ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT



Relevanta dokument
ARBETSRAPPORT. Implementering av pri-fil i Dasa hos Södra samt insändning till SDC. Johan J. Möller FRÅN SKOGFORSK NR

Minimering av nuvärdesförluster vid avsättning av naturvärdesbestånd

Intelligenta kranar för utomhusbruk

ARBETSRAPPORT. Paul Granlund. FRÅN SKOGFORSK NR Med CTI minskar vibrationerna på rundvirkesbilar

Känner du till Kunskap direkt? Enkät till inspektorer och distriktschefer, januari 2002

Engreppsskördare i gallring

Sammanställning av tillgångar, produktion och förbrukning av trädbränslen

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Sammanställning över fastigheten

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

Inventering av praktiska planteringar med TePlus-plantor

Beräkning av skogsnäringens merkostnader till följd av bristande vägstandard

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk

ARBETSRAPPORT. Surveyundersökning av praktiska planteringar med PluggPlusEtt-plantor. Författare Karl-Anders Högberg FRÅN SKOGFORSK NR

Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den?

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen

ARBETSRAPPORT. Vibrationsmätningar på drivare och skotare. Paul Granlund & Magnus Thor FRÅN SKOGFORSK NR

ARBETSRAPPORT STUDIER AV SIT-RIGHT PÅ TIMBERJACK 1270 MED HJÄLP AV ADI. FÖRFATTARE: Berndt Nordén & Paul Granlund

Långa tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald. Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå

Död ved i Stockholms stads natur- och kulturreservat 2016

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning

Anmälan (complaint) avseende FSC-certifierat skogsbruk

Nationella och regionala effekter av olika naturhänsynsnivåer

Trädresternas rumsliga fördelning efter slutavverkning

Fröproduktion och frökvalitet efter pollinering i isoleringstält i tallfröplantager.

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

ARBETSRAPPORT. Ekonomin hos extra stor skördare tillsammans med stor skotare. Torbjörn Brunberg FRÅN SKOGFORSK NR Foto: Komatsu Forest.

Landskapsplanering för skoglig biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen

Åtgärdsprogram för levande skogar

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Juni Ägarförhållanden.

Skogsbruksplan. Planens namn Julåsen 3:5. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod

ARBETSRAPPORT. Skotning med grova mellanstöttor i breda lastutrymmen. Ulf Hallonborg & Berndt Nordén FRÅN SKOGFORSK NR

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Inventering av sågbart lövvirke i massavedsleveranser

3: Karta S:16 6:7 27:1 7:2 5:10 11:3 7:1 28:5 5:23 10:1 7:6 4:1 3:7

Skogsbruksplan. Planens namn SVEASKOG Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn SVEASKOG Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning resultat från Skogsstyrelsens Polytaxinventering (P1), avverkningssäsong 1998/ /2010

Karta Njorukholmen

Svårbedömt vi förbättrar och försämrar samtidigt!

Juni Ägarförhållanden

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken

Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av oktober Planläggningsmetod. Referenskoordinat (WGS84)

April Ägarförhållanden

Skogsbruksplan. Planens namn Lidgatu 3:3, 3:20, 4:8. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

ETT SYSTEM FÖR INSAMLING, LAGRING OCH BEARBETNING AV KLIMATDATA

Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald?

Fallstudie: Linköpings kommun. Trakthyggesbruk eller kontinuitetsskogsbruk? Arbetsgång. Kommunens frågeställning. Målformulering.

Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Ägarförhållanden.

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Sammanställning över fastigheten

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11

Kunskap Direkt din skogliga rådgivare på webben

Skogsbruksplan. Planens namn Karlstad Väse Klockargård 1:1. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Tillväxt och skador hos provenienser av svartgran

Sammanställning över fastigheten

Flexibel drivning. Torbjörn Brunberg. Virkesflödet till bilväg. J F M A M J J A S O N D Månad

Fiskträsk. Bilaga ±Meter. Projicerat koordinatsystem: sweref99 TM. sign:

Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet

SKOGSKARTA Vaxborg Församling Arjeplog Kommun Arjeplog Norrbottens län Planen avser Planläggare Utskriftsdatum

Sammanställning över fastigheten

Effekter på planteringsresultat vid olika lagringstid på planteringsobjektet

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N Y/E Namn Telefon Mobil

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie

Skogsbruksplan. Planens namn Dala 5:4. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84)

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

Skogsbruksplan SkogsInvest Norr AB. Ägarförhållanden

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Karta Ullak. Bilaga 1. Meter. Projicerat koordinatsystem: RT gon W. sign:

Industrivisa effekter av bristande bärighet

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015

Naturvärden i nordvästra Sverige

Kan vi återskapa naturvärden?

Skogsbruksplan. Norrbottens län

Tryck: Tryckeribolaget, Sundsvall Layout: Mia Boman

Skogsbruksplan. Planens namn Mora JÄ s:2. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Det är skillnad på spår och spår

Skogsbruksplan. Planens namn Mora JÄ s:2. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Planens namn Ånhult 5:19. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod

Storskogsbrukets sektorsansvar

SKA 15 Resultatpresentation

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2017

Skydda lagom en ESO-rapport om miljömålet Levande skogar

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2

Transkript:

ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper har sparats ute på hygget. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning SAMMANFATTNING AV V PUBLIKATIONER, RESULTAT T OCH EKONOMI ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT FINANSIERAT AV BRATTÅSSTIFTELSEN FÖR VETENSKAPLIG FORSKNING FÖRFATTARE: Dan Glöde TECKNARE: Jalle Holmström Uppsala Science Park, SE-751 83 UPPSALA, Sweden Ph. +46 18 18 85 00 Fax. +46 18 86 00 skogforsk@skogforsk.se http://www.skogforsk.se

Ämnesord: Drivningsplanering, flora/fauna. Skogforsk Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut Skogforsk arbetar för ett långsiktigt, lönsamt skogsbruk på ekologisk grund. Bakom Skogforsk står skogsbolag, skogsägareföreningar, stift, gods, allmänningar, plantskolor, SkogsMaskinFöretagarna m.fl., som betalar årliga intressentbidrag. Hela skogsbruket bidrar dessutom till finansieringen genom en avgift på virke som avverkas i Sverige. Verksamheten finansieras vidare av staten enligt särskilt avtal och av fonder som ger projektbundet stöd. Skogforsk arbetar med forskning och utveckling med fokus på tre centrala frågeställningar: Skogsodlingsmaterial, Skogsskötsel samt Råvaruutnyttjande och produktionseffektivitet. På de områden där Skogforsk har särskild kompetens utförs även i stor omfattning uppdrag åt skogsföretag, maskintillverkare och myndigheter. Serien ARBETSRAPPORT dokumenterar långliggande försök samt inventeringar, studier m.m. och distribueras enbart efter särskild beställning. Forsknings- och försöksresultat från Skogforsk publiceras i följande serier: NYTT: Nyheter, sammanfattningar, översikter. RESULTAT: Slutsatser och rekommendationer i lättillgänglig form. REDOGÖRELSE: Utförlig redovisning av genomfört forskningsarbete. HANDLEDNINGAR: Anvisningar för hur olika arbeten lämpligen utförs. ISSN 1404-305X

Innehåll Bakgrund...5 Beskrivning av projektet...5 Mål...5 Resultat...5 Ekonomisk redovisning...6 Resultatförmedling...6 Pågående publikationer...7 Tryckta publikationer (Bifogas)...7 3

4

Bakgrund Det satsas stora resurser på naturvårdsanpassning inom skogsbruket. Familjeskogsbruket har infört naturhänsyn vid avverkning och skogsvård i form av lämnade trädgrupper, kantzoner, död ved och evighetsträd. Dessa m.fl. förändringar har införts mycket snabbt och hittills utan någon utvärdering av deras relevans eller effektivitet. Det är angeläget att försöka bedöma om det nya skogsbruket verkligen uppnår den positiva effekt på den biologiska mångfalden som eftersträvas. Samtidigt bör kostnadseffektiviteten undersökas, d.v.s. relationen mellan mångfaldsnyttan och den kostnad som naturvårdsåtgärden ger upphov till. BESKRIVNING AV PROJEKTET Trädgrupper lämnade vid slutavverkning, så kallade hänsynsytor, har studerats med avseende på värdet för biologisk mångfald och det ekonomiska värdet. Värdet för den biologiska mångfalden har bedömts genom en inventering av förekomsten av sällsynta mossor och lavar. Dessutom har en naturvärdesbedömning gjorts enligt Skogsbiologernas system. Detta system poängsätter skogsbestånd utifrån förekomsten av olika strukturer, t.ex. död ved, grova lövträd, som är värdefulla för den biologiska mångfalden. Det ekonomiska värdet har skattats genom en skoglig taxering av hänsynsytornas virkesvolymer som sedan åsatts ett ekonomiskt värde. Dessutom har den stående skogen framskrivits enligt ett normalt skötselprogram för vanlig skog så att nuvärdet på det uteblivna framtida skogsbruket kunnat skattas (hänsynsytorna har förutsatts bli lämnade för fri utveckling). Studien utfördes inom Norrskogs verksamhetsområde. Hänsynsytorna valdes så att de representerade olika biotoptyper, t.ex. kantzoner mot vattendrag/våtmarker och fristående grupper på hyggen. MÅL Att utvärdera värdet för såväl biologisk mångfald som skogsekonomi av de hänsynsytor som lämnas vid slutavverkning inom familjeskogsbruket i norra delen av Sverige. Dessutom att analysera kostnadseffektiviteten av olika typer hänsynsytor, t.ex. fristående trädgrupper av löv respektive barr, kantzoner mot myrar och vattendrag. Resultat Totalt inventerades 75 hänsynsytor på 37 hyggen på privat skogsmark i mellersta Norrland. Studien visade att: Den genomsnittliga arealen på en hänsynsyta var 0,12 hektar. Gagnvirkesvolymen på hänsynsytorna varierade mellan 8 och 406 m 3 sk per hektar. Medeltalet var 142 m 3 sk per hektar. Markägarens kostnad för att lämna hänsynsytorna för fri utveckling varierade från 400 kr till 60 000 kr per hektar. 5

Många av hänsynsytorna hade gallrats i samband med slutavverkningen. Det var främst äldre grova träd som tagits ut. På hänsynsytorna, totalt ca nio hektar, hittades 26 rödlistade moss- och lavarter. Rödlistade mossor och lavar fanns i 86 procent av alla hänsynsytor. 36 procent av alla rödlistade lavar som är kända från Västernorrlands län hittades på de inventerade hänsynsytorna. Motsvarande siffra för rödlistade mossor var 56 procent. Resultaten visade också att poäng genererade i Skogsbiologernas naturvärdesbedömning är positivt korrelerade till både fynd och antalet arter av rödlistade lavar och mossor samt signalarter, d.v.s. naturvärdesbedömningen verkar fånga upp faktorer som är viktiga för dessa arter. Men det finns begränsningar i metodens användbarhet. Bryter man ned materialet i enskilda artgrupper och hänsynsytor blir korrelationerna i många fall svaga. Det var en stor skillnad i kostnadseffektivitet mellan hänsynsytorna. På vissa fick man mycket naturvärde per satsad krona, på andra betydligt mindre. Det tyder på att det går att göra ett mer effektivt val av hänsynsytor vid slutavverkning. Om man antar att alla privata skogsägare i Sverige lämnar lika mycket skog som på de inventerade avverkningarna, satsar privatskogsbruket årligen mellan 30 och 100 miljoner kr på naturhänsyn vid slutavverkning. EKONOMISK REDOVISNING Studien har finansierats av Brattåsstiftelsen inom ramen för forskningsprogrammet: Familjeskogsbrukets profilfrågor. Upparbetade medel inkl. resor, material och traktamenten År Kronor 2000 173 000 2001 588 000 2002 100 000 Totalt 861 000 RESULTATFÖRMEDLING De preliminära resultaten har redovisats under en exkursion för styrgruppen för Familjeskogsbrukets profilfrågor hösten 2001. 6

Pågående publikationer Manuskript till en artikel i Nytt i Norrskog är inskickat och kommer att tryckas under våren. Författare: Persson, A. Preliminär rubrik: Naturhänsyn vid slutavverkning förenar naturvårdsnytta med god ekonomi. Manuskript till en vetenskaplig artikel föreligger och kommer att skickas in till Forest Ecology & Management under våren 2003. Författare: Gustafsson, L., Glöde, D., Persson, A. & Larsson, J. Preliminär titel: Retention sites in the middle North of Sweden stand characteristics, economic value and biodiversity potential. TRYCKTA PUBLIKATIONER (BIFOGAS) Larsson, J. 2001. Evaluation of the forest biodiversity Potential method. An indirect biodiversity assessment. Examensarbete nr 70. Inst. för naturvårdsbiologi, SLU, Uppsala. Persson, A., Glöde, D., Larsson, J. 2002. Ekonomisk värdering av hänsynsytor. Ett delprojekt inom Familjeskogsbrukets profilfrågor. Arbetsrapport nr 519, SkogForsk, Uppsala. Persson, A., Gustafsson, L. 2002. Naturhänsyn i privatskogsbruket naturvärden och kostnader. Resultat nr 16, SkogForsk, Uppsala. ISSN: 1103-4173. 7

8