Yttrande över remissversion Riktlinjer för bostadsförsörjning

Ngn mening 1 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-01-16 TRN 2017-0144 Handläggare: Olof Evers Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över remissversion Riktlinjer för bostadsförsörjning Vallentuna kommun Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har beretts möjligheten att yttra sig över Vallentuna kommuns riktlinjer för bostadsförsörjning, som är utsända på remiss till och med 2018-02-01. Riktlinjerna föreslår en målsättning om ett årligt tillskott på 400 bostäder till 2040 med en variation avseende läge, utförande och storlek. Riktlinjerna ska uppdateras årligen med ett övergripande mål om 9000 bostäder under 2018 2040. Yttrandet utgår från landstingets roll som regionplaneorgan. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande Yttrande över riktlinjer för bostadsförsörjning Vallentuna kommun, TRN 2017-0144, 2018-01-16 Förslag till yttrande, 2018-01-16 Riktlinjer för bostadsförsörjning Vallentuna kommun, remisshandling oktober 2017 Förslag till beslut Tillväxt- och regionplanenämnden föreslås besluta att avge yttrande över riktlinjer för bostadsförsörjning Vallentuna kommun i enlighet med bilagt förslag till yttrande att yttrandet överlämnas till Vallentuna kommun att paragrafen förklaras omedelbart justerad

Ngn mening 2 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-01-16 TRN 2017-0144 Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning Förvaltningen är positiv till att kommunen arbetar med att ta fram nya riktlinjer för bostadsförsörjning. Kommunen visar att de vill ta ansvar för länets bostadsförsörjning och befolkningstillväxt genom en målsättning om ett bostadsbyggande som motsvarar det årliga behov som landstinget beräknat till 2030, och därefter överstiga detta till 2040. Remissversionen är i många fall övergripande och kan med fördel förtydligas och utvecklas i flera delar. Bakgrund I enlighet med 2014 års ändring i lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska kommunerna under varje mandatperiod anta riktlinjer för bostadsförsörjning som ett separat dokument. Detta är de första riktlinjer som kommunen tar fram sedan den nya lagen trädde i kraft. Riktlinjerna ska enligt lagen innehålla kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Riktlinjerna ska grundas på en analys av den demografiska utvecklingen efterfrågan på bostäder bostadsbehov för särskilda grupper marknadsförutsättningar Överväganden Förvaltningen noterar att kommunens målsättning för bostadsbyggandet i kommunen ligger i linje med det demografiskt drivna bostadsbehovet fram till 2030, som redovisats inom arbetet med RUFS 2050. Mellan 2030 och 2040 ligger kommunens målsättning över redovisat behov i RUFS 2050, som av förvaltningen beräknats till mellan 120 och 200 bostäder årligen. Riktlinjerna är i flera avseenden mycket övergripande. För att kunna utgöra underlag i fortsatt planering ser förvaltningen att kommunen i flera avseenden bör utveckla och förtydliga förslaget. I sina riktlinjer för bostadsförsörjning ska kommunen redovisa hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer

Ngn mening 3 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-01-16 TRN 2017-0144 och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Förvaltningen anser att förslaget kan utvecklas i detta avseende, liksom att tydligare redogöra för hur kommunen förhåller sig till regionens samlade långsiktiga utmaningar och den regionala utvecklingsplanen. Demografisk utveckling i Stockholmsregionen Kommunen har i sitt arbete utgått från äldre befolkningsprognoser och framskrivningar. Förvaltningen anser att kommunen behöver uppdatera sitt arbete med utgångpunkt i de senaste kommunvisa befolkningsprognoserna (Demografisk rapport 2017:04) och rapporten Framskrivningar av befolkning och sysselsättning i östra Mellansverige (2017:2) som landstiget tagit fram för länet. Analys I förslaget ingår en analys av kommunens förutsättningar på en övergripande och kommunavgränsad nivå. Dock är bostadsmarknaden både mer lokal och mer regional än vad som framgår av beskrivningen. Förvaltningen ser att kommunen med fördel bör addera beskrivningar av bland annat bostadsbestånd och demografiska förutsättningar på områdesnivå och på regional nivå. På så sätt kan riktlinjerna i sin helhet bli mer specifika och genomförandeinriktade. Förvaltningen anser även att kommunen behöver utveckla beskrivningen av situationen för särskilda grupper, vilket är ett perspektiv som förvaltningen lyft under hösten 2017. Många personer upplever en högst bekymmersam tillvaro på bostadsmarknaden. Detta drabbar inte minst barn och situationen för dessa individer behöver hanteras av kommunen på olika sätt. Genom bostadsförsörjningsansvaret har kommunen skyldighet att skapa förutsättningar för alla i kommunen att bo i goda bostäder och kommunens arbete skulle i detta avseende underlättas av en mer noggrann analys. Mål och insatser Förvaltningen står i huvudsak bakom kommunens mål men ser att det finns anledning att tydliggöra målen och stärka kopplingen mellan en utvecklad analys och målsättningarna. Det är positivt att kommunen inkluderar vissa särskilda grupper såsom äldre, personer med funktionsvariationer, ensamkommande barn och nyanlända. Förvaltningen anser dock att kommunen med tanke på sitt ansvar att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder bör lyfta även andra grupper i målsättningarna. Det kan exempelvis handla om ekonomiskt svaga hushåll, studenter och personer i behov av skyddat boende.

