Sanering av Nässjö F.d. impregneringsanläggning Emma Sigonius, Petra Brinkhoff, Jesper Grandin och Malin Norin, NCC Infrastructure, Mark- och vattenmiljö Emma.sigonius@ncc.se Petra.brinkhoff@ncc.se 1
Bakgrund Bakgrund 1918-2005 SJ/Banverkets största impregneringsplats av träslipers Bolidensalt och kreosotolja 2007-2011 Miljödomstolen Länsstyrelsen/ Trafikverket 1918 2005 2015-2016 Verkstadsplaner, Impregneringen stängs, skyddspumpning påbörjas. Beslut om sanering NCC sanerar Nässjö bangård 2
Flygfoto från 1956 3
Uppstart Pilottest februari 2105 Pilotförsök (mm) Bättre sikt (mm) 32-64 18-60 64-150 60-100 150-200 100-250 200-600 +250 4
Bakgrund till kostnadsnyttoanalys NCC ville lyfta möjligheterna att utifrån platsen se om den föreslagna åtgärdslösningen var den bästa eller om en mer hållbar saneringsentreprenad kunde skapas genom att förbättra delar av utförandet SCORE* Tiden var för knapp för att göra en hel SCORE-analys då de fysiska arbetena på Nässjö skulle starta en månad senare. Kostnadsnyttoanalysen* (KNA) inom SCORE blev lösningen *Rosén et al. 2015. SCORE: A Novel multi-criteria decision analysis approach to assessing the sustainability of contaminated land remediation, Science of the total Environment *Söderqvist et al. 2015. Cost-benefit analysis as a part of sustainability assessment of remediation alternatives for contaminated land, Journal of Environmental management. 5
Alternativ 1 a och 1b Alternativ 2a och 2b Alternativ 3 Ursprunglig sikt Bättre sikt Jordtvätt Referensalternativ: Platsen lämnas som den är och stängslas in. Inga obehöriga har tillträde 7
Kostnadsnyttoanalys kostnads- och nyttoposter N1. Ökat markvärde på fastigheten där EBH sker K1. Åtgärdskostnader NPV = T t= 0 1 (1 + r t ) t ( B t C t ) N2. Positiv extern effekt: Positiva effekter på hälsa N3. Positiv extern effekt: Positiva effekter på miljön (ekosystemtjänster) N4. Andra positiva externa effekter K2. Negativ extern effekt: Negativa effekter på hälsa K3. Negativ extern effekt: Negativa effekter på miljön (ekosystemtjänster) K4. Andra negativa externa effekter NPV= nettonuvärde (nyttor minus kostnader) B i = nyttor av att genomföra åtgärden C i = kostnader för att genomföra åtgärden r = diskonteringsränta ( i miljöprojekt anses en låg räntesats vara motiverade) T = tidshorisont angivet i antal år t ( i miljöprojekt ofta långa tidshorisonter) Söderqvist et al. 2015. Cost-benefit analysis as a part of sustainability assessment of remediation alternatives for contaminated land, Journal of Environmental management. 8
MSEK Kostnadsnyttoanalys - kostnader Summa K1 -Åtgärdskostnader Summa K2 - Negativa effekter på hälsa 150 5 2 1 4 3 100 50 MSEK 5,00 5 4 3 4,00 2 3,00 2,00 1,00 1 9 0 1a 1b 2a 2b 3 Summa K3 - Negativa effekter på miljön (C02- och N0x-utsläpp) MSEK 2,35 2,30 2,25 2,20 2,15 2,10 2,05 2,00 1,95 1,90 1 2 0,00 3 4 1a 1b 2a 2b 3 1a 1b 2a 2b 3 5 1-5 ranking av alternativen
Kostnadsnyttoanalys - resultat Alternativ Ranking 1a 1b 2a 2b 3 K1. Åtgärdskostnad er 2 5 1 4 3 K2. Negativa effekter på hälsa 5 4 3 2 1 K3. Negativa effekter på miljön 1 2 3 4 5 Genomsnittsranking (K1-K3) 2,67 3,67 2,33 3,33 3,00 Bäst rankade alternativ Sämst rankade alternativ Bäst rankat alternativ om man tittar på alla tre delar blev alternativ 2a. Sämst rankat alternativ är 1b. 1b > 2b > 3 > 1a > 2a De extra maskiner som behövs för att hantera material vid lastning till tåg (1b och 2b) samt jordtvätten för alternativ tre gör att dessa får en större negativ påverkan på miljön Det omvända gäller för negativa effekter på hälsa. Störst negativ effekt har alternativ 1a och sedan i fallande ordning till alternativ 3. Detta beror på risken för olycka med lastbil. Ju mer mängder att transportera med lastbil ju större risk för olycka. Minskade negativa effekter på hälsa Samma för alla alternativ 0,18 MSEK/år (akuta hälsorisker / Arsenik) 0,03 MSEK/år (långtidsrisk PAH och Arsenik) 10
Projektgenomförande - Siktyta och fack - Dubbla siktar; Grovsikt och stjärnsikt installerades - Struktur för olika föroreningsklasser ute - Struktur för provtagningsresultat inne 11
Projektgenomförande Slipers, slipers, slipers! Slagg! Frågeställningen Helt ändra metod? Ny metod i ett steg till? Köra alla massor på deponi, även sten? Nytt försök med vindsikt! 12
Siktning i två linjer Siktas via storlek Storlek Siktas via vikt Vikt 13
Projektresultat andra förutsättningar! 40 % mer schaktmassor i projektet att hantera än givet 195 000 ton siktades 130 000 m 3 30 000 ton som återfyll 15 % 282 000 ton deponerats 8400 lastbilar från platsen (inkl torv) Siktat i 2 år, sommar som vinter siktade in i det sista!. Låga grundvattennivåer och bra väder torrt material Går bra att sikta i minusgrader, om uppschaktats siktas i närtid så det inte tjälas 14
Summering Lessons learned Saneringar behöver belysas ur olika perspektiv för att nå balanserade insatser Vad är positivt med en sanering och vad kan få negativa effekter? Hållbarhetsutvärderingar kan väga ihop positiva och negativa effekter Ett sätt om inte en hel hållbarhetsbedömning kan göras är att titta på samhällsekonomiska kostnader och nyttor Flexibilitet i utförandet är viktigt för att få en positivt miljönytta i projektet Viktigt med en bra dialog mellan miljökