KATRINEHOLMS KOMMUN Risk- och sårbarhetsanalys Katrineholms kommun 2011 [1]
Innehåll Sammanfattning 4 Övergripande beskrivning av kommunen 5 Fakta 5 Infrastruktur 5 Näringsliv 5 Riskobjekt i Katrineholms kommun 6 Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod 7 Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område 8 Definition 8 Intern identifierad samhällsviktig verksamhet 9 Extern identifierad samhällsviktig verksamhet 12 Sjukvård 12 Elbolag och värme 12 Övriga 12 Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område 13 RSA 2008 13 RSA 2011 13 Analyserade krisscenarier 14 Elavbrott 14 Storm 17 Smitta i vatten 18 Kritiska beroenden 20 Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser 21 Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker och som kan leda till en extraordinär händelse 22 Bedömning av förmågan att hantera elavbrott 22 Bedömning av förmågan att hantera storm 22 Bedömning av förmågan att hantera smitta i vatten 22 Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse 23 Krishanteringsstrukturer 23 Elavbrott 23 [2]
Storm 23 Smitta i vatten 23 Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat 25 Genomförda 25 Planerade 25 Åtgärdsförslag för Katrineholms kommun 26 Organisation med planering och övning 26 Reservkraft och lokal 26 Information 26 Samverkan 26 Referenslista/källor 27 [3]
Sammanfattning Katrineholms kommun har i enlighet med Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap genomfört och upprättat en aktuell risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Sammanställningen är gjord under hösten 2011 av Katrineholms kommuns säkerhetsstrateg Johan Harter i samverkan med berörda verksamheter. Följande RSA med tillhörande förmågebedömning syftar till att öka kunskapen om vilka hot, risker och sårbarheter som finns inom Katrineholms kommun och vilken förmåga vi har att hantera dessa. Analysarbetet har lett fram till en identifiering av vilka riskreducerande åtgärdsbehov kommunen har för att stärka krisberedskapen och utveckla god förmåga till fortsatt verksamhet vid en kris. Representanter från de kommunala förvaltningarna och bolagen har genom sitt deltagande i riskhanteringsgruppen identifierat vad som är samhällsviktig verksamhet, verksamhet som alltid måste fungera oavsett kris, och vilka hot och risker som finns mot dessa. I rapporten analyseras och värderas konsekvenser och sårbarheter utifrån scenarierna elavbrott, storm och smitta i vatten. Om ett omfattande elavbrott skulle drabba kommunen är vi mycket sårbara. Skulle detta hända under en kall vintermånad skulle situationen bli mycket ansträngd och svår att hantera. Det skulle ställas stora krav på ledning, samordning, kommunikation och teknisk utrustning för att kunna säkra de samhällsviktiga verksamheternas fortsatta drift. Samma krav kommer att ställas vid en omfattande storm och vid smitta i vatten. Kriskommunikation har blivit en mycket viktigt del inom alla verksamheter i dagens samhälle, både inom offentlig och privat sektor. Om det uppstår en kris i kommunen ställer det stora krav på robusthet i tekniska system såsom kommunväxel och hemsida. Det måste finnas en kompetent organisation tillgänglig att bemöta frågor från media och allmänheten. Idag finns det dessutom betydligt fler informationskanaler att hantera än vad det gjorde för 10 år sedan som t.ex. kommunens hemsida, Facebook och Twitter. Det föranleder andra sätt att arbeta med spridning och inhämtning av information än hur kommunen arbetat tidigare. Riskhanteringen bör vara en naturlig och integrerad del inom kommunens alla verksamheter. Framtida analysarbete bör fortlöpa i nära relation till verksamheternas ordinarie arbete, särskilt de verksamheter som hanterar samhällsviktig verksamhet. Detta är viktigt för att alla verksamheter ska få ett bra underlag för prioritering av åtgärder inför verksamhetsplaneringen. [4]
Övergripande beskrivning av kommunen Fakta Katrineholm 1, som ligger i Södermanlands län med näckrosen som landskapsblomma, är en av länets nio kommuner. Förutom centralorten Katrineholm har kommunen sju tätorter: Bie, Björkvik, Forssjö, Sköldinge, Strångsjö, Valla och Julita/Äsköping. Katrineholm ligger utefter södra och västra stambanan, mindre än en timmes resa från Stockholm. Katrineholms kommun har en landareal på 1 025 kvadratkilometer. Antal invånare: 32 428 (31 december 2010) Antal invånare per kvadratkilometer: 32 Den politiska majoriteten består av socialdemokraterna med 23 mandat och moderaterna med 8 mandat. Infrastruktur I kommunen finns riksväg 52, 55, 56 och 57, som har sina sträckningar genom eller nära samlad bebyggelse. Samma förhållande gäller för järnvägen, d.v.s. södra och västra stambanan. Den förbifart som länge har varit önskvärd för Katrineholms tätort kommer att vara färdigställd vintern 2012-2013, Östra förbifarten. Den kommer att avlasta tätorten från den tunga förbipasserande trafiken. Detta innebär att den tunga trafiken förväntas minska påtagligt på genomfartsgatorna, vilket i sin tur minskar risken för kemolyckor kopplade till transporter av farligt gods. Därmed minskar sårbarheten. Näringsliv Katrineholms kommun vill vara en attraktiv kommun för näringslivet. Mycket av kontakten med näringsliv sker via förvaltningen Näringsliv och Tillväxt, som är en del av den nya Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholms kommun. Katrineholms logistikcenter Stora satsningar har gjorts på att bygga upp Katrineholms Logistikcenter 2 (KLC). Det handlar om lastning och omlastning av gods, containers, trailers och styckegods som kommer via tåg. Samarbete med olika hamnar utvecklar KLC till en s.k. Rail Port. Då kan t.ex. tullhantering erbjudas. Det blir lagring och hantering av gods med järnvägspendlar bland annat till och från Göteborgs hamn. Tågtrafiken kommer att öka och målet är att ta emot fullängdståg på 750 m. Den ökande trafiken av lastbilar till och från KLC kommer att kunna ledas på Östra förbifarten. KLC förväntas öka sin omsättning de närmsta åren. 1 http://katrineholm.se/om-kommunen/kommunfakta/ 2 www.katrineholmslogistikcentrum.se [5]
Ur risksynpunkt är det viktigt att årligen se över utvecklingen av: vilka varor som fraktas till och från KLC vad som förvaras på området volymen på antalet transporter Energibolag Katrineholm har ett väl utbyggt fjärrvärmenät. Katrineholm Energi AB (KEAB), som ägs av Tekniska Verken i Linköping AB, producerar och distribuerar fjärrvärme till stora delar av fastighetsbeståndet i Katrineholms centralort samt även till delar av Valla. Företaget distribuerar även elenergi i egen regi och säljer el via sitt delägarskap i elbolaget Östkraft AB. Riskobjekt i Katrineholms kommun Detta är en bedömning av verksamheter som bedriver känslig verksamhet, påverkar riskbilden för kommunen, äger stora tankar innehållande farliga ämnen eller stora mängder av farliga ämnen. Katrineholms logistikcenter KLC, tunga transport till och från samt förvaring av farliga ämnen SKF Östra, 55 ton gasol Lantmännen Kronfågel AB, 30 kubik Ammoniak Sims Recycling AB, 4500 l spillolja + lösningsmedel, brandrisker med kraftig rökutveckling Backavallen, 11 kubik ammoniak Bodycote, 800 liter vardera av saltpetersyra, svavelsyra och saltsyra Sörmlands Grafiska, 100 kubik gasol Katrineholms Energi AB, stora mängder brännbart material [6]
Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Arbetet har bedrivits processinriktat och leddes av säkerhetsstrategen och som stöd användes ROSA-metoden 3. Arbetet påbörjades via etablering hos kommunledningen. Riskhanteringsgruppen, som består av representanter från de kommunala förvaltningarna och bolagen, genomförde en grov riskidentifiering av vilka risker som man ansåg fanns mot kommunen. Med dessa risker som grund togs sedan tre scenarier fram. Elavbrott totalt/omfattande Storm Smitta i vatten Förvaltningarna och bolagen fick sedan arbeta med dessa scenarier inom sina respektive verksamheter. Resultatet sammanställdes av säkerhetsstrategen i en risk- och sårbarhetsanalys. 3 MSB Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser 2011 [7]
Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Definition I detta har kommunen följt den definition 4 som MSB har tagit fram gällande samhällsviktig. En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. I Katrineholms kommun kan detta exempelvis vara: Punkt ett: ett stort elbortfall som leder till att viktiga funktioner slutar fungera såsom vatten och avlopp, värme, kommunikation m.m. Punkt två: att polis, räddningstjänst och sjukvård inte kan agera utifrån att rädda liv på ett tillfredsställande sätt pga. av uppkommen situation. Det är viktigt är att belysa att samhällsviktig verksamhet inte alltid är detsamma utan det är olika vid olika typer av händelser. Vidare ställningstagande har även tagits med hjälp den prioriterings- och rangordning som finns framtagen inom ramen för projektet Styrel 5. Styrel syftar till att prioritera olika elanvändare vid elbrist och här har samhällsviktiga verksamheter delats in i olika kategorier för att förenkla prioritering. Verksamhet med betydelse för liv och hälsa (högst prioriterat) samt för samhällets funktionalitet är exempel på kategorier. 4 MSBFS 2010:6 5 Handbok för Styrel 2011 / www.energimyndigheten.se [8]
Intern identifierad samhällsviktig verksamhet Alla kommunala förvaltningar och bolag har varit delaktiga i arbetet och har analyserat sin egen verksamhet utifrån samhällsviktig verksamhet (SV) och funktion. Frågeställningar som användes var: Vad har vår verksamhet för mål? Vad inom vår verksamhet måste alltid fungera? (Oavsett händelse) Vad kan hindra oss från att uppnå verksamhetens mål? Vad kan hindra oss från att fullgöra verksamhet som alltid måste fungera? I detta har följts den definition på risk från riskhanteringsstandarden ISO 31000 som lyder: osäkerhetens effekt på mål 6. Detta betyder att varje verksamhet ser till vad som är verksamhetens mål och sedan ser vad som kan hindra verksamheten från att nå uppsatta mål. Här kommer en redogörelse för alla verksamheter, även de som inte har någon SV då de kan ändå fungera