BIMInfo. - Informationssystematik, BIM-labb och pilottillämpningar. 1. FormasBIC - projekt 2. Interreg IV A - projekt LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Relevanta dokument
Noteringar - BIMInfo startmöte

Upphandling av BIM. Så här upphandlar vi med BIM i projekten på ett effektivt sätt. Linus Malm, Tyréns AB

Informationsleveranser. Att leverera. Ett obrutet informationsflöde? Kurt Löwnertz Sweco. digitala leveranser för bygg och förvaltning

RoadMap för digital information om byggd miljö

RoadMap för digital information om byggd miljö

Interreg IV Aktivitet 4 Pilot 3, Armering. Anders Ekholm, Lars Häggström

Viktigast för oss 2018

ICT-BIM för hållbart samhällsbyggande

BIM och digitalisering driver effektivisering. Smart Built Environment LCA-seminarium Mårten Lindström, BIM Alliance och More10 AB

Förstudie Detaljeringsnivå för informationsleveranser

BIM Alliance Sweden. Gemensamt intressentgruppsmöte

SBUF Projekt nr Projektledning av ett nationellt samverkansprojekt inom BIM

Bygg- och förvaltningsprocesserna

Effektivisering av energianalyser med stöd av BIM

Avsiktsförklaring avseende samverkan mellan Metadatamodell och FI2002

Projekt BSAB 2.0. April 2015

Strategisk standardisering

Tillämpning av BIM. Tekn. Dr. Rogier Jongeling

Utvärdering av UAS i BIM-pilotprojektet Hallandsås

Informationssystem för giftfritt byggande

Workshop om BuildingSMART standarder

En jämförelse av nordiska initiativ fokus på teknik eller processer? (Initiativ ICT2008) Ronny Andersson, Cementa, LTH samt ICT2008

Preliminär projektdefinition Bygglovsleveranser /bj

Effektivare Byggprocesser

Symposiet rörande branschsamverkan Södra Bancohuset, Järntorget den 24 mars 2009

Begrepp: Informationsmängd och leverans

& CoClass. Ingemar Lewén

Onsdagsfrukost BIM-nyttor från kalkyl till produktion

RAPPORT. Förstudie till begreppsmodell för Trafikverket

Ingemar Lewén Trafikverket

OpenBIM effektiviserar bygg och förvaltningsprocesserna

Standardiseringsbehoven inom BIM/GIS-området. Professor Väino Tarandi, IT in Construction, KTH Stockholm

Branschprojekt BSAB 2.0 presenterar CoClass

Förstudie Detaljeringsnivå för informationsleveranser. Rogier Jongeling & Håkan Norberg

BIM Alliance Sweden. För ett obrutet informationsflöde i samhällsbyggandet

Byggmaterialinformation i digitalt format

Rollbeskrivning i BIM-projekt

Förord. Stockholm i april Urban Månsson Helena Dahlberg

BYGGHANDLINGAR 90, Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt. Del 8 Digitala leveranser för bygg och förvaltning Utgåva 2

Integrerade modeller och datastandardisering. Projektplan för projekten inom fokusområdet

1. Är Ditt företag medlemmar i Föreningen för Förvaltningsinformation (FFi)?

Workshop om BuildingSMART standarder

BIM Alliance i Umeå

Riktlinje BIM-samordning

Kartläggning av Industriella processer. Öppen Workshop om utformning och inriktning på standardisteringsinsatser , Stockholm

2 Klassifikation av byggd miljö Klassifikationsteori Från SfB till CoClass Grundläggande standarder för CoClass 38

Handbok i BIM-projektering

Branschprojekt BSAB 2.0 presenterar CoClass

BIM i Förvaltning Samverkanforum

Nyttan med BIM i förvaltningsskedet Symetri FM

BIM standardiseringsbehov. SBUF-projekt nr 12690

Branschsamverkan inom informations- och dokumenthantering

Appendix A2 Bakgrund och arbetsgång

Bättre och effektivare installationer med BIM i alla led. Sara Beltrami, Tyréns Hans Söderström, Imtech VS teknik Carl-Erik Brohn, C-E Brohn Konsult

VÄLKOMMEN TILL NOVAPOINT ANVÄNDARTRÄFF 2012

Riktlinje Digital leverans för bygg och fastighet

Fortsatt revidering av ISO

Klassifikationer och hkodverk

Effektivisering av energianalyser med stöd av BIM

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

UPPHANDLING FÖR INSTALLATIONER I BIM-PROJEKT 2016 CHECKLISTA

Gränslös data. Heikki Halttula Vianova Systems Finland Oy Finland Infrastructure Life Cycle Management

MMTF10 BIM - modellering och visualisering 8hp

Organisation Teknisk specifikation Informationsutbyte Gränsdragning och teknisk samordning i projekt Arkivering

