts upp bestående av en kustzonsmodell för Östergötlands södra skärgård samt alla drivdataserier. Systemet innehåller också program för olika typer av resultatbearbetning. Den fysiska drivningen består av meteorologiska data från Lars Meullers Databas (griddade SYNOP data). Sötvattentillrinningen och närsaltstillförseln kommer dels från Börrumsån, Passdalsån, Vammarsån, Vindån och dels som diffus tillrinning från land. Dessutom ingår utlopp Edsviken och Sågviken. Atmosfärsdeposition av kväve och fosfor har beräknats för samtliga 24 bassänger. I denna version av kustzons-modellen är inte avdunstning och nederbörd medtagna. Validering och Resultat. Modellen har validerats mot mätningar gjorda av Motala Ströms Vattenvårdsförbund (MSV). Mätningar sker i åtta av områdets 24 bassänger och mätprogrammet är utformat så att det visar vattenkvalitén i yt- och bottenvatten under olika årstider. Modellberäkningarna har utförts under perioden 1985 tom Valideringen och resultat visas i en separat rapport. 3. Bakgrund Arbetet med utveckling av en kustzonsmodell för norra delen av Östergötlands skärgård initierades 1996 av Länsstyrelsen i Östergötland. SMHI hade då utvecklat en modell för Hanöbukten men det fanns ingen liknande modell utvecklad för kustområden som är mer avgränsade från Östersjöns utsjö. Länsstyrelsen formulerade 1996, i samarbete med SMHI, en första projektplan. Med hjälp av medel från regional miljöövervakning startade SMHI under 1997 arbetet med upprättande av en hydrografisk modell för 18 bassänger och för tidsperioden Modellen konstruerades av Anders Engqvist, Stockholms universitet. Länsstyrelsen och SMHI tog fram indata till modellen. SMHI upprättade hypsografer för de 18 bassängerna. Länsstyrelsen erhöll under 1998 medel från regional miljöövervakning för utveckling av en biogeokemisk modell grundad på resultatet från den hydrografiska modellen. Anders Engqvist kompletterade därför den hydrografiska modellen med fosfor- och kväveflöden till och mellan bassänger. Modellen innehöll dock inga algoritmer för simulering av fosforupptag i biota eller fosforsedimentation. Länsstyrelsen fortsatte arbetet med utvärdering av modellens utdata och drog slutsatsen att den hydrografiska modellen fungerade bra i alla områden utom i Slätbaken. Innan länsstyrel- 2
4 sens projekt var avslutat så erhöll SMHI medel från nationell miljöövervakning för färdigställande av kustzonsmodellen för Östergötland. Detta innebar att den tidigare konstruerade hydrografiska modellen ersattes av en modell som sattes upp vid SMHI. Länsstyrelsens specialprojekt för utveckling av en biogeokemisk modell samordnades därför med SMHIprojektet. Arbetet fortsatte under 2001 med att baserande på detta system även skapa en modell för södra delen av Östergötlands kustzon. Det tekniska grunderna för modelleringen redovisas i denna rapporten. 4. Områdesbeskrivning Södra Östergötlands skärgård har delats upp i 24 stycken tröskelavgränsande delbassänger B1 B24, se figur 1. Denna indelning följer helt rekommendationer från svenskt vattenarkiv, SVAR. Figur 1. Karta över beräkningsområdet. Delbassängerna är markerade med bassängsnumren B1 B24. 3
5 En schematisk indelning i havsområden visas i figur 2 där pilarna visar hur vattenutbyte sker mellan bassängerna. Som ett exempel har yttre Valdemarsviken förbindelse med både inre Valdemarsviken (B18) och Halsöfjärden (B16) samt Kvädöfjärden (B19). Flest vattenutbyten har Håsköfjärden och Kvädöfjärden som både står i förbindelse med 5 andra bassängerna. B9 Lagnöströmmen Lagnöströmmen S8 B12 Gropviken Gropviken S11 B10 B11 S10 Sandfjärden Sandfjärden S9 B8 Korsfjärden Korsfjärden S7 B6 Finnfjärden Finnfjärden B7 Orren Orren S13 S12 S18 S6 S5 S16 Lindensfjärden Lindensfjärden B4 Kullskärsdjupet Kullskärsdjupet S17 B5 Håsköfjärden Håsköfjärden sek namn sek namn B3 Turmulefjärden S3 Turmulefjärden B1 S15 Gryts S20 Gryts skärgårds skärgårds kustvatten kustvatten Havsomradesindelning i Kustzonsprojektet södra Östgötland B24 Edsviken Edsviken S36 B22 Kaggebofjärden Kaggebofjärden B23 S35 Gisslöfjärden sek namn Gisslöfjärden sek namn B18 Inre Inre Valdemarsviken Valdemarsviken S34 B21 B14 Lindödjupet Lindödjupet S31 S19 S14 B13 S23 B15 Flisdjupet S24 S2 Flisdjupet B17 S27 S29 S25 B2 Yttre B16 Yttre Valdemarsviken Valdemarsviken Halsöfjärden Valdemarsviks Halsöfjärden Valdemarsviks sek namn kustvatten sek namn kustvatten S30 S28 S26 B20 B19 S33 Hesselöfjärden Hesselöfjärden Licknevarpefjärden Licknevarpefjärden S32 Ytteröområde Ytteröområde S22 Kvädöfjärden Kvädöfjärden S4 S21 S1 Utsjön Utsjön Figur 2. Figuren visar schematiskt havsområdesindelningen för södra Östergötlands skärgård. Pilarna indikerar vattenutbytet mellan bassängerna. Sötvattentillrinningen från land till bassängerna visas i figur 3. Tillrinningen består av de fyra vattendragen Börrumsån och Passdalsån som båda rinner ut i Gropviken, Vammarsån som rinner ut i inre Valdemarsviken samt Vindån som rinner ut i Kaggebofjärden. Det finns två stycken utlopp, den ena till Edsviken och den andra (utlopp Sågviken) till Orren. Dessutom finns s.k. diffus tillrinning från land till 17 av bassängerna. Tillrinningens storlek har uppskattats utifrån storleken på respektive delavrinningsområde. Uppdelningen av avrinningsområden motsvarar TRK-projektets. Vattenmängden bestämdes genom nedskalning av TRKs vattenföring inom avrinningsområden som täcker alla betraktade delavrinningsområden. Där det behövdes anpassades gränserna så att de fick förbindelse med det respektiva havsbassängens gränser. 4
6 Börrumså Passdalså B9 Lagnöströmmen Lagnöströmmen S8 B12 Gropviken Gropviken S11 B10 B11 S10 Sandfjärden Sandfjärden S9 B8 Korsfjärden Korsfjärden utlopp Sågviken S7 B6 Finnfjärden Finnfjärden B7 Orren Orren S13 S12 S18 S6 S5 S16 Lindensfjärden Lindensfjärden B4 Kullskärsdjupet Kullskärsdjupet S17 B5 Håsköfjärden Håsköfjärden sek namn sek namn B3 Turmulefjärden S3 Turmulefjärden B1 S15 Gryts S20 Gryts skärgårds skärgårds kustvatten kustvatten Sötvattentillrinning till bassängerna B14 Hesselöfjärden Hesselöfjärden S19 S14 S22 B13 Ytteröområde Ytteröområde S4 S21 S1 Utsjön Utsjön B24 Edsviken Edsviken utlopp Edsviken S36 B22 Kaggebofjärden Kaggebofjärden B23 Vammarså S35 Vindå Gisslöfjärden sek namn Gisslöfjärden sek namn B18 Inre Inre Valdemarsviken Valdemarsviken S34 B21 Lindödjupet Lindödjupet S31 S23 B15 Flisdjupet S24 S2 Flisdjupet B17 S27 S29 S25 B2 Yttre B16 Yttre Valdemarsviken Valdemarsviken Halsöfjärden Valdemarsviks Halsöfjärden Valdemarsviks sek namn kustvatten sek namn kustvatten S30 S28 S26 B20 B19 Licknevarpefjärden Licknevarpefjärden S32 S33 Kvädöfjärden Kvädöfjärden Figur 3. Figuren visar sötvattenstillrinningen via Börrumsån, Passdalsån, Vammarsån, Vindån samt utloppen Edsviken och Sågviken. Den diffusa tillrinningen från land är markerad med streckade pilar. För att ge en uppfattning om storleken på dessa tillrinningar visas årsmedelvärden över åren i tabell 1. (SMHI, SVAR). Tabell 1. Tabellen visar medelvärdet på sötvattentillrinningen (m 3 /s) till de olika bassängerna. Medelvärdena är beräknade över perioden Tillrinning Utlopp Diffus Diffus Diffus till Diffus Diffus Börrumsån via ( Till Sågviken till B7 till B8 B9 till B10 till B11 (B12) bassäng) (B7) Sötvattentillrinning 0,211 0,318 0,023 0,020 0,049 0,057 0,177 (m 3 /s) Passdalsån (B12) Diffus till B21 Diffus till B12 Diffus till B14 Diffus till B15 Diffus till B16 Diffus till B17 Diffus till B18 Diffus till B19 0,204 0,226 0,122 0,201 0,058 0,398 0,500 0,156 Vindån Diffus Diffus Utlopp Diffus (B22) till till B23 Edsviken till B24 B22 (B24) 0,125 1,956 0,067 0,390 0,305 0,042 5
7 Bassängernas och sundens geometri är av avgörande betydelse vid beräkningar av respektive bassängs fysiska och biogeokemiska tillstånd. Data till de hypsografiska kurvorna och sundbredderna har extraherats ur en digital djupdatabas som upprättats av Sjöfartsverket. Bassängernas hypsografiska kurvor visas i figur 4 och deras maxdjup, ytarea och volym visas i tabell 2. Den genomsnittliga utbytestiden för en bassäng definieras som bassängens volym dividerat med tillflödet till bassängen. Sundens bredd och tvärsnittsarea visas i figur 5 och tabell 3. Tabell 2. Bassängernas ytareor, maxdjup och volymer. Bassäng Maxdjup (m) Ytarea (10 6 km 2 ) Volym (10 6 m 3 ) B , ,23 B , ,43 B3 8 19,87 207,94 B ,08 127,4 B ,11 140,82 B ,76 305,78 B ,21 393,44 B8 33 5,24 48,57 B9 16 4,17 22,69 B ,15 76,41 B ,5 25,77 B ,36 48,71 B ,61 359,47 B ,91 522,25 B ,41 427,28 B ,46 605,91 B ,56 214,19 B ,14 34,21 B ,78 963,49 B ,48 18,89 B ,03 103,61 B ,64 54,38 B ,34 13,57 B24 5 0,93 Tabell 3. Tabellen visar de 36 sundens tvärsnittsareor i m 2. S1 S2 S3 S4 S5 S6 S7 S8 S S10 S11 S12 S13 S14 S15 S16 S17 S S19 S20 S21 S22 S23 S24 S25 S26 S S28 S29 S30 S31 S32 S33 S34 S35 S
8 5. Mätdata Regelbundna mätningarna av vattenkvaliteten i Östergötlands kustområde utförs inom det recipientkontrollprogram som fastställs av länsstyrelsen och som verkställs av Motala Ströms Vattenvårdsförbund (MSV). Eutrofieringstillståndet övervakas huvudsakligen genom mätning av kväve- och fosforhalter. Vattenkemiska prov togs t.o.m i 7 provtagningsplatser i den delen av kustområdet som omfattas av kustzonsmodellen. Kartan i figur 1 visar provtagningsplatserna. Prov tas 4-6 gånger per år och vid varje station tas två prov; ett på ca en meters djup och ett prov nära botten. Mätprogrammet visar alltså vattenkvaliteten i ytvattnet och i bottenvattnet under de olika årstiderna men provtagningspunkterna ligger i endast 7 av modellområdets 24 bassänger. Modellens resultat kompletterar mätresultaten genom att den ger information om förhållandena i alla bassänger, på alla djup och den ger dygnsvärden. En kustzonsmodell och ett recipientkontrollprogram som är samordnat bör ge ett optimalt kunskapsunderlag för miljöövervakning och miljöanalys. Mätdata levereras till SMHI där de tjäna till validering av modellen. 6. Kustzonsmodellen 6.1 Modellansats. Ett modellsystem i PC miljö har byggts upp bestående av en kustzonsmodell för Östergötlands södra skärgård samt alla drivdataserier. Systemet innehåller också program för olika typer av resultatbearbetning. Kustzonsmodellen består av 24 kopplade bassänger. Med kopplade bassänger menas att de står i förbindelse med varandra genom horisontellt vattenutbyte. I varje bassäng finns SMHIs endimensionella turbulensmodell Probe. Inom varje bassäng antas att vattnets fysiskaliska och biogeokemiska variabler enbart varierar vertikalt (i en dimension). Detta antagande är vanligt då de vertikala gradienterna är större än de horisontella. Att endimensionella modeller typ Probe är ett lämpliga redskap för långa beräkningar av salt och temperaturförhållanden i våra omgivande hav har visats i ett flertal studier, se Omstedt (1998 ) och Gustavsson (1997). Den vertikala blandningen i modellen drivs av både vindstressen och, under avkylningsperioden, sjunkande ytvatten. Modellen innehåller fullständiga värmebalansekvationer vid vattenytan vilket medför att bassängernas uppvärmning och avkylning beräknas utifrån rådande meteorologiska förhållanden. Dessutom finns en isläggnings- och islossningsrutin som utifrån ytvattentemperaturen och det meteorologiska läget beräknar om och när isen lägger sig resp. smälter i en bassäng. Det är av stor vikt att kunna beräkna isläget eftersom en istäckt bassäng med ett fast istäcke hindrar både fortsatt avkylning och den vinddrivna vertikala omblandningen. De enda vertikala rörelser som finns i en istäckt bassäng uppstår då vatten strömmar in från en närliggande bassäng. Formuleringen av det horisontella utbytet över sunden mellan bassängerna är förenklat och styrs enbart av tryckskillnaden över sundet, se Stigebrandt Det innebär att flödet drivs av både täthetsskillnaden och vattenståndsskillnaden över sundet. Förutom den fysikaliska beskrivningen av en havsbassäng består kustzonsmodellen av en biogeokemisk modell SCOBI (= Swedish COastal BIogeochemical model). För att beskriva kväve och fosforflöden inom det marina systemet har SCOBI implementerats med 9 stycken variabler, nitrat, ammonium, fosfat, syrgas, växtplankton, djurplankton, pelagisk detritus samt kväve och fosfor i bentisk detritus. I modellberäkningarna definieras totalkväve och total- 7
9 fosfor som summan av det lösta oorganiska kvävet (DIN) och fosforn (DIP) och det partikulära organiska kvävet och fosforn samt det lösta organiska kvävet, DON, organisk fosfor (DOP) samt partikulär oorganisk fosforn, PIP. DON, DOP och PIP ingår inte i det biologiska kretsloppet utan hanteras enbart som passiva ämnen i modellen. Mycket kortfattat beskrivs här de biogeokemiska processer och några definitioner som i ingår i SCOBI. En fullständig beskrivning av SCOBI ges av Marmefelt (Marmefelt 2000). Atmosfärsutbyte: Syrgas kan flöda i båda riktningar mellan vatten och atmosfär. Assimilering: Växtplankton tillväxer genom att ta upp(assimilera) kväve och fosfor. Bentos: I modellen syftar bentos på det lager av organiskt material som finns på botten. Betning: Djurplankton äter växtplankton. Denitrifikation: Sönderfall av oxiderat kväve till kvävgas som återgår till atmosfären. Exkretion: Utsöndring av överskottskväve. Fekalier: Samma som avföring. Kvävefixering: Vissa bakterier kan ta upp kväve i form av kvävgas vid ytan. Mortalitet: Växtplankton dör och sjunker mot botten. Remineralisering: Bakterier bryter ned organiskt material i/på sedimenten och återför kväve och fosfor till vattenmassan. Nedbrytning: Bakterier bryter ned detritus i vattenmassan till oorganiska närsalter. Nitrifikation: Ammonium oxideras till nitrat. Predation: Vissa djurplankton äter vissa andra djurplankton. Sjunkning: Växtplankton och detritus sjunker från ytlagret ned mot botten. 6.2 Drivdata allmänna krav på drivdata idealistiskt vore det om drivdata finns som dyngsvärden, med undantåg av meteorologiska drivdata där variationer under ett dygn är viktiga. Följande data behövs för att driva modellen: Meteorologiska data (lufttemperatur, vindriktning och styrka, relativ fuktighet, moln Luftdeposition av kväve och fosfor Vattenstånd (avvikelse från medelvatten) utsjödata dvs. data som driver modellen vid gränsen till öppna havet (vattentemperatur, salthalt, syre, NO 3, NH 4, PO 4, chl-a samt tot-n och tot-p) sötvattentillrinning tillförsel av NO 3, NH 4, PO 4 samt tot-n och tot-p från land tillförsel av NO 3, NH 4, PO 4 samt tot-n och tot-p från större punktkällor (dvs. fiskodling, reningsverk, pappersbruk och dylikt) tot-n och tot-p utnyttjas inte i modellens beräkningar utom förs med som passiv tracer och visas ut som resultat eftersom många önska få denna information framtagning av drivdata SMHI svarar för framtagning av följande drivdata: De meteorologiska drivdata som behövs för beräkning av bassängernas uppvärmning respektive avkylning och vindomblandning är lufttemperatur, vindhastighet, molnighet 8
10 och relativ fuktighet. Dessa data hämtas ur en griddad databas (Lars Meuller) som grundar sig på synopstationer. Data är upplagda på ett 1 x1/2 grid var 3:e timme. Atmosfärsdepositionen av kväve har beräknats med SMHIs kemiska transportmodell MATCH. Depositionsberäkningar finns endast för ett antal år på 90-talet. För att täcka hela beräkningsperioden antas att depositionsdata från ett visst år vara typiska och gälla under hela perioden. Depositionen av totalfosfor tas från Areskog (1993). Vattenståndsdata som behövs vid beräkning av flödet mellan bassängerna är i form av dygnsmedelvärden och extraheras för en station som ligger nära eller i den modellerade områden ur SVAR arkivet. Utsjödata hämtas i dagsläget som mätdata från SHARK arkivet eftersom de beräknade data ur PROBE Baltic projektet inte än har tillräklig bra kvalitet. Mätdata finns inte regelbundet utom tidsintervaller varierar mellan veckor och några månader. Även mätdjupen varierar mycket. Detta medför ett stort arbete för att anpassa dessa data till modellens behov. Sötvattentillrinning från land samt tas fram av länsstyrelsen där det finns mätningar. Där det inte finns mätningar kan beräknade data ur SMHIs TRK modell användas. Dessa data antas då vara areellt proportionell mot avrinningen i en lämplig kustomrade i TRKmodellen. Modellerade data ligger upplagda som dyngsmedelvärden. Om inte mätintervallen är mindre än ett dygn bör dyngsmedel beräknas. Är mätintervallen större än ett dygn bör den minsta möjliga intervallen levereras. Även årsmedel kan hanteras av modellen dock är det då viktigt att komma ihåg att utdatas kvalitet inte kan vara bättre än indatas. Därför bör det strävas efter att åtminstone får en uppskattat årsgång som indata. Tillförsel av totalkväve, totalfosfor och de oorganiska kväve- och fosforfraktionerna från land respektive från punktkällor tas fram av länsstyrelsen. Där det inte finns mätdata bör värden uppskattas. För att underlätta detta får länsstyrelsen en karta med inritade gränser mellan avrinningsområden samt en tabell som visa markanvändningen i de respektive områden från SMHI. Om så önskas kan även tot-n värden levereras. Dessa data är framtagna ur TRK-modellens indataarkiv respektive resultatdata. Även här gäller de anmärkningar som gjordes i samband med sötvattentillrinning drivdata för södra delen av Östgötlands skärgård De meteorologiska drivdata för södra delen av Östgötlands skärgård omfattar perioden från1984 tom Samtliga bassängerna drivs med data från 57.5 N, 16.5 E. Vattenståndsdata tas från mätstationen Marviken. Sötvattentillrinningen beskrivs i figur 3 och är beräknade data ur TRK modellen. Vindån beräknas separat i modellen. Övrig tillrinning till bassängerna, som delvis består av s.k. diffus tillrinning från land, men också några mindre åar har antagits vara areellt proportionell mot avrinningen i TRK modellens kustområde 68. Dessa data, förutom från punktkällorna, ligger upplagda som dygnsmedelvärden för hela perioden För punktkällorna finns endast mätta resp. uppskattade årsmedelvärden på tillrinningen. Tillförseln av totalkväve, totalfosfor och de oorganiska kväve- och fosforfraktionerna, som utgör indata till SCOBI, har beräknats som produkten av uppmätt eller beräknad dygnsvattenföring och uppmätt, beräknad eller antagen kväve- respektive fosforhalt. 9
11 Figur 6. Figuren visar markanvändning i de till kustzonsmodellen tillhörande avrinningsområden. Förutom utbytet mellan bassängerna och tillrinningen från land behövs utbyte mellan de yttre bassängerna B1, B2 och utsjön. Grundidén med SMHIs kustzonsmodellering är att den ska kunna kopplas till PROBE Baltic modellen som beskriver förhållandena i havsbassängerna från Skagerrak upp till Bottenviken. PROBE Baltic ska ge kustzonsmodellerna korrekta utsjödata som randdata. Problemet är att kvalitén på de biogeokemiska variablerna inte är 10
12 tillräckligt bra i dagsläget. Därför används istället mätstationen vid Landsortsdjupet, BY31, som randdata till kustzonsmodellen för Östergötland. Dessa data ligger upplagda med tidsintervallet en till två gånger per månad. Arbete pågår dock med att förbättra i första hand biogeokemin i PROBE Baltic. När kvalitén höjts kommer kustzonsmodellen att kopplas till PROBE Baltic. Atmosfärsdepositionen av kväve har beräknats med SMHIs kemiska transportmodell MATCH. För att täcka hela beräkningsperioden , får depositionsdata från året 1997 antas gälla under hela perioden. Storleken på kvävedepositionen över Östergötlands skärgård ligger inom intervallet kg/km 2 månad. Depositionen av totalfosfor antas vara konstant med värdet 0,5 kg/km 2 månad. Med dessa siffror blir tillskottet från atmosfären vad gäller totalkväve i samma storleksordning som den diffusa tillrinningen och för totalfosfor är atmosfärstillskottet ungefär en storleksordning mindre. 6.3 Utdata Utdata från kustzonsmodellen är vertikala profiler av variablerna temperatur, salt, zooplankton, växtplankton, detritus, kväve i bentos, ammonium, nitrat, fosfor i bentos, fosfat och syre samt totalkväve och totalfosfor. Dessutom beräknas isläggning / istillväxt och islossning utifrån vattenytans temperatur och det meteorologiska läget. Slutligen beräknas också de horisontella flödena mellan bassängerna. En fullständig beräkning i alla bassänger för perioden 1985 tom 2000 tar ca 3 tim på en modern PC. Håkan, kan du uppdatera det följande så att det blir lite mera allmänt och kan nyttjas av såväl västgötlands ls samt i eran KZVD projekt? I tillrinningen har genomsnittliga fosfor- och kvävehalter ansatts med hjälp av en mycket enkel modell som baseras på befintlig kunskap om andel skog, sjö, övrig mark och tätort i de olika delavrinningsområdena som är tagna ur TRK modellens databas och på resultat från vattenkemiska analyser på prov tagna i bäckar och vattendrag i området. Delavrinningsområdena har indelats i sex olika typer av områden baserat på dominerande markanvändning. För varje typ av område har antagits en viss genomsnittliga halt i avrinningen. Avrinningen från skogsdominerade områden har antagits ha de lägsta halterna av kväve och fosfor (0,02 mg totalfosfor/l och 0,5 mg totalkväve/l) och områden med huvudsakligen åker erhållit de högsta halterna (0,2 mg totalfosfor/l och 3,5 mg totalkväve/l). 11
Tillståndet i kustvattnet
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-
Läs merTyp Information Upplösning Källa. Hypsografer och sundinformation
Indata till modellerna Beräkningar för delavrinningsområden har utförts med den hydrologiska modellen Å-HYPE och beräkningar för kustnära vattenförekomster har utförts med Kustzonsmodellen. Kustzonsmodellen
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merUNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1
UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1 Arvika kommun, Teknisk försörjning Innehåll SAMMANFATTNING... 1 RESULTAT... 5 Vattenkemi... 5 Skiktningar & salthalter (Avloppsvattnets utspädning och spridning)...
Läs merTidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk
Läs merVattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Läs merHydrodynamisk modellstudie av Mälaren
Mälarens Vattenvårdsförbund Hydrodynamisk modellstudie av Mälaren Uppdragsnummer Lund 21--1 855 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 55655-6 Lilla Bommen 1 Svartmangatan 18 Honnörsgatan
Läs merEfterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson
Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson Tanken på en efterpoleringsvåtmark efter Hammargårds reningsverk har
Läs merHOME Vatten i södra Östersjöns vattendistrikt Integrerat modellsystem för vattenkvalitetsberäkningar. Oceanografi
Nr 87, 2007 Oceanografi HOME Vatten i södra Östersjöns vattendistrikt Integrerat modellsystem för vattenkvalitetsberäkningar Eleonor Marmefelt, Jörgen Sahlberg och Marie Bergstrand Oceanografi Nr 87,
Läs merSYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
Läs merRedovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015
1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS
Läs merÅrsrapport 2011 Svealands kustvattenvårdsförbund
214 NYTT: Syrefattigt djupvatten i skärgården Tillståndet längs kusten Fokus på åtgärder och åtgärdsområden Värdefulla miljöer behöver bättre skydd Medlemspresentation: Viking Line Svealandskusten Årsrapport
Läs merUllnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten
Läs merBedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3
Läs merAnalys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder
1 Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder Bakgrund I arbetet med en åtgärdsstrategi för Växjösjöarna (ALcontrol
Läs mer2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING
2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...
Läs merProjekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi
LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd 1 (14) LOVA redovisning Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi Kävlingeåns vattenråd Län: Skåne Kommun: Eslöv LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd
Läs merSamråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln
1 Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln 2012-03-05 Kristdala församlingshem Närvarande: För sökanden Jan Sandberg Charlotta Karlsson Pia Rapp C-G Göransson Holger Torstensson Agnes
Läs merÅtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning
2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av
Läs merFörklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån
Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts
Läs merBedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......
Läs merHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund
2009-06-09 Täby kommun Gripsvall HYROLOGISKA FÖRHÅLLANEN Bakgrund Täby kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan gällande bebyggelse i Gripsvallsområdet (Figur 1). Inom ramen för detta arbete tar Conec
Läs merSyrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Läs merVattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,
Läs merVattnets betydelse i samhället
9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från
Läs merIngen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21
Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 214-2-12 Dnr: S/Gbg-214-16 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 214-2-3-214-2-12
Läs merÅtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten
Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merKlimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson
Läs merARBETSUPPGIFTER INOM SJÖLYFTET
2011-05-02 ARBETSUPPGIFTER INOM SJÖLYFTET Detta är inte ett heltäckande dokument som svarar på alla frågor. Ambitionen är att försöka beskriva upplägget, speciellt avseende fältarbetet. Vad vill SMHI?
Läs merÅrsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,
Läs merTel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merMikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003
Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003 En rapport skriven av Victoria Hågland, Göteborgs va-verk, på uppdrag av Göta älvs vattenvårdsförbund GÖTEBORGS RAPPORT 1(18) Förord Mot bakgrund av de
Läs merStrategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp
Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE BASIN modellen testad på Åbyån i Södertälje Stockholm Västra Götaland Skåne Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE
Läs merLångtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Läs merRECIPIENTKLASSIFICERING
RECIPIENTKLASSIFICERING Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 Haninges vatten 2 1.2 Tidigare ställningstagande till recipientklassificering i Haninge kommun 2 2. Syfte 2 3. Mål 3 4. Avgränsningar 3 5.
Läs merHOME Vatten i södra Östersjöns vattendistrikt Integrerat modellsystem för vattenkvalitetsberäkningar. Oceanografi
Nr 87, 2007 Oceanografi HOME Vatten i södra Östersjöns vattendistrikt Integrerat modellsystem för vattenkvalitetsberäkningar Eleonor Marmefelt, Jörgen Sahlberg och Marie Bergstrand Oceanografi Nr 87,
Läs merÖstersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.
Gemensamt ansvar Östersjön Finlands jord- och skogsbruksproducenter Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK r.f. Östersjön......
Läs merTHALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.
THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat
Läs merPilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor
Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per
Läs merEkosystemets kretslopp och energiflöde
Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merKustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001
Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen
Läs merRekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön
Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria
Läs merStandardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22
Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39
Läs merMÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund
MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2010-05-12 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Mörrumsåns vattenvårdsförbund
Läs merRapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Läs merHantering av vägdagvatten längs Ullevileden.
1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling
Läs merModellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.
Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE. Flöden av näringsämnen från land till hav är viktigt för att kunna förbättra miljötillståndet i kustnära områden.
Läs merReglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Läs merTel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merBadvattenprofil Sibbarp, Barnviken
Badvattenprofil Sibbarp, Barnviken Sammanfattning Kommun Län Badplatsen Barnviken är en skyddad, grund vik belägen i södra Malmö. Själva badplatsen sträcker sig längs vikens östliga och norra del och består
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs merEnskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län
Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2011:15 ISSN 0284-6845 Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad, 054-19 70 00 www.lansstyrelsen.se/varmland
Läs merwww.lansstyrelsen.se/orebro
Enskilda avlopp - Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2010:6 Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering Länsstyrelsen i Örebro
Läs merKungsbacka vattenrike
Grönt: Våtmarksanläggning avsedd att ytterligare rena det utgående avloppsvatten från reningsverket Rött: Tillsammans med natura 2000-området Kungsbackafjorden kan det bilda ett Kungsbacka vattenrike Kungsbacka
Läs merDagvattenutredning Södra Gröna Dalen
Uppdragsnr: 10144353 1 (11) PM Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen Komplettering 2011-04-07 Bakgrund PEAB Bostad AB och Skanska Nya Hem AB i samarbete med Upplands-Bro kommun har beslutat att ta fram
Läs merSkälderviken. En fallstudie av kustvattenförekomsten
. En fallstudie av kustvattenförekomsten Skälderviken En bedömning av åtgärdspotentialen i avrinningsområdet för en minskad näringsbelastning och dess effekter i havet 1 Text: Ulf Rönner 1, Hillevi Hägnesten
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog
UPPDRAG Modellering av översvämning i Höje å UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Fredrik Wettemark UPPRÄTTAD AV Johanna Lindeskog DATUM INLEDNING Höje å flyter genom de tre kommunerna Lomma, Lund och Staffanstorp
Läs merBild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin
2013-04-27 Valstadbäcken Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin Bildtext. Per-Anders Freyhult från Tidans Vattenförbund och markägare Gösta Sandahl och Torgny Sandstedt
Läs merÅtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version 2013-11-05
Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem Version 2013-11-05 Tyresåns vattenvårdsförbund 2013 Tyresåns vattenvårdsförbund är ett
Läs merSweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
Tyresö Kommun Hantering av BDT-vatten i Östra Tyresö Uppdragsnummer 1141230000 Leverans Stockholm 2011-08-15 Sweco Environment AB Denis van Moeffaert 1 (15) Sweco Vatten & Miljö Gjörwellsgatan 22 Box 34044,
Läs merKontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB
RAPPORT KRAFTRINGEN ENERGI AB ÖRTOFTAVERKET Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000 Årsrapport november 2012 december 2013 Malmö 2014-03-24 Sweco Environment
Läs merDränering och växtnäringsförluster
Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,
Läs merMÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Läs merVatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas
Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.
Läs merMÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund
MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2007-05-04 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Fältprovtagning Kontaktperson
Läs merProvpunkter i Trosaåns Avrinningsområde
Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Pågående provtagning Klämmingen, Sigtunaån, Trosaån. Foto; Bertil Karlsson, Weronica Klasson, Elin van Dooren. Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Pågående provtagning
Läs merUtveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser)
Lärjeåns trädgårdar Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser) Gunilla Magnusson (Fil. dr. Marin Botanik) och Åsa Rehndell (Fil.mag. Zoology) GM vattenmiljö
Läs merUppvärmning, avsvalning och fasövergångar
Läs detta först: [version 141008] Denna text innehåller teori och korta instuderingsuppgifter som du ska lösa. Under varje uppgift finns ett horisontellt streck, och direkt nedanför strecket finns facit
Läs merSjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras
Avdunstning Avdunstning Energi från solen tillförs en fri vattenyta och omvandlar vattnet till vattenånga. När avdunstningen ökar kommer luften till sist att mättas av vattenånga och kondensation börjar.
