Folkhögskolornas ekonomi 2011
Innehåll Sammanfattning 4 2011 års verksamhet 5 Jämförelse 2009 2011 i fasta priser 6 Undersökningens resultat 8 Antal skolor med över- eller underskott 8 Spridning av resultat 8 Totala intäkter och kostnader 8 Folkhögskoleverksamhet 9 Uppdrags- och projektverksamhet 9 Konferens- och övrig verksamhet 10 Arbetsmarknadsprojekt 10 Intäkts- och kostnadsslag 10 Kostnader per deltagarvecka 10 Kostnader för undervisningspersonal 11 Kostnader per heltidstjänst 11 Undersökningens upplägg 12 Bakgrund och syfte 12 Undersökningens uppbyggnad 12 Bearbetning 14 Tabellförteckning 15 Tabeller 16 Vid alla jämförelser i rapporten är 2009 och 2010 års priser omräknade till 2011 års priser med hjälp av Konsumentprisindex - 1,039 respektive 1,026. Miljoner kronor förkortas till mkr, tusen kronor till tkr. Kronor förkortas genomgående kr. Antalet folkhögskolor var148 år 2009 och 150 från år 2010. Folkhögskolornas ekonomi 2011 3
Sammanfattning Folkhögskolornas intäkter uppgick 2011 till totalt 3,7 miljarder kr - varav för folkhögskoleverksamheten 2,9 miljarder kr eller 79 procent av omsättningen. Intäkterna var lägre än 2010 men högre än 2009. För en enskild folkhögskola ger det ett medelvärde på cirka 24,9 mkr i intäkter. Variationen mellan skolorna är stor - från 9 mkr till 111 mkr. Resultatet visar ett överskott på 216 tkr i snitt per folkhögskola 136 tkr för en landstingsfolkhögskola och 248 tkr för en rörelsefolkhögskola. Jämfört med 2010 är det en förbättring av resultatet för rörelsefolkhögskolorna främst beroende på ökat överskott av arbetsmarknadsprojekt samt konferens och övrig verksamhet. För landstingsfolkhögskolorna är det en försämring av resultatet främst beroende på folkhögskoleverksamhetens ökade underskott. Variationen av resultaten mellan skolorna är stor från ett underskott med 4,5 mkr till ett överskott med 9,5 mkr. 101 skolor visade ett överskott av den totala verksamheten 32 landstings- och 69 rörelsefolkhögskolor. 49 folkhögskolor visade ett underskott 11 landstings- och 38 rörelsefolkhögskolor. Antal skolor med överskott har minskat med nio från föregående år. Folkhögskoleverksamheten visar alla tre åren ett underskott - för rörelsefolkhögskolorna är underskottet mindre än föregående år och för landstingsfolkhögskolorna högre. Kostnaderna för undervisningen har blivit lägre för rörelsefolkhögskolorna och högre för landstingsfolkhögskolorna. Personalkostnaderna utgör ca 63 procent av kostnaderna. Nyckeltal i fasta priser (mkr) 2009 2010 2011 Totala intäkter 3 668 3 761 3 730 varav folkhögskoleverksamhet 2 975 2 956 2 935 Totala kostnader 3 620 3 736 3 698 varav folkhögskoleverksamhet 2 987 3 016 2 994 Totalt resultat 48 25 32 Antal skolor med överskott 104 110 101 Antal skolor med underskott 44 40 49 Medelvärden per folkhögskola (tkr) 2009 2010 2011 Resultat totala verksamheten 323 165 216 Landstingsskolor 92 157 136 Rörelseskolor 415 169 248 Resultat folkhögskoleverksamhet -80-397 -396 Landstingsskolor -116-145 -317 Rörelseskolor -67-498 -427 Folkhögskolornas ekonomi 2011 4
2011 års verksamhet Totala verksamheten Folkhögskolornas totala intäkter uppgick till 3,7 miljarder kr - varav för folkhögskoleverksamheten 2,9 miljarder kr. För en enskild folkhögskola ger det ett medelvärde på cirka 24,9 mkr i totala intäkter. Variationen är stor från 9 mkr till 111 mkr i intäkter. Folkhögskolornas totala kostnader uppgick till 3,7 miljarder kr varav för folkhögskoleverksamheten 3,0 miljarder kr. För en enskild folkhögskola ger det ett medelvärde på cirka 24,7 mkr i kostnader. 101 skolor visar ett överskott 32 landstings- och 69 rörelsefolkhögskolor. 49 folkhögskolor visar ett underskott som resultat av den totala verksamheten 11 landstings- och 38 rörelsefolkhögskolor. Medelvärdet av resultatet för folkhögskolorna visade överskott på 216 tkr per folkhögskola eller 136 tkr för en landstingsfolkhögskola och 248 tkr för en rörelsefolkhögskola. Variationen är stor från ett underskott med 4,5 mkr till ett överskott med 9,5 mkr. Folkhögskoleverksamhet Med folkhögskoleverksamhet avses främst de statsbidragsberättigade långa och korta kurserna. Verksamheten omsätter cirka 2,9 miljarder kr eller 79 procent av folkhögskolornas totala omsättning. Andelen är högre för landstings- än för rörelsefolkhögskolorna 89 procent respektive 74 procent. Bidragsdelen för folkhögskoleverksamheten utgör 2,4 miljarder kr eller 83 procent av omsättningen varav statsbidraget utgör 1,8 miljarder kr. 1,6 miljarder kr av dessa fördelas via Folkbildningsrådet. Deltagarintäkternas del av omsättning i folkhögskoleverksamheten är 15 procent. I genomsnitt gav resultatet av verksamheten ett underskott per skola med 396 tkr eller 427 tkr för rörelse- och 317 tkr för landstingsfolkhögskolorna. Totalt 94 folkhögskolor visar ett underskott (26 landstings- och 68 rörelsefolkhögskolor) och 56 ett överskott (17 landstings- och 39 rörelsefolkhögskolor) i folkhögskoleverksamheten. Arbetsmarknadsprojekt - SMF Arbetsmarknadsinsatser med särskilda medel som administreras genom Folkbildningsrådet utgjorde 1 procent av den totala verksamheten. I genomsnitt gav resultatet av verksamheten ett överskott per skola med 73 tkr. För rörelsefolkhögskolorna är överskottet 87 tkr medan det för landstingsfolkhögskolorna är 49 tkr. 85 skolor hade intäkter av denna verksamhet 55 rörelse- och 30 landstingsfolkhögskolor. Uppdrags- och projektverksamhet Uppdrags- och projektverksamheten svarar för 386 mkr eller 10 procent av folkhögskolornas totala omsättning. Andelen är betydligt högre för rörelseän för landstingsfolkhögskolorna 13 respektive 5 procent. I genomsnitt gav resultatet av verksamheten ett överskott per skola på 126 tkr. För rörelsefolkhögskolorna är överskottet 139 tkr medan det för landstingsfolkhögskolorna är 96 tkr. 123 skolor genomförde denna verksamhet 86 rörelse- och 37 landstingsfolkhögskolor. Konferens- och övrig verksamhet Konferens- och övrig verksamhet svarar för totalt 364 mkr eller 10 procent av folkhögskolornas omsättning. Andelen är betydligt högre för rörelseän för landstingsfolkhögskolor (12 respektive 5 procent). I genomsnitt gav resultatet av verksamheten ett överskott per skola med 551 tkr. Överskottet är betydligt högre för rörelsefolkhögskolorna än för landstingsfolkhögskolorna, 618 tkr respektive 390 tkr. 127 skolor genomförde konferens- och övrig verksamhet 90 rörelse- och 37 landstingsfolkhögskolor. Några nyckeltal För att få fler möjligheter till jämförelser mellan folkhögskolor redovisas även nyckeltal i form av uppgifter om medelvärden per deltagarvecka. Uppgifterna avser folkhögskoleverksamheten och redovisas både totalt och efter skolstorlek med landstings- och rörelsefolkhögskolor åtskilda. Den totala kostnaden för folkhögskoleverksamheten per deltagarvecka är högre för landstings- än för Folkhögskolornas ekonomi 2011 5
rörelsefolkhögskolor, 3 906 kr respektive 2 804 kr per deltagarvecka. Även kostnaden för undervisningspersonal var igenomsnitt högre för landstings- än för rörelsefolkhögskolor, 1 657 kr respektive 1 277 kr per deltagarvecka. Jämförelse 2009 2011 i fasta priser Totala verksamheten Medelvärdet av resultatet per skola i den totala verksamheten visade 2009 ett överskott med 323 tkr. År 2010 halverades överskottet till 165 tkr, medan det 2011 ökade till 216 tkr. För rörelsefolkhögskolorna visade 2009 ett överskott med 415 tkr. År 2010 sjönk överskottet till 169 tkr, medan det 2011 ökade till 248 tkr. Förbättringen av resultatet beror främst på ökat överskott av arbetsmarknadsprojekt samt konferens och övrig verksamhet. För landstingsskolorna visade 2009 ett överskott med 92 tkr. År 2010 steg överskottet till 157 tkr för att 2011 sjunka till 136 tkr. Försämringen av resultatet beror främst på folkhögskoleverksamhetens ökade underskott. Antal skolor med överskott minskade från 104 år 2009 till 101 år 2011 och antalet skolor med underskott ökade från 44 till 49. Folkhögskoleverksamhet Folkhögskoleverksamheten svarar för 79 procent av skolornas intäkter. Andelen är något lägre 2010 och 2011 jämfört med 2009. Alla tre åren är det i medeltal ett underskott av verksamheten - 2009 med 80 tkr, 2010 med 397 tkr och 2011 med 396 tkr. För rörelsefolkhögskolorna är det alla tre åren i medeltal ett underskott av verksamheten - 2009 med 67 tkr, 2010 med 498 tkr och 2011 med 427 tkr. Det förbättrade resultatet beror främst på lägre kostnader för undervisning. Även för landstingsfolkhögskolorna är det alla tre åren i medeltal ett underskott av verksamheten 2009 med 116 tkr, 2010 med 145 tkr och 2011 med 317 tkr. Det försämrade resultatet beror främst på högre kostnader för undervisning. Antal skolor med underskott ökade under treårsperioden med 18 till 94. Arbetsmarknadsprojekt Under 2009 förekom inga arbetsmarknadsprojekt. År 2010 hade 94 skolor och 2011 hade 85 skolor intäkter av denna verksamhet - en minskning mellan åren med 9 skolor. De samlade intäkterna blev 37 mkr 2010 och 45 mkr 2011. I genomsnitt redovisades ett överskott 2011 med 73 tkr, en ökning med 53 tkr från 2010. Ökningen är för rörelsefolkhögskolorna 72 tkr och för landstingsfolkhögskolorna 16 tkr. Det förbättrade resultatet beror både på minskade kostnader och högre intäkter. Uppdrags- och projektverksamhet Uppdrags- och projektverksamheten svarar 2011 för 10 procent av skolornas intäkter. Andelen är något högre 2010 och 2011 jämfört med 2009. Antalet skolor var 123 år 2011 jämfört med 121 år 2009 och 128 år 2010. Det genomsnittliga resultatet av denna verksamhet har gått från underskott 2009 med 47 tkr till överskott 2010 med 163 tkr och 2011 med 126 tkr. Landstingsfolkhögskolorna redovisade underskott i verksamheten 2009 med 115 tkr och 2010 med 51 tkr. År 2011 redovisas dock ett överskott med 96 tkr. Det förbättrade resultatet beror på minskade kostnader inom alla kostnadsslag. För rörelsefolkhögskolorna är resultaten mer varierande underskott 2009 med 22 tkr, överskott 2010 med 257 tkr och 2011 med 139 tkr. Det minskade överskottet beror på ökade kostnader för undervisning, kök och fastighet/lokaler. Konferens- och övrig verksamhet Konferens och övrig verksamhet svarar alla tre åren för cirka 10 procent av skolornas intäkter. Antalet skolor med denna verksamhet är mellan 127 och 129 skolor. Verksamhetsresultatet redovisar överskott samtliga tre år för både landstings- och rörelsefolkhögskolor. Överskottet 2011 är 551 tkr eller 74 tkr högre än 2010. För rörelsefolkhögskolorna är överskottet är 96 tkr högre och för landstingsfolkhögskolorna 20 tkr högre. Det förbättrade resultatet beror på minskade kostnader inom alla kostnadsslag. Folkhögskolornas ekonomi 2011 6
Kommentar Endast de totala intäkterna, kostnaderna och resultaten för skolorna är helt jämförbara. Skolor som inte i sina redovisningssystem belastat de fyra verksamhetsområdena (kostnadsställen) med kostnader och intäkter har i stället gjort en schablonmässig fördelning vid fördelning vid redovisningen till SCB. Trots instruktioner från SCB hur fördelningen ska ske så kan denna variera både mellan skolorna och över åren. Antalet folkhögskolor var 148 år 2009. År 2010 tillkom två nya folkhögskolor vilket betyder att uppföljning sedan dess omfattar 150 skolor 107 rörelse- och 43 landstingsfolkhögskolor. Folkhögskolornas ekonomi har undersökts sedan mitten av 1970-talet. 2005 genomfördes i samarbete mellan Folkbildningsrådet och SCB, en genomgripande förändring av undersökningens uppbyggnad. Sedan dess är det en årlig totalundersökning där alla folkhögskolor deltar. Folkhögskolornas ekonomi 2011 7
Undersökningens resultat med kommentarer till tabellerna Antal skolor med över- eller underskott Tabell 1 101 folkhögskolor (67 procent) redovisar överskott i den totala verksamheten 2011, en minskning med nio skolor jämfört med 2010. Minskningen har nästan enbart skett bland rörelsefolkhögskolorna. Jämfört med 2009 är det en minskning med tre skolor. Medelvärdet av rörelsefolkhögskolors överskott var 935 tkr 2011 (781 tkr för 2010) och för landstingsfolkhögskolor 366 tkr (305 tkr för 2010). Storleken på överskottet för skolor med överskott har alltså ökat. 49 folkhögskolor (33 procent) redovisar underskott i den totala verksamheten 2011, en ökning med nio skolor jämfört med 2010. Ökningen har nästan enbart skett bland rörelsefolkhögskolorna. Jämfört med 2009 är det en ökning med fem skolor. Medelvärdet av rörelsefolkhögskolors underskott var 1 000 tkr 2011 (1 347 tkr för 2010) och för landstingsfolkhögskolor 535 tkr (423 tkr för 2010). Storleken på underskottet för rörelsefolkhögskolorna har minskat medan det för landstingsfolkhögskolorna har ökat per skola. Färre rörelsefolkhögskolor går med överskott 2011 jämfört med 2010. Men överskottet per skola är nästan 20 procent högre. Fler går med underskott, men underskottet per skola är cirka 25 procent lägre än 2010. Även antalet landstingsfolkhögskolor som redovisar överskott är färre. Men överskottet per skola är 20 procent högre än 2010. Något fler går med underskott och underskottet per skola är cirka 25 procent högre än 2010. Sammantaget: färre med överskott och något fler med underskott men helt olika riktningar på storleken av över/underskottet för rörelse- och landstingsskolor. Spridning av resultatet i totala verksamheten och folkhögskoleverksamheten Tabell 2 56 skolor (37 procent) redovisar överskott i folkhögskoleverksamheten 2011 jämfört med 65 skolor 2010 och 72 skolor 2009. 94 skolor (63 procent) redovisar underskott i folkhögskoleverksamheten 2011 jämfört med 85 skolor 2010 och 76 skolor 2009. Förändringarna är störst bland rörelsefolkhögskolorna. Totala intäkter och kostnader efter verksamhetsindelning Tabell 3 Folkhögskolornas totala omsättning uppgick till 3,7 miljarder kr 2011, vilket innebär i genomsnitt 25 mkr i intäkter per folkhögskola. Resultatet av folkhögskolornas totala verksamhet har ökat med över 30 procent jämfört med 2010 - från ett överskott på 25 mkr till ett överskott på 32 mkr. Rörelsefolkhögskolorna har förbättrat sitt resultat från 18 mkr till 27 mkr medan landstingsfolkhögskolorna försämrat sitt resultat från 7 mkr till 6 mkr. Folkhögskoleverksamheten utgör med 79 procent den största delen av omsättningen. Andelen är högre för landstings- (89 procent) än för rörelsefolkhögskolorna (74 procent) och är oförändrad jämfört med 2010. Omsättningen för uppdrags- och projektverksamhet utgör 10 procent av verksamheten. Den är betydligt högre för rörelse- än för landstingsfolkhögskolorna, 13 respektive 5 procent. För konferens- och övrig verksamhet är också skillnaden betydande - 12 procent av intäkterna för rörelse- och 5 procent för landstingsfolkhögskolor, vilket sammantaget blir 10 procent. Omsättningen för arbetsmarknadsprojekt (SMF-verksamhet) utgör 1 procent av omsättningen - lika för rörelse- och landstingsfolkhögskolor. I genomsnitt redovisade folkhögskolorna 2011 ett resultat som innebar ett överskott med 216 tkr, d.v.s. en ökning med över 30 procent jämfört med 2010 då det genomsnittliga överskottet var 165 tkr. 2009 var det totala resultatet ett överskott på 323 tkr per skola. Folkhögskolornas ekonomi 2011 8
För rörelsefolkhögskolorna var det 2011 genomsnittliga överskottet 248 tkr per skola. Jämfört med överskottet 169 tkr 2010 är det en stor förbättring. Men jämfört med 2009 då överskottet var 415 tkr är det en tillbakagång. Resultatförbättringen beror främst på ett lägre underskott i folkhögskoleverksamheten och ett förbättrat resultat av konferensverksamhet. För landstingsfolkhögskolorna låg överskottet 2011 på 136 tkr jämfört med 157 tkr för 2010. År 2009 var överskottet 92 tkr. Resultatförsämringen beror främst på ett högre underskott i folkhögskoleverksamheten. Folkhögskoleverksamheten Tabell 4 Folkhögskoleverksamheten har gått med underskott samtliga tre år - 2009 med 12 mkr, 2010 och 2011 med 59 mkr. Överskott från uppdrag/projekt (15 mkr) och konferens- och övrig verksamhet (70 mkr) används för att täcka underskotten. Rörelsefolkhögskolorna är i betydligt större utsträckning än landstingsfolkhögskolorna beroende av intäkter från annan verksamhet. I tabellerna redovisas intäkts- och kostnadsstrukturen i folkhögskoleverksamheten både totalt och separat för landstings- respektive rörelsefolkhögskolor. Intäkterna är uppdelade på statsbidrag, övriga bidrag, deltagaravgifter, övriga intäkter och finansintäkter. Kostnaderna är uppdelade på undervisning, administration/marknadsföring, kök/hushåll och fastigheter/ lokaler. På intäktssidan är skillnaden störst mellan rörelse- och landstingsfolkhögskolor vad avser statsbidragens och huvudmännens andel. För 2011 utgörs 48 procent av omsättningen för landstingsfolkhögskolorna av statsbidrag (minskning med 1 procent jämfört med 2010). Motsvarande andel för rörelsefolkhögskolorna är 69 procent (minskning med 1 procent jämfört med 2010). Totalt utgör statsbidragets andel 62 procent. Omvänt gäller landstingsfolkhögskolornas huvudmannainsats, som är betydande. Landstingen svarade 2011 för 38 procent av intäkterna (oförändrat jämfört med 2010). Rörelsefolkhögskolornas huvudmän bidrar med 1 procent av intäkterna. Däremot uppvisar landstings- och rörelsefolkhögskolorna på kostnadssidan något större likheter. Största skillnaden finns inom undervisningen där rörelsefolkhögskolornas kostnader utgör 56 procent och landstingsfolkhögskolorna 52 procent av totalkostnaden. För fastigheter och lokaler är förhållandet det omvända, 25 procent för landstingsfolkhögskolorna jämfört med 21 procent för rörelsefolkhögskolorna av totalkostnaden. Även kostnaderna för kök och hushåll är något högre för landstingsfolkhögskolorna (11 procent jämfört med 10 procent). Det kan dels bero på att nästan samtliga landstingsfolkhögskolor är internatskolor, dels på att landstingen interndebitering av hyror är högre än motsvarande kostnader för rörelsefolkhögskolor. Landstingens interndebitering av lokaler men också av andra tjänster kan förklara landstingens stora huvudmannainsatser. För samtliga kostnadsslag är de relativa andelarna för både landstings- och rörelsefolkhögskolor närmast konstant mellan 2009 och 2011. Resultatet av folkhögskoleverksamheten 2011 var ett underskott med i genomsnitt 317 tkr för landstingsoch 427 tkr för rörelsefolkhögskolorna. För 2010 var genomsnittligt underskott på landstingsfolkhögskolor 145 tkr och 498 tkr för rörelsefolkhögskolorna. En förbättring för rörelsefolkhögskolorna och en försämring för landstingsfolkhögskolorna. Det försämrade resultatet för landstingsfolkhögskolorna 2011 beror nästan enbart på ökade personalkostnader och det förbättrade resultatet för rörelsefolkhögskolorna främst på minskade personalkostnader. Folkhögskoleverksamheten har sedan 2005 visat underskott varje år utom 2007 då folkbildningsanslaget förstärktes med totalt ca 350 mkr. I not under tabellerna redovisas folkbildningsanslaget del av statsbidraget för folkhögskoleverksamhet. Andelen ligger kring 54 procent. Uppdrags- och projektverksamheten Tabell 5 Uppdrags- och projektverksamhet har genomförts av 123 folkhögskolor 37 landstings- och 86 rörelsefolkhögskolor. Det är en ökning med två skolor sedan 2009. Omsättningen av denna verksamhet är större hos rörelsefolkhögskolorna än hos landstingsfolkhögskolorna. Medelvärdet av intäkter 2011 var 3,8 mkr för en rörelseoch 1,6 mkr för en landstingsfolkhögskola. Resultatet i medeltal per skola visar ett överskott för landstingsfolkhögskolorna med 96 tkr och för rörelsefolkhögskolorna med 139 tkr. Folkhögskolornas ekonomi 2011 9
För landstingsskolorna betyder det en förbättring av resultatet med 211 tkr jämfört med ett underskott på 115 tkr år 2009. För rörelsefolkhögskolorna betyder det en förbättring av resultatet med 161 tkr jämfört med ett underskott på 22 tkr år 2009. Men i förhållande till 2010 då överskottet var 266 tkr är det en försämring. Konferens- och övrig verksamhet Tabell 6 127 skolor genomförde 2011 konferens- och övrig verksamhet - 37 landstings- och 90 rörelsefolkhögskolor. Antalet skolor är nästan detsamma samtliga tre år. Denna verksamhet är betydligt större på rörelsefolkhögskolorna än på landstingsfolkhögskolorna. 2011 var genomsnittsintäkten 3,4 mkr för rörelsefolkhögskolorna och 1,5 mkr för landstingsfolkhögskolorna. Verksamheten redovisar varje år sedan 2005 överskott - för 2011 med i genomsnitt 390 tkr per landstingsoch 618 tkr per rörelsefolkhögskola. Jämfört med föregående är den genomsnittliga ökningen per skola 20 tkr för landstingsfolkhögskolor och 96 tkr för rörelsefolkhögskolor. Arbetsmarknadsprojekt, SMF Tabell 7 85 skolor hade 2011 intäkter av arbetsmarknadsprojekt - 30 landstings- och 55 rörelsefolkhögskolor. Det innebär en minskning med nio skolor jämfört med 2010; nästan enbart bland rörelsefolkhögskolorna. 2011 var genomsnittsintäkten per skola 575 tkr för rörelse- och 456 tkr för landstingsfolkhögskolorna. Överskottet 2011 per skola 49 tkr för landstings- och 87 tkr för rörelsefolkhögskolorna. Det är en betydande förbättring från 2010 då överskottet var 32 tkr respektive 15 tkr. Intäkts- och kostnadsslag Tabell 8 Tabellerna visar skolornas intäkter och kostnader fördelat på intäkts- och kostnadsslag. Intäktsslagen är statsbidrag, interkommunala ersättningar, försäljnings/ uppdragsintäkter, huvudmannaintäkter och finansintäkter. På intäktssidan utgör statsbidraget 2011 en större andel för rörelse- än för landstingsfolkhögskolorna - 55 procent respektive 45 procent av totalintäkterna. Andelen är lika mellan åren. 2011 utgör huvudmannens insats 36 procent av intäkterna för landstingsfolkhögskolorna. Denna andel har i stort varit oförändrad sedan 2009. För rörelsefolkhögskolorna är bidraget från huvudmannen under samma period oförändrat 1 procent. 2011 är försäljnings- och uppdragsintäkternas andel av totalintäkterna 35 procent för rörelse- och 19 procent för landstingsfolkhögskolorna. Andelen är stabil mellan åren. På kostnadssidan är det med något undantag marginella skillnader i procentandelar mellan landstingsoch rörelsefolkhögskolor. Det är fastighets- och lokalkostnaderna som utgör undantaget. Här utgör 2011 dessa kostnader 26 procent på landstingsfolkhögskolorna jämfört med 22 procent på rörelsefolkhögskolorna. Undervisningskostnad och kostnaden för administration och marknadsföring är däremot något högre för rörelsefolkhögskolorna. Över tid är förändringarna mellan kostnadsslagens procentandelar små. Totala kostnader per redovisad deltagarvecka och kostnaden för undervisningspersonal per redovisad deltagarvecka Tabell 9 För att ge fler jämförelsemöjligheter har nyckeltal i form av medelvärden per deltagarvecka tagits fram för folkhögskoleverksamheten. Kostnaderna i tabellen avser per redovisad deltagarvecka dels för den totala folkhögskoleverksamheten dels för undervisningspersonal för landstings- och rörelsefolkhögskolor. För alla tre åren redovisas det högsta och lägsta värdet samt median- och medelvärde. Totala kostnaden Den totala kostnaden 2011 för folkhögskoleverksamheten per genomförd deltagarvecka var i medeltal för landstingsfolkhögskolorna 3 906 kr (162 kr högre än föregående år) och för rörelsefolkhögskolorna 2 804 kr (24 kr högre än föregående år). För landstingsfolkhögskolorna är det en spridning från 2 681 kr till 5 583 kr vilket är en något större spridning än föregående år. För rörelsefolkhögskolorna är spridningen betydligt större, från som lägst 899 kr till som högst 12 432 kr vilket är en lägre spridning än föregående år. Lägsta värdet gäller en skola med enbart distansundervisning. Högsta värdet gäller en skola med målgruppen deltagare med funktionsnedsättning. Folkhögskolornas ekonomi 2011 10
Undervisningspersonal Tabellen innehåller också uppgifter om kostnader för undervisningspersonal i folkhögskoleverksamheten per redovisad deltagarvecka. I medeltal för landstingsfolkhögskolorna är denna kostnad 1 657 kr (87 kr högre än föregående år) och för rörelsefolkhögskolorna 1 277 kr (15 kr lägre än föregående år). För landstingsfolkhögskolorna ligger spridningen mellan 1 093 kr till 2 959 kr. För rörelsefolkhögskolorna är den betydligt större - mellan 294 kr till 7 516 kr. Medelvärdet för undervisningskostnaderna har mellan 2009 och 2011 ökat med 8 procent för landstings- och minskat med 5 procent för rörelsefolkhögskolorna. Kostnader för undervisningspersonal per redovisad deltagarvecka Tabell 10 Tabellen redovisar spridningen av kostnaderna för undervisningspersonal per genomförd deltagarvecka 2011 i fast pris. Tabellen är uppdelad på landstingsoch rörelsefolkhögskolor samt för samtliga folkhögskolor. Intervallerna i tabellen är: lägre än 1 100 kr, mellan 1 101 kr - 1 500 kr och högre än 1 501 kr. För 41 skolor är kostnaderna för undervisningspersonal lägre än 1 100 kr per deltagarvecka. Det är en minskning med fyra skolor från 2010. 65 skolor ligger mellan 1 101 kr och 1 500 kr - en minskning med tre skolor från 2010. För 44 skolor är kostnaden högre än 1 501 kr. Det är en ökning med sju skolor från 2010. Trenden från 2009 är att färre skolor redovisar lägre än 1 100 kr i undervisningskostnader per deltagarvecka (tre färre) och fler som redovisar mer än 1 501 kr (fem fler). Kostnader per heltidstjänst i den totala verksamheten Tabell 11 De totala kostnaderna för folkhögskolornas verksamhet har delats med antalet uppgivna heltidstjänster. Medeltalet för folkhögskolorna är 740 503 kr (760 879 kr 2010). För landstingsfolkhögskolorna är medeltalet 768 168 kr (786 430 kr 2010) med en variation mellan 501 704 och 1 144 169 kr. För rörelsefolkhögskolorna är medeltalet 728 687 kr (749 936 kr 2010) med en variation mellan 387 425 kr och 2 258 683 kr. Kostnaden per heltidstjänst är 2011 i medeltal lägre än både 2009 och 2010 för landstings- och rörelsefolkhögskolor jämfört med 2011. De totala personalkostnaderna för folkhögskolornas verksamhet har delats med antalet uppgivna heltidstjänster. Medeltalet för folkhögskolorna är 464 539 kr (479 429 kr 2010). För landstingsfolkhögskolorna är medeltalet 472 346 kr (488 423 kr 2010). För rörelsefolkhögskolorna är medeltalet 461 203 kr (475 577 kr 2010). Den personalkostnaden per heltidstjänst är 2011 i medeltal lägre både 2009 och 2010 för landstings- och rörelsefolkhögskolor jämfört med 2011. Resultatet för enskilda skolor kan påverkas av att skolan inte har egen personal för delar av verksamheten. Kostnaderna per heltidstjänst delas då på färre anställda än om skolan bedrivit all verksamhet med egen personal. Folkhögskolornas ekonomi 2011 11
Undersökningens upplägg Bakgrund och syfte Sedan mitten av 1970-talet har folkhögskolornas ekonomi undersökts vid ett tiotal tillfällen. Först genom den dåvarande Skolöverstyrelsen därefter av Folkbildningsrådet. Också Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO, och Landstingsförbundet (nuvarande SKL, Sveriges Kommuner och Landsting) har svarat för undersökningar i samarbete med statliga utredningar av folkbildningen. I syfte att begränsa antalet insamlingstillfällen samordnade SCB och Folkbildningsrådet från 2005 insamlingar av ekonomiska uppgifter. Samtidigt genomförde Folkbildningsrådet och SCB i samarbete med företrädare för folkhögskolorna en genomgripande bearbetning av enkätformuläret. Undersökningarnas primära syften för Folkbildningsrådet är att: - följa upp att folkhögskolorna genomför verksamhet enligt gällande statsbidragsvillkor, - följa den ekonomiska utvecklingen vid folkhögskolorna, - ge underlag för återrapportering till regering och riksdag, - ge uppgifter för budgetunderlag till regeringen - ge folkhögskolorna underlag för ekonomiska jämförelser samt - bidra till en ökad kvalitet i ekonomisk rapportering av folkhögskolornas verksamhet Rapporten visar folkhögskolornas ekonomi verksamhetsåren 2009 2011. Underlag för sammanställningen är de ekonomiska uppgifter som folkhögskolorna lämnar till SCB via ett webbformulär. De insamlade uppgifterna har bearbetats av Folkbildningsrådet och redovisas i rapporten i form av tabeller med kommentarer. För 2009 och 2010 presenteras uppgifterna omräknade till 2011 års priser. I tabellmaterialet har skolorna indelats i landstings- och rörelsefolkhögskolor. Inga detaljuppgifterna om enskilda folkhögskolor redovisas och kan heller inte utläsas i tabellerna. Antalet folkhögskolor var 148 år 2009. År 2010 tillkom två nya folkhögskolor. Sedan dess omfattar uppföljningen 150 skolor - 107 rörelse- och 43 landstingsfolkhögskolor. Undersökningens uppbyggnad Uppgiftsskyldighet Undersökningen är en totalundersökning, d.v.s. samtliga folkhögskolor besvarar enkäten. Folkhögskolorna är enligt statsbidragsvillkoren skyldiga att lämna de uppgifter som Folkbildningsrådet begär för att kunna fullgöra sina myndighetsuppgifter. Verksamhetsområden Förutom en redovisning av resultatet för folkhögskolornas totala verksamhet ger uppföljningen möjlighet till en redovisning av intäkter, kostnader och resultat uppdelat på fyra verksamhetsområden. - Folkhögskoleverksamheten, d.v.s. det egentliga folkbildningsarbetet med statligt stöd (främst långa och korta folkhögskolekurser). - Uppdrags- och projektverksamhet. - Konferensverksamhet och övrig verksamhet. - Arbetsmarknadsprojekt med medel fördelade via Folkbildningsrådet. Uppdelningen i dessa områden har flera syften. Det första området är en uppföljning av hur det statliga stödet används. Det statliga stödet får inte användas för andra ändamål än folkhögskoleverksamhet enligt de riktlinjer som Folkbildningsrådet beslutat. Uppdrags-, konferensverksamhet etc. är områden som måste bära sina egna kostnader. Det är angeläget att också påvisa i vilken utsträckning folkhögskolor är beroende av intäkter från dessa verksamhetsområden för att kunna bedriva folkbildningens folkhögskolekurser med fortsatt god kvalitet. Intäktsslag Vid folkhögskolor förekommer olika intäktsslag som kan omfatta ett eller flera verksamhetsområden. För sammanställningens kvalitet är det viktigt att intäkter som avser flera verksamhetsområden fördelats med rätt andel till respektive område. Skolor som inte i sin bokföring fördelar intäkterna på verksamhetsområden gör vid redovisningen till SCB en schablonmässig fördelning. Förutom att ge underlag till folkhögskolornas resultatutveckling inom olika verksamhetsområden ger redovisningen av intäkterna möjligheter till en analys av de olika intäktsslagens utveckling. Folkhögskolornas ekonomi 2011 12
1. Statsbidrag för folkbildningsverksamhet Avser statsbidrag för folkbildningsverksamheten som är relaterat till folkhögskolans verksamhet inom det allmänna folkbildningsanslaget, d.v.s. bas-, volym-, kvalitets- utvecklings- och profileringsbidrag, projektmedel samt förstärkningsbidrag (extra förstärkningsbidrag och bidrag för grundschablon) samt projektmedel (EU-information, jämställdhetsinsatser och flexibelt lärande). Utbetalning av dessa bidrag sker från Folkbildningsrådet. Folkhögskoleverksamheten kan även finansieras genom bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, samt Tolk- och Översättarinstitutet, TÖI. 2. Statsbidrag för annan verksamhet Här avses bidrag för annan verksamhet som inte rapporterats inom folkbildningsuppdraget och som kommer från andra statliga myndigheter (exempelvis Sida) och EU. Här avses även bidrag för Arbetsmarknadsprojekt SMF (studiemotiverande folkhögskolekurs) då medlen kommer från Arbetsförmedlingen men utbetalas via Folkbildningsrådet. Förutom lönebidrag avses också andra typer av statliga bidrag i samband med anställning av personal (t.ex. särskilt anställningsstöd). Utbetalningarna kan i vissa fall ske över skattekontot, vilket redovisas av skattemyndigheten som en minuspost på skattekontot. 3. Övriga bidrag Avser huvudmannabidrag, interkommunala ersättningar, rörelsefolkhögskolornas bidrag från eget landsting och kommunbidrag. Landstingsfolkhögskolorna redovisar under huvudmannabidrag både beloppet för landstingets budgetram och det faktiska utfallet för verksamhetsåret, vilket kan var större än budgetbeloppet om ytterligare medel tillförts för att täcka underskott. 4. Övriga intäkter Här avses försäljning i olika former och finansiella intäkter. Alla övriga intäkter fördelas inom fyra områden. - Intäkter från uppdragsutbildning. - Intäkter från konferensverksamhet och från övrig verksamhet. Konferensverksamheten kännetecknas av att folkhögskolan i huvudsak inte genomför utbildning med egen undervisande personal. I övrig verksamhet ingår uthyrning av lokaler, utrustning, fordon, bostäder till personal samt serverings- och kioskverksamhet, vandrarhem liksom försäljning av t.ex. mat, personalkost, tjänster och utrustning. Även gåvor tas upp här. - Deltagaravgifter för folkbildningsverksamheten och SMF. Här avses de avgifter deltagarna erlägger till skolan för litteratur/material, kopiering, internat och måltider. - Finansiella intäkter i form av intäktsräntor, utdelningar och realisationsvinster. Kostnadsslag Vid en folkhögskola förekommer olika kostnadsslag som kan omfatta ett eller flera verksamhetsområden. För sammanställningens kvalitet är det viktigt att kostnader som avser flera verksamhetsområden fördelats med rätt andel till respektive område. Skolor som inte i sin bokföring fördelar kostnaderna på verksamhetsområden gör vid redovisningen till SCB en schablonmässig fördelning. Förutom att ge underlag till folkhögskolornas resultatutveckling inom olika verksamhetsområden ger redovisningen av kostnaderna möjligheter till en analys av de olika kostnadsslagens utveckling. 1. Undervisning Personal Samtliga personalkostnader * för all pedagogisk personal. Med pedagogiska personal avses lärare, skolledare, assistent, vård/kurator samt personal som underhåller och installerar IT-system och telefoni. Övrigt Kostnader för undervisningsmaterial, läromedel, litteratur, kopiering, licensavgifter, datorprogram, abonnemangs- och trafikavgifter (telefon, internet och motsvarande), utrustning inklusive avskrivningskostnader. Hit hör även kostnader för studieresor samt studerandeförsäkringar. 2. Administration och marknadsföring Personal Samtliga personalkostnader * för all administrativ personal och personal för marknadsföring. Hit hör också kostnader för personal som administrerar korta kurser, uppdrags- och konferensverksamhet. Övrigt Kostnader för förbrukningsmaterial och utrustning inklusive avskrivningskostnader. Kostnader för annonser, produktion av hemsida och trycksaker, deltagande i mässor samt andra marknadsföringsinsatser. Folkhögskolornas ekonomi 2011 13
3. Kök och hushåll Personal Samtliga personalkostnader för all personal inom köks-, hushålls- och internatverksamhet. Övrigt Kostnader för förbrukningsmaterial, livsmedel och utrustning inklusive avskrivningskostnader. 4. Fastigheter och lokaler Personal Samtliga personalkostnader för all personal inom vaktmästeri, fastighetsunderhåll och städning. Övrigt Kostnader för drift och underhåll samt avskrivningar avseende lokaler och fastigheter. För landstingsfolkhögskolor anges landstingets internhyra för alla lokaler och fastigheter som används för den verksamheten. 5. Finansiella kostnader Alla finansiella kostnader i form av räntor m.m. Bearbetning Undersökningen innehåller en stor mängd information. Med hänsyn till undersökningens syfte görs en bearbetning som ska ge en - helhetsbild av folkhögskolornas ekonomi uppdelad på landstings- och rörelsefolkhögskolor samt - en bild av kostnader och intäkter inom olika verksamhetsområden. För vissa intäkter i folkhögskoleverksamheten huvudmannabidrag, interkommunala ersättningar samt deltagaravgifter - anges medelvärdet per deltagarvecka uppdelat efter skolstorlek. Också för kostnaden personal för undervisning samt total kostnad har medelvärdet per deltagarvecka för folkhögskoleverksamheten angivits efter skolstorlek. Uppgifterna ska överensstämma med den av skolans revisorer granskade årsredovisningen. I det fall folkhögskolan utgör en resultatenhet i en juridisk persons årsredovisning är det resultatenhetens uppgifter som redovisas. Har verksamheten bedrivits under ett brutet räkenskapsår ligger senaste årsredovisning till grund för lämnade uppgifter. Fastprisberäkning sker med hjälp av Konsumentprisindex (KPI). I rapporten har 2011 använts som basår vilket innebär att omräkningskoefficienterna är 1,039 för 2009 och 1,026 för 2010. Strukturella skillnader mellan folkhögskolor Folkhögskolorna är med hänsyn till en rad olika faktorer en heterogen skolform, vilket i hög grad påverkar deras ekonomi och därmed också möjligheterna till jämförelser dem emellan. Några faktorer som belyser detta: - olika storlek, från knappt femtio helårsstuderande upp till flera hundra, - externat internat, omkring en fjärdedel av skolorna drivs som renodlade externat, - många skolor bedriver i varierande omfattning uppdrags- och konferensverksamhet, - 30 procent av skolorna drivs av landsting och 70 procent av olika rörelser, - huvudmännens varierande ekonomiska förutsättningar, - skillnader i kursinriktning och arbetsformer samt - olika målgrupper av deltagare Kvalitetssäkring Uppgifter har lämnats från samtliga folkhögskolor, d.v.s. inget bortfall. När SCB avslutat insamlingen gör Folkbildningsrådet en rimlighetsbedömning av de uppgifter folkhögskolorna redovisat. En avstämning sker mot inlämnade årsredovisningar. Vidare kontrolleras att en rimlig fördelning av gemensamma intäkter och kostnader gjorts på de fyra verksamhetsområdena. Varje folkhögskola får därför i en remissomgång granska Folkbildningsrådets bearbetning. Skolan ska särskilt kontrollera att fördelning av intäkter och kostnader på verksamhetsområden är rimlig. Därefter gör Folkbildningsrådet en slutlig sammanställning och resultatanalys. Folkbildningsrådets och folkhögskolornas kontroll bedöms säkra en hög kvalitet i redovisade uppgifter Med personalkostnader avses all lön (ordinarie, övertid, och sammanställningar. sjuk, semester), arbetsgivaravgift, löneskatt, pensionspremie, personförsäkringspremie och avgift till arbetsgivarorganisation. Vidare ingår kostnader för personalens fortbildning och kompetensutveckling, personalresor samt förmåner och gåvor. Även kostnader för inhyrd personal (främmande tjänster) och kostnader för konsulttjänster inkluderas i personalkostnader. Folkhögskolornas ekonomi 2011 14