Ngn mening 4 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-01-16 TRN 2017-0144 Förvaltningen ställer sig positiv till att kommunen avser att göra en uppdatering av riktlinjerna årligen och att utifrån riktlinjerna prioritera pågående planarbeten. Detta skapar förutsättningar för kommunen att hantera förändrade förutsättningar och att anpassa byggandet efter rådande behov. Kommunen kan med fördel beskriva hur den kommunala samverkan ser ut i bostadsförsörjningsfrågan för att underlätta måluppfyllelse, genomförandekraft för frågorna samt uppföljning. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Beslutet bedöms inte innebära några ekonomiska konsekvenser för landstinget. Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets miljöpolitiska program, Miljöprogram 2017-2021 har hänsyn till miljön beaktats och det bedöms att en särskild miljökonsekvensbedömning i detta ärende inte är relevant. Hanna Wiik Förvaltningschef Olof Evers Regionplanerare

1 (3) FÖRSLAG TILL YTTRANDE 2018-01-16 TRN 2017-0144 Vallentuna kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Tuna torg 1 186 86 Vallentuna sbf@vallentuna.se Yttrande över remissversion Riktlinjer för bostadsförsörjning Vallentuna kommun Inledning Landstinget yttrar sig i egenskap av regionplaneorgan för Stockholms län. Landstingets remissvar utgår från RUFS 2010 och det pågående arbetet med RUFS 2050, samt under 2017 antagna befolknings- och sysselsättningsframskrivningar (rapport 2017:2). De har, tillsammans med SCB-baserade befolkningsprognoser, använts för att beräkna ett uppdaterat demografiskt bostadsbehov för kommunerna i Stockholms län. Fördelningen är avsedd att användas som planeringsunderlag i länets kommuner. Kommunerna bör enligt landstinget ha beredskap för att klara av en befolkningsökning enligt de tre scenarier som redovisas i rapporten Framskrivningar av befolkning och sysselsättning i östra Mellansverige (2017:2). För Vallentuna innebär det en planberedskap för bostäder på mellan 300 och 450 nya bostäder per år till 2030 och 120 200 bostäder per år 2030 2050. Synpunkter Landstinget ser positivt på att kommunen tar fram nya riktlinjer för bostadsförsörjning och välkomnar att kommunen vill ta ansvar för länets samlade bostadsförsörjning och befolkningstillväxt genom en målsättning om ett högt bostadsbyggande. Landstinget noterar att kommunens målsättning är i linje med det demografiskt drivna bostadsbehovet fram till 2030 och har en hög ambition även för åren 2030 2040. Riktlinjerna är i flera avseenden övergripande och generella varför det är svårt att bedöma riktlinjernas effekt och konsekvenser. För att riktlinjerna ska utgöra ett tydligt underlag i fortsatt planering kan kommunen med fördel utveckla och förtydliga riktlinjerna i linje med synpunkterna nedan.

2 (3) FÖRSLAG TILL YTTRANDE 2018-01-16 TRN 2017-0144 Nationella och regionala mål Enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska kommunen i sina riktlinjer för bostadsförsörjning redovisa hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Landstinget anser att förslaget kan utvecklas i detta avseende, liksom att tydligare redogöra för hur kommunen förhåller sig till regionens samlade långsiktiga utmaningar och den regionala utvecklingsplanen. Demografisk utveckling Landstingets Tillväxt- och regionplaneförvaltning har tagit fram nya kommunvisa befolkningsprognoser (Demografisk rapport 2017:04) som kommunen med fördel bör använda som underlag och utgångpunkt för sitt arbete istället för den nu inaktuella prognosen (Demografisk rapport 2016:07). Landstinget vill också uppmärksamma kommunen på att det regionala bostadsbehovet har uppdaterats, och vill här hänvisa kommunen till rapporten Framskrivningar av befolkning och sysselsättning i östra Mellansverige (2017:2) och utställningsförslaget av RUFS 2050. Analys I den analys kommunen presenterar av sina förutsättningar redovisas dessa på en övergripande kommunavgränsad nivå. Landstinget vill här lyfta att bostadsmarknaden både är mer lokal och mer regional än vad som framgår i beskrivningen. Det skulle därför vara lämpligt att addera både ett mer lokalt perspektiv, med beskrivningar av bostadsbestånd och demografiska förutsättningar på områdesnivå, och ett mer regionalt perspektiv eftersom människor rör sig över kommungränser. Landstinget vill uppmuntra kommunen att i analysen utveckla beskrivningen av situationen för särskilda grupper och personer med svag ställning på bostadsmarknaden, då deras situation ofta är särskilt bekymmersam. Mål och insatser Landstinget står i huvudsak bakom kommunens mål men noterar att de är mycket övergripande till sin karaktär vilket kan påverka genomförbarheten och möjligheten till uppföljning. Kopplingen mellan analys och mål kan med fördel stärkas. Identifierade brister på små lägenheter och lägenheter i kommunens tätorter adresseras exempelvis inte tydligt i målen. Därigenom kan planen också bli mer vägledande i den rumsliga planeringen. Det är positivt att kommunen inkluderar vissa särskilda grupper så som äldre, personer med funktionsvariationer, ensamkommande barn och nyanlända i målen. Med tanke på kommunens ansvar att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder kan även andra grupper

3 (3) FÖRSLAG TILL YTTRANDE 2018-01-16 TRN 2017-0144 behöva inkluderas exempelvis ekonomiskt svaga hushåll, studenter och personer i behov av skyddat boende. Det är även positivt att kommunen avser att göra en uppdatering av riktlinjerna varje år och utifrån det prioritera pågående planarbeten utifrån riktlinjerna. Kommunen kan med fördel gärna beskriva hur den kommunala samverkan ser ut i bostadsförsörjningsfrågan för att underlätta måluppfyllelse och uppföljning.

Från: Catrine Westerman Till: Marita Johansson Modigh Ärende: VB: Remiss Riktlinjer för bostadsförsörjning Vallentuna kommun Datum: den 30 november 2017 13:06:13 Bilagor: Remisshandling Riktlinjer bostadsförsörjning Vallentuna oktober 2017.pdf Från: Daniel Jarl [mailto:daniel.jarl@vallentuna.se] Skickat: den 29 november 2017 17:02 Till: Registrator SF <registrator.sf@vallentuna.se>; stockholm@lansstyrelsen.se; TRF Funk Registrator <registrator.trf@sll.se> Kopia: 'Henrik.Weston@lansstyrelsen.se' <Henrik.Weston@lansstyrelsen.se>; Dan Gustafsson <dan.gustafsson@vallentuna.se>; Registrator SBF <registrator.sbf@vallentuna.se> Ämne: Remiss Riktlinjer för bostadsförsörjning Vallentuna kommun Hej! Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott i Vallentuna beslutade 2017-11-28 att remittera Vallentuna kommuns förslag till riktlinjer för bostadsförsörjning daterad oktober 2017 till länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms läns landsting och Socialnämnden. Bifogar förslag till Riktlinjer för bostadsförsörjning. Eventuella synpunkter bör lämnas senast 2018-02-01 och skriftligen till: sbf@vallentuna.se Märk gärna i ärenderad Riktlinjer bostadsförsörjning KS 2017.444 Vid eventuella frågor kontakta gärna undertecknad. Daniel Jarl Översiktsplanerare Tfn: 08-587 850 39 daniel.jarl@vallentuna.se Samhällsbyggnadsförvaltningen Tuna torg 1, 186 86 Vallentuna Vxl: 08-587 850 00, fax: 08-587 850 88 kommun@vallentuna.se Vallentuna kommun www.vallentuna.se

OKTOBER 2017 DIARIENUMMER 2017-06-13 R I KTLINJER För bostadsförsörjning Vallentuna kommun Remisshandling oktober 2017 Antagen av Kommunfullmäktige 20xx-xx-xx

