Bara om det är lönsamt - Fastighetsutveckling och hållbar finansiering. Moderator: Sören Andersson, hållbarhetsexpert



Relevanta dokument
Dag 2 (2 april 2014): Bara om det är lönsamt - Fastighetsutveckling och hållbar finansiering. Moderation:

Bara om det är lönsamt - Fastighetsutveckling och hållbar finansiering Moderator: Sören Andersson, hållbarhetsrådgivare

Seminarium om Byggemenskaper Anders Svensson Byggemenskaper 1

Det är inte varje dag du blir inbjuden till en revolution.

Studieresa Byggemenskaper Tyskland

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

Miljö- och hållbarhetsarbete i fastighetsbranschen

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Cefur & Cradle to Cradle - totalt giftfria förskolor (?) -

IQ Samhällsbyggnad - föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Hållbart Samhällsbyggande 17 november 2015 Eva Schelin, VD

Byggemenskaper ett växande fenomen i Sverige

BYGGEMENSKAPER som verktyg för ett bättre stadsbyggande

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

Lönsam energieffektivisering 2015

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Anna Graaf. Hållbart samhällsbyggande är en god affär. Förväntan på bolag har förändrats. Shared value. Shareholder value. Frukost CMB

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( )

INNEHÅLL VARNHEM EKOBYN. INTRODUKTION - sammanfattning. Klimatförändringar. Funktioner. Projektmål. Ekoby - vad och varför?

GRÖN FINANSIERING OCH HÅLLBAR STADSUTVECKLING I NYA KIRUNA

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

Uppdrag till miljö- och kulturmyndigheter om samverkan för att främja en hållbar stadsutveckling

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

KTH Stadsbyggnadsakademin. Program hösten okt: Vilken stad vill vi ha 2030? 8 dec: Res Publica i Stockholm Riktade halvdagsseminarier,

"VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR"

Mer än 30 arkitekter, konsulter, entreprenörer och beställare från Stockholm, Helsingborg, Växjö, Göteborg och Malmö var intresserade.

Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland!

JPI Urban europe and Innovation Call - Making Cities Work

VARMT VÄLKOMMEN TILL SEMINARIUM VÄRDESKAPANDE FÖRHANDLINGAR

Koncept Arkitektur och Energi. Göteborg 2015, 17-18/11

Kommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Indikatorer Hållbart resande. Henrik Markhede

Program Registrering/Kaffe, nätverkande

VÄLKOMMEN TILL PROGRAMÖVERSIKT

Energieffektivisering i miljonprogram

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv

Grönt Byggindex Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, Publik information

Vi gör fastigheter mer attraktiva. Thomas Almesjö, VD Redeye Technology Seminar, Stockholm, 23 November 2017

Seminarium om energieffektivt byggande. Skövde

Maximal Access on Minimal Structures

Stadsomvandlingen som skapar den hållbara staden - den smarta staden

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Smart City Göteborg. Hållbar och innovativ stadsutveckling. SP-dagen, Stockholm, 15 april 2015 Maja Högvik, Stadsledningskontoret, Göteborgs Stad

UTLYSNING AAR 14: Hållbar stad

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad

Steget mot framtiden. Synergi i optimalt energiutnyttjande. Fueltech

10 utmaningar för en hållbar stad -om de tekniska systemens betydelse för hållbar stadsutveckling

fastighetsbranschens ENERGIDAG

PROGRAM MILJÖBYGGNADSDAGEN APRIL, STOCKHOLM

Kommunernas utmaningar i stadsutvecklingen Byggemenskaper, Stockholm 28 januari 2015

studenter, anställda Teknik, samhällsvetenskap, humaniora, medicin, utbildningsvetenskap och tvärvetenskap Deltar i det nationella

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

ECOEKONOMI tjäna pengar OCH rädda världen

Stöd och finansiering inom hållbar stadsutveckling. Energimyndigheten Plattform för hållbar stadsutveckling

Byggrupper - nya bostadsformer för en blandad och miljösmart stad Delrapport

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

1

a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter

Framtidens goda stad. Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser - Sveriges utveckling utifrån ett stad- och landperspektiv

BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018

Värdeskapande stadsutveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 8-9 maj 2012

Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet. Konferens november 2014

KVALITETSMÄSSAN DEN NOVEMBER 2019 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tövädret 5

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Hållbara städer med fokus på transporter, boende och grönområden

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

STUDIEBESÖK PÅ TORSPLAN 2! Ett av världens mest hållbara handels- och kontorhus, certifieriat som Outstanding.