Tabellförteckning 1 Antal folkhögskolor med över- respektive underskott 2009 2011 2 Resultatspridning 2009 2011 3 Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter 2009 2011 i 2011 års priser, Samtliga folkhögskolor 3.1. Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter 2009 2011 i 2011 års priser, Landstingsfolkhögskolor 3.2. Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter 2009 2011 i 2011 års priser, Rörelsefolkhögskolor 4 Folkhögskoleverksamhet 2009 2011 i 2011 års priser, Samtliga folkhögskolor 4.1. Folkhögskoleverksamhet 2009 2011 i 2011 års priser, Landstingsfolkhögskolor 4.2. Folkhögskoleverksamhet 2009 2011 i 2011 års priser, Rörelsefolkhögskolor 5 Uppdrags- och projektverksamhet 2009 2011 i 2011 års priser, Samtliga folkhögskolor 5.1. Uppdrags- och projektverksamhet 2009 2011 i 2011 års priser, Landstingsfolkhögskolor 5.2. Uppdrags- och projektverksamhet 2009 2011 i 2011 års priser, Rörelsefolkhögskolor 6 Konferens- och övrig verksamhet 2009 2011 i 2011 års priser, Samtliga folkhögskolor 6.1. Konferens- och övrig verksamhet 2009 2011 i 2011 års priser, Landstingsfolkhögskolor 6.2. Konferens- och övrig verksamhet 2009 2011 i 2011 års priser, Rörelsefolkhögskolor 7 Arbetsmarknadsprojekt via FBR 2010 2011 i 2011 års priser, Samtliga folkhögskolor 7.1. Arbetsmarknadsprojekt via FBR 2010 2011 i 2011 års priser, Landstingsfolkhögskolor 7.2 Arbetsmarknadsprojekt via FBR 2010 2011 i 2011 års priser, Rörelsefolkhögskolor 8 Summering intäkts/kostnadsslagsfördelning 2009 2011 i 2011 års priser, Samtliga folkhögskolor 8 1 Summering intäkts/kostnadsslagsfördelning 2009 2011 i 2011 års priser, Landstingsfolkhögskolor 8.2 Summering intäkts/kostnadsslagsfördelning 2009 2011 i 2011 års priser, Rörelsefolkhögskolor 9 Kostnad per redovisad deltagarvecka (kr) för undervisningspersonal och totalt i folkhögskoleverksamheten 2009 2011 i 2011 års priser 10 Kostnad för undervisningspersonal spridningsmått 11 Antal anställda och kostnad per heltid Folkhögskolornas ekonomi 2011 15
Tabeller 1. Antal folkhögskolor med över- resp underskott 2009-2011 2. Resultatspridning 2009-2011 Landstingsfolkhögskolor Rörelsefolkhögskolor Landsting Rörelse Folkhögskoleverksamhet (antal) verksamhet (antal) Total Under/överskottsintervall (tkr) 2009 2010 2011 2009 2010 2011 Underskott 22 26 26 9 9 11 < 100 6 5 2 1 3 5 > 100 < 200 4 4 4 3 1 0 > 200 < 500 5 5 6 2 1 1 > 500 < 1 000 3 8 8 2 3 2 > 1 000 < 5 000 4 4 6 1 1 3 > 5 000 0 0 0 0 0 0 Överskott 20 17 17 33 34 32 < 100 6 7 7 14 21 17 > 100 < 200 2 2 0 3 2 5 > 200 < 500 7 3 4 7 5 2 > 500 < 1 000 3 2 2 8 2 4 > 1 000 < 5 000 2 3 4 1 4 4 > 5 000 0 0 0 0 0 0 Summa 42 43 43 42 43 43 Underskott 54 59 68 35 31 38 < 100 3 3 4 3 4 6 > 100 < 200 4 3 4 3 6 2 > 200 < 500 13 13 20 11 5 10 > 500 < 1 000 14 13 14 9 7 8 > 1 000 < 5 000 17 24 24 7 6 11 > 5 000 3 3 2 2 3 1 Överskott 52 48 39 71 76 69 < 100 7 9 5 15 12 11 > 100 < 200 7 5 9 2 4 7 > 200 < 500 10 16 12 15 24 12 > 500 < 1 000 7 10 6 16 17 21 > 1 000 < 5 000 20 8 7 21 18 16 > 5 000 1 0 0 2 1 2 Summa 106 107 107 106 107 107 Underskott Överskott Underskott Överskott Underskott Överskott Summa Antal fhsk 11 32 38 69 49 101 150 2011 Medelvärde tkr -535 366-1 000 935 Antal fhsk 9 34 31 76 40 110 150 2010 Medelvärde tkr -423 305-1 347 781 Antal fhsk 9 33 35 71 44 104 148 2009 Medelvärde tkr -637 287-1 075 1 126 Kommentar: Skolor med nollresultat förs till gruppen överskott. 10 landstingsfolkhögskolor 2011 (7 år 2010 och 6 år 2009) och ingen rörelsefolkhögskola 2011 (1 år 2010). Samtliga Folkhögskolornas ekonomi 2011 16
3. Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter 2009-2011 i 2011 års priser (KPI) Samtliga folkhögskolor (tkr) 2009 2010 2011 148 fhsk 150 fhsk 150 fhsk Intäkter 3 667 847 100% 3 760 771 100% 3 730 321 100% Folkhögskoleverksamhet 2 975 102 81% 2 956 303 79% 2 935 146 79% Arbetsmarknadsprojekt (UGA o SMF) 0 0% 36 656 1% 45 340 1% Uppdrag och projekt 320 503 9% 387 633 10% 385 846 10% Konferens och övr verksamhet 372 242 10% 380 178 10% 363 989 10% Kostnader 3 620 013 100% 3 735 963 100% 3 697 925 100% Folkhögskoleverksamhet 2 987 008 83% 3 015 782 81% 2 994 482 81% Arbetsmarknadsprojekt (UGA o SMF) 0 0% 34 752 1% 39 099 1% Uppdrag och projekt 326 188 9% 366 793 10% 370 367 10% Konferens och övr verksamhet 306 817 8% 318 635 9% 293 977 8% Resultat 47 834 24 808 32 396 Medelvärde Intäkter 24 783 25 072 24 869 Kostnader 24 460 24 906 24 653 Resultat 323 165 216 Antal Underskott -44-40 -49 Överskott 104 110 101 Folkhögskolornas ekonomi 2011 17
3.1 Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter 2009-2011 i 2011 års priser (KPI) Landstingsfolkhögskolor (tkr) 2009 2010 2011 42 fhsk 43 fhsk 43 fhsk Intäkter 1 144 958 100% 1 164 648 100% 1 154 226 100% Folkhögskoleverksamhet 1 025 270 90% 1 024 039 88% 1 024 448 89% Arbetsmarknadsprojekt (UGA o SMF) 0 0% 9 259 1% 13 692 1% Uppdrag och projekt 67 923 6% 74 307 6% 59 645 5% Konferens och övr verksamhet 51 764 5% 57 043 5% 56 440 5% Kostnader 1 141 079 100% 1 157 908 100% 1 148 396 100% Folkhögskoleverksamhet 1 030 128 90% 1 030 275 89% 1 038 057 90% Arbetsmarknadsprojekt (UGA o SMF) 0 0% 8 352 1% 12 228 1% Uppdrag och projekt 71 715 6% 76 294 7% 56 108 5% Konferens och övr verksamhet 39 237 3% 42 987 4% 42 004 4% Resultat 3 879 6 740 5 829 Medelvärde Intäkter 27 261 27 085 26 842 Kostnader 27 169 26 928 26 707 Resultat 92 157 136 Antal Underskott -9-9 -11 Överskott 33 34 32 3.2 Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter 2009-2011 i 2011 års priser (KPI) Rörelsefolkhögskolor (tkr) 2009 2010 2011 106 fhsk 107 fhsk 107 fhsk Intäkter 2 522 889 100% 2 596 123 100% 2 576 095 100% Folkhögskoleverksamhet 1 949 832 77% 1 932 264 74% 1 910 698 74% Arbetsmarknadsprojekt (UGA o SMF) 0 0% 27 398 1% 31 648 1% Uppdrag och projekt 252 580 10% 313 326 12% 326 201 13% Konferens och övr verksamhet 320 477 13% 323 135 12% 307 549 12% Kostnader 2 478 934 100% 2 578 055 100% 2 549 529 100% Folkhögskoleverksamhet 1 956 881 79% 1 985 507 77% 1 956 425 77% Arbetsmarknadsprojekt (UGA o SMF) 0 0% 26 400 1% 26 871 1% Uppdrag och projekt 254 473 10% 290 499 11% 314 259 12% Konferens och övr verksamhet 267 581 11% 275 648 11% 251 974 10% Resultat 43 955 18 068 26 567 Medelvärde Intäkter 23 801 24 263 24 076 Kostnader 23 386 24 094 23 827 Resultat 415 169 248 Antal Underskott -35-31 -38 Överskott 71 76 69 Folkhögskolornas ekonomi 2011 18
