Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod

Relevanta dokument
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling

Rehabiliteringsgarantin

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicin rörelseorganens sjukdomar

Leveransinformation försäkringsmedicinskt beslutstöd (FMB)

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Ortopedisk ohälsa. Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne

Vägledning för sjukskrivning

Sjukskrivningsmiljarden

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Ortopedisk ohälsa. Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)

Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring

1 BAKGRUND 2 SYFTE 3 MÅL. Sidan 1 av 5. Samtliga sjukvårdsförvaltningar Hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Svar på regeringsuppdrag

Försäkringskassan Sverige

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Läkaren, smärtan och sjukintyget. Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Förslag till sjukskrivningspolicy

Sjukskrivning är en del av vård och behandling Sjukskrivning en aktiv åtgärd med ett tydligt syfte Individen bör vara delaktig i sin

AT-läkare Om socialförsäkringen

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

Projekt Tidig Samverkan

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Försäkringsmedicin

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd vägledning för sjukskrivning

Vilka uppgifter behöver ett medicinskt underlag (FK 7263) innehålla och vad ska beskrivas?

Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

8. Utredning av rätten till sjukpenning

Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen

Välkomna till Försäkringsmedicin! Attila Molnár Försäkringsmedicinsk rådgivare

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Ändra till startrubrik

Försäkringsmedicin Medlefors Sida 1

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Försäkringskassans vision

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Sjukförsäkringen 60 år från social rättighet till aktivering? Forskarseminarium En sjukförsäkring att lita på? Umeå januari 2015

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. - vägledning för sjukskrivning

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Information om FK Sida 1

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser

Seminarium 5b torsdag

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

Sjukskrivnings miljarden Vad innebär den nationella överenskommelsen?

Välkomna till Försäkringsmedicin!

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Försäkringsmedicinsk utbildning för AT-läkare

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Utformning av en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Arbetsförmedlingens uppdrag gällande funktionsnedsatta

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

SAMVERKAN MELLAN ORTOPEDI OCH AKUTMOTTAGNING för en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess

Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning

Oktober Britt Arrelöv, ordförande i SLL:s försäkringsmedicinska kommitté,

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Transkript:

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod

Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare, handläggare på Försäkringskassan och andra aktörer stöter på i samband med sjukskrivning

Beslutsstödet Täcker mer än 75% av alla diagnoser Mer än 90% av läkare har använt det och upplever det ofta som positivt

Vad är sjukdom? Vad är arbetsoförmåga?

Beslutsstödet-syfte att skapa: en bättre och mer kvalitetssäkrad praxis ökad förutsägbarhet för patienter och vårdpersonal färre skadliga sjukskrivningar Ett verktyg i dialog med patienten?

Bedömning och beslut Hälso- och sjukvården dokumenterar diagnos, bedömer funktionstillstånd, mot uppgivna arbetskrav och bedömer arbetsförmåga i ett medicinskt underlag/läkarintyget Försäkringskassan fattar beslut om sjukpenning En process som har patientens bästa som mål

Två delar Övergripande principer gällande all sjukskrivning Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Övergripande principer Individuell bedömning Tidig engagemang Patientens delaktighet Sjukskrivning är en aktiv åtgärd Kontakt med arbetsplatsen (deltidssjukskrivning, social kontakt med arbetsplatsen) Varje bedömning viktig

Sjukskrivning - aktiv åtgärd Sjukskrivning är en del i vård och behandling Läkaren och FK har ansvar att följa upp att individen är aktivt engagerad i sin rehabilitering Tydligt syfte med en sjukskrivning

Dilemman Försämrar jag läget med sjukskrivning? Om jag nu påbörjar en sjukskrivning, hur kommer jag ur den?

Patientens delaktighet Rekommendationerna skall användas så att patienten blir delaktig i processen. Bra dialog mellan patient och läkare Patientens uppfattning om sina besvär och vad de har för konsekvenser för arbetsförmågan är central. Sjukskrivningsgrad, anpassning av arbetsuppgifter diskuteras.

Bedömning av arbetsförmåga Bedömning av funktionstillstånd och arbetsförmåga kan vinna på att ingripa team med ex. sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och psykolog Det är en sjukdoms konsekvens för funktionstillstånd och arbetsförmåga som kan motivera sjukskrivning - INTE sjukdomen i sig

Faktorer som spelar roll vid bedömning av arbetsförmågan diagnos samsjuklighet svårighetsgrad arbetsuppgifter Varje enskilt fall bedöms individuellt

Två delar Övergripande principer gällande all sjukskrivning Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Specifika rekommendationer Stöd för läkare och för FK Vägledning om i normalfallet rimliga sjukskrivningstider för olika situationer diagnoser Bedömningar tydliga, begripliga för den enskilde Båda parter ser på och använder instrumentet på ett samstämmigt sätt

Sinuit Eva 28 år, lärare Förkyld 2 veckor, hade feber de första dagarna. Har nu tappat luktsinnet, har huvudvärk, värk över höger kind, känner sig hängig.

Sinuit

Lumbago - ischias Lasse 53 år, lastbilschaufför Återkommande ryggbesvär sedan mer än 10 år Lyfte tungt i jobbet för 10 dagar sedan. Sjukskrivit sig själv en vecka men är inte bra. Värk, stelhet i rygg, nedsatt rörelseförmåga, utstrålning i hö ben som är domnat på baksidan, svårt att sitta, svårt att sova

Akut lumbago Vid fysiskt lätt arbeten (med få lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 1 vecka. Vid fysiskt tunga arbeten (med lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 2 veckor främst för att det är svårt med tyngre lyft.

Lumbago - ischias, diskbråck Vid fysiskt lätta arbeten (med få lyft, böjningar och vridningar) kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 3 veckor. Vid fysiskt tunga arbeten (med många lyft, böjningar och vridningar) kan det ta upp till 6 veckor innan arbetsförmågan är återställd. Efter diskbråcksoperationer kan arbetsförmågan vara nedsatt vid lättare arbeten i upp till 3 veckor och vid tyngre arbeten i upp till 6 veckor.

Depression Jan 44 år, civilingenjör Gift två-barns far m återkommande nedstämdhetsperioder vinterhalvåret. Har svårt att slutföra projekt på arbetet, får inget gjort, drar sig undan såväl på arbetet som privat, bristande energi, håglös, sömnstörning, glädjelöshet, likgiltighet, ångestattacker

Depression

Depression