Vi ses på Urbant Forum

ANSVARSFULL ARKITEKTUR

@fores_sverige #fores

Urban Transition Forum 19 september 2013

Välkommen till en fullmatad dag med massor med inspiration och kunskap från beställarnätverken BeBo och Belok!

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20

Hur kan forskningen bidra till hållbara städer?

SP Zero Emission Buildings. Kristina Mjörnell, Energiteknik

V /3 30/3 31/3 1/4 2/4. Energiförsörjning och Energianvändning, Energidirektivet Passivhusteknik 0K, ~ kr. Eje Sandberg, ATON

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden

RAFT. Forum för. m för KRAFT KRAFT STRATEGIKONFERENS MED KRAFT ATT FÖRÄNDRA VÄRLDEN. Måndag 13 maj kl Tisdag 14 maj kl

International Passive House Association

Nu kan alla låna grönt! Vår gemensamma satsning på ett mer hållbart samhälle

Våra viktigaste tips

Hållbara Järva! Lisa Enarsson, projektledare. The Capital of Scandinavia

Säker digital kommunikation Inbjudan till informationsmöte 12 december 2017

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor


Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun

Bygga boplats tillsammans Josephine Nellerup & Joachim Widerstedt

Ekosystemtjänster i samhällsplaneringen

Vinnovas arbetssätt. Tre roller. Sveriges innovationsmyndighet. Om Vinnova. Innovationer uppstår ofta i samverkan vi ger förutsättningarna

Midroc Property Development AB. Inte som alla andra!

Framtidens hållbara städer Sveriges Energiting 2011

Skapa affärsnytta med Agenda 2030

Och hur ska det gå till då?

Intresset för hållbara och smarta städer fortsätter att växa

SPs Samhällsbyggnadsdag. Smart Housing Småland bostäder per år? Per-Erik Eriksson, SP Trä Processledare Smart Housing Småland

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken?

Transkript:

PROGRAMÖVERSIKT DAG 1 (1 april 2014): 1. Pre-Conference briefing för utvalda aktörer och officiell invigning av konferens och utställning 2. Hållbar stadsplanering för ett sundare samhälle ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Moderator: Pontus Hedin, journalist miljörapporten DAG 2 (2 april 2014): Bara om det är lönsamt - Fastighetsutveckling och hållbar finansiering. Moderator: Sören Andersson, hållbarhetsexpert DAG 3 (3 april 2013): Arkitektur och Forskning: framtidens stadsbyggnad och byggande. Moderator: Dan Hallemar, Arkitekt DAG 4 (4 april 2014): Grönt boende: framtidens byggmaterial. Moderator: Prof. Örjan Wikforss PROGRAM DAG 1 (1 april 2014) 1. Pre-Conference briefing för utvalda aktörer och officiell invigning av konferens och utställning Dr. Thomas Henzschel, Tyska Ambassaden i Stockholm 09.30-09.38 Välkomsttal Sten Nordin, Stockholms finansborgarråd 09.40-10.15 Öppningssamtal: 10.15 10.45 Öppningstal: Hans Hegner, Chef för området hållbart byggande inom miljödepartement Tyskland. Vallhallavägen 185 Box 27104 SE-102 52 Stockholm Telefon +46-8-665 18 00 Telefax +46-8-665 18 04 info@handelskammaren.se www.handelskammer.se

Vilken betydelse har hållbart byggande i Tyskland i samband med den omfattande energiomställningen (Energiewende) ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. 10.45 11.15 Kaffe och mingel 2. Hållbar stadsplanering för ett sundare samhälle ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Moderator: Pontus Herin, Journalist Miljörapporten 11.15 11.30 Pontus Herin, moderator: Introduktion till dagens tema 11.30 12.20 Key note talare: Uli Hellweg, VD för IBA Hamburg, 12.20 12.45 Case 1) Förnybara Wilhelmsburg En blåkopia för en miljövänlig stadsutveckling. 12.45 13.15 Case 2) Krister Lindstedt, White Architects, ansvarig för Kiruna projektet Kiruna remake Hållbar flytt av en stad 13.15 14.10 Lunch (seminariet inluderar ej lunch) 14.10 14.45 Case 3) Göran Cars, Professor för området urbana och regionala studier vid institutionen för samhällsplanering och miljö vid Stockholms Kungliga Tekniska Högskolan; projektledare för ombyggnationen av Kiruna Kiruna en stad i omvandling En kort introduktion varför man flyttar staden Kiruna. En beskrivning av planeringsprocessen och kollaborationen mellan olika offentliga och privata intressenter. En diskussion om de utmaningar och möjligheter som uppstår när ett nytt stadcentrum skapas dvs. hur förväntningar på miljö, den sociala och ekonomiska hållbarheten kan uppnås.

Referensprojekt: Staden Kiruna 14.45 15.15 Case 4) Simone Kreutzer (svensk passivhusexpert), Realisation av passivhus i Sverige Referensprojekt: Passivhus tennishallen Södra Climate Arena i Växjö, passivhus förskola och skola: Skogslunden i Åkersberga och Knivsta skola Prof. Dr. Wolfgang Feist, Innsbruck, Energi och ekologi (ekologisk hållbarhet) 15.15 15.45 Case 5) Maria Baldin, Siemens Sverige Hållbarhet genererar affärer Megatrender demografisk förändring, urbanisering, klimatförändring och globalisering- påverkar och formar liv och ekonomier världen över. Dessa avgörande förändringar formar våra verksamheter genom att skapa nya marknader och öppnar upp för nya värdefulla möjligheter. Emellertid hyser de också signifikanta risker som måste hanteras varsamt. Enbart ett företag som är värdebaserat, miljömedvetet och som är engagerad att följa principerna för de nya förutsättningarna kan minimera riskerna och bemästra utmaningarna för att optimalt utnyttja de växande möjligheterna till dess intressenter. Vi på Siemens pratar inte bara om hållbarhet. Vi har gjort de här tre områdena av hållbar utveckling- miljö, verksamhet och samhälle- till en hörnsten för alla våra aktiviteter. Vi är positiva till att hållbarhet genererar affärer. 15.45 16.00 Paneldebatt: Joachim Granit, Stockholm on the move

Uli Hellweg, IBA Hamburg, Key note talare Maria Baldin, Siemens Sweden Krister Lindstedt, White Architects Ingmarie Ahlberg, Norra Djurgårdsstaden 16.00 16.15 Pontus Herin, moderator: Sammanfattning av dagen Dag 2 (2 april 2014) Bara om det är lönsamt : Fastighetsutveckling och hållbar finansiering. Moderator: Sören Andersson 09.30 09.30 Sören Andersson, moderator: Introduktion till dagens tema 09.40 10.30 Anna Denell, Vasakronan 10.30 11.10 Case 1) Kerstin Kiehl, KfW Kommunal- och privatbank/ kreditinstitut Presentation av det tyska KFW-programmet 11.10 11.30 Case 1.2) Sven Ljung, Byggnads 11.30 11.50 Kaffe och mingel Hur kan Sverige ta tillvara på erfarenheter från Tyskland för att finansiera nödvändiga energieffektiviseringar av bostäder? Sverige står inför stora utmaningar för att nå EUs och Riksdagens miljömål. 40 000-50 000 bostäder behöver upprustas och energieffektiviseras varje år. Byggnads har tagit fram en rapport om dessa utmaningar och hur vi i Sverige kan ta tillvara på de tyska erfarenheterna av energisparlån via KfW- programmet. 11.50 12.05 Case 2.1) Cord Soehlke, Staden Tübingen och Staffan Schartner, Föreningen Byggemenskaper, Stadsbyggnad med privata byggemenskaper- Tübingens strategi av stadsutvecklingen I nästan 20 år har staden Tübingen byggt om tidigare industriella

och militära hus till kvarter med social och etnisk mångfald. Förutom staden själv är huvudaktören för stadsutvecklingen privat ägda Byggemenskaper: de producerar en social diversifikation, är låga i kostnaderna och kombinerar arkitektoniska krav med estetik och invånarnas mångfald. Baserat på erfarenheterna från städerna Tübingen och Freiburg, går det att hävda att Byggemenskaper i den tyska stadsutvecklingen får en allt större roll. Den här trenden kan vara den avgörande faktor som gör att byggandet i stadscentrumen kan fortsätta vara prismässigt överkomliga och samtidigt innovativa, hållbara och kompatibla med stadsmiljön. Referensprojekt: The French quarter, Loretto-Areal, Mühlenviertel, Alte Weberei, Alexanderpark 12.05 12.20 Case 2.2) Staffan Schartner, omniplan och Föreningen för Byggemenskaper Vem ska bygga Sverige? (och vad kan vi lära oss från Tyskland?) Som I många andra områden, Sverige gick längre fram än de flesta andra länderna att omstrukturera byggnadssektorn. För mer än 50 år, den byggande industrin som har sina rötter i infrastrukturprojekter, dominerade bostadssektorn i Sverige. Dagsläget är att det finns för mindre bostäder i de växande områdena, höga konstruktionskostnader och marginaler för den investerande industrin. Dessutom blir kvalitén, mångfalden och arkitekturen av de nya bostäderna kritiserade. Regeringens väg framstår att vidare industrialisera bostadssektorn som redan är

mycket industrialiserad. Centrala frågor: Hur kan man hitta ett alternativ till den stora och begränsade gruppen av investerarna? Vad måste ändras för att skapa ny plats för andra? Vad kan Sverige lära sig av andra länder som till exempel Tyskland.? Referensprojekter: Tübingen s sätt att hantera det interna utvecklingen (Alte Weberei, Französiches Viertel), framtidsprojekter i Göteborg, i Gråberget och i Högsbo, LinköpingsBo 2016 / Vallastaden, Casablanca (också Linköping), Karlskrona Seniorhusförening, 12.20 12.40 Case 3) Czyborra, Arkitektur Büro Kaden Klingbeil Berlin Ett hus som inte borde finnas - Hållbarhet för alla 12.40-13.30 Lunch och mingel 13.30 13.50 Case 4) Thomas Patzak, ebm Papst, Tysklands mest hållbara företag 2013 Vem vill betala för att göra en vägg tunnare? Vem vill betala för att slippa göra den tjockare? Temat är drivkrafter för varför vi (byggbranschen) för några år sedan inte ville betala för att göra väggar tunnare och varför vi idag gärna betalar för att slippa göra dem tjockare. Referensprojekter: - Västermalmsstrand på Västra Kungsholmen i Stockholm, där Skanska färdigställer tre kvarter bostadsrättslägenheter byggda med lågenergiteknik. Samtliga har väggar och tak isolerade med Kingspan Therma, vilket bland annat sparade 100mm vägg och förenklade mycket aannat också. - lågkostnads-ungdomsbostäder från Connovate i Danmark, med prefabväggar isolerade med Kooltherm och u-värden under

