Rose, L M. (2017) RAMP för systematisk hantering av belastningsskaderisker vid manuell hantering relevant för sjöfartsbranschen?.

Relevanta dokument
19/10/2017. Bakgrund. Begränsningar hos existerande metoder. Metoder. Mål

RAMP II (version 1.03)

AFA frukostseminarium 24/ Jörgen Eklund KTH

Inkluderar dos (tid) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Nej Ja Delaktighet från Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Nej Ja Ja Ja

RAMP II (version 1.00, 2014) Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker vid manuell hantering

Linda Rose, KTH STH/Ergonomi RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively

Arbetsmiljöutveckling inom byggbranschen

Belastningsergonomisk riskbedömning Vägledning och metoder

KTH, Enheten för ergonomi. Volvo Group Trucks Operations

Introduktion till Belastningsergonomisk riskbedömning

RAMP: Ett nytt riskhanteringsverktyg

Checklista Belastningsergonomi

HARM Hand Arm Riskbedömningsmetod

Användarmanual för bedömningsverktyget RAMP II

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Arbets- och miljömedicin

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa

Handledning till riskbedömningsmetoden HARM

Effektiva interventioner mot belastningsbesvär:

Riskfaktorer för belastningsbesvär. Belastning. Föreskrift ASF2012:2

Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag

Manual (datorbaserad) Hand Arm Risk-bedömningsMetod (HARM)

Hur kan vi bedöma risk för belastningsskador? - Nya framsteg

QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden

Hört och lärt på NES2012

Modeller för att bedöma risker för besvär i rörelseorganen vid arbetsställningar, manuell hantering och repetitivt arbete enligt kommentarerna till 4

Reliabilitet and validitet för sex observationsmetoder för manuell hantering och repetetivt arbete

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården

Hur Scania som globalt företag arbetar med belastningsergonomi

Den fysiska arbetsmiljön

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. Belastningsergonomisk riskbedömning

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen

Manual Hand Arm Risk-bedömningsMetod (HARM)

Arbetsorsakade besvär Orsaker, utredning och åtgärder

Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt!

En hållbar arbetsplats en vinst för alla

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden

Sjukfrånvaro parternas arbete inom privat sektor

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utbildning och arbetsmiljö för Sug- & spolbilsförare

Belasta rätt vid personförfl yttning

Guldlocks nya jobb. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Bransch El. Statistikunderlag om arbetsolyckor/arbetssjukdomar/tillbud. du upphandlar tjänster elektriska arbeten.

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Belasta rätt. så undviker du skador

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Program för arbetsmiljöingenjörer och ergonomer.

Resultatet av inspektionen

Kursplan. AB1030 Att arbeta i projekt. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Working in projects

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Belasta rätt så undviker du skador

Beställning och information om arbetsgång gällande arbetsförmågebedömningar

Belastningsergonomi. Mät era högerhänder under föreläsningen. Belastningsergonomi. Människa Teknik Omgivning Organisation.

En säkrare arbetsdag för dig som är bemanningsanställd

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Göteborgs universitet

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Kursplan för Kurs i företagshälsovård för sjukgymnaster, C-nivå (Uppdragsutbildning)

Vad VILL VI GÖRA? D. Viktigt för att lyckas Vilka initiativ har vi lyckats med hos oss? Vad är det som har gjort att de har blivit bra?

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Personlig ergonomi OH-Serie

Ergonomi Utredning och åtgärder. Charlotte Wåhlin. Med dr Ergonom & leg fysioterapeut Arbets- och miljömedicin, Linköping

ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR

Checklista för förebyggande av besvär i höft, ben och fötter

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Mätning av fysisk belastning vid montering av oljeseparatorer för dieselfordon

EXPERTEN PÅ INDUSTRIARBETSPLATSEN BELASTNINGSERGONOMI.

24/10/2016. Varför ska vi mäta när det finns validerade observationsmetoder? Inledning Behövs tekniska mätmetoder? Metod

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Examensarbete Karlstads Teknikcenter. Belastningsbesvär hos vårdadministratörer. Karlstads Teknikcenter

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden.

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

Konsekvens- och riskanalys vid förändringar i verksamheten

Möjlighet till yttrande enligt 17 förvaltningslagen

Belastningsskador Nej tack!

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Variation på jobbet vad säger forskningen?

Har du svarat nej på den här frågan gå vidare till checklistan.

Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi

Ergonomi bedömningsexempel

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Vi vet, men vad gör vi? - beteendens betydelse för en god fysisk arbetsmiljö

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Hur Scania - som globalt företagarbetar med belastningsergonomi

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

Transkript:

http://www.diva-portal.org Preprint This is the submitted version of a paper presented at SAN-konferensen i Göteborg, 25 oktober 2017. Citation for the original published paper: Rose, L M. (2017) RAMP för systematisk hantering av belastningsskaderisker vid manuell hantering relevant för sjöfartsbranschen?. In: N.B. When citing this work, cite the original published paper. Permanent link to this version: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-220674

RAMP för systematisk hantering av KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY belastningsskaderisker vid manuell hantering relevant för sjöfartsbranschen? Linda Rose, Presentation på SAN-konferensen, 2017-10-25 Bakgrund Belastningsbesvär och belastningssjukdomar är ett problem, även vid manuell hantering (MH) RAMP - Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively RAMP Linda Rose & Carl Lind, 2017; [Sjöfartsfigurer/bilder: Österman, 2017] Initiativ från industrin behov av en systematisk belastningsergonomisk riskhanteringsmetod för MH Utvecklat i samarbete med fyra företag, finansierat av Afa Försäkring, företagen & KTH Arbetsmiljöns effekter Hur stort är problemet med MSD? EU: arbetsintensifiering, ökade arbetsrelaterade hälsoproblem Arbetsmiljöbrister [Parent-Thirion et al., 2007] Mycket MSD [Eurostat, 2010] => 0,5-2% av BNP [Hemphälä & Nylén, 2013] Sverige: 40 % av de arbetsrelaterade sjukdomarna i Sverige 2014 var Negativa konsekvenser MSDs 2500 nya fall år 2014. [AV, 2015] Sjöfarten: T ex. intendenturpersonal, passagerarfartyg 2011-2014 Individ Företag Samhälle > 60 dagars sjukskrivning [modifierad efter Rose, 2001] [Hult et al., 2017] Arbete på fartyg Begränsningar hos existerande metoder Kontinuerlig exponering för buller (fel, stress & risk för ohälsa) samt helkroppsvibrationer (ökad risk för MSDs) Intendenturpersonalens arbetsmiljö Fysiska arbetsbelastningen upplevs som mycket hög Mycket stående & gående, och lyft, ofta påfrestande arbetsställningar bedömer endast vissa kroppsdelar eller typer av arbete (t ex RULA, NIOSH) inte fritt tillgängliga (t ex Jack) Servering, t ex 20 km/arbetsdag Hantera 5 6 kg/bord vid bordsservering => hög, repetitiv belastning bedömer exponering, inte risk (t ex QEC) [Bohgard et al., 2010] Hotellavdelningsarbete Ofta tidspress med liten kontroll över det egna arbetet [Hult et al., 2017] stöder endast en del av den systematiska riskhanteringsprocessen (de flesta metoderna) 1

Mål Utveckla ett systematiskt belastningsergonomiskt riskhanteringsverktyg för manuell hantering, som stöder hela riskhanteringsprocessen Fritt tillgänglig och för användning på och av företag Utveckla stöd för fri och tillgänglig träning för användning av verktyget Bidra till minskning av belastningsproblem och belastningsskador Metoder Participativ & iterativ Behovsanalys & litteraturstudie Baserat på bla >250 forskningspublikationer & feed-back från över 80 praktiker Utvärdering av prototyper och tidiga versioner RAMP MOOCar (Massive Open Online Courses):multidisciplinär utveckling (innehållsexperter, medieproducenter & utbildare) RAMP-metoden: fyra moduler Sju riskområden 3. Lyftarbete 4. Skjuta- och dra-arbete 5. Påverkande faktorer 6. Rapportering om fysiskt påfrestande arbete 7. Upplevt fysiskt obehag RAMP I Checklista för screening av belastningsergonomiska risker i manuell hantering RAMP II fördjupad analys av belastningsergonomiska risker vid manuell hantering 2

Handlingsplan för att minska belastningsskaderiskerna vid Arbetsstation A1, Avdelning A Beställd av: S Borg, LC1. Utformad av: S Borg, J Andersson & L Kerr Datum : 15 augusti, 2014 OBS: Hög prioritet Riskfaktor Bedömning Kommenar Planeradde åtgärder När Vem Klart Uppföljning 1.1 Huvudets arbetsställning framåt och åt sidan 1.2 Huvudets arbetsställning bakåtböjning Otillräcklig belysning Förbättra ljusförhållandena, sänk hylla 27 Okt, 2014 J Andersson 27 Jan, 2015 1.3 Ryggens arbetsställning måttlig böjning 1.4 Ryggens atsställning kraftig böjning 1.5 Överarmens arbetsställning handen i/över axelhöjd 1.6 Överarmens arbetsställning handen i/utanf. yttre arbetsomr. Omdesig av arbetsplats & arbetsuppgift 28 Nov, 2014 P Kempe 27 Jan, 2015 1.7 Handledens arbetsställning Omdesig av arbetsplats & arbetsuppgift 28 Nov, 2014 P Kempe 27 Jan, 2016 1.8 Ben och fotutrymme samt underlag 2.1 Armens rörelser (över och underarm) Gammal utrustning Teknisk omkonstruktion av utrustning 15 Okt, 2014 P Kempe 15 Jan, 2014 2.2 Handledens rörelser gammal utrustning Teknisk omkonstruktion av utrustning 15 Okt, 2014 P Kempe 15 Jan, 2015 2.3 Grepptyp frekvens Pincettgrepp Introduktion av fixtur 15 Dec, 2014 P Kempe 15 Mars, 2015 2.4 Kortare återhämtning/variation under arbetet Arbetsutvidgning och fixturn ovan 15 Dec, 2014 P Kempe 15 Mars, 2016 2.5 Längre återhämtning/variation under arbetet 3. Lyftarbete 3.1 Lyftarbete (genomsnittligt fall) 3.1 Lyftarbete (värsta fall) 4. Skjuta och dra arbete 4.1 Skjuta och dra arbete (genomsnittligt fall) 4.2 Skjuta och dra arbete (värsta fall) 5. Påverkande faktorer 5.1 Påverkande fysiska faktorer hand/arm a+b. arbetstagaren utsätts för hand arm vibrationer c. föremål som är varma eller kalla hateras manuellt d. handen används som slående verktyg ofta eller länge Introducera tekniskt hjälpmedel 15 Dec, 2015 P Kempe 15 Mars, 2016 e. hållande av handverktyg som väger > 2.3 kg, > 30 min. f. hållande av precisionsverktyg somväger > 0.4 kg > 30 min. 5.2 Påverkande fysiska faktorer övriga a+b. arbetstagaren utsätts för helkroppsvibrationer c. synförhållandena är otillräckliga för arbetsuppgiften d. arbetet sker i varm eller kall temperatur eller i drag e. stående/gående på hårt underlag mer än halva arbetsdagen Introducera skor med dämpande sula 15 Okt, 2014 P Kempe 15 Mars, 2016 f. stillasittande arbete utan möjlighet att växla till stående arbete g. stillastående arbete utan möjlighet att växla till sittande arbete h. knästående/huksitt. arbete > än 30 gånger eller > 30 min/dag 5.3 Påverkande arbetsorganisatoriska och psykosociala faktorer a. det saknas möjlighet att påverka i vilket tempo arbetet utförs Worhshop om beslutsutrymme 27 Nov, 2014 J Andresson 27 Jan, 2015 b. det saknas möjlighet att påverka hur arbetet är upplagt/ska utföras c. det är ofta svårt att hinna med arbetsuppgifterna d. arbetstagarna arbetar ofta snabbt för att kunna ta längre paus 6. Rapportering av fysiskt påfrestande arbete 6.1 Dokumenterad rapportering om fysiskt påfrestande arbetsmoment 6.2 Om ja på 6.1, vilken typ av arbete har medfört detta? 