Teckenspråk i teori och praktik II, 30 hp Delkurs 2: Språkstrukturer: kontrastiv analys, 5 hp LITU20/LITN06 Kursbeskrivning VT 18
2 (7) Undervisande lärare Krister Schönström (KS) E-post: schonstrom@ling.su.se Rum: C342 Åsa Gustafsson (ÅG) E-post: asa.gustafsson@ling.su.se Rum: C370 Kursens innehåll I delkursen studeras teckenspråk och svenska ur ett jämförande perspektiv med avseende på hur språken är uppbyggda och språkens olika konventioner för turtagning. För båda språken diskuteras satsens form och funktion, satstyper och ordföljd samt ordklasser och morfologiska processer. Dessutom behandlas teckenspråkets icke-manuella syntaktiska markörer. Förväntade studieresultat För godkänt resultat ska studenten visa förmåga att: beskriva några av svenskans uppbyggnad diskutera skillnader och likheter i turtagningssystemen Kurslitteratur Bergman, B. (1990). Verb och adjektiv: Några morfologiska processer i det svenska teckenspråket. Föreläsningsanteckningar. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 8 s. Bergman, B. (2002). Föreläsningsanteckningar om pekningar. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 8 s. Bolander, M. (2012). Funktionell svensk grammatik. Stockholm: Liber. Cirka 150 s. efter lärarens anvisningar. Bolander, M. (2012). Funktionell svensk grammatik. Övningsbok. Stockholm: Liber. 72 s. Coates, J. & Sutton-Spence, R. 2001. Turn-taking patterns in deaf conversation. Journal of Sociolinguistics 5:4. S. 507 529. 23 s. Einarsson, J. (2009). Språksociologi. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. 265-283. 19 s. van Herreweghe, M. (2002). Turn-Taking Mechanisms and Active Participation in Meetings with Deaf and Hearing Participants in Flanders. In Lucas, C (ed.) Turn-Taking, Fingerspelling, and Contact in Signed Languages. Washington: D.C.: Gallaudet University Press. 73-103. 31 s. Meier, R.P. (2002) Why different, why the same? Explaining effects and non-effects of modality upon linguistic structure in sign and speech. In Meier, R.P., Cormier, K., and Quinto-Pozos, D. (eds.) Modality and Structure in Signed and Spoken Languages:. Cambridge: Cambridge University Press. 1 26. 27 s.
3 (7) Mesch, J. (1998). Teckenspråk i taktil form. Turtagning och frågor i dövblindas samtal på teckenspråk. Doktorsavhandling Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 23-34. 12 s http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-32664 Nilsson, A-L. (2015). Att tolka mellan två olika språk i två olika modaliteter. Konferensvolym. STTF:s årsmötes- och fortbildningshelg mars 2015. 6-24. 18 s. http://www.sttf.org/k/?page_id=1535 Padden, C. A. (2000). Simultaneous Interpreting Across Modalities. Interpreting 5:2. 169-185. 17 s. Referenslitteratur: Ahlgren, I. & Bergman, B. (2006). Det svenska teckenspråket. Teckenspråk och teckenspråkiga. Kunskaps- och forskningsöversikt. Statens offentliga utredningar SOU 2006:29. http://www.regeringen.se/sb/d/6150/a/60648. 11-70. 60 s. Bergman, B. 1995. Kompendium i teckenspråksgrammatik. Stockholm: Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. 54 s. Ytterligare litteratur om högst 50 sidor kan tillkomma enligt lärarens anvisningar. Dessutom kan videoinspelade och transkriberade teckenspråkstexter för analys tillkomma. Undervisningsformer Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Seminarierna delas upp i två grupper. Examination Kursen examineras genom en inlämningsuppgift och en salsskrivning. Inlämningsuppgiften delas ut via Mondo den 28 mars Inlämningsuppgiften lämnas in den 11 april via Mondo. Salsskrivningen är den 17 april kl 09.00-12.00. Omexaminationen för salsskrivningen är den 28 maj, som även är uppsamlingstillfället för inlämningsuppgiften. Komplettering av betyget Fx upp till godkänt betyg kan medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt. Uppgiften ska lämnas in inom en vecka efter att kompletteringsbehov har meddelats av examinator. Vid godkänd komplettering av brister av förståelsekaraktär - mindre missförstånd, smärre felaktigheter eller i någon del alltför begränsade resonemang - används betyget C-E. Vid godkänd komplettering av enklare formaliafel används betygen A- E.
4 (7) Examinationsuppgifternas viktning för delkursens betyg 1/3 Inlämningsuppgift 2/3 Salsskrivning Kursöversikt För lokal och tider, se timeedit: https://se.timeedit.net/web/su/db1/stud1/riqvzqy75zxz67qy8y7q97006qz436q5q040 954Q8Yo9og6.html Tillfälle Grupp Lärare Innehåll Läs- och övningsanvisningar Föreläsning 1 Alla KS Introduktion Kontrastiva jämförelser: svenska och teckenspråk Padden Meier Bolander, s. 9-38 Seminarium 1 Grupp 1 KS Seminarium (Tsp och svenska om modalitet) Nilsson Seminarium 2 Grupp 2 KS Seminarium (- -) Nilsson Föreläsning 2 Alla KS Ord, tecken och ordklasser Seminarium 2 Grupp 2 ÅG Seminarium (analysövningar på ord och tecken) Bolander, s. 81-157 Bergman 1990 Bolander övningsbok kap 4-5 Seminarium 2 Grupp 1 ÅG Seminarium (- -) - - Föreläsning 3 Alla KS Fraser och satsdelar Bolander, s. 158-194 Bergman 2002 Bergman 1995 (referens) Seminarium 3 Grupp 1 KS Seminarium (analysövningar i fraser och satsdelar) Bolander övningsbok kap 6 Seminarium 3 Grupp 2 KS Seminarium (- -) - - Föreläsning 4 Alla KS Satser och meningar Bolander, s. 195-225 Bergman 1995 (referens) Seminarium 4 Grupp 1 KS Seminarium (satsanalyser) Bolander övningsbok kap 7
5 (7) Tillfälle Grupp Lärare Innehåll Läs- och övningsanvisningar Seminarium 4 Grupp 2 KS Seminarium (- -) - - Föreläsning 5 Alla KS Samtal och turtagning Einarsson Van Herreweghe Coates & Sutton- Spence Seminarium 5 Grupp 1 ÅG Seminarium (övning och analys av turtagningar) Mesch Seminarium 5 Grupp 2 ÅG Seminarium (övning och analys av turtagningar) Mesch 17/4 Alla Examination: Salsskrivning 28/5 Alla Omexamination: salsskrivning Kriterier för delkursbetyg Förväntat studieresultat: beskriva några av huvuddragen i svenska teckenspråkets och svenskans uppbyggnad diskutera skillnader och likheter i turtagningssystemen A B Studenten kan på ett mycket säkert och insiktsfullt sätt beskriva några av svenskans uppbyggnad. Studenten visar prov på djupa och breda kunskaper genom att dra egna slutsatser och resonera kring ämnet med genomgående säker och helt korrekt Studenten kan utförligt beskriva några av svenskans uppbyggnad. Studenten visar prov på djupa och breda kunskaper genom att dra egna slutsatser och resonera kring ämnet med säker och helt korrekt Studenten kan på ett mycket säkert och insiktsfullt sätt diskutera skillnader och likheter i turtagningssystemen. Studenten visar prov på djupa och breda kunskaper genom att dra egna slutsatser och resonera kring ämnet med genomgående säker och helt korrekt Studenten kan utförligt diskutera skillnader och likheter i turtagningssystemen. Studenten visar prov på djupa och breda kunskaper genom att dra egna slutsatser och resonera kring ämnet med säker och helt korrekt
6 (7) C D E Studenten kan beskriva några av svenskans uppbyggnad. Utifrån inhämtad kunskap kan studenten dra egna slutsatser och diskussionen förankras i en relativt säker och korrekt användning av relevant terminologi. Studenten kan övergripande beskriva några av huvuddragen i svenska teckenspråkets och svenskans uppbyggnad. Beskrivningen förankras i huvudsak i relevanta resonemang från litteraturen, oftast med korrekt bruk av relevant terminologi. Studenten kan i huvudsak beskriva några av svenskans uppbyggnad. Beskrivningen förankras i viss mån i relevanta resonemang från litteraturen, till större delen med relevant och korrekt terminologi. Studenten kan diskutera skillnader och likheter i turtagningssystemen. Utifrån inhämtad kunskap kan studenten dra egna slutsatser och diskussionen förankras i en relativt säker och korrekt användning av relevant terminologi. Studenten