Riktlinjer för bostadsförsörjning Innehåll 1. Om riktlinjerna... 3 2. Förutsättningar... 4 2.1 Nationella mål... 4 2.2 Stockholmregionen... 5 2.3 Vallentuna kommun... 6 3. Mål och insatser... 10 3.1 Mål... 10 3.2 Insatser... 10 TFN:

1. Om riktlinjerna Vallentuna kommuns bostadsförsörjningsansvar omfattar alla invånare i kommunen. Vallentuna kommun ansvarar också för att det finns boende för de nyanlända med uppehållstillstånd som anvisas till kommunen. Enligt lagen om bostadsförsörjningsansvar (2000:1383) ska kommunen anta riktlinjer för bostadsförsörjningen under varje mandatperiod. Syftet med riktlinjerna är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Vallentuna kommuns riktlinjer för bostadsförsörjningen innehåller: kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, hur kommunen tar hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Riktlinjerna grundas på en analys av: den demografiska utvecklingen efterfrågan på bostäder bostadsbehovet för särskilda grupper marknadsförutsättningarna. 3

2. Förutsättningar 2.1 Nationella mål Det nationella målet för boende och byggande är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas, Regeringen (Mål för boende och byggande). Det nationella målet för bostadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven, Regeringen (Mål för boende och byggande). Det finns även andra nationella mål som har relevans för bostadsförsörjningen t.ex. miljömål och folkhälsomål och perspektiv som barn- och jämställdhetsperspektiv. Utöver nationella mål finns regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen i Vallentuna kommun. Dessa redovisas nedan. 4

2.2 Stockholmregionen I stockholmsregionen bor ca 2,2 miljoner människor. Stockholms läns landsting tar årligen fram befolkningsprognoser för länet med i huvudsak i 10-års perspektiv. Utgångspunkt för den regionala prognosen är Statistiska central byråns (SCB) nationella prognos. I prognos 2016-2025 beräknas folkmängden i länet att öka årligen i genomsnitt med knappt 38 000 personer. Landstinget uppmärksammar särskilt bl.a. Födelsenettots betydelse för befolkningstillväxten Länet kommer även fortsättningsvis att ha ett flyttningsnetto gentemot övriga Sverige Fortsatt hög invandring Den demografiska försörjningskvoten ökar En central utmaning i pågående arbete med regional utvecklingsplan (RUFS 2050) är att möjliggöra fortsatt befolkningstillväxt i regionen. 2012 gjorde landstinget en regional bedömning av det demografiska bostadsbehovet. Behovet av nya bostäder uppgår till minst 9000 och upp till 16000 nya bostäder per år fram till 2030. Utifrån den regionala bedömningen av behovet av nya bostäder fram till 2030 förutsätts 350-400 nya bostäder per år tillkomma i Vallentuna kommun. Varje år skickar Boverket ut en bostadsmarknadsenkät till landets kommuner. Syftet med enkäten är att få en överblick över den aktuella situationen på bostadsmarknaden, följa utvecklingen över tid samt att bidra med ett underlag för bedömningar av kommande utveckling I enkäten för 2017 bedömde samtliga kommuner i Stockholms län ett bostadsunderskott. För nordostsektorn (Vallentuna, Österåker, Norrtälje, Danderyd, Vaxholm och Täby) finns ett samarbete och gemensam vision och överenskommelse om 100 000 nya invånare i en god och varierad livsmiljö i hela nordost och hur kommunerna gemensamt och var och en för sig - tar sitt ansvar för tillväxten och vilka insatser detta kräver från andra ansvariga aktörer. Under 2014 tecknade Knivsta kommun, Sigtuna kommun, Upplands Väsby kommun, Vallentuna kommun, Swedavia och Stockholm Arlanda airport en gemensam avsiktsförklaring för att utveckla Arlandaregionen. Kommunerna inom Arlandaregionen planerar för att tillsammans ha 175 000 invånare år 2030. Det innebär att 22 000 nya bostäder behöver byggas. Olika typer av bostäder samt ännu tätare bostadsområden blir viktigt. Det är också viktigt att en utbyggnad av vägar och kollektivtrafik samordnas med bostadsbyggandet. Inom ramen för Sverigeförhandlingen under 2017 har staten, Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Huddinge kommun, Vallentuna kommun, Österåker kommun, Täby kommun samt Solna stad kommit överens om bostadsåtaganden och kostnadsfördelning av ett antal framtida infrastruktursatsningar. En av dessa satsningar är en förlängning av Roslagsbanan från universitetet till T-centralen via Odenplan. Som en del av överenskommelsen har kommunen åtagit sig att det ska byggas 5650 nya stationsnära bostäder inom kommunen fram till och med 2035. 5