som ett stöd till annan verksamhet under en kris. Bildningsförvaltningen, BIF Verksamhet är barnomsorg från förskola till gymnasium. SV inom BIF Barnomsorg Förvaltning näringsliv och tillväxt, NÄT Ansvarar t.ex. för näringslivsutveckling, näringslivsservice, administration, mark och exploatering, infrastruktur/kollektivtrafik och landsbygdsutveckling. Har ingen SV Katrineholms fastighets AB (KFAB) Kommunalt fastighetsbolag som har ca 1700 lägenheter, skolor, äldreboende och gymnastiksalar. Har ingen SV utan de anser att verksamheten som hyr en fastighet ansvarar för driften av verksamheten Kommunledningsförvaltningen, KLF Leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet för kommunstyrelsens (KS) räkning samt stödja KS och kommunfullmäktige (KF) i ärendehanteringen. Leda, samordna och stödja inom t.ex. upphandling, personalpolitik, informationsverksamhet, juridisk verksamhet, säkerhetsarbete, folkhälsa, IT och arbetet med att effektivisera administrationen. SV inom KLF Krisledning Informationskontor/funktion IT kontor Stadshus med kommunala funktioner, demokratiska aspekter 6 SS-ISO 31000: 2009 Riskhantering Principer och riktlinjer [9]
Kultur och turismförvaltningen, KTF Har t.ex. hand om bibliotek och fritidsverksamhet. Har ingen SV men kan under en kris vara en viktig funktion för t.ex. informationsspridning på bibliotek och fritidsgårdar. Miljöförvaltningen, MF Miljöförvaltningen svarar för tillsyn i kommunen enligt miljöbalken och annan lagstiftning inom miljö- och hälsoskydd, livsmedel och naturvårdsområdet. SV inom MF Tillsyn Kontroll Bistå akuta händelser Stadsarkitektkontoret, SAK Stadsarkitektkontoret arbetar med översikts- och detaljplanering, handlägger bygglov- och anmälningsärenden, underhållsbesiktning av skyddsrum, obligatorisk ventilationskontroll (OVK), energideklarationer, ovårdade tomter. Har ingen SV men kan under en kris bistå med exempelvis kartstöd m.m. Socialförvaltningen, SOC Biståndsprövningar, behandlingsinsatser, familjerättsliga ärenden m.m. SV inom SOC Utbetalningssystem för ekonomiskt stöd Skyddsbedömning POSOM, Psykiskt och socialt omhändertagande Service och teknikförvaltningen, STF Förvaltning som bl.a. ansvarar för skötsel av de kommunala vägarna. SV inom STF Kommunväxel Kostservice (mat till äldre) Transportservice (utförsel av mat) Gata/park (väghållning av kommunala vägar) Sörmland vatten och avfall AB, SVAAB Bolag som ägs av Katrineholms, Flens och Vingåkers kommun. Har jourverksamhet dygnet runt. SV inom SVAAB Dricksvatten Avlopp Avfall Västra Sörmlands Räddningstjänst, VSR Gemensamt räddningstjänstförbund mellan Katrineholms och Vingåkers kommun. Har jourverksamhet dygnet runt. SV inom VSR Beredskap för utryckning [10]
Vård- och omsorgsförvaltningen, VOF Har hand om äldrevården och handikappomsorg. Bedriver verksamhet dygnet runt med vårdboende och serviceboende. Myndighetsbeslut om rätt till omvårdnad. Har jourverksamhet dygnet runt. SV inom VOF Vårdboende Grupp- och serviceboenden Personlig assistans Hemtjänst med hemsjukvård VIADIDAKT Viadidakt är en gemensam förvaltning för vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad i Katrineholms och Vingåkers kommuner. Har ingen SV [11]
Extern identifierad samhällsviktig verksamhet Sjukvård Kullbergska sjukhuset Katrineholm Allmänvård med t.ex. akutsjukvård, mödravård, cancervård. Regionssjukhuset Karsudden Bedriver rättspsykiatrisk vård Nästan uteslutande patienter dömda till rättspsykiatrisk vård Elbolag och värme Elnät Utsikt nät AB Elnätsägare i större delen av kommunen och är en del av Tekniska verken i Linköping. Vattenfall AB är nätägare i Björkvik Katrineholm Energi AB, KEAB Fjärrvärmeleverantör som är en del av Tekniska verken i Linköping Övriga Polisen Beroende på incident och om det är t.ex. ett långvarigt strömavbrott så kommer även tillgång på kontanter, drivmedel, matvaror m.m. att påverkas. Därav kommer livsmedelsbutiker, bankkontor m.m. att vara viktiga aktörer. [12]
Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område RSA 2008 I den RSA som genomfördes under 2008 och som antogs som del i krisplanen 7 i KF 2009-04-20 så arbetade man utifrån följande risker: Extrema väderförhållanden Långvarigt avbrott i elförsörjningen Långvarigt avbrott i fjärrvärmeförsörjningen Långvarigt avbrott i dricksvattenförsörjningen Långvarigt avbrott i kommunikationssystemen, IT/tele Kemolycka på riksvägar och järnväg Epidemi/pandemi Terrordåd/vansinnesdåd/sabotage mot institution eller myndighet Olycka med radioaktiva ämnen Värdering och analys då avsåg inte att värderas numeriskt utan man analyserade utifrån hur sårbar verksamheten är. RSA 2011 Riskidentifiering är gjord av riskhanteringsgruppen och nedan redovisas vilka risker som bedöms kunna leda till en extraordinär händelse för kommunen: Storm Extrem kyla Tågolycka på kritisk punkt eller med kemikalier Farlig verksamhet (ex. Logistikcenter med ökande verksamhet som tar emot farlig transport) Smitta i vatten Tankbil som kraschar i sårbart område såsom vattentäkt eller korsning med många olika verksamheter nära Elavbrott Fjärrvärmeavbrott Infrastruktur som havererar såsom VA-system, vägar, järnvägar, itoch telekommunikationer, mobilnät Radioaktivt nedfall Hot mot förvaltning/bolag i form av o Bombhot o Vansinnesdåd genom t.ex. dödsskjutning på skola, förening m.m. 7 Krishanteringsplan för Katrineholms kommun, kommunstyrelsens handling nr 52/2009 [13]