0,09W/m2K - 13.50 14.15 Case 5) Kristoffer Lüthi, Vice VD Ekobanken Hållbart byggande behöver hållbara finansieringslösningar. Ekobanken är en transparent bank som öppet redovisar all utlåning till företag. Det innebär att den som lånar i banken får sitt företag presenterat och den som har sina pengar i banken får veta vad de används till. De pengar som banken förvaltar lånas ut till företag som skapar hållbara och långsiktiga värden. I denna utlåning ingår finansiering av hållbart byggande och förnybar energi. Referensprojekt: Ekobanken har alltsedan starten för 15 år sedan finansierat hållbara byggprojekt av olika slag. Det har rört sig om förskolor, skolor, gruppbostäder, ekobyar, radhus och flerfamiljshus som kommer att lyftas fram i presentationen. 14.15 15.00 Paneldebatt: Byggkostnader under 20 000 Sek per m2 är det genomförbart och lönsamt? Sven Ljung, Byggnads Staffan Schartner, Föreningen Byggemenskaper Thomas Patzek, ebm Papst Kristoffer Lüthi, Ekobanken 15.00-15.15 Sören Andersson, moderator: Sammanfattning av dagen

Dag 3 (3 april 2013) Arkitektur och forskning: framtidens stadsplanering och byggande. Moderator: Dan Hallemar, arkitekt 09.30-09.40 Dan Hallemar, moderator: Introduktion till dagens tema 09.40 10.30 Key note talare: Gerhard Hausladen, tysk arkitekt och vinnare av årets bayerska arkitekturpris (2013) Integrerad planering och byggande - vart står vi? Integrerade planeringstrategier för att främja ett energieffektivt och hållbart byggande Exergi - strategier för den optimala användningen av energier med olika värden Byggnader som energiförbrukare och potentiell energibesparare i linje med deras integration av förnybar energi till de existerande elnäten genom sol- och vindenergi Kommunal energihantering Referensprojekt: - kommunal energihantering av delstaten Bayern, - Ordinariat München, Kapellenstraße, - Kontorsbyggnad av Ingenieurbüro Hausladen GmbH 10.30 11.00 Case 1) Stellan Fryxell, Tengbom Tänka om städer Idag, mer än världens halva befolkning bor I städer som täcker bara rund 3 % av världens lantliga yta. Samtidigt förbrukar städerna 75 % av världens energi och utstötar 80 % av världens karbon dioxid emissionen. Det krävs att tänka om städerna och förbättra resurseffektiviteten i städer. Fokusen skulle ligga på planering och skapelsen av nya områden som är socialt och ekonomiskt attraktiva. Ett viktigt ämne är dessutom energieffektiva system.

Rapporten Rethink Cities presenterar en urban toolbox approach. Referensprojekter: Hammarby Sjöstad (Stockholm), Wuxi Sino-Swedish EcoCity (Wuxi, China), The International Federation of Consulting Engineers (FIDIC s) och rapporten av The Swedish Federation of Consulting Engineers and Architects Rethink Cities 11.00 11.30 Kaffe och mingel 11.30 11.50 Case 2) Prof. Dr. sc. techn. Michael Schlaich, TU Berlin 11.50 12.10 Case 3) Marja Lundgren, White arkitekter, kunskapsledare Miljö Hur möter vi framtidens utmaningar? White rustar för framtiden - Presentation av Whites kunskapsstrategi; FoU program, nätverksbaserad kunskapsutveckling, finansiering och praktiknära forskningsstrategi, inkl. forskningskavalkad med Marja Lundgren, Forskningskoordinator och Elise Grosse. 12.10 12.30 Case 4) Prof Achim Menges, Universität Stuttgart Institut (ICD), (Forskningspavillon Stuttgart) Förbättra materialprestandan genom konstruktionsberäkning och digital framställning Presentationen kommer att introducera möjligheten till att förbättra prestandan av material och effektiviseringen av resurser genom konstruktionsberäkning och digital framställning i arkitektur. Tillsammans med en rad olika forskningsprojekt och demonstrationsbyggnader utreds hur nya integrerade teknologier av designprogramvaran och produktionshårdvaran tillåter att