Integration av BIM och GIS

BIM Alliance. Vad sker i föreningen? Olle Samuelson

Digitala leveranser av förvaltningsinformation

SBUF 1(8) BIP för installationer ID och BIP för bygg CEB bipkoder.se

KALKYL VIA MODELL FÖR VVS ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR

11: Massdisponering i Förbifart Stockholm

Tillgänglighet och CAD verktyg

Tillämpning av IFC i Sverige etapp 2 Slutrapport Arbetsrapport A AB Svensk Byggtjänst

BIM en metod för effektivare byggprocesser. SKL och BIM Alliance

STRATEGIDOKUMENT Föreningen för Förvaltningsinformations styrelse

Framtidens byggande och BIM

BIM Alliance BEAst Årskonferens

FÖRENINGSSAMVERKAN Verksamhet och organisation för: BIM Alliance Sweden

BIM Alliance Sweden För ett obrutet informationsflöde i samhällsbyggandet

HUR UPPNÅS ETT OBRUTET INFORMATIONSFLÖDE FRÅN PROJEKT TILL FÖRVALTNINGEN?

Efter WS: Skiss på fyra delprojekt

Informations- och kommunikationsteknologi (IKT)

Vad är MoReq1? Falk Sundsvall 2006

ID: BESTÄMNINGSGRAD FÖR INFORMATIONS- LEVERANSER. Förstudie. Rogier Jongeling och Håkan Norberg

Stockholm. IT MANUAL Bilaga A. Projektspecifika uppgifter. OBS Gulmarkerad text är ämnen för diskussion på Cadsamordningsmöte

CAD-KRAV- SPECIFIKATION med förvaltningsinformation

Objektorienterad Informationsmodell

Bygg- och Fastighetssektorn Seminarium NEA Delphi & Co, Regeringsgatan 30-32, Stockholm Olle Samuelson VD Beast AB IT-chef Tyréns AB

Integrerade modeller och datastandardisering. Strategiska projekt för GIS och BIM

Smart Built Environment Fokusområde Innovationslabb. Presentation vid Programkonferens 26 oktober 2016

Byggprojektör - CAD/BIM Kursplan

Del 1: Projektdefinition

BIP fortsättning, gemensamma beteckningar, koder och egenskaper för installationer - SBUF ID Text från databasen på

BIM Standardiseringsbehov

Projektbeskrivning Effektivare integration mot portaler och dokumentplattformar SBUF-projekt Stockholm

Riktlinje BIM Samordning

Kartläggning av Industriella processer

Building Information Modelling

VIPP - Visualisering i Projektering och Produktion

Workshop Smart Built Livscykelperspektiv

Prognosverktyg för betong. Hans Hedlund Skanska Sverige AB / SBUF Specialist Betong Tekn. Dr, Adj. Prof.

Transkript:

BIMInfo - Informationssystematik, BIM-labb och pilottillämpningar 1. FormasBIC - projekt 2. Interreg IV A - projekt

BIMInfo Effektivisering av informationshanteringen i form av BIM är en nyckelfaktor för fortsatt utveckling av bygg- och fastighetssektorn. Syftet är att främja utvecklingen av BIM, i bygg- och förvaltningsprocesserna. Branschens deltagande och engagemang, både nationellt via t.ex. OpenBIM och regionalt, är en förutsättning. Genomförs vid avdelningen för Projekteringsmetodik, LTH, som både ett doktorand- och seniorforskningsprojekt. Projektets olika delar finansieras av Formas-BIC, SBUF, InterregIV och företag bl.a. inom OpenBIM. Projektledare är Anders Ekholm, LTH. Implementeringsledare är Ronny Andersson, Cementa AB.

Bakgrund Traditionell dokumenthantering är manuell och kräver mänsklig tolkning Men även IT-applikationer kräver ofta manuell inmatning för varje ny aktör och arbetsuppgift Objektorienterad information kan representera byggnaden, dess delar och egenskaper i 3D-modeller Bygginformationsmodellering, BIM, bygger upp och testar modeller av byggnaderna Integrerad BIM kräver standarder, bl.a. för interoperabilitet Frågorna är internationella

Bakgrund Vi utgår ifrån den traditionella stegvisa Produktbestämningen Vi använder olika verktyg i processen Handskisser, friformverktyg t.ex. SketchUp, och objektorienterad modellering t.ex. Revit och Archicad Simuleringsverktyg för olika funktioner och i olika detaljeringsgrad Produktionsplanering och förvaltning Redan tidigt behövs kalkyler och simuleringar Separata aspektmodeller utarbetas Vilka objekt och egenskaper är av intresse att utbyta i gemensamma modeller? I vilka skeden behövs gemensamma modeller?