7. Upplevt fysiskt obehag 7.1 Upplevt fysiskt obehag Expertutvärdering av arbetsuppgiften 27 Nov, 2014 J Andresson 21 Dec, 2014 7.2 Värsta arbetsmomentet Höga lyft Expertutvärdering av arbetsuppgiften 27 Nov, 2015 J Andresson 21 Dec, 2015 22/10/2017 Ett exempel på RAMP I och RAMP II bedömningar RAMP I analys Kryssa i "Ja" eller "Nej" i påståendena nedan under varje fråga. Ja Nej Kommentar: 1.2 Förekommer arbete i någon/några av nedanstående ogynsamma arbetsställningar cirka 1 timme eller mer per arbetsdag? huvudet tydligt vridet eller böjt framåt eller åt sidan RAMP II analys x Resultat Bedömning Resultat Resultatmodulen: Resultat på olika detaljnivå och omfattning 1(2) På detaljerad nivå Resultat av RAMP II bedömning: Stockholmsanläggningen Avdelning Avd. A Avd. B Arbetsstation A1 A2 A3 A4 A5 B1 B2 B3 B4 B5 B6 2.1 Armens rörelser (över och underarm) 2.2 Handledens rörelser 2.3 Grepptyp frekvens 2.4 Kortare återhämtning/variation under arbetet 2.5 Längre återhämtning/variation under arbetet 3. Lyftarbete 3.1 Lyftarbete (genomsnittligt fall) 3.2 Lyftarbete (värsta fall) 4. Skjuta och dra arbete 4.1 Skjuta och dra arbete (genomsnittligt fall) 4.2 Skjuta och dra arbete (värsta fall) Bedömning Poäng 2 1 2 Visualiserar var Risk- & Prioritetsnivåerna är högre Visualiserar vad som orsakar de ökade riskerna Kan även användas till planering av arbete Resultat på olika detaljnivå och omfattning 2(2) Resultatpresentation på riskområdesnivå Department Avdelning Arbetsstation Workstation Avd. Dep.AA A3 Dep.B Avd. B B3 B4 A1 A2 A4 A5 B1 B2 B5 B6 Postures 1 2. Arbetsrörelser Work movements och repetitivt and repetitive arbete work 1 1 1 1 1 1 3. Lyftarbete Lifting 1 1 1 1 2 1 1 4. Skjuta Pushing och and dra arbete pulling 2 2 1 2 2 2 5. Påverkande Influencing faktorer factors 3 3 3 3 2 4 4 4 4 4 4 6. Rapportering Reports on physically av fysiskt påfrestande strenuous work arbete 7. Upplevt Perceived fysiskt physical obehag discomfort 1 1 1 Number Antal röda of red bedömningar assessments (hög risk) High risk/action level 0 2 2 0 1 3 1 3 2 3 1 Number Antal gula of yellow bedömningar assessments (risk) Risk/action level 5 4 3 3 4 5 5 5 5 5 5 Number Antal gröna of green bedömningar assessments (låg risk) Low risk/action level 29 28 29 31 29 24 25 24 25 24 25 Resultatpresentation på översiktsnivå Land Sverige Kanada Fabrik Stockholm Göteborg Toronto Montréal Avdelning S:B G:A G:B T:B M:A M:B S:A S:C T:A T:C Antal röda bedömningar Hög risk/åtgärdsnivå 6 3 10 30 10 10 20 8 15 12 Antal gula bedömningar Risk/åtgärdsnivå 16 10 20 60 15 18 35 14 30 20 Antal gröna bedömningar Låg risk/åtgärdsnivå 148 191 242 182 145 176 149 148 227 138 RAMP:s Åtgärdsmodul - tre delar 1. Åtgärdsmodell 2. Åtgärdsförslag 3. Handlingsplan 3. Handlingsplaner i RAMP Handlingsplan baserad på RAMP II bedömning Datum för bedömningen: 2016 04 20 Arbetsstation/Arbetstagares belastning: AS3 Avdelning: A2 Arbete/Arbetsuppgift: AS3 Packning Anläggning: Stockholm Land: Sverige Skapad av: Beställd av: Jens andersson Juila Riviera Datum (Handlingsplan): 2016 04 29 Notering: Åtgärdas snarast! Riskfaktor Bedömning Poäng Användarkommentarer Planerade åtgärder När Av vem Klar (datum) Uppföljning 1.1 Huvudets arbetsställning framåt och åt sidan 1 2 Förändra arbetsytan Maj 2016 FHV/CP 2016 05 27 2016 06 03 1.2 Huvudets arbetsställning bakåtböjning 1 1,5 Sänk hyllplan Maj 2016 FHV/CP 2016 05 27 2016 06 03 1.3 Ryggens arbetsställning måttlig böjning 0 1 1.4 Ryggens arbetsställning kraftig böjning samt vridning 0 1 1.5 Överarmens arbetsställning handen i eller över axelhöjd 2 7 Sänk hyllplan, Förändra arbetsytan Maj 2016 FHV/CP 2016 05 27 2016 06 03 1.6 Överarmens arbetsställning handen i/utanför yttre arbetsområde 1 2 Förändra arbetsområdet Maj 2016 FHV/CP 2016 05 27 2016 06 03 1.7 Handledens arbetsställning 0 1 1.8 Ben och fotutrymme samt underlag 1 2 Förändra arbetsområdet Maj 2016 FHV/CP 2016 05 27 2016 06 03 2.1 Armens rörelser (över och underarm) 0 0 2.2 Handledens rörelser 1 1 Rotera mellan job,förändra arbete September 2016 konsult 2016 011 25 2017 02 25 2.3 Grepptyp frekvens 0 1 2.4 Kortare återhämtning/variation under arbetet 0 0 2.5 Längre återhämtning/variation under arbetet 0 0 RAMP-hemsidan ramp.proj.kth.se Svensk och engelsk version 3