återupptäcka, eller till och med, tvingar en att helt tänka om gällande uppfattningen av materialprestanda, eftersom det relaterar till hållbar arkitektur. Referensprojekt: Forskningsprojekt från institutionen för Computational Design, Universitetet i Stuttgart, Tyskland 12.30 13.30 Lunch och mingel 13.30 13.50 Case 5) Prof. Dr. Jan Knippers, Institut för bärande konstruktion och konstruktiv design, Stuttgart Från naturen till tillverkning: De biometriska designprinciperna för lätta konstruktioner Naturliga strukturer är flersiktiga och fintrimmade med olika kombinationer av ett fåtal grundläggande komponenter och kännetecknar flertalet nätverksfunktioner. Än så länge har dess designprinciper virtuellt inte använts arkitektoniskt. Frågan är, ifall beräkning av design och tillverkning fungerar som nya medel för att överföra den morfologiska formen och funktionsprinciperna av naturen till husbyggnader. Det här kan leda till funktionella och ekologiskt effektiva strukturer långt bortom existerande typer av byggnadskonstruktioner. Referensprojekt: EXPO Boulevard, EXPO 2010, Shanghai, China. Thematic Pavilion, EXPO 2012, Yeosu, South Korea Bao An International Airport, Shenzhen, China ICD/ITKE Research Pavilion 2012 and 2013, Stuttgart, Germany 13.50 14.10 Case 6) Tobias Olsson, arkitekturpolitisk chef på Sveriges Arkitekter Så ökar vi det hållbara stadsbyggandet!

En byggnads energiprestanda och dess klimatskal har diskuterats länge, med ett fokus på inomhusmiljön. Nu är det dags att på allvar ge oss på även utomhusmiljön hur kan arkiteturen bidra till att ge tillbaka till platsen? Att producera ekosystemtjänster (energiutvinning, odling, dagvatten mm) i kombinationen med att minska oönskade inslag i stadslandskapet (buller, partiklar, otrygghet mm) är ett måste för det hållbara stadsbyggandet. 14.10 15.00 Paneldebatt: Marja Lundgren, White Architekter Gerhard Hausladen, key note talare Tobias Olsson, arkitekturpolitisk chef på Sveriges Arkitekter Stellan Fryxell, Tengbom Representant av GULD-Partner 15.00 15.15 Dan Hallemar, moderator: Sammanfattning av dagen Dag 4 (4 april 2014) Grönt boende: Framtidens byggmaterial Moderator: Prof. Örjan Wikforss 09.30-09.40 Prof. Örjan Wikforss, moderator: Introduktion till dagens tema 09.40 10.30 Key note talare: Dr. Ing. Bastian Wittstock, Fraunhofer Institutionen för konstruktionsfysik, Avdelning: helhets Certifiering av byggnader 10.30 11.00 Case 1) Prof. Alexander Rudolphi, German Sustainable Building Council GeSBC 11.00 11.10 Kaffe och mingel 11.10 11.45 Innovativ utveckling: Konstruktionsmaterial som bidrar till ett mer hållbart och miljövänligt boende Tre utvalda innovationer: 1. IKEM, Lena Lundberg (10 min), Information om medlemsföretag 2. Magnus Wallin, Kingspan

11.50 12.10 Case 2) Anna Wickman, NCC 12.10 12.40 Case 3) BASF Innovativa byggmaterial: från lab till lansering 12.40 13.00 Inspirerande och innovativa ideér från Tyskland utvalda tyska företag med innovativa ideér: 1. Hans EeK, Sveriges Passivhuscentrum 2. Volker Massmann, Raico Bautechnik ( Energieffektivisering i byggbranschen profilsystemlösningar för skräddarsydda fasader, fönster, dörrar och mer) 13.00 13.15 Lunch och mingel 13.15 14.00 Diskussionsforum på scenen i utställningshallen: Miljöcertifiering av byggnader Prof. Örjan Wikforss, moderator Prof. Alexander Rudolphi, German Sustainable Building Council GeSBC 14.00 14.15 Prof. Örjan Wikforss, moderator: Sammanfattning av dagen