Den svenska arbetsmarknaden och dess utmaningar Vägledarkalendariet Lena Hensvik (IFAU) 1
Syftet Att beskriva läget på den svenska arbetsmarknaden Särdrag och huvudsakliga förändringar Mer detaljerad beskrivning av situationen för tre särskilt utsatta grupper: Unga lågutbildade, Äldre arbetslösa, Flykting- och anhöriginvandrade
En slutsats på vägen Arbetsmarknaden fungerar väl för de flesta, utmaningen är den ökade tudelningen
En slutsats på vägen Arbetsmarknaden fungerar väl för de flesta, utmaningen är den ökade tudelningen Utmaningen: Hur skapar vi en mer inkluderande arbetsmarknad?
Svensk arbetsmarknad är exceptionell Högsta arbetskraftsdeltagandet Högsta sysselsättningen Högst andel unga (studenter) bland de arbetslösa Minsta lönespridningen Högsta minimilönerna Lägsta andelen lågkvalificerade jobb Störst sysselsättningsgap mellan infödda och utomeuropeiska invandrade
God sysselsättning bland de högkvalificerade
men inte bland de lågkvalificerade
Incitamenten till arbete har ökat
Incitamenten till arbete har ökat konsekvenserna av att misslyckas har ökat
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Index 1997=100 Ökad inkomstspridning över tid 180 Real disponibel inkomst 170 160 150 140 130 P10 P50 P90 120 110 100 10
Allt fler av de som misslyckas tillhör utsatta grupper 11
Vi diskuterar situationen för: 1. Unga lågutbildade (idag) 2. Äldre arbetslösa 3. Flykting- och anhöriginvandrade
Unga lågutbildade
Problem för unga med svaga studieprestationer Problemfri väg till arbetsmarknaden för de flesta ungdomar 90 procent etablerat sig vid 30 års ålder Unga som inte fullföljt gymnasiet är en riskgrupp Denna grupp består i huvudsak av elever med låga grundskolebetyg
0 20 40 60 80 100 Ej fullföljda gymnasiestudier och grundskolebetyg 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Plats i fördelningen av grundskolebetyg (deciler)
Etableringen på arbetsmarknaden Andel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Plats i rangordande grundskolebetyg 25 20 15 10 5 0 Skillnad i procentenheter Ej slutfört på tid Slutfört på tid Skillnad
Varför så låg genomströmning i gymnasieskolan? 90-talets reformering av skolan en bidragande orsak Förlängning av yrkesutbildningen och mer teoretiskt innehåll ökade avhopp bland studiesvaga (Hall, 2012) Målrelaterade kursbetyg ökade avhopp bland studiesvaga (Björklund m.fl., 2010)
Vad har hänt sedan dess? 2011 reformerades skolan på nytt (GY 2011): Skärpta inträdeskrav till nationella program Mindre teoretiskt innehåll på yrkesprogrammen Individuellt program 5 introduktionsprogram Skärpta examenskrav (90-procentskravet) Avskaffad automatisk högskolebehörighet i yrkesprogrammen 18
2002/2003 2003/2004 2004/2005 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Rubrik Färre som väljer yrkesprogram 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Högskoleförberedande program Yrkesprogram 19
Kraftig ökning av elever utanför de nationella programmen 30 27 24 21 18 15 12 9 6 3 0 2000/2001 2001/2002 2002/2003 2003/2004 2004/2005 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 individuellt program/ introduktionsprogram språkintroduktion introduktionsprogram exkl. språkintroduktion
Kraftig ökning av elever utanför de nationella programmen 30 27 24 21 18 15 12 9 6 3 0 2000/2001 2001/2002 2002/2003 2003/2004 2004/2005 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 individuellt program/ introduktionsprogram språkintroduktion introduktionsprogram exkl. språkintroduktion
0 Andel av årskullen 10 20 30 40 50 Minskad genomströmning Andelen elever som avslutar/inte avslutar ett nationellt program vid 19 års ålder 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Startår Ej slutfört, 19 år Teoretisk examen, 19 år Yrkesexamen, 19 år - Gäller särskilt elever med svag studiebakgrund
Hur kan barriärerna minskas? i. Utbildningssystemets utformning: Sänkta barriärer in i gymnasieskolan Utbildningsval och matchning Gymnasieskolans innehåll ii. Kostnaderna för att anställa unga Sänkta ingångslöner Anställningssubventioner 23
Utbildningsval och matchning Styra utbudet av utbildningsplatser till program där det finns en hög efterfrågan på arbetskraft. 24
25
26
Gymnasieskolans innehåll Arbetsmarknadskontakter i utbildningen: Svensk skola tillhandahåller lite kontakter med arbetsgivare relativt andra (nordiska) länder Ofta bristfälligt organiserat
Gymnasieskolans innehåll Forskning pekar på att kontakter är mycket viktiga för ungdomars arbetsmarknadsinträde Ungdomar som får jobb via föräldrar gör det ett halvår snabbare än andra ungdomar Ungdomar som sommarjobbat på en viss arbetsplats har betydligt större sannolikhet att påbörja anställning där jämfört med klasskamrater
Kontakter är: Troligtvis särskilt viktiga för elever som inte fullföljer gymnasiet Särskilt viktiga i lågkonjunktur Svåra att ersätta med formella meriter Företagens favoritkanal 29
Sänkta kostnader för att anställa unga lågutbildade Höga ingångslöner kan missgynna de mest studiesvaga ungdomarna Generellt goda erfarenheter av sysselsättningssubventioner Dessa bör riktas mot de som står längst från arbetsmarknaden Initiativ som YA-anställningar lovande, men bör omfatta fler än idag. 30
Slutsatser Ofullständiga gymnasiestudier ett hinder på arbetsmarknaden Gy2011 har ökat trösklarna in och ut ur gymnasiet Som en konsekvens tycks genomströmningen har minskat 31
Slutsatser En utbildning som tillhandahåller kontakter med företag kan minska osäkerheten vid anställningar av ung och oprövad arbetskraft. Effekterna förstärks av kontakterna med tidigare kollegor (spridningseffekter) Effekten är större om kontakterna har relevant yrkesinriktning. 32