RAMP-programmen Användare: de som ansvarar för och gör belastningsergonomiska riskbedömningar produktion & är beroende av god arbetsmiljö arbetsmiljön beslutsfattare i företaget RAMP-MOOCar 3 MOOCar (Open Online Courses) under utveckling Tillgängliga via edx i början av 2018 Gratis att följa Möjliggör studier i egen takt och bland grupper t ex på företag Examinationer och Professional Certificate tillgängliga Uppbyggda kring autentiska MH situationer Fokus även på olika typer av kursuppgifter & feed-back No Partly Yes Pushing & pulling work Heavy lifts Repetitive work Vibrations Neck, shoulders Forearm, hand Low back Legs Knees/squatting Dose (time) included Worker participation Working times/pauses Visual conditions Belastningsergonomiska bedömningsmetoder KIM KIM 1KIM 2 3 HARM NIOSH lifting eq. Strain QEC RULA REBA ART OCRA Index HAL Pushing & pulling work Heavy lifts Repetitive work Vibrations Neck, shoulders Forearm, hand Low back Legs Knees/squatting Dose (time) included Worker participation Working times/pauses Visual conditions Washington state hazard RAMP RAMP zone checklist I II [modified efter Palm m fl (2014) och Lind (2015)] Erfarenheter av RAMP i de medverkande företagen - underlättar det systematiska arbete att minska riskfyllda arbeten: bedöma prioritera vidta åtgärder - uppföljning - ger god överblick av bedömningar och behov för åtgärder - underlättar spridningen av bra lösningar - stimulerar samarbete och ökar kunskap (!) Stöder arbetsmiljö-förbättringsprocessen Publikationer (ett urval) Lind C & Rose, L (2016) Shifting to proactive risk management: Risk communication using the RAMP tool. Agronomy Research, 14(2): 513 524. Lind, C (2017) Assessment and design of industrial manual handling to reduce physical ergonomics hazards use and development of assessment tools. PhD Thesis, June 2017, KTH. Rose, L & Eklund, J & Barman, L (2017) RAMP A new Tool for MSD Risk Management in Manual Handling. Conference paper at the ACE ODAM 2017 conference in Banff, Alberta, Canada. July 2017. Lind, C M, Forsman, M & Rose, L (2017) Development and evaluation of RAMP I a practitioner s tool for screening of musculoskeletal disorder risk factors in manual handling, International Journal of Occupational Safety and Ergonomics. Published online, Oct 2017 4