Analyserade krisscenarier Utifrån de risker som identifierats så togs tre scenarier fram elavbrott, storm och smitta i vatten. Den gradering som användes vid värdering av scenarierna var enligt nedan. Den riskvärdering som är gjord är en samlad bedömning av förvaltningarnas och bolagens analyser. Sannolikhet Konsekvens Riskvärde 1=Mycket låg 1=Mycket låg S x K = 1-6 = Kan accepteras 2=Låg 2=Låg S x K = 7-12 = Bör åtgärdas 3=Medelstor 3=Medelstor S x K = 13-18 = Åtgärdas 4=Stor 4=Stor S x K = 19-25= Åtgärdas genast 5=Mycket stor 5=Mycket stor En sammantagen bedömning för kommunen är sedan gjord efter respektive scenario. Elavbrott Totalt i hela eller större delen av kommunen Februari -15 C o 1 dag o 3 dagar o 7 dagar o 2 veckor och mer och okänt hur länge det varar Konsekvenser vid elavbrott Om bortfall av elektricitet tidsmässigt inskränks till några få timmar, får detta små konsekvenser för invånarna och hanterbara följder för kommunen oavsett årstid. Om däremot ett långvarigt avbrott sker i elförsörjningen uppstår mycket stora problem i alla verksamheter. Det kan gälla uppvärmning av bostäder och lokaler men också allmänbelysning, arbetsuppgifter som utförs med hjälp av datorer eller annan elberoende apparatur, drift av kommunens servrar och all elektronisk styrutrustning etc. Ett långvarigt avbrott vid kall väderlek genererar även andra problem som i många fall blir svåra att lösa på ett effektivt sätt. Inom äldrevården skulle man bli tvungen att flytta samman boenden för att kunna nyttja den portabla reservkraften. Reservkraftsverken skulle dock inte räcka till för att täcka alla behov dels inom tätorten och dels i kransorterna. Kommunens trygghetslarm skulle även påverkas vilket skulle innebära ökade insatser från personalen. Samma förhållande gäller inom handikappomsorgen för brukare med funktionshinder som bor i ett 20-tal gruppboenden i framför allt centralorten. Detta innebär att brukarna måste flyttas till uppvärmda samlingsplatser innan lägenheterna blir utkylda. Kommunen förfogar över tre mobila reservkraftverk, som kan anslutas via anslutningsdon till följande vårdboenden/verksamheter: Vårdboende, Julita Vårdboende, Björkvik Vårdboende, Furuliden Vårdboende, Lövåsen (Under ombyggnation 2011-2013) [14]
Vårdboende Vallgården Vårdboende Malmgården Servicehus/vårdboende Igelkotten Servicehus/vårdboende Pantern Vårdboende Norrgläntan Sandbäcksskolan Följande äldreboende saknar anslutningsdon och därmed möjlighet till anslutning av reservkraft: Strandgården Tre stationära reservkraftverk finns för: avloppsreningsverket Rosenholm brandstationen. Forssjö vattenverk Stationära och mobila verk finns dessutom för landsbygdens dricksvattenförsörjning. Duveholmsgymnasiets/-hallens panncentral, som år 1985 avställdes till förmån för fjärrvärmeanslutning har tidigare varit tänkt att användas som större värmestuga. Det har visat sig att det kommer ta uppskattningsvis en vecka att få igång pannan. Detta har föranlett att kommunen måste se över andra möjligheter till uppvärmning. Sandbäcksskolan kan användas som uppsamlingsplats då det går att ansluta reservkraft till skolan. Dock går det inte i dagsläget att få någon värme från tilltänkta PC-Öster (fjärrvärmeanläggningen intill skolan) då det inte går att ansluta reservkraft till den oljeeldade pannan. Till viss del kan man ansluta elelement men reservkraften kommer inte att orka driva detta i tillfredsställande eller acceptabel utsträckning. De enda möjligheterna att i nuläget åstadkomma någon form av kommunala värmestugor i landsbygdsdelarna finns i Julita, Björkvik och Bie eftersom där finns anslutningsdon i vårdboendena Almgården och Yngaregården samt före detta vårdboendet Åsgården som idag huserar som förskola i Bie. Generellt brukar beredskapen för att klara en viss tid utan el vara större hos befolkning på landsbygden än i tätorter. I en krissituation måste de till antalet få reservkraftaggregaten flyttas kontinuerligt mellan de olika byggnaderna, vilket kan innebära stora svårigheter särskilt om vägarna är ofarbara exempelvis p.g.a. nedfallna träd och/eller stort snödjup. P.g.a. det begränsade antalet mobila aggregat torde det dessutom vara svårt att under tillräcklig tid förse de många byggnaderna med erforderlig energi/värme. Vid ett stort elavbrott kommer även fjärrvärmen att påverkas. All produktion av värme och varmvatten upphör vid ett elavbrott. Varmvatten tar i princip slut direkt och värmen i fastigheterna sjunker snabbt. Ingen värmeproduktion är aktuell så länge elavbrottet varar. [15]
