Mot en hållbar stadsutveckling En fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå Miljökvalitetsmålen Generationsmålet Hur kan den fysiska planeringens roll stärkas? Genomför föreslagna beslut och åtgärder! Förslag om revidering och skärpning av regler förbättrade vägledningar utveckling av metoder och verktyg 1
En fördjupande utvärdering som underlag för: Regeringens politik och prioriteringar offentlig debatt myndigheternas planering och utveckling av miljöarbetet dialog mellan olika aktörer i utveckling och genomförande av styrmedel, åtgärder och vägledning för miljöarbete 2
Hållbara Städer Fokusområde som underlag för fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen 2015 Instrument för hållbar stadsutveckling Fysisk planering Planeringsprocesser Ett av tre Hållbara städer Näringslivets miljöarbete Hållbar konsumtion 3
Fokusområden - Syfte Belysa övergripande frågor med stor påverkan på Miljökvalitetsmålen Generationsmålet utan direkt anknytning till enstaka miljömål Syntes analys av befintlig kunskap skapa ny kunskap lyfta fram samlade slutsatser förslag till insatser 4
Generationsmålet "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagens definition av generationsmålet Innebörd: Förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska nås inom en generation 5
Miljökvalitetsmålen Det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av målen Uppföljning och utvärdering en rapport varje år fördjupad utvärdering en gång per mandatperiod bedömning om dagens styrmedel och åtgärder före år 2020 är tillräckliga för att nå målen 6
Analysen tre separata rapporter 1. Styrning av bebyggelseutveckling förtätning och utglesning 2. Miljöhänsyn i detaljplanering 3. Hållbar mobilitet och miljöhänsyn i transportplanering 7
Styrning av bebyggelseutveckling förtätning och utglesning Kartläggning, intervju och analys av 43 olika styrmedel samhällsplanering och kommunal fysisk planering hinder, möjligheter drivkrafter Slutsatser om drivkrafter: dagens styrmedel påverkar för lite kommuner: beskriv omvärldsfaktorer bättre och förstå er roll! stärk nuvarande styrmedel, inga nya behövs! Tre förbättringsförslag: se över miljömålsuppföljningens konstruktion stärk lokala och regionala beslutsfattandets kunskap stärk vägledningen omkring målkonflikter 8
Miljöhänsyn i detaljplaneringen - efterlevnad Hur används det rättsliga styrmedlet miljöbedömning vid behovsbedömning av detaljplaner? Miljöbalken (SFS 1998:808) och MKB-förordningen (SFS 1998:905) Verkan av miljöbedömningar är lägre än vad som avsetts Orsaker: MKB-förordningen och kriterier följs i mycket liten utsträckning behovsbedömning utförs oftast med planbakgrund NVV:s handbok och råd är underutnyttjade och svårfunna enskild kunskap och inställning påverkar kvaliteten mest 9
Miljöhänsyn i detaljplaneringen - förbättringar Hur kan tillämpningen av de rättsliga styrmedlen inom samhällsplaneringen stärkas? konkreta och verksamhetsanpassade förklaringar av kriterier för MKB standardiserad checklista best practice sökoptimera handboken och webbsidan utbildning till planhandläggare och konsulter koordinera med Boverket, SKL och länsstyrelserna http://www.naturvardsverket.se/om-naturvardsverket/publikationer/isbn/0100/978-91-620-0159-9/ 10
Hållbar mobilitet och miljöhänsyn i transportplaneringen Regional planering av transportinfrastruktur och hållbar mobilitet hur fungerar det? vilka anpassningsbehov finns? Hur ser styrmedlen ut och mekanismerna bakom? Förbättringsförslag kommunal nivå maxtak för trafikgenerering, P-platsskatt Förbättringsförslag statlig nivå vägtrafikavgifter, nya reseavdragsregler, särskilda stadsmiljöavtal 11