BIMInfo BIMInfo ska i Sverige med internationellt fokus bidra till att göra användningen av BIM mer effektiv genom att undersöka möjligheterna till: Standardisering av informationskrav och informationsnivåer i olika skeden av bygg- och förvaltningsprocesserna, Etablering av ett branschgemensamt råd för informationssamordning, Koordinering av nationella och internationella byggstandarder för BIM, särskilt ramverksstandarden för byggklassifikation ISO 12006-2, det svenska BSAB-systemet och IFC, samt Uppbyggnad av ett universitetsbaserat labb för att stödja sektorns behov av att kunna testa, utvärdera och öva BIM-metodiken.

BIMInfo BIMInfo ska i Regionen med internationellt fokus bidra till att göra användningen av BIM mer effektiv genom att undersöka möjligheterna till samordning av: Dansk och svensk byggdelsklassifikation Nivåer i informationsleveranser Krav på tillgänglighet Armeringsklassifikation.

Startmöte deltagarnas bidrag Behov av gemensamma informationsstrukturer/nivåer, klassifikation, IFC och organisation för utveckling och förvaltning av samverkande BIM. Kommentera utifrån Din egen organisations respektive branschens gemensamma nytta: Behov, krav, eget pågående och planerat arbete inom detta område. Reflektera över nyttan av branschgemensamma standarder kontra företagsspecifika lösningar. Koppling Danmark och Sverige. Nyttan av ett universitetsbaserat labb för att stödja sektorns behov av att kunna testa, utvärdera och öva BIM-metodiken. Kommentera utifrån Din egen organisations respektive branschens gemensamma nytta: Behov, krav, och eget intresse av samarbete inom detta område.

Genomförande Systematikfrågor i projektet behandlas i samarbete med OpenBIM (bl.a. Svensk Byggtjänst), buildingsmart Sweden och organisationer i Danmark. BIM-labb upprättas, samverkan med omvärlden och undervisningen etableras Två pilotstudier: Den ena pilotstudien genomförs i nära samverkan med industriprojektet Armeringsutformning i byggprocessen Den andra pilotstudien genomförs i nära samverkan med projektet Tillgänglighet och cad-verktyg

Nyckelfrågor

Frågor Byggklassifikation Branschsystematik har en lång tradition sedan återuppbyggnaden efter 2:a världskriget. Det svenska SfB-systemet spreds över världen och ligger till grund för den internationella ramverksstandarden ISO 12006-2. Senast i raden av klassifikationssystem baserade på denna standard är det nyligen lanserade nordamerikanska OCCS. I Danmark har man tom diskuterat möjligheten att översätta OCCS till en dansk version istället för att vidareutveckla det nya DBK. Skall man sträva efter en gemensam internationell byggklassifikation, eller skall man skapa översättningar mellan olika, t.ex. nationella, system?

Frågor BSAB Hur fungerar BSAB-systemet i samband med BIM? Behöver befintliga BSAB-tabeller kompletteras eller utökas med nya? Behövs andra klassifikationssystem eller förteckningar innehållande överenskomna begrepp och termer för BIM? BSAB har tillkommit för att stödja behovet av systematik vid nyproduktion av byggnadsverk. Behövs särskild systematik för ombyggnad? Behövs särskild systematik för förvaltning?

Frågor BIM BIM gör det möjligt att analysera byggnadens egenskaper redan som modell. Energiberäkningar, mängdberäkningar, livscykelkostnader, kollisionskontroller och montageförlopp är exempel på sådana analyser. Samma grundmodell analyseras av olika aktörer och förutsätter informationsutbyte i olika skeden av processerna. Vilka processer är det särskilt viktigt att stödja vid BIM? Nämn och rangordna 5 viktiga aktiviteter där informationsutbyte mellan aktörer är en viktig förutsättning.

Frågor Koordinering av branschsystematik Hur samordnas arbetet med standardisering av information för integrerad BIM? Hur förvaltas och vidareutvecklas överenskomna strukturer? Behövs en organisation för detta, och i så fall hur etableras denna?

Frågor IFC IFC utgörs av ett ramverk av objekt/klasser som tillämpas vid BIM, många objekt avser byggnadsverk IFC följer inte samma princip för att strukturera och definiera klasser som utgör grunden för den internationella ramverksstandarden för byggklassifikation ISO 12006-2. Hur skall IFC förhålla sig till etablerad klassifikation?

Frågor IFD IFD är en standard för att märka upp en term med tillhörande begreppsdefinition med ett unikt ID. Om två termer i olika språk har samma begreppsdefinition kan man skapa en koppling mellan dessa som anger att de är synonyma. Idén med IFD är att möjliggöra översättning mellan olika systematik, t.ex. klassifikationssystem, och på så vis möjliggöra interoperabilitet. Kan IFD användas i samband med bestämning av informationsleveranser?

Frågor BIM-labb Projektet BIMInfo avser att etablera ett virtuellt labb där informationshantering och överföring mellan olika programvaror och databaser kan prövas för olika skeden i bygg- och förvaltningsprocesserna t.ex. i samband med simulering och beräkning. Är detta intressant för din verksamhet? Har du förslag till testfall? Kan du ställa relevant programvara till förfogande?