I det fall kommunen inte har någon el att tillgå kommer det bli mycket svårt att nå ut med information. Medborgare är då beroende av radio med batterier eller möjlighet att kunna lyssna i bilen. Mobiltelefonin kommer endast att fungera under några timmar. Ett annat problem gäller även de som har IP telefoni då den är beroende av att elen fungerar. För många av kommunens anställda har den fasta telefonin byts ut s.k. office extension OE, vilket innebär att det tidigare fasta kontorsnumret kopplas till mobiltelefonen. Ur sårbarhetssynpunkt innebär det att man är oerhört beroende av batterikapaciteten vid bortfall av el. Värdering av scenario elavbrott: S x K= riskvärde Sannolikhet (S) 1 av 5 - mycket låg Konsekvens (K) 5 av 5 - bedöms som mycket stor Riskvärde blir 5 av 25 - kan accepteras Att nämnas i detta fall är att riskvärdet inte förändras närmelsevis mycket om förutsättningar är 1 eller 14 dagar utan el. I fallet med en dag är sannolikheten högre men konsekvensen är lägre, vilket resulterar i att riskvärdet är relativt oförändrat. Slutsats Risken för ett totalt eller mycket omfattande strömavbrott för kommunen har bedömts som mycket låg. Om detta ändå skulle ske under en kall vintermånad skulle påfrestningarna för kommunen vara enorma. Svårigheter att kommunicera mellan verksamheter skulle märkas efter några timmar när kommunikationssystem fallerar. Behovet av att förflytta människor skulle snabbt bli påtagligt. Handikapp- och äldreomsorgen skulle flytta ihop sina brukare till gemensamma platser för att kunna dra nytta av de reservkraftsverk som finns att tillgå. Brist på såväl stationära som mobila reservkraftaggregat för äldreboenden och förvaltningsbyggnader innebär att kommunen är mycket sårbar vid långvarigt elbortfall, som inte är lokalt betingat. Möjlighet att snabbt få igång en större värmestuga saknas för tätortens invånare om detta skulle bli aktuellt. Många människor saknar nödvändigt beredskapsmateriell för att klara sig några dagar utan el. Likaså när det gäller information då många saknar radio med batteri. För många människor blir det en ny insikt efter ett något längre elavbrott hur beroende av el vi är i dagens samhälle. Det blir mycket svårt att nu ut med information både internt inom kommunen och externt till kommuninvånare. Resultatet är stora påfrestningar för samtliga verksamheter. Ett stort strömavbrott påverkar drift av VA-system, fjärrvärmen, kommunikations- [16]
system m.m. Är avbrottet långvarigt så kommer det även att påverka betalningssystem, kontanthantering, drivmedelsförsörjning, matförsäljning m.m. Beroendeförhållanden i flera led kommer att upptäckas. Detta ställer i sin tur stora krav på samordnad information men det blir svårt att kommunicera då telefonin inte kommer att fungera. Ett större långvarigt elavbrott skulle ställa enorma krav på kommunen och särskilt under en kall vintermånad. Många verksamheter påvisar att efter en dags elavbrott blir det kännbara effekter och den reservkraft som finns att tillgå för kommunen skulle inte räcka till. Det som i arbetet bedömdes som troligare var att ett begränsat område drabbas av ett strömavbrott och att för vård och omsorg skulle detta innebära att man skulle bli tvungen att flytta brukare från olika vårdboenden till annat vårdboende. Skolan kan bli tvungen att stänga då det blir för kallt att bedriva verksamhet. Storm November +-0 och 30 s/m I dag storm Stora effekter på infrastruktur såsom nedfallna träd på vägar, järnväg ev obrukbar Kransorter utan el Effekt Konsekvenser vid storm I händelse av t.ex. storm kommer transportvägar att delvis vara blockerade p.g.a. nedfallna träd. I kombination med ymnigt snöfall och eller kyla blir situationen än svårare. Verksamheter som drabbas hårt är t.ex. hemtjänsten. Räddningstjänsten får svårt att klara fastställda insatstider vid larm till nödställda. Skolelever kan få svårt att komma till skolan, särskilt de som är beroende av skolskjuts. Anställda generellt kan bli hindrade att komma till sina arbetsplatser, varför personalsituationen i många förvaltningar kan komma att bli ansträngd. Beträffande effekterna på stormen är det svårt att se alla tänkbara konsekvenser för kommunen gällande framkomlighet på vägar och järnvägar. Mycket avgörs även av samhällets övriga resurser från t.ex. Trafikverket gällande röjning av vägar. Kommunen skulle behöva samverka mycket med andra aktörer. Om det uppstår störningar i kommunikationssystemen kan situationen bli mycket ansträngd. Slutsats Om de största effekterna rör sig om en till två dagar så blir konsekvenserna svåra men bedömning är att de blir hanterbara. Om elen fortfarande finns kvar för tätorten kan konsekvenserna lindras. Det blir dock mycket svårt med samordning om strömmen fallerar och man förlorar tekniska sy- [17]