4. Folkhögskoleverksamhet 2009-2011 i 2011 års priser (KPI) Samtliga folkhögskolor (tkr) 2009 148 fhsk 150 fhsk 2010 2011 150 fhsk Intäkter 2 975 102 100% 2 956 303 100% 2 935 146 100% Statsbidrag (1) 1 846 205 62% 1 859 198 63% 1 817 077 62% FBR, allmänt 1 433 661 1 448 075 1 416 991 FBR, särskilt 0 0 0 FBR, förstärkning 155 563 164 741 164 878 FBR, övriga 3 325 6 026 5 182 SPSM, assistans 111 887 104 110 101 616 SPSM, tillägg 28 732 33 320 31 284 TÖI 46 441 42 156 40 917 EU-medel 16 400 8 547 6 139 Lönebidrag 35 856 41 427 44 444 Övriga ex SIDA 14 340 10 795 5 625 Övriga bidrag 652 186 22% 630 266 21% 631 900 22% Huvudman 410 935 14% 393 900 13% 397 187 14% Interkommunala 226 483 8% 227 709 8% 223 200 8% Kommun 14 768 0% 8 656 0% 11 512 0% Deltagaravgifter 412 022 14% 411 514 14% 435 016 15% Övriga intäkter 36 638 1% 39 760 1% 41 845 1% Finansintäkt 28 051 1% 15 567 1% 9 308 0% Kostnader 2 987 008 100% 3 015 782 100% 2 994 482 100% Undervisning 1 647 994 55% 1 649 367 55% 1 632 578 55% Personal 1 342 241 1 343 265 1 321 305 Övrigt 305 753 306 102 311 273 Administration o Marknadsföring 365 731 12% 378 149 13% 369 471 12% Personal 239 800 251 117 253 852 Övrigt 125 932 127 032 115 619 Kök o Hushåll 306 912 10% 308 563 10% 304 023 10% Personal 185 487 184 602 182 355 Övrigt 121 426 123 961 121 669 Fastighet o Lokal 640 335 21% 655 298 22% 665 652 22% Personal 152 786 157 909 158 959 Övrigt 487 548 497 389 506 692 Finanskostnad 26 036 1% 24 405 1% 22 758 1% Resultat -11 906-59 479-59 336 Medelvärde Intäkter 20 102 19 709 19 568 Kostnader 20 182 20 105 19 963 Resultat -80-397 -396 Deltagarveckor, redovisade (dv) 977 139 103% 977 139 103% 867 497 89% Helårsdeltagare (dv/34=helår) 27 918 27 918 24 786 Kostnad per dv 3 057 kr 3 086 kr 3 452 kr dv, netto (2) 2 635 kr 2 665 kr 2 950 kr helår 106 991 kr 108 022 kr 120 815 kr helår, netto (2) 92 233 kr 93 282 kr 103 264 kr (1) FBR-bidrag och % av total intäkt 1 592 549 54% 1 618 843 55% 1 587 052 54% (2) Exkluderar belopp motsvarande intäktsslaget Deltagaravgifter, vilka här avser avgifter för litteratur/mtrl, kopiering, internat och måltider. Folkhögskolornas ekonomi 2011 19
4.1 Folkhögskoleverksamhet 2009-2011 i 2011 års priser (KPI) Landstingsfolkhögskolor (tkr) 2009 42 fhsk 2010 2011 43 fhsk 43 fhsk Intäkter 1 025 270 100% 1 024 039 100% 1 024 448 100% Statsbidrag (1) 491 312 48% 500 572 49% 492 655 48% FBR, allmänt 399 910 404 074 394 875 FBR, särskilt 0 0 FBR, förstärkning 37 723 43 530 45 216 FBR, övriga 1 092 1 927 1 227 SPSM, assistans 21 564 18 836 19 680 SPSM, tillägg 5 290 6 281 4 852 TÖI 14 772 13 947 13 284 EU-medel 882 1 637 2 182 Lönebidrag 8 912 9 760 10 718 Övriga ex SIDA 1 168 579 620 Övriga bidrag 398 785 39% 385 199 38% 392 058 38% Huvudman 385 777 38% 373 149 36% 378 939 37% Interkommunala 11 714 1% 11 590 1% 12 833 1% Kommun 1 294 0% 460 0% 285 0% Deltagaravgifter 129 961 13% 130 820 13% 135 091 13% Övriga intäkter 4 819 0% 5 953 1% 4 193 0% Finansintäkt 393 0% 1 495 0% 452 0% Kostnader 1 030 128 100% 1 030 275 100% 1 038 057 100% Undervisning 526 436 51% 528 888 51% 543 430 52% Personal 425 662 431 183 439 550 Övrigt 100 774 97 705 103 880 Administration o Marknadsföring 114 718 11% 116 006 11% 112 921 11% Personal 81 911 82 378 78 597 Övrigt 32 807 33 628 34 324 Kök o Hushåll 127 172 12% 125 375 12% 117 270 11% Personal 80 435 79 874 73 372 Övrigt 46 737 45 501 43 898 Fastighet o Lokal 259 032 25% 258 299 25% 262 451 25% Personal 53 536 53 522 53 700 Övrigt 205 497 204 777 208 752 Finanskostnad 2 770 0% 1 708 0% 1 985 0% Resultat -4 857-6 236-13 609 Medelvärde Intäkter 24 411 23 815 23 824 Kostnader 24 527 23 960 24 141 Resultat -116-145 -316 Deltagarveckor, redovisade (dv) 275 613 29% 275 613 29% 241 866 25% Helårsdeltagare (dv/34=helår) 7 875 7 875 6 910 Kostnad per dv 3 738 kr 3 738 kr 4 292 kr dv, netto (2) 3 266 kr 3 263 kr 3 733 kr helår 130 816 kr 130 834 kr 150 215 kr helår, netto (2) 114 312 kr 114 221 kr 130 667 kr (1) FBR-bidrag och % av total intäkt 438 724 43% 449 531 44% 441 318 43% (2) Exkluderar belopp motsvarande intäktsslaget Deltagaravgifter, vilka här avser avgifter för litteratur/mtrl, kopiering, internat och måltider. Folkhögskolornas ekonomi 2011 20
4.2 Folkhögskoleverksamhet 2009-2011 i 2011 års priser (KPI) Rörelsefolkhögskolor (tkr) 2009 106 fhsk 2010 107 fhsk 2011 107 fhsk Intäkter 1 949 832 100% 1 932 264 100% 1 910 698 100% Statsbidrag (1) 1 354 893 69% 1 358 625 70% 1 324 422 69% FBR, allmänt 1 033 751 1 044 002 1 022 116 FBR, särskilt 0 0 FBR, förstärkning 117 840 121 212 119 663 FBR, övriga 2 233 4 099 3 955 SPSM, assistans 90 323 85 274 81 935 SPSM, tillägg 23 442 27 039 26 432 TÖI 31 669 28 208 27 633 EU-medel 15 517 6 910 3 957 Lönebidrag 26 944 31 667 33 726 Övriga ex SIDA 13 173 10 215 5 005 Övriga bidrag 253 401 13% 245 067 13% 239 842 13% Huvudman 25 158 1% 20 751 1% 18 248 1% Interkommunala 214 768 11% 216 119 11% 210 367 11% Kommun 13 474 1% 8 197 0% 11 227 1% Deltagaravgifter 282 061 14% 280 693 15% 299 926 16% Övriga intäkter 31 819 2% 33 807 2% 37 652 2% Finansintäkt 27 658 1% 14 072 1% 8 856 0% Kostnader 1 956 881 100% 1 985 507 100% 1 956 425 100% Undervisning 1 121 558 57% 1 120 479 56% 1 089 148 56% Personal 916 579 912 082 881 755 Övrigt 204 979 208 397 207 393 Administration o Marknadsföring 251 014 13% 262 143 13% 256 550 13% Personal 157 889 168 739 175 255 Övrigt 93 125 93 404 81 295 Kök o Hushåll 179 740 9% 183 188 9% 186 753 10% Personal 105 052 104 729 108 982 Övrigt 74 688 78 460 77 771 Fastighet o Lokal 381 302 19% 396 999 20% 403 201 21% Personal 99 250 104 387 105 260 Övrigt 282 052 292 612 297 941 Finanskostnad 23 267 1% 22 697 1% 20 774 1% Resultat -7 049-53 243-45 727 Medelvärde Intäkter 18 395 18 059 17 857 Kostnader 18 461 18 556 18 284 Resultat -66-498 -427 Deltagarveckor, redovisade (dv) 701 526 74% 701 526 74% 625 631 64% Helårsdeltagare (dv/34=helår) 20 044 20 044 17 875 Kostnad per dv 2 789 kr 2 830 kr 3 127 kr dv, netto (2) 2 387 kr 2 430 kr 2 648 kr helår 97 631 kr 99 059 kr 109 449 kr helår, netto (2) 83 559 kr 85 055 kr 92 670 kr (1) FBR-bidrag och % av total intäkt 1 153 824 59% 1 169 312 61% 1 145 734 60% (2) Exkluderar belopp motsvarande intäktsslaget Deltagaravgifter, vilka här avser avgifter för litteratur/mtrl, kopiering, internat och måltider. Folkhögskolornas ekonomi 2011 21