Innehållsförteckning HSN 316. Styrkort, information...1 Definition av begrepp i styrkortet... 1 HSN 317. Rapport: uppföljning familjeläkarsystem...2 Slutsatser och åtgärdsförslag... 2 förbättringsförslag:... 2 Modell och åtagande... 3 Kvalitet... 4 Resursfrågan... 4 Ersättningsmodellen... 4 Personalens arbetsmiljö... 4 HSN 318. Förnyelse av ramavtal med Karolinska...5 HSN 319. Verksamhet tandvård, information...6 Kommunens ansvar - Tandvårdsenheten... 6 Social och omsorgsförvaltningens ansvar... 6 Vad har vi gjort sedan sammanslagningen 2003... 7 Strategi Folktandvården Gotland... 8 Barnhälsovården och Folktandvården i samverkan... 8 HSN 320. Remiss motion: dörr till dörrtjänst...10 HSN 321. Vårdgaranti och valfrihet...11 HSN 322. Avgiftsregler...12 HSN 323. Ekonomi - rapportering...13 HSN 324. Ändrad sammanträdesplanering...14 HSN 325. Arv enligt testamente...15 HSN 326. Informations- och anmälningsärenden...16 Inbjudan... 16 Delgivning... 16 AU-frågor... 17 Personal... 17 Nysam Gotland 2004 - ekonomirapport... 18 Hälsofrämjande sjukhus... 18 HSN 327. Avsiktsförklaring...20 Avsiktsförklaring... 20 HSN 328. Övriga frågor...22 Parkeringar... 22 Hospice Gotland... 22 Budgetberedningen... 22
GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 2 Plats och tid: Närvarande Hälso- och sjukvårdsnämnden, sjukvårdsledningens konferensrum, Visby lasarett. Måndagen den 23 maj 2005 kl 09.00 15.00 Beslutande: Åke Svensson, s Leif Dahlby, s Carina Lindberg, v Torgny Lihnell, mp Curt Broberg, c Lars Thomsson, c, till 318 Birgitta Eriksson, m Ivan Anderzon, m Tjg ersättare Daicy Larsson, s Jan Karlsson, s Magnus Eriksson, s Rut Smeds, kd Christer Mattsson, c Anita Nordin, c från 319 Ej tjänstgörande ersättare: Bodil Rosengren, v Viveka Bornold, mp Övriga: Hälso- och sjukvårdsdir Jan-Olof Henriksson, Nämndsekreterare Christina Eklund Stabschef Ann-Christin Kullberg Ekonomichef Åsa Högberg Informatör Magne Hovland 317; Dag Boman, Gerd Silk, Hans Brandström SACO - GLF Vårdförbundet/SKTF Ann-Christin Forsman Kommunal; Ola Hafdell : Carina Lindberg, v Justerat den: 30 maj 2005 Paragrafer: 316-328 Underskrifter: Christina Eklund, nämndsekreterare Åke Svensson, ordförande Carina Lindberg, v, justeringsman Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ: Hälso- och sjukvårdsnämnden : 23 maj 2005 Datum för anslags uppsättande: 1 juni 2005 Datum för anslags nedtagande: 23 juni 2005 Förvaringsplats för protokollet: Sjukvårdsledningens kansli, S:t Göransgatan 3 VISBY Underskrift:
GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 1 HSN 316. Styrkort, information Hs 2005/0006, OH-bilder Vid arbetsutskottet den 13 juni startar nämndens process med styrkort för år 2006. Koncerncontrollern är inbjuden till nämnden för att informera om balanserat styrkort och Spegling av styrkort till nämnder. Vision i kommunens styrkort/koncernstyrkort - Det gotländska samhället präglas av trygghet, god hälsa och livsmiljö - Gotland har ett omvittnat gott utvecklingsklimat där hela ön bidrar till det uthålliga samhället - Barns och ungdomars bästa genomsyrar alla kommunala förvaltningars arbete - Smidiga Gotland är verklighet till glädje och nytta för medborgarna och näringslivet - Gotland är en attraktiv plats med hög livskvalitet Vision; Grundläggande värderingar; omvärldsanalyser; kommunens och nämndernas strategier; brukare/kunder, ekonomi; medarbetare/ledare; processer (mål- framgångsfaktorer och styrtal); samhälle Definition av begrepp i styrkortet - Verksamhetsidé: varför finns vi till? - Vision: vilket är det önskade framtida tillståndet? - Strategier: vilka vägval ska vi göra för att nå visionen? - Mål: vad ska vi uppnå? - Framgångsfaktorer: vad måste vi vara bra på för att nå målen? - Styrtal: vad är viktigt att följa upp för att mäta framgång? - Uppföljning av styrtalen: hur går det? - Brukare/kunder; mottagarna av de tjänster som kommunen erbjuder - Ekonomi: de resurser som satsas i kommunens verksamheter och vad vi får ut av dem - Medarbetare/ledare: alla som har kommunen som arbetsgivare - Processer: serie av aktiviteter som omvandlar resurser till resultat som ska tillfredsställa brukare/kunder - Samhälle: kommunens insatser och resultat ur ett medborgarperspektiv och hur vi når vårt önskvärda samhälle. Tidsplan styrkortsinförande Koncernen: Resultat 2004 - Styrning 2006: bestämma inriktning; åtgärder & revidering styrtal. Uppföljning 2005: styrtal, och åtgärdsplaner och medarbetarenkät. Nämnderna skall 2005 följa upp: åtgärdsplaner, styrtal, medarbetarenkät. Skapa nämndstyrkort och ny målstruktur. År 2006 och år 2007: Styra och följa upp enligt nämndstyrkort. Skapa enhetsstyrkort. Stöd vid styrkortsinförande: Processtöd för nämnder & förvaltningar; Utbildningar; Seminarier; Anvisningar; Intranätsida med information
GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 2 HSN 317. Rapport: uppföljning familjeläkarsystem Hs 2000/0007, rapport, OH-bilder HSN 317 sidan 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att analysera rapporten och återkomma med förslag till åtgärdsplan för i rapporten föreslagna förbättringsområden och Torgny Lihnell, mp, vill ha en fokusering på vårdgrannar i åtgärdsplanen Carina Lindberg, v, önskar att alternativ till listningen borde undersökas. Bakgrund: Konsulten redovisar uppföljningen av familjeläkarsystemet. Huvudfokus i undersökningen är en uppföljning av familjeläkarmodellen, och inte av primärvården som sådan. Slutsatser och åtgärdsförslag Konsultbedömningen är att familjeläkarmodellen som helhet förbättrat förutsättningarna för en bra primärvård på Gotland. Givet de mål och förutsättningar som angavs vid familjeläkarmodellens införande finns det goda skäl att hålla fast vid och utveckla modellen. Trots det står det klart att primärvården på Gotland med nuvarande strukturella förutsättningar och nuvarande resurstilldelning inte kan leva upp till alla målsättningar. Tyvärr har inte modellen i sig förmått att råda bot på situationen med en hög vakansgrad bland distriktsläkarna. Den dynamik som eftersträvades kan i viss mån skönjas i Visby, medan man på landet i stort rapporterar att man arbetar på som förr. Framförallt är det utvecklingsarbete, samverkan, kvalitetsarbetet och förebyggande insatser som får stå tillbaka för omhändertagande och akuta insatser. Inte heller i samverkan med vården i övrigt kan skönjas någon större förändring jämfört med tidigare. I genomförandet av modellen har underskattats behov av ledning och stöd, vilket bland annat kommit att hämma kvalitetsarbetet. Det finns också anledning att konstatera att informationen såväl till befolkning och patienter som till vårdgrannar varit otillräcklig. Listningen har kommit att bli stelbent, arbetskrävande och källa till stor frustration för de gotlänningar som av någon anledning vill byta familjeläkare eller vårdcentral. Det är viktigt att framtida förbättringsåtgärder tar sin utgångspunkt i de reella förhållandena och tar hänsyn till den utdragna vakansproblematik som vården på Gotland brottas med. I rapporten lämnas i linje med detta bland annat följande förbättringsförslag: Att vidta åtgärder för att underlätta omlistning/listning och bättre information till befolkning/patienter; Att stödja utveckling av teamarbete med patienten i centrum;
GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 3 Att skapa en gemensam resurs för att stödja kvalitetsarbetet; Att förbättra information och samverkan mellan de olika vårdgrenarna i synnerhet i samband med vårdplanering, hemskrivning och remisser; Att ta fram en modell för hantering av gråzoner mellan olika vårdgrenar; Att utveckla samarbetet om vården av äldre och förändra ersättningen för personer i särskilt boende; Att se över resurstilldelningen med hänsyn till möjligheter till utökad samverkan mellan primärvård/sjukhusvård/omsorger och primärvårdens struktur och arbetsformer. Uppföljningen har syftat till att besvara hur det förtydligade primärvårdsåtagandet upplevs inom och utom verksamheten, och om modellen understödjer utveckling av medicinsk kvalitet och/eller hälsoutfall. Vidare har undersökts primärvårdens resurstilldelning och ersättningsmodell, samt slutligen om personalens arbetssituation förändrats. Vid uppföljningen har åsikter hämtas från brukare, från personal vid samtliga vårdcentraler, från lasarettet och från omsorgerna. Modell och åtagande Införandet av familjeläkarmodellen har medverkat till förbättringar, men också en frustration över att väckta förhoppningar inte har infriats. De mest positiva effekterna finns på vårdcentraler med låg vakansgrad bland distriktsläkarna, vilket framförallt är fallet i Visby. Vid vårdcentralerna i Visby har reformen bidragit till bättre arbetsförhållanden för läkarna, en mer samlad och enhetlig primärvård och en mer begriplig koppling mellan resurser och åtaganden. På vårdcentraler med hög vakansgrad, som är fallet på flera vårdcentraler på landet, är de positiva effekterna begränsade. Men realt sett har det inte gått att konstatera att familjeläkarmodellen skulle ha givit upphov till negativa effekter. Från många distriktssköterskors sida uttrycks dock ett ogillande över att den traditionella distriktsindelningen övergivits till förmån för individuell listning. Förhoppningarna om ett mer processbaserat arbetssätt för utveckling och ställningstagande till gränsproblematik verkar inte ha infriats. Vårdgrannarna, som utgörs av Visby lasarett, de kommunala omsorgerna och den kommunala hälso- och sjukvården, är generellt dåligt insatta i familjeläkarmodellen. Många vårdgrannar anser att familjeläkarmodellen har haft marginell betydelse. Det finns dock flera undantag där det etablerats bra och fruktbara samarbeten och de instrument som utvecklats används filtigt. Valfrihet och listning har ett stort principiellt stöd hos det stora flertalet bland de undersökta målgrupperna, även om den begränsade brukarstudien ej bör övertolkas. Valfrihetens förverkligande i praktiken ådrar sig dock mycket kritik, något som främst bottnar i läget med hög vakansgrad. I realiteten saknar HSN 317 sidan 2(3)
GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 4 HSN 317 sidan 3(3) listningen flexibilitet. Problemet hjälps inte av att samarbetet mellan vårdcentralerna är svagt. Kvalitet Rörande kvalitetsgranskningen noteras, att trots att implementeringen av familjeläkarkonceptet på Gotland inte har levt upp till de ambitioner som uttalats, kan man redan i dag avläsa positiva hälsoeffekter i vidaste bemärkelse vid enheter som arbetar med bemannade tjänster och ordinarie personal. Kvaliteten i det arbete som görs inom området medicinsk kvalitet visar på en stor spridning mellan olika enheter. En slutsats är att det behövs åtgärdsplaner för hur kvalitetsarbetet ska drivas vid hög vakansgrad. Resursfrågan Vid en nationell jämförelse har primärvården på Gotland relativt små resurser till sitt förfogande. I nuläget är marginalerna mycket små och ekonomin tyngs av merkostnader för vakanser. Rikssnittet är dock en mindre lämplig måttstock, med hänsyn till Gotlands ö-läge. Kombinationen ö-läge och begränsad befolkningsmängd medför fördyringar. Lasarettet på Gotland måste ha fler specialiteter och en större beredskap än vad som vore motiverat i ett fastlandsläge. Slutsatsen är att primärvården med nuvarande struktur och förutsättningar är underersatt. Vid en eventuell höjning av ersättningen bör dock beaktas att i ännu högre grad ta tillvara samverkan med lasarett och kommunal hälso- och sjukvård. Det kan också finnas skäl att se över nuvarande antal vårdcentraler med hänsyn till rekryteringsmöjligheter och befolkningens preferenser. Ersättningsmodellen I utredningen har inte identifierats några skäl att ändra den nuvarande fördelningen av ersättningen, att 80 procent baseras på listning och 20 procent på besök. Däremot skulle en tydligare modell kunna införas rörande ersättning för patienter i särskilt boende. I stället för nuvarande modell kan i stället ersättning ges per boendeplats. Avståndsersättningen bör ses över och ersättningen för sociala faktorer kan utgå. Personalens arbetsmiljö Arbetssituationen har förändrats på olika sätt för olika yrkeskategorier och vid olika vårdcentraler. För läkare vid vårdcentraler med hög fast bemanning har arbetssituationen blivit avsevärt bättre. För läkare vid vårdcentraler, med större andel vakanser, varierar omdömena från oförändrat till bättre. För distriktssköterskorna har det inneburit en del förändringar som upplevs mindre positivt och man har svårare att anpassa sitt arbetssätt till att systemet med distrikt övergivits. BVC-sköterskorna önskar att listningen ska överges till fördel för en områdesindelning. De flesta sekreterarna har en mer stressig arbetssituation idag jämfört med tidigare, samtidigt som många säger att de fått intressantare arbetsuppgifter än tidigare. För undersköterskorna har familjeläkarsystemet i sig inte inneburit några särskilda förändringar.
GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 5 HSN 318. Förnyelse av ramavtal med Karolinska Hs 2005/0072 Ramavtalet som reglerar övergripande allt samarbete mellan Karolinska Universitetssjukhuset och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen håller på att förnyas. Avtalsreglerat samarbete inleddes mellan Huddinge Universitetssjukhus AB och Visby lasarett 2000, och övergick sedan till att gälla för Karolinska Universitetssjukhuset och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Gotlands kommun. Samarbetet skulle leda till bättre utnyttjande av befintliga samlade resurser och innebära att de olika organisationerna/resurserna löpte samman och kompletterade varandra i samma kvalitetssäkrade sjukvårdsprocesser. Avtalet mellan Karolinska Universitetssjukhuset och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har samverkansavtalet för regionen Stockholm - Gotland som grund. Överenskommelser i ramavtalet för akut och elektiv vård inom slutenoch öppenvård gäller före Riksavtalet. För områden som inte regleras i avtalet gäller Riksavtalet. Ramavtalet skall löpande kompletteras med underavtal som reglerar enskilda samarbeten, arbetsordning, kontaktpersoner, mall för underavtal och årliga tilläggsavtal med priser etc. De nationella målen för svensk hälso- och sjukvård är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall vara lätt tillgänglig och ha hög kvalitet. Hälso- och sjukvården kommer allt mer att bli en specialiserad kunskapsorganisation med långtgående krav på att klara snabb anpassning till omvärldsförändringar, effektiv teknik- och kunskapsspridning, ständig kompetensutveckling för all personal. För att detta skall vara möjligt krävs samverkan mellan olika vårdnivåer såsom i huvudsak primärvård, länssjukvård och regionsjukvård. Vidarutvecklingen av samarbetet regleras i ramavtalet. Hälso- och sjukvårdsdirektören önskar att vid inplanerat möte 10 juni, KarGomöte, vid en liten ceremoni underteckna avtalet mellan Karolinska Universitetssjukhuset och hälso- och sjukvårdsförvaltningen på Gotland. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att undertecknandet anstår tills nämnden fått ta del av och diskuterat hela avtalet vid ett kommande sammanträde.
GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 6 HSN 319. Verksamhet tandvård, information hs 2003/0001 OH-presentation, (HSN 190) HSN 319 sidan 1(4) Verksamhetschefen för folktandvården Gotland och tandvårdssamordnaren informerar. Tandvårdsverksamheten i nämnden för nästan precis ett år sedan; 10 maj 2005 HSN 190. Folktandvårdens ansvar regleras i Tandvårdslag 1985:125, inkluderar ansvar för akuttandvård - även turister. Kommunens ansvar - Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Personer som omfattas av lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) Personer som är bosatta särskilt boende eller i egen bostad och har behov av personlig omvårdnad och stödinsats minst 3 gånger per dygn Personer som får sjukvård i hemmet sjukvård som ges i eget ordinärt boende och som i annat fall skulle kräva sluten sjukhusvård Utbildning till omvårdnadspersonal i munhälsovård Tandvårdsinsatser som ett led i sjukdomsbehandling under en begränsad tid Uppsökande verksamhet och utbildning till omvårdnadspersonal. Social och omsorgsförvaltningens ansvar Identifiera personkretsen Utfärda tandvårdsintyg Informera och erbjuda munhälsobedömning till personkretsen Rekvirera insatser för munhälsobedömningen från Folktandvården och deltaga vid bedömningarna Munhälsovården ingår som en naturlig del i omvårdnaden Rekvirera utbildning som stöd för insatserna ovan från Folktandvården. Tandvårdsinsatser som ett led i en sjukdomsbehandling under en begränsad tid 1. Medfödd missbildning i käkområdet eller ansiktet av ej ringa omfattning 2. Defekt som orsakats av sjukdom i käkområdet eller ansiktet 3. Tandskada som uppkommit vid epileptiskt anfall 4. Infektionssanering i samband med vissa kirurgiska ingrepp och cytostatikabehandling där fullständig infektionsfrihet är ett medicinskt krav 5. Sjukdom, medicinering eller allmänt nedsatt immunförsvar som lett till förändringar i munslemhinnan 6. Misstanke om ett odontologiskt samband med patientens grundsjukdom 7. Infektionssanering i samband med strålbehandling i öron-, näs-, mun- eller halsregionen 8. Långvariga och svåra smärtor i ansikts- eller käkregionen. 9. Allvarlig sömnapné (Andningsuppehåll under sömnen) 10. Extrem tandvårdsrädsla (behandling i samband med fobiträning)
GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 7 HSN 319 sidan 2(4) 11. Utbyte av tandfyllningar på grund av avvikande reaktioner mot tandvårdsmaterial 12. Utbyte av tandfyllningar som ett led i medicinsk rehabilitering 13. Patienter med Sjögrens syndrom eller med nedsatt salivfunktion till följd av strålbehandling i öron-, näs-, mun- eller halsregionen. Folktandvården 2005 20 tjänster besatta inom allmäntandvården, organisationen optimal för 24 tandläkare. Specialtandvården Projektering av kompetenscentrum, klart juni 2006 Misslyckad rekrytering verksamhetschef Mun- och Käkcentrum Vakant tjänst tandregleringen tillsatt Rekrytering sjukhustandläkare pågår Svårigheter att träffa avtal om specialistkonsulter 2004 behandlades 12 159 barn och 15 001 vuxna patienter Nästan alla ungdomar är friska i sin mun när de lämnar Folktandvården Gotland. 90 procent av våra ungdommar lämnar folktandvården med högst 3 fyllda approximalytor. Vad har vi gjort sedan sammanslagningen 2003 Gemensam digital journal röntgen kamera bildarkiv Möjliggjort/underlättat konsultationer på distans. Infört riktlinjer för riskgruppering och revisionsintervall inom barn- och ungdomstandvården. Genomfört uppföljning via datasystemen som underlag till rationellt patientomhändertagande och utnyttjande av behandlingstider utan att vårdpersonalen ska springa fortare Infört policy om att alla som vill är välkomna till någon av Folktandvårdens kliniker: Patienterna får nästan tid direkt Undersökning och behandling av det mest angelägna Större behandlingar kan få vänta. Rekryteringsaktiviteter Tandläkarstämmorna med aktiv uppföljning av intresseanmälningar Tysklandsrekrytering: sju tyska tandläkare 2003. 2005 slutat/slutar 5 stycken, en ny tysk tandläkare har tillkommit från Norrbotten Trend på arbetsmarknaden: Stor rörlighet bland unga Totalt 16 tandläkare har rekryterats under perioden 2003-2005.
GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 8 Vårt rekryteringsläge inom allmäntandvården är positivt men: Personalomsättningen tar resurser och kraft Folktandvården är den plats där de unga tar sina första stapplande steg. Borde innebära statligt utbildningsstöd. HSN 319 sidan 3(4) Strategi Folktandvården Gotland Riktlinjer och arbetsformer som vi skapar tillsammans Utveckla omhändertagandemodeller som gör att resurserna mindre ägnas åt de friska Skapa en gemensam plattform för alla specialfunktioner inom Folktandvården Som med hjälp av nischutbildad personal tillsammans med konsulter kan säkra att gotlänningarna får tillgång till specialisttandvård Som bildar en tvär-professionell miljö för vård- och kompetensutveckling. Ge möjlighet för en organiserad kompetensutveckling för alla personalkategorier. Bidrar till ökade rekryteringsmöjligheter eftersom individuella kompetensprogram där tjänstgöring inom specialisttandvården kan erbjudas Barnhälsovården och Folktandvården i samverkan Folktandvårdens förebyggande insatser har lett till att 95 procent av barn under 4 år är helt kariesfria Tandhälsan särskilt hos de små är starkt relaterad till allmänhälsan och de social förhållandena För att komma vidare behövs en ny strategi i samverkan med barnhälsovården som ser barnen och föräldrarna mer än 12 gånger fram till 4 års ålder Samordnad information till föräldrarna är av största vikt för en förbättring eftersom riskfaktorerna för allmän ohälsa är den samma som för karies Samverkansprocessen är i full gång och beräknas vara klar i september. Förändrade rutiner Riktade undersökningar efter riskbedömningar Barnhälsovården kan vid behov initiera extra kontroller Alla som önskar komma på extra kontroll är välkomna Regelbundna kontroller från 4 års ålder Introduktion av fluortandkräm tidigt är av stor vikt Akuttandvård Privattandvården sa upp samarbetsavtalet 2004 Folktandvården organiserar all helg och vardagsjour året runt. En särskild jourmottagning har inrättats sommartid på lasarettet. 1039 besök 2004 Ger de anställda möjlighet till sommarsemester Turisterna vet var de kan få hjälp.
GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 9 Ekonomi, ett nödvändigt ont Vi har i uppdrag att till 2006 nå full kostnadstäckning inom allmäntandvården Vi kan inte springa fortare. Alla gör sitt bästa. Ekonomin på frammarsch Allmäntandvården har i förhållande till samma period 2004 ökat sina intäkter med 1,5 miljoner kronor januari - april 2005 ytterligare förbättring syns under halva maj har en bit kvar för att nå målet med full kostnadstäckning. arbete pågår med full kraft på de olika klinikerna för att hitta nya arbetsformer. Specialtandvården Obesatta tjänster gör att prognosen pekar på ca 1 milj i underskott på grund av intäktsbortfall Verksamheten har hittills grundats på en stor andel av intäktsbringande behandlingar som i framtiden kommer att föras ut till allmäntandvården En större andel av den olönsamma vården kommer att koncentreras till Mun- och Käkcentrum En stor del av specialtandvårdens uppgifter ska vara anslagsfinansierade varför en budgetförstärkning kommer att krävas. HSN 319 sidan 4(4)
GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 10 HSN 320. Remiss motion: dörr till dörrtjänst Hs 2004/0187 (ks 2004/0519-90), kompletterat yttrande (återremiss HSN 293) Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår att kommunstyrelsen bifaller motionen och att hälso- och sjukvårdsnämnden får i uppdrag att eftersträva samordning vid bokning för gotländska regionvårdspatienter. Samordning av resa, gärna genom utökad dörr-till-dörr-tjänst skall utvecklas parallellt med bokningssamordning. Bakgrund: Remiss motion från Moderata samlingspartiet; Dörr till dörr tjänst för patienter som reser med båt till fastlandet. Motionärerna föreslår att kom-munfullmäktige beslutar: - att utreda möjligheten till dörr till dörr tjänst för patienter, som behöver vård/konsultation på fastlandet - att redovisa kostnaderna, för resor, med taxi, båt och flyg under 2004 - att redovisa antal resor med ovan givna färdmedel samt en snittkostnad per resa för de gotländska patienterna Hälso- och sjukvårdsförvaltningen föreslår att motionen bifalles såtillvida att Hälso- och sjukvårdsnämnden får i uppdrag att eftersträva samordning vid bokning för gotländska regionvårdspatienter. Samordning av resa, gärna genom utökad dörr till dörr tjänst, skall utvecklas parallellt med bokningssamordning. Delges kommunstyrelsen
GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 11 HSN 321. Vårdgaranti och valfrihet hs 2005/0035, yttrande Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige; - att införa vårdgaranti i Gotlands Kommun - att ge gotländska patienter möjlighet att välja vårdgivare, genom så kallad valfrihetsremiss för vård, tre månader efter det att beslut om behandling fattats och därmed följa samma tidsgränser som finns i vårdgarantin. Bakgrund 2005-05-09 HSN au 187. Vårdgaranti och valfrihet Remiss från kommunstyrelsen: Överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet om införande av en nationell vårdgaranti och en fortsatt satsning på förbättrad tillgänglighet i hälso- och sjukvården A 05:01. I intentionerna i underlaget till valfrihetsrekommendationen framgår att valmöjligheten bör ges från första dagen, d.v.s. från det tillfälle då beslut tas att en viss vård behövs. På Gotland har det beslutats om olika tidsgränser för när valfrihetsvården ska gälla, först tre månader och med det senaste beslutet; från när vården skulle ha getts på Gotland dock längst efter sex månader. Två alternativ verkar rimliga: 1. Beslut om att följa intentionerna i rekommendationerna om valmöjlighet inom hälso- och sjukvården, det vill säga att patienten har möjlighet att omgående från första dagen då beslut om behandling har fattats välja planerad vård. 2. Beslut om att patienten har möjlighet att välja vård tre månader efter det att beslut om behandling fattats och därmed följa de tidsgränser som finns i vårdgarantin. Valfrihetsreglerna och vårdgarantin kommer att innebära att gotlänningar söker och får vård i andra landsting. Kostnaderna för denna vård kommer att öka. För att minska utvecklingen krävs att väntetiderna på Gotland minskar och att verksamheterna har en organisation och resurser för att kunna möta vårdbehovet kontinuerligt. Stabschefen ansvarar inom förvaltningen för att genomföra vårdgaranti på Gotland. Arbetsutskottet föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige; - att införa vårdgaranti i Gotlands Kommun - att ge gotländska patienter möjlighet att välja vårdgivare, genom så kallad valfrihetsremiss för vård, tre månader efter det att beslut om behandling fattats och därmed följa de tidsgränser som finns i vårdgarantin. Delges kommunstyrelsen
GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 12 HSN 322. Avgiftsregler hs 2005/0006 Behandlingen av ärendet skjuts upp till sammanträdet dem 21 juni. Bakgrund 2005-05-09 HSN au 188. Avgiftsregler Arbetsutskottet gav förvaltningen ( 174) i uppdrag att se över avgiftsreglerna generellt och anpassa dessa till andra landsting, och återkomma till nämnden. Ekonomichefen ansvarar för underlag till nämnden i maj 2005 för beslut om avgiftsförändringar. Underlag är ännu inte färdigställt, men ekonomichefen redovisar utgångspunkten för de nya avgiftsreglerna; Huvudregeln skall vara att avgift skall erläggas för alla olika besökstyper, undantag från huvudregeln skall särskilt specificeras. Carina Lindberg, v, erinrar om önskemålet att förvaltningen tar fram förslag på att fria nyttigheter avskaffas för privata vårdgivare. (HSN 286. Övriga frågor)
GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 13 HSN 323. Ekonomi - rapportering hs 2005/0005, maj-rapport, delårsrapport 1 Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden överlämnar till kommunstyrelsen ekonomisk rapport och delårsrapport 1 med redogörelse för väsentliga/kritiska händelser; brukare/kunder; ekonomi; medarbetare/ledare; processer; resultatprognos och investeringsprognos; vidtagna åtgärder för att förbättra resultatet; balansrapport och kontoavstämning; särskilt att beakta; och sammanfattande kommentar. Hälso- och sjukvårdsnämndens budget för 2005 är 906 552 tusen kronor. Det prognostiserade utfallet är 939 482 tusen kronor, detta inkluderar ett beräknat lönerevisionsutfall på 8 971 tusen kronor för nio månader. Det prognostiserade resultatet är minus 23 959 tkr. Kostnadsökningen för perioden, om man bortser från regionvården, jämfört med år 2004 är 1,1 procent. Bakgrund 2005-05-09 HSN au 190. Ekonomirapport januari-april Rapporten färdigställs till nämndens sammanträde. Ekonomin är fortfarande inte i nivå med budgeten. delges kommunstyrelsen
GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 14 HSN 324. Ändrad sammanträdesplanering hs 2003/0001 Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden flyttar septembersammanträdet till tisdagen den 20 september. Bakgrund 2005-05-09 HSN au 192. Ändrad sammanträdesplanering Arbetsutskottet beslutar att hälso- och sjukvårdsnämndens inplanerade septembersammanträde flyttas från 16 september till tisdagen den 20 september. Sammanträdesplanering: inplanerad nämnd fredag 16 september föreslås flyttas till tisdag 20 september
GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 15 HSN 325. Arv enligt testamente hs 2005/0058 Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden tar tacksamt emot testamenterade legat på 100 000 kronor att användas inom syncentralens verksamhetsområde. Legatet kan överföras till plusgironummer 189750-3; till ansvar 5276, projektkod 47203 och konto 3599. Syncentralen har på arbetsplatsträff den 9 maj 2005 bestämt att arvet kan användas till: - Inköp av ny litteratur som berör fortbildning inom synskadeområdet. - Anpassa träningsträdgården på Korpen för synskadade med bland annat talande skyltar och skyltar med punktskrift. - Studieresa finns också på listan för önskemål eventuellt till Norge, där man kommit långt med nya metoder att arbeta med synskadade. En del av arvet skulle kunna användas för att under en kortare period driva ett projekt på syncentralen. Funderar vidare på möjligheterna. Bakgrund 2005-05-09 HSN au 193. Arv enligt testamente Testamente; enligt testamente skall syncentralen erhålla ett legat på 100 000 kronor att användas inom verksamhetsområdet. I testamentet efter VL stipuleras att syncentralen vid Gotlands lasarett skall erhålla legat om 100 000 kronor att användas inom verksamhetsområdet. Enligt kommunjuristen bör frågan om legatet skall accepteras eller inte i detta fall kunna av avgöras nämnden, eftersom varken belopp eller testamentsbestämmelserna i övrigt ger vid handen att stiftelse vore avsedd eller legatet i övrigt vore försett med betungande villkor. För att undvika att krångligheter uppkommer i den kommunala befattningen med legatet, är det lämpligt att förbruka summan omgående. Förslagsvis kunde nämnden i samband med eventuell accept av testamentet även ange till vad beloppet skall användas inom syncentralens verksamhetsområde. Arbetsutskottet föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att tacksamt emotta testamenterade legat på 100 000 kronor att användas inom syncentralens verksamhetsområde. Arbetsutskottet föreslår att förvaltningen får i uppdrag att ta fram en plan för hur medlen skall användas i verksamheten utan framtida krav på återanskaffning. Delges boutredare Jan Kristofersson, Flodenbergsv 6, 620 30 SLITE
GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 16 HSN 326. Informations- och anmälningsärenden HSN 326 sidan 1(4) Inbjudan HSO Gotland inbjuder till en intressepolitisk debatt om sjukvård i Gotlands kommun, handikappfrågor mm Inbjudan inspirationsseminarium om rehabilitering 8 alternativt 9 september Delgivning Datainspektionens beslut 1368. Datainspektionens beslut 1367. Ersättning till privattandläkarna för ut förd tandvård till särskilda patientgrupper bakgrund och kommentarer till det brev som Gotlands privattandläkarförening ställt till Hälso- och sjukvårdsnämnden. Ansökan om utvecklingsmedel bättre samverkan psykiatri; primärvård och socialtjänst Gotland. Arbetsmiljöverket: Besked om resultat av inspektion AIST 2005/19751; avslutat ärende AIST 2005/9265, rapport AIST 2004/28539 Arbetsmiljöverket: Besked om resultat av inspektion AIST 2005/19750 Beslut i andra nämnder BUN 26 Föräldrastöd enligt Ks beslut 2003/223 Ks 117 Program för kunskaps/evidensbaserad hälso- och sjukvård Övrig information Sveriges kommuner och Landsting beslut A 05:30 Översyn av assistansersättningens timbelopp. Rapport från Riksförsäkringsverket (2004-11-29) A 05:29 Krishantering och civilt försvar i kommuner och landsting (SOU 2004:134) A 05:28 Samordningsnummer, personnummertilldelning vid födseln och snabbare registrering av avlidna tre åtgärder för effektivare och säkrare vård och omsorg A 05:27 Tandsköterskans roll i den framtida tandvården: Arbetsuppgifter, utbildningsnivå, tillgång och efterfrågan remiss från socialdepartementet. A 05:26 Ingripande mot unga lagöverträdare (SOU 2004:122) A 05:25 Överenskommelse mellan staten, Svenska kommunförbundet och landstingsförbundet om en fortsatt satsning för utveckling av primärvården och äldrevården respektive psykiatrin. A 05:24 Konkurrensbrott en lagstiftningsmodell (SOU 2004:131) A 05:23 Sammanträdesplan för år 2006 A 05:22 Om bidragssystemen för fristående skolor A 05:21 Att lära för hållbar utveckling (SOU 2004:104) A 05:20 Att lyfta matematiken intresse, lärande, kompetens (SOU 2004:97) A 05:19 För oss tillsammans om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) A 05:18 Beviljats men inte fått. Utredningen om verkställigheten av vissa gynnande kommunala beslut (SOU 2004:118)
GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 17 A 05:17 Slag i luften En utredning om myndigheter, mansvåld och makt (SOU 2004:12) A 05:16 Mottagandet a barn från annat land som kommer till Sverige utan medföljande legal vårdnadshavare (s.k. ensamkommande barn) Ds 2004:54 A 05:15 Barnen i brottets skugga (Ds 2004:56) A 05:14 Tillämpning av transportpolitikens kostnadsansvar inom luftfart och sjöfart. A 05:13 Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, del 1-4 Ds 2004:52. A 05:12 LSS Särskilt personligt stöd (SOU 2004:103) betänkande av LSSoch hjälpmedelsutredningen. A 05:11 Ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter (2004/05:URF2) A 05:10 Utveckling av god företagshälsovård ny lagstiftning och andra åtgärder (SOU 2004:113) Socialstyrelsen, Ny statistik Funktionshindrade personer år 2004 Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen 2005-04-24 Anders Brinkborg, Förståndshandikappade gotlänningar diskrimineras och nekas specialistvård. 2005-04-05 Anders Brinkborg, angående nytillkomna höga kostnader för medicinska störningar skriver till nämnden och önskar möjlighet att utreda personer som utvecklat ett beteende som är hotfullt, till allvarlig skada eller rentav livshotande mot omgivningen. Bakgrund 2005-05-09 HSN au 186. AU-frågor hs 2005/0006 (se strategisk plan) Arbetsutskottet och förvaltningen diskuterar de strategiska nyckelområdena och deras prioritering: Prioriteringsarbetet; Regionsamarbetet; Hälsofrämjande hälso- och sjukvård; Specialistvårdens omfattning; Närvård; Samverkan lokalt; Hemsjukvården; Medborgarkommunikation; Finansiell samordning; Gemensam bild om den framtida hälso- och sjukvården. Arbetsutskottet poängterar vikten av återkommande rapportering till nämnden; besked om att beslut genomförts alternativt besked om något beslut inte går att genomföra. Förvaltningen önskar tydligare uppdrag/beslut om uppdrag. HSN au 189. Personal hs 2003/0001 Arbetsutskottet beslöt ( 175) ge förvaltningen i uppdrag att kontrollera LASrutiner; utveckla personalpolitik ; planera för chefsutveckling; ta fram planer för kompetensutveckling och återkomma till nämnden med förslag. Personalchefen har i uppdrag att ta fram erforderligt underlag. Personalchefen och vårdutvecklingschefen kommer att redovisa uppdraget vid sammanträdet den 29 augusti 2005. HSN 326 sidan 2(4)
GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 18 HSN 326 sidan 3(4) Torgny Lihnell, mp, efterhör hur planeringen inför sommaren går? Får besked att ingen oroväckande vikariebrist är rapporterad från verksamheterna. HSN au 191. Nysam Gotland 2004 - ekonomirapport hs 2005/0005 Nysamrapport ekonomi Gotland 2004, OH-bilder Chefcontrollern redovisar ur NYSAMs ekonomirapport för 2004. Gotland ligger fortfarande i topp avseende kostnaden för landstingsverksamhet med 18 418 kronor per invånare. Medianen är 16 747 kronor per invånare. Flera av NYSAM-landstingen redovisar mellan 2003 och 2004 en dämpad kostnadsutveckling, från tidigare genomsnittliga 5-6 procent per år hamnar man på 2-4 procent, i denna grupp ingår även Gotland. Västmanland och Halland har sänkt kostnaden per invånare, i Västmanlands fall beror detta på ändrad sjukhusstruktur med endast ett akutsjukhus i länet. Förvaltningen har för 2004 gjort en detaljerad kostnadsfördelning av gemensamma kostnader som tidigare i hög utsträckning redovisats under sjukhusvården. Genom detta kan man konstatera att Gotlands primärvård inte har så lite resurser, som tidigare redovisats när alla kringtjänster beräknats (allt från vaktmästeri och teknisk service till förvaltningsledning). Primärvårdens kostnad ligger ändå under medianen med 2 723 kronor per invånare (median 2 807 kronor per invånare). Gotlands psykiatri ligger på medianvärdet för alla elva NYSAM-landstingen med 1 613 kronor per invånare. Den somatiska sjukhusvården kostar 10 770 kronor per invånare vilket är den högsta kostnaden av alla NYSAM-landstingen. Svårigheter har funnits att för 2004 urskilja vissa kostnadsgrupper. Bland annat kan inte arbetsterapikostnaderna separeras från sjukgymnastiken i primärvården. Ortopedins kostnader och vårdvolym kan inte säkert separeras från allmänkirurgins, eftersom man delar på resurserna för slutenvård. Ekonomirapporten är den första delrapporten som redovisas som ett underlag för verksamhetsplaneringen för 2006 och framåt. Under maj kommer huvudrapporten, som för 2004 är en speciellt anpassad Gotlandsrapport, samt de klinikvisa rapporterna att inkomma. Samtliga rapporter kommer att finnas som bilagor till protokollen på hälso- och sjukvårdsnämndens Internet-sida. HSN au 196. Hälsofrämjande sjukhus hs 2003/0001 HSN 313 Deltagarna i tionde konferensen Hälsofrämjande sjukhus (HFS) återsamlas för summering av intryck och erfarenheter; och diskussion om och hur man kan stödja utvecklingen till hälsofrämjande sjukvård. Hälsofrämjande sjukhus/sjukvård ur perspektivet patienter, befolkning och personal hör samman direkt och indirekt med prioriteringsarbetet. Hur kan man arbeta vidare? Förebyggande insatser, information, medborgarkontakter och behandlingsmetoder behöver tydliggöras. Metoder och verksamhetsutveckling
GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 19 HSN 326 sidan 4(4) skall vara evidensbaserade. Hälsofrämjande sjukvård med perspektiv mot hälsoorientering som strategi för hälso- och sjukvården stödjer processen att ge individen makten att ta ansvar för och kontroll över sin egen hälsa. Skall Gotlands Kommun/Visby lasarett ansluta till nätverket? För att få delta krävs att man anmäler tre förbättringsprojekt/utvecklingsinitiativ med fokus på personal, medborgare och patienter. Deltagarna får tillgång till en gemensam databas som bidrar till gemensamt lärande medlemsavgiften beräknas per antalet sjukhussängar (för Gotlands del cirka 35 000 kronor/år). Sjukhusdirektör eller motsvarande skall vara med. Arbetsutskottet beslutar att genomföra ett gemensamt seminarium med ledningsgruppen (kompletterad med processtödjarna och folkhälsostrateg), för vidare diskussion och fundering kring hur vi på Gotland skall kunna finna former för fortsatt arbete; inventering av vad som redan görs/har gjorts; och vad som kan göras förebyggande och hur effekt av behandlingar kan mätas i styrkort för hälso- och sjukvården. Arbetsutskottet beslutar att genomföra ett första möte och inbjuda Margareta Kristenson, docent/överläkare, Nationell koordinator HFS, som deltog i konferensens programpunkt: Perspektivbyte mot en hälsoorientering som strategi för hälso- och sjukvården, vad innebär det egentligen hur kan ett nätverk för HFS bidra till detta?
GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 20 HSN 327. Avsiktsförklaring hs 2003/0001, förslag HSN 327 sidan 1(2) Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden tillstyrker att Tekniska förvaltningen (i hyresavtal med Apoteket AB om uthyrning av lokaler för apoteksverksamhet inom den fastighet där Roma vårdcentral är belägen) i kontraktet inför följande frånträdesklausuler: - Hyresavtalet upphör att gälla om Gotlands kommun lägger ned vårdcentralen - Hyresgästen har rätt att säga upp avtalet med iakttagande av 12 månaders uppsägningstid om antalet recept-rader understiger 22 000 enheter. Volymen skall beräknas kalenderårsvis, det vill säga uppsägning kan aktualiseras om den expedierade receptvolymen för ett helt kalenderår understiger 22 000 enheter. För uppföljning av i hyresavtalet införda villkor skall uppgift om antalet expedierade recept tillställas Gotlands kommun efter varje avslutat kalenderår. Bakgrund 2005-05-09 HSN au 195. Övriga frågor Chefscontrollern aktualiserar behov av att nämnden uttalar en avsiktsförklaring med anledning av att Tekniska nämnden träffar hyresavtal med Apoteket AB, som åtagit sig att åter öppna apoteksfilialen i anslutning till Roma vårdcentral. Avsiktsförklaring Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott ser det som mycket värdefullt att Apoteket AB åtagit sig att åter öppna apoteksfilialen i anslutning till Roma vårdcentral. Tillgången till apotek är en väsentlig servicefaktor för befolkningen på östra Gotland och för att garantera vårdcentralens möjligheter att ge befolkningen en god service. Hälso- och sjukvårdsnämnden har för avsikt att under överskådlig tid upprätthålla vårdcentralsverksamheten i Roma. Beträffande det villkor som Apoteket vill uppställa för apotekets omsättning som förutsättning för fortsatt drift bedömer nämnden att hälso- och sjukvårdsverksamheten i relativt ringa utsträckning kan påverka var patienten väljer att lösa ut ett utfärdat recept, utan att det då mest handlar om apotekets egen placering av apotek, planering av öppettider mm. Någon avsiktsförklaring från hälso- och sjukvårdsnämnden är inte möjlig i detta avseende. Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott kan dock utifrån sin egen bedömning av situationen anse det rimligt att Apoteket AB som hyresgäst ges möjlighet att frånträda lokalerna om receptexpeditionen skulle minska från nuvarande cirka 26 000 till under 22 000. Frånträde bör kunna ske efter en uppsägningstid på tolv månader. Arbetsutskottet föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att tillstyrka att Tekniska förvaltningen (i hyresavtal med Apoteket AB om uthyrning av lo-
GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 21 kaler för apoteksverksamhet inom den fastighet där Roma vårdcentral är belägen) i kontraktet inför följande frånträdesklausuler: - Hyresavtalet upphör att gälla om Gotlands kommun lägger ned vårdcentralen - Hyresgästen har rätt att säga upp avtalet med iakttagande av 12 månaders uppsägningstid om antalet recept-rader understiger 22 000 enheter. Volymen skall beräknas kalenderårsvis, det vill säga uppsägning kan aktualiseras om den expedierade receptvolymen för ett helt kalenderår understiger 22 000 enheter. För uppföljning av i hyresavtalet införda villkor skall uppgift om antalet expedierade recept tillställas Gotlands kommun efter varje avslutat kalenderår. HSN 327 sidan 2(2) delges tekniska nämnden
GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 22 HSN 328. Övriga frågor Parkeringar Christer Mattsson, c, framför Rödakorsvärdarnas synpunkter på tillgången på parkeringsplatser kring sjukhusområdet och önskemål om reserverade platser. Får beskedet att parkeringar inte kan reserveras för någon kategori förutom vad som gäller för handikapplatser. Hälso- och sjukvårdsnämnden tar upp diskussionen om behovet av fler och tätare busslinjer som angör lasarettet. Hospice Gotland Carina Lindberg, v, medges framföra förslag om hospice på Gotland. I förslaget erinrar Carina Lindberg om att såväl slutbetänkandet Döden angår oss alla värdig vård vid livets slut, som europarådets rekommendationer för palliativ vård samt att prioriteringsutredningen anser att vård i livets slutskede (palliativ vård) ska ges högsta prioritet. Det kan inte anses rimligt att tillgången till sådan vård skall vara avhängig av var man bor i landet. Hälso- och sjukvården bör därför ta ett större ansvar och medverka till att erbjuda gotlänningar en god vård i livets slutskede och undersöka möjligheterna av att starta en hospiceverksamhet anpassad till de behov som finns på Gotland. Hospice bygger på en verksamhetsidé med vård av patienter i ett palliativt skede. Personalen har utbildning för palliativ vård och sjukvårdsorganisationen stödjer den palliativa vården. Hospiceverksamheten bygger på helhetssyn, respekt och delaktighet och omfattar såväl patienten, dennes familj som deras sociala nätverk. Med stöd av ovanstående föreslår Carina Lindberg att hälsooch sjukvårdsnämnden ger sjukvårdsförvaltningen i uppdrag att utreda möjligheterna att starta en hospiceverksamet på Gotland. Eftersom det kan handla om palliativ vård av unga människor ska den inte vara knuten till något äldreboende, utan vara en fristående enhet. Hälso- och sjukvårdsnämnden överlämnar förslaget om hospice på Gotland till den utredning om den palliativa vården som pågår inom hälso- och sjukvården. Ordföranden och förvaltningschefen utlovar att ta med förslaget i diskussioner som förs mellan hälso- och sjukvården och social- och omsorgen. Budgetberedningen Curt Broberg, c, är intresserad av att få veta vad budgetberedningen har kommit fram till. Ordföranden informerar om att budgetberedningen fattar beslut på onsdag. Ordföranden prioriterar vårdgaranti, inventarier och drift.