2.3 Vallentuna kommun Vallentuna kommun har sedan millenniumskiftet haft en genomsnittlig befolkningsökning på 1,7 %. År 2016 uppgick befolkningen i Vallentuna kommun till 32 785 personer. Vallentunas befolkning beräknas öka med ca 7 000 personer (ca 20 %) till 2027 enligt kommunens befolkningsprognos 2017-2027. Befolkningstillväxtens takt beräknas i huvudsak efter det prognostiserade bostadsbyggandet i kommunen. Befolkningsstruktur 2017 i jämförelse med 2027: Kommunen har en ung befolkning trots att många unga vuxna flyttar från kommunen då många av de som flyttar till kommunen är par i familjebildande ålder. Vallentuna hade som kommun Sveriges femte lägsta medelålder på 38,2 år (SCB, 2014). Att många unga vuxna flyttar från kommunen antas till viss del bero på det befintliga bostadsbeståndet. Efterfrågan från unga vuxna på centralt belägna lägenheter i mindre storlekar finns påvisar ett antal nybyggnadsprojekt på senare år. I Vallentuna råder det dessutom ett underskott för bostäder för nyanlända, särskilt boende för äldre och för personer med funktionsnedsättning. Den vanligaste hushållstypen i Vallentuna är sammanboende med barn. Drygt 25 % av hushållen 2015 var ensamstående utan barn av totalt drygt 12000 hushåll. 6

Hushållstyp i Vallentuna 2015 övriga hushåll med barn 25+ år övriga hushåll med barn 0-24 år övriga hushåll utan barn sammanboende med barn 25+ år sammanboende med barn 0-24 år sammanboende utan barn ensamstående med barn 25+ år ensamstående med barn 0-24 år ensamstående utan barn 0 1000 2000 3000 4000 5000 Enligt uppgifter från SCB fanns det år 2015 totalt ca 12 500 bostäder varav ca 65 % utgjordes av småhus och ca 35 % av lägenheter i flerbostadshus. Det årliga bostadstillskottet sedan år 1990 har i genomsnitt varit ca 160 nya bostäder per år. Sedan år 1990 har andelen lägenheter i flerbostadshus av det totala bostadsbeståndet ökat med ca 3 % i förhållande till småhus. Från millenniumskiftet har ca 80 % av de nya bostäderna tillkommit i kommunens tätorter och ca 20 % på landsbygden (uppgifter saknas från 1900-talet). Den vanligast förekommande bostadsarean för lägenheter i flerbostadshus är mellan 71-80 kvm. Knappt 70 % av lägenhetsbeståndet har en bostadsarea större än 60 kvm. 1200 Lägenheters bostadsarea i flerbostadshus i Vallentuna 2015 1000 800 600 400 200 0 7

Ca 70 % av småhusbeståndet har en bostadsarea mellan 90-160 kvm. Omkring 120 kvm är den vanligaste förekommande bostadsarean för småhus i kommunen. Ca 85 % av det totala bostadsbeståndet i Vallentuna har en bostadsarea större än 60 kvm. 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Bostadsarean för bostäder i Vallentuna 2015 Den vanligaste upplåtelseformen i kommunen är äganderätt som endast år 2017 förekommer i småhus. Av det totala bostadsbeståndet 2015 utgjorde ca 34 % av bostadsrätter medan ca 7 % av bostäderna utgjordes av hyresrätter inklusive bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder enligt SCB. Andelen hyresrätter är totalt ca 4 % exklusive ovan nämnda specialbostäder. Upplåtelseform Vallentuna 2015 Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt 8

Sammantaget så upplever Vallentuna kommun i likhet med övriga kommuner i Stockholmsregionen ett stort tryck på bostadsmarknaden. Det finns en stor efterfrågan på att bo i Vallentuna kommun. Efterfrågan på bostäder gäller alla bostadstyper- och storlekar i synnerhet i kommunens tätorter. Det råder brist på bostäder inom många grupper. Med utgångspunkt från det befintliga bostadsbeståndet och den demografiska utvecklingen i kommunen bedöms behovet vara som störst av små hyres- och bostadsrätter. 9