kan övergripande diskutera skillnader och likheter i turtagningssystemen. Diskussionen förankras i huvudsak i relevanta resonemang från litteraturen, oftast med korrekt bruk av relevant terminologi. Studenten kan i huvudsak diskutera skillnader och likheter i turtagningssystemen. Diskussionen förankras i viss mån i relevanta resonemang från litteraturen, till större delen med relevant och korrekt terminologi. Fx F Studenten uppvisar allt för stora kunskapsbrister och allt för stor osäkerhet för att nå kursmålen Studenten uppvisar inga eller nästan inga av de kunskaper som ingår i de förväntade studieresultaten. Plagiat Plagiat innebär att imitera eller kopiera en text eller idé utan att tala om varifrån de kommer. Inlämnade examinationsuppgifter ska skrivas med egna ord och bygga på egen analys och egna reflektioner kring ämnet. Att uttrycka sina idéer med egna ord är en del av inlärningsprocessen och förbättrar förmågan att tänka självständigt. Du får inte använda formuleringar och tankegångar från någon annan utan att ange källan (detta gäller även texter som du själv skrivit och lämnat in eller publicerat i ett tidigare sammanhang). Om du inte anger källan är det plagiat/självplagiat och betraktas som fusk. Direkta citat ur källor ska markeras. Källhänvisningar, inklusive sidhänvisning, ska göras vid citat och referat och när du anför specifika uppgifter ur en källa. En text får inte till större delen bestå av citat. Dessa ska enbart användas för att illustrera det egna resonemanget. Tänk på att även i muntliga redovisningar använda egna formuleringar. Alla arbeten du citerar eller refererar till ska redovisas. För böcker ange: författare; utgivningsår; titel (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För artiklar utgivna i tidskrifter ange: författare; utgivningsår; titel; namn och nummer på tidskriften (kursiverat) och sida/sidor. För artiklar utgivna i symposie-, konferens- eller samlingsvolymer ange: författare; utgivningsår; titel; namn på redaktören/-erna följt av beteckningen (red.); titel på volymen (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor.
7 (7) För material nedladdat från internet som inte kan ordnas i kategorierna ovan ange: författare; titel, internetadress; nedladdningsdatum Om du känner dig osäker på vad som räknas som plagiat fråga din lärare. Misstänkta plagiatfall anmäls till disciplinnämnden och kan leda till avstängning. För ytterligare information se: http://www.su.se/regelboken/bok-2/utbildning-pa-grund-och-avancerad-niva/riktlinjerfor-disciplinarenden-vid-stockholms-universitet-1.62397 Funktionsnedsättning Om du har en diagnosticerad funktionsnedsättning och tror att du kommer att behöva pedagogiskt stöd eller anpassningar i studierna, kontakta universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning, e-post: studentstod@su.se eller kontaktpersonen på institutionen Åsa Gustafsson, tel. 08-16 23 37, e-post: asa.gustafsson@ling.su.se. Tillsammans diskuterar ni ditt individuella behov av stöd. Det kan röra sig om till exempel anteckningsstöd vid föreläsningar, förlängd examenstid eller att få kurslitteraturen inläst som talbok. Samordnaren skriver sedan ett intyg med rekommenderade stödåtgärder som ligger till grund för de anpassningar institutionen kan göra. När du sedan börjar en ny kurs, kontrollera om du har speciella behov i samband med examinationen. Om så är fallet kontakta läraren eller kontaktpersonen som i sin tur kontaktar läraren. Då många av åtgärderna kräver en viss förberedelsetid är det viktigt att du kontaktar läraren eller kontaktpersonen vid kursstart.