Läs merHydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09
Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09 1 2 Figur 1. Gripsvall, planområde. Från kommunens FÖP. BAKGRUND I samband med utarbetandet av FÖP Gripsvall undersöktes också
Läs merVattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter
Vattenrådet Nyköpingsån och Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbunds samrådsyttrande gällande vattenmyndigheten i Norra Östersjöns förslag till åtgärdsprogram mm, dr nr 537-5346-2014 Vattenrådets arbete Nyköpingsåarnas
Läs merHavet. 158 Miljötillståndet. Havet
Miljökvalitetsmål Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden
Läs merVattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie
Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie Varför vattenskyddsområde? Vattenskyddsområden inrättas för att skydda vattentillgångar som är viktiga för den allmänna vattenförsörjningen. Målet är
Läs merSJÖAR MED HÅRKLOMOSSA. Möckeln
2 SJÖAR MED HÅRKLOMOSSA Möckeln 1 1 Skeingesjön Vattenståndets högsta och lägsta månadsmedelvärden uttryckta i centimeter för sjön Möckeln 1980 87 och 1989 93 respektive Skeingesjön 1975 92. Dessutom anges
Läs merUmeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status
En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status Sammanfattning Umeå kommun har undersökt ekologisk status för 23 kuststationer. Endast en fjärd, Täftefjärden, klarar vattendirektivets
Läs merFörslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun
Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Rapport 2006:4 Omslagsfoto: Jörgen Olsson Rapport 2006:4 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan Tel: 0520-49
Läs merSlamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P
April, 2009 Slamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P Figur 1. Nordkalk Filtra P är ett passivt filter som effektivt renar fosfor och bakterier ur vatten. (Filtret fungerar även efter kompaktfilter, biofilter
Läs merVATTEN. Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter 10.1 10.2 10.3 GPF/GMF SEPTEMBER 2005
VATTEN 10.1 10.2 10.3 10 Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter 10.1 GRUNDVATTEN Vatten vårt viktigaste livsmedel Vatten är vårt viktigaste livsmedel. För att trygga tillgången på grundvatten av god
Läs merVad händer med Storsjön?
Vad händer med Storsjön? Storsjön är idag en övergödd sjö och detta har tidvis fört med sig besvärande massförekomst av alger. Syftet med denna skrift är att, utifrån genomförda undersökningar, informera
Läs mertentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2
Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: fre 13 april 2012 Tid: 14.00-18.00 Hjälpmedel: svenskt-engelsk/engelskt-svenskt
Läs merYOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010
YOLDIA - RAPPORT Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010 Huddinge 2012-04-12 Roger Huononen Yoldia Environmental Consulting AB Telefon:
Läs merOm miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag
Sötvatten 2013 Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Trendstationer i vattendrag visar hur miljön förändras Sveriges trendvattendrag är vattendrag där bottenfauna, kiselalger, fisk och vattenkemi
Läs merPM 2009-05-28 Trelleborgs Hamn rådgivning
Effekt av utbyggnaden av Trelleborgs Hamn avseende tång och erosion Trelleborgs Hamn planerar att expandera verksamheten och avser därför bygga ut hamnen. Det finns en oro att hamnutbyggnaden påverkar
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer
1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2013 Hilde Herrlund Miljöinspektör Rapport 2014:1 Januari 2014 2(14) Sammanfattning I jämförelse med 2012 skedde en ökning av tungmetallhalten
Läs merKvaliteten hos nederbördskemiska mätdata som dataassimileras i MATCH-Sverige modellen
Nr 5, 22 Meteorologi Kvaliteten hos nederbördskemiska mätdata som dataassimileras i -Sverige modellen Rapport till Naturvårdsverkets nationella miljöövervakning, delprogram Luft Christer Persson Uppdragsgivare:
Läs merSpridningsmodellering av utsläpp till Mälaren. Kristina Dahlberg Norrvatten Kvalitet och utveckling
Spridningsmodellering av utsläpp till Mälaren Kristina Dahlberg Norrvatten Kvalitet och utveckling Agenda Bakgrund Norrvatten och Mälaren som dricksvattentäkt Behov och nytta med en spridningsmodell Beskrivning
Läs merTHALASSOS C o m p u t a t i o n s. Ny hamn i Trelleborg. Modellberäkning av vattenomsättningen öster och väster om hamnen.
THALASSOS C o m p u t a t i o n s Ny hamn i Trelleborg. Modellberäkning av vattenomsättningen öster och väster om hamnen. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3
Läs merSt Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)
Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO
Läs merFormas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)
Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet
Läs merUndersökningar i Östra Mälaren till och med 2009
Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 1 1--3 Dnr 1SV711 Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 Christer Lännergren / LU Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 Undersökningar i Östra
Läs merSamråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt
Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt
Läs merSjön saneras från kvicksilver
Sjön saneras från kvicksilver 2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar
Läs merData om svenska fiskodlingar
SMED Rapport Nr 110 2012 Data om svenska fiskodlingar Utveckling av metodik inför rapportering till HELCOM Johanna Mietala, SCB Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska
Läs merKILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun
Hammarö kommun Processbeskrivning KILENE AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2007-01-15 I Innehållsförteckning
Läs merModul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1
Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer
Läs merInformation till besökare i Kebnekaiseområdet
Information till besökare i Kebnekaiseområdet juni 2013 Den 15 mars 2012 havererade ett norskt militärt flygplan på Kebnekaise. I denna tragiska olycka miste fem personer livet. Olyckan medförde att flygplansdelar
Läs merEn strömningsmodell för Mälaren förstudie
Mälarens vattenvårdsförbund En strömningsmodell för Mälaren förstudie Uppdragsnummer Lund 2009-04-09 12800254 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600 Lilla Bommen 1 Svartmangatan
Läs mer