stem för kommunikation. Konsekvensen är även beroende av samhällets övriga resurser. Gällande framkomlighet så förväntas det ej bli så långvarigt att personal inte kommer att kunna ta sig fram. De verksamheter som har en pandemiplanering kan dra nytta av den för att se hur de kan omfördela resurser. Tittar man tillbaka på de vintrar som har varit 2009 och 2010 med stora snömängder så har kommunen klarat att sköta snörröjningen. Givetvis var situationen kraftigt ansträngd för personalen som skötte snöröjningen. Information till medborgare är av största vikt och trycket på hemsidan www.katrineholm.se kommer att vara stort. Här har kommunen tagit fram en krisweb som klarar en betydligt högre belastning. Kommunens växel bedöms komma att belastas av många samtal. Samverkan internt mellan förvaltningar kommer att vara av största vikt. Stora problem med framkomlighet på vägar. Äldreboenden på landsbygd får svårt med elförsörjning och det kan ta tid att få ut portabel reservkraft. Personal som pendlar till arbete via bil, buss eller tåg får svårt att ta sig till arbetet. Ställer stora krav på samordnad information. Värdering av scenario storm: S x K= riskvärde Sannolikhet (S) 3 av 5 - medelstor Konsekvens (K) 3 av 5 - medelstor Riskvärde blir 9 av 25 - bör åtgärdas Smitta i vatten Initialt kan många insjukna innan det upptäcks Kokningsföreläggande Vattendistribution på utvalda platser Stor åtgång på flaskvatten Konsekvenser vid smitta i vatten Det initiala problemet vid smitta i vatten kan vara det stora antalet insjuknade innan problemet upptäcks. Det tar även tid att analysera och fastställa vad orsaken är. För medborgaren kan det bli besvärligt att inte ha dricksvatten att tillgå. Det blir antingen kokningsföreläggande eller att man får hämta vatten vid nödvattenstationer. Information till medborgare är av största vikt och trycket på hemsidan www.katrineholm.se kommer att vara stort. Här skulle man få använda sig av kommunens krisweb som klarar en betydligt högre belastning. Kommunens växel bedöms komma att belastas av många samtal då den används både internt av kommunanställda och av kommuninvånare. Samverkan internt mellan förvaltningar kommer att vara av största vikt. [18]
Slutsats Beroende på hur stort antalet insjuknade blir så kan det bli personalbrist i verksamheterna. Detta ställer krav på planering och uthållighet hos ledningen inom de olika förvaltningarna och bolagen. För kommunen så kommer vissa verksamheter att få styra om sin planering för att kunna bistå med exempelvis distribution av vatten. Information internt och externt kommer att vara mycket viktigt och ställer stora krav på samordnad information. Detta kan bli svårt om växeln och hemsida överbelastas. För kommunens verksamheter kommer det främst att påverka personal och boende inom handikapp- och äldreomsorgen, barnomsorg (förskola upp till gymnasium) och tillagning av mat. Stora krav kommer att ställas på logistik och distribution av vattentankar. Värdering av scenario smitta i vatten: S x K= riskvärde Sannolikhet (S) 1 av 5 - låg Konsekvens (K) 3 av 5 - medelstor Riskvärde 3 av 25 - kan accepteras [19]
Kritiska beroenden Elberoenden Kommunen är extremt beroende av att elen fungerar för att kunna upprätthålla sina funktioner. Många tänkbara beroendeförhållanden kommer snabbt att märkas om elavbrottet är stort och blir långvarigt. Påverkar alla infrastrukturer såsom VA, värme, kommunikation m.m. Telekommunikationen är mycket beroende av att teleoperatörerna har en god beredskap vid telemaster med reservkraft och underhåll. Samverkan Kommunen kommer att behöva samverka med många aktörer som man är beroende av för att kunna tillgodose sina verksamheter. I händelse av storm så måste hemtjänsten ändå kunna ta sig ut till sina brukare och är då beroende flera aktörer såsom energibolaget, Trafikverket, räddningstjänst m.fl. Det innebär att kommunen är mycket beroende av att samhället i stort har en god förmåga att hantera risker och kriser. [20]
Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser Krisledning Brandstationen i Katrineholm är försedd med reservkraft och är kommunens sekundära krisledningsplats. Utrymmen finns att tillgå för att kommunens krisledning ska kunna agera från brandstationen. När det gäller krisinformation så det finns en bra och utbildad informationsstab som kan hantera de viktigaste kanalerna vid en kris som t.ex. hemsida och sociala medier. Sörmland vatten och avfall AB verkar Katrineholm, Flen och i Vingåker. Uppstår det en störning i ena kommunen kan de flytta resurser mellan dem. Ett nytt vattenverk i Forssjö invigdes i augusti 2011. Detta har höjt leveranssäkerheten för Katrineholms tätort väsentligt och systemet är redundant, dvs. har inbyggda system för att säkra leveransen genom att om ett system slutar fungera så kan ett annat system ta över t.ex. reservkraft eller en extra vattenledning. Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) verkar i både Katrineholms och Vingåkers kommun och kan flytta resurser mellan kommunerna. Blir det en större händelse beträffande räddningstjänståtgärd kan Stab Sörmland 8 aktiveras. Katrineholms kommun köper tjänsten och funktionen säkerhetsstrateg av VSR vilket ger stora samordningsmöjligheter. Denna tjänst delas med Vingåker med en fördelning på 80% för Katrineholm och 20% för Vingåker. Reservkraft Det finns tre portabla reservkraftsaggregat som kommunen disponerar över som kan kopplas in i nio vård- och serviceboenden samt en skola. POSOM, Psykiskt och socialt omhändertagande vid kris. Organisationen har nystartat och omorganiserat sig för att enklare kunna fungera operativt vid behov. Nätverk Beredskapssamordnarnätverk i Södermanlands län med representanter från alla kommuner. Inom detta finns även DSAM, som är ett samverkansorgan som samordnas av Länsstyrelsen. Vanligtvis är det beredskapssamordnaren som fungerar som kontakt i DSAM. Användes sist i samband med pandemin där möten hölls med landstinget. Det finns även flertalet andra nätverk där kunskap hela tiden utbytes såsom krisinformationsträffar för informatörer, kommunchefsträffar m.m. 8 Gemensam stabsorganisation i Sörmland där räddningstjänsterna i Södermanlands län kan bistå varandra vid större händelser. [21]
Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker och som kan leda till en extraordinär händelse Bedömning sker utifrån de indikatorer 9 som tagits fram av MSB Nivå Beskrivning av förmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga Förmågebedömningen gäller för de kommunala verksamheterna som bedriver samhällsviktig verksamhet inom det geografiska området. Någon förmågebedömning hos externa aktörer inom det geografiska området har inte genomförts. De har dock varit med i bedömning av risker utifrån framtagna scenarier, alltså hur allvarliga de anser riskerna vara inte vilken förmåga det finns att hantera dem. Bedömning av förmågan att hantera elavbrott Förmåga att agera/upprätthålla funktioner vid elavbrott 10. Nivå 3, Det finns en viss förmåga men den är bristfällig. Kommentar: Den samhällsviktiga verksamhet som kan flytta klarar sig men all verksamhet kan inte göra det. Reservkraft kommer inte att räcka för att täcka kommunens behov om elavbrottet är stort och blir långvarigt. Är det kallt kommer påfrestningarna att vara mycket stora. Är det ett mindre omfattande strömavbrott ökar förmåga att hantera detta. Brister gäller även avsaknad av kontinuerliga övningar. Bedömning av förmågan att hantera storm Förmåga att agera/upprätthålla funktioner vid storm 11. Nivå 2, Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister Kommentar: Förvaltningar som har verksamhet på landsbygden har mycket god koll på vilka behov som finns hos t.ex. brukare av hemtjänst. Konsekvensen för kommunen är dock svår att förutse. Detta blir även i stort också en fråga om vilka resurser som finns i övriga samhället gällande röjning av vägar för framkomlighet m.m. Bedömning av förmågan att hantera smitta i vatten Förmåga att agera/upprätthålla funktioner 12. Nivå 2, Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister Kommentar: Kommunen har god teknisk utrustning för att kunna driva en säker dricksvattenförsörjning. Det finns god kompetens inom området. 9 MSBSFS 2010:6 10 Enligt scenario som beskrivits tidigare i rapporten 11 Enligt scenario som beskrivits tidigare i rapporten 12 Enligt scenario som beskrivits tidigare i rapporten [22]
Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Krishanteringsstrukturer Det finns tre principer inom det nationella krisberedskapssystemet ansvar-, likhets och närhetsprincipen. Samma principer gäller även krisarbetet i en kommun. Likväl som en kris alltid inträffar i en kommun så inträffar en kris alltid hos en förvaltning och de måste ha en beredskap för att hantera detta. Den centrala krisledningens roll är att hantera frågor på högre nivå med t.ex. samordning med olika aktörer, omfallsplanering (vad är det värsta som kan hända och hur förhindrar vi det?), kommunikation med media och allmänhet. Kommunens krishanteringsplan är ett stöd i detta arbete. Alla förvaltningar och bolag ska ha en egen plan för att hantera plötsliga händelser som uppstår, från den mindre till den större händelsen. En del verksamheter är mer utsatta än andra och har en högre beredskap således. Bedömningsnivåer 13 Nivå Beskrivning av förmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga Elavbrott Nivå 3, Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig (Vid totalt/omfattande elavbrott) Kommentar: Tekniska resurser ifråga om reservkraft kommer inte att räcka för att tillgodose allas behov vid en omfattande händelse. Brister består även i att kommunen inte har övat tillräckligt eller kontinuerligt. Internt inom kommunen är kunskapen låg gällande var ansvaret ligger i olika beredskapsfrågor. Den primära krisledningsplatsen Gröna Kulle kommer inte att gå att nyttja vilket innebär en flytt till brandstationen. IT driften har UPS backup i 15 minuter, sedan fungerar inte systemen. Detta försämrar förmågan ytterligare att agera genom de kanaler man vanligtvis använder. Storm Nivå 2, Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister Kommentar: Ställer krav på samverkan med bl.a. privata aktörer som kan bistå kommunen. Möjlighet att kunna kommunicera blir av största vikt. Smitta i vatten Nivå 2, Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 13 MSBSFS 2010:6 [23]
Kommentar: Kommunen har en beredskap i ledningsnätet för vattendistribution och övervakas inom flera områden. Det går att omfördela resurser internt och man kan ta in nödvändigt beredskapsmateriell och expertis från andra instanser som t.ex. VAKA 14. 14 Nationell vattenkatastrofgrupp, har även tillgång till nationellt nödvattenlager [24]
Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Genomförda Under 2011 har kommunen haft möjlighet att testa Rakel i flera olika förvaltningar. Alla testperioder har avslutats med en krisövning. Resultat har sedan utvärderats både ifråga om hantering av händelse samt hur Rakel är att bruka under en kris. POSOM 15 var med vid en stor samverkansövning med räddningstjänst, polis och ambulans. De fick använda Rakel under övning med gott resultat. POSOMs ledningsgrupp kommer att organiseras om för att bättre möte de krav som kan komma att ställas. Även en resursfråga för att deltagande i POSOM inte ska krocka med en ordinarie roll i krisarbetet. Övning: Kommunen deltog vid en länsgemensam krisledningsövning under våren 2011 som anordnades av Länsstyrelsen. Deltagare vid övningen var kommunernas högsta chefstjänstemän såsom kommunchef, förvaltningschef för vård och omsorg m.fl. Planerade Östra förbifarten: Färdigställs under vintern 2012-2013 och kommer att avlasta tätorten avsevärt från den tunga förbipasserande trafiken. Rakel: Ett stort arbete har lagts ner av alla förvaltningar och bolag för att se hur Rakel kan användas för att kommunicera på ett effektivt sätt och resultatet har sammanställts i en kommunikationsplan. Ett förslag på införande kommer att presenteras för kommunstyrelsen under hösten 2011. Kommunal ledningsplats: MSB har beviljat stöd till kommunal ledningsplats vilket innebär att kommunen har för avsikt att införskaffa stationär reservkraft som kan driva både stadshuset Gröna Kulle (krisledningsplats) och Nämndhuset innehållande IT-kontor, kommunens växel, miljöförvaltning, stadsarkitektkontor m.m. Övning: Flertalet förvaltningar kommer att genomföra krisövningar under oktober-januari 2011-2012. Utbildning: Krisledningsnämnden kommer att utbildas om sin roll under en kris under oktober 2011. Krisledningen kommer att utbildas i stabsmetodik under 2012. Samverkan: Länsstyrelsen bedriver ett projekt under tre år (2011-2013) för att öka samverkan ur ett beredskapsperspektiv. DSAM ska lyftas fram som samverkansorgan för att bli mer känt i kommunerna. Blev mycket tydligt under en stor samverkanskrisövning som genomfördes under våren 2011 att DSAM är anonymt i kommunerna. Även frågan kring Sörmlands krishanteringsråds roll har lyfts. 15 Psykiskt och socialt omhändertagande vid kris [25]
Åtgärdsförslag för Katrineholms kommun Organisation med planering och övning Ta fram en plan för årliga övningar för alla förvaltningar Öka kunskapen kring vem som äger krisfrågan för stunden, olika förvaltningars förhållande till kommunens centrala krisledningsgrupp. Låta konsekvens av en händelse styra åtgärd, dvs. hög konsekvens ska få en handlingsplan. Utbildning inom stabsmetodik Reservkraft och lokal Alla förvaltningar som har samhällsviktig verksamhet får i uppdrag att analysera och kostnadsbestämma vilka åtgärder som krävs för att kunna ha verksamhet i drift under flera dagars elavbrott. De får i uppdrag att analysera sitt behov av reservkraft. Utred vem som ansvarar för att tekniskt tillgodose möjlighet för anslutning till reservkraft, verksamheten eller fastighetsägaren? Säkerställ att Utsikt nät som driftar kommunens reservkraftsverk kan fullfölja sin del av avtalet att leverera till verksamheterna. Se över generellt behov av reservkraft för kommunen. Ta fram prioriteringsunderlag ifall flera verksamheter behöver reservkraft, antal boende, möjlighet till att laga mat, förtäta de boende och förflytta. Ta fram plan för förflyttning av boende, var ska de ta vägen m.m. Säkerställ möjlighet till värmestugor för kommunen. Information Växeln bedöms komma att överbelastas snabbt om det uppstår en akut större händelse. Tillgodose att man snabbt tekniskt och personellt kan upprätta en informations-/upplysningscentral Vid större händelser är det viktigt med samordnad information. Viktigt att alla vet vem, var och hur information ska kommuniceras till allmänheten och media. Krisinformation på andra språk Samverkan Krishanteringsråd: RSA arbetet har påvisat en bra inriktning för tänkbara medlemmar samt att skapa ett tydligt mål och syfte med rådet. Samordning av samhällsviktig verksamhet inom det geografiska området samt att tillsammans göra en förmågebedömning. Klargöra vilka som bör samverka vid olika typhändelser för att kunna reagera snabbt. [26]
Referenslista/källor Lagar: Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2010:6) om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Vägledning och litteratur Krishanteringsplan för Katrineholms kommun, kommunstyrelsens handling nr 52/2009 Handbok för Styrel 2011 SS-ISO 31000: 2009 Riskhantering Principer och riktlinjer Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser 2011 Hemsidor/internetkällor www.katrineholm.se www.energimyndigheten.se www.katrineholmslogistikcentrum.se www.msb.se [27]