Nuläget Planerade aktiviteter Finns på hemsidan sedan 31/5-2017, > 300 nerladdningar Används som riskmetod i FoU projekt om smarta kläder Diskussioner med företag i bl a Kanada, USA, Estland och Botswana Används i Sverige bl a på: SCANIA: RAMP är Global Standard AVONOVA: Använder RAMP för analyser på t ex ARLA Svenskt Butikskött: Använder RAMP även inför ny anläggning Loods Åkeri: Har precis börjat med RAMP GKN Driveline: Använder RAMP på befintliga & projekterade arbetsplatser Presentationer på konferenser, t ex Gilla Jobbet, IEA MOOCarna introduceras med början av årsskiftet Fortsatt vetenskaplig publicering Planerade samarbeten med företag & forskargrupper: - Projekt om RAMPs implementering & användning - FoU-projekt, t ex handkraft & byggbranschen Vidareutveckling bl a i smarta kläder-projekt RAMP - intressant för sjöfartsbranschen? Hyttstädning t ex hantering av linnehäckar och bäddning Lagerarbete t ex kartonger, lyft & skjuta-dra-arbete Förslag på sammanställning & uppföljning i ledningsdokument Skapa adekvata nyckeltal, t ex antalet röda/gula/gröna Nyckeltal med RAMP-resultat kopplat till sjukfrånvaropersonalomsättning, produktivitet, kvalitet, Riskanalys 2017-2019 Restaurangarbete t ex servering, hantering av diskbackar 400 350 300 250 år 2013 2017 år 2014 2018 år 2015 2019 200 Surra last på lastfartyg t ex m kätting och björn Annat - förtöjningsarbete,? 150 100 50 0 Låg risk Medelhög risk Hög risk Sammanfattning om RAMP Fritt tillgängligt nytt digitaliserat belastningsergonomiskt riskhanteringsverktyg för manuell hantering Stöder hela systematiska riskhanteringsprocessen Verktyg, program, hemsida, manual, publ., MOOCar Ett brett spektrum av risker bedöms Kontaktinformation: Linda Rose, (Tekn. Dr.) Univ.lektor KTH Kungliga Tekniska Högskolan Skolan för Teknik och hälsa Enheten för Ergonomi Hälsovägen 11C 141 57 Huddinge Sverige E-post: Tel: + 46 8 790 94 96 Forskningsbaserad, utvecklad med användare; utvärderingar Ny resultatvisualisation för olika kommunikationsbehov Excelbaserad, från stabil plattform & reliabel organisation 5