3. Mål och insatser 3.1 Mål Vallentuna kommun ska aktivt verka för ett hållbart bostadsbyggande med en inriktning att det tillkommer 9000 nya bostäder inom perioden 2018-2040 som bidrar till en variation av bostäder avseende läge, utförande och storlek. För att precisera och styra arbetet med utgångspunkt från det övergripande målet och utifrån aktuellt behov ska Vallentuna kommun aktivt: Verka för att det byggs minst 400 bostäder per år Verka för en årlig nyproduktion av bostäder med variation av såväl bostadstyper- och storlekar samt upplåtelseformer i kommunen i stort Verka för att det i samband med nyproduktion av bostäder finns hållbara system för kommunikation, energi, vatten, avlopp och avfallshantering. Möta behov av särskilda bostäder för äldre och för personer med funktionsnedsättning Möta behov av bostäder för ensamkommande barn och nyanlända. Vallentuna kommuns långsiktiga mål innebär en bostadsutveckling som i omfattning motsvarar kommunens regionala åtaganden, i ett hållbart samhälle där människor kan mötas, vara aktiva och trivas oavsett ålder, kön, etnicitet eller funktionshinder. I Vallentuna ska det finnas en mångfald av boendemiljöer från stad till boende på landet. Inom kommunens olika delar ska det finnas en variation av bostadstyper och upplåtelseformer. Oavsett fas i livet och familjeförhållanden ska man kunna hitta en bostad i Vallentuna som är lagom stor. 3.2 Insatser Vallentuna kommuns planering för bostadsförsörjning utgår från kommunens mål för bostadsutvecklingen som fastställs i kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen. Kommunens översiktsplan visar var bostadsutvecklingen ska tillkomma. När den ska tillkomma tar kommunen ställning till årligen i en bostadsbyggnadsprognos. I prognosen behandlas pågående och kommande utbyggnads- och planeringsprojekt för bostäder som omfattas av en ny eller ändrad detaljplan. Kommunen beslutar även varje år, parallellt med bostadsbyggnadsprognosen, om en lokalresursplan där planering för äldreboende, gruppboende och korttidshem ingår. Utöver detta har kommunen en särskild verksamhetsplanering för att tillgodose boendelösningar för nyanlända respektive ensamkommande barn. För personer som av sociala eller av andra skäl är akut bostadslösa finns möjlighet att ansöka om tillfälligt boende hos socialförvaltningen, som prövas individuellt. 10

Planeringsberedskap Vallentuna kommun ska ha en god planeringsberedskap. Det innebär en organisation som kan tillgodose kommunens mål för bostadsutvecklingen i stort. En aktuell översiktsplan, aktuella riktlinjer för bostadsförsörjning och för markanvisningar, fastställda detaljplaner med byggrätter möjliga att nyttja som motsvarar den årliga bostadsutbyggnadstakten (400) omfattande flera marknader i kommunen inklusive åtagande inom Sverigeförhandlingen (300) och en planeringsbuffert om minst 20 % mot bakgrund av risker med påverkan på tidplaner. Aktualitetsprövning Aktualitetsprövning av kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning ska göras årligen i samband med framtagande av ny bostadsbyggnadsprognos. Det innebär att bostadsbyggnadsprognosen ska redovisa: Uppföljning av bostadsbyggandet och utveckling av bostadsbeståndet Uppföljning av insatser för att nå uppsatta mål Eventuella förändringar av relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen Eventuella större förändringar i marknadsförutsättningarna, efterfrågan på bostäder och den demografiska utvecklingen. Därtill ska kommunens lokalresursplan redovisa: Förändringar i behovet av äldreboende, gruppboende och korttidshem. Planprioritering Prioritering av kommande detaljplanearbeten för bostäder ska omprövas varje år i samband med ställningstagande av ny bostadsbyggnadsprognos. Det innebär att kommunfullmäktige, och kommunstyrelsens som beredande politisk nämnd, prioriterar kommande planarbeten för bostäder utifrån uppsatta mål med ett aktuellt kunskapsunderlag om behov och efterfrågan. Tillfälliga boenden I markanvisningsavtal ska det säkerställas att kommunen har rätt att få köpa eller hyra lägenheter för kommunens behov av att erbjuda tillfälliga boenden. I samband med upprättande av exploateringsavtal ska vid behov dialog föras om kommunens möjlighet att få köpa eller hyra lägenheter för kommunens behov av att erbjuda tillfälliga boenden. Det innebär att utbudet av tillfälliga boenden ständigt ska förnyas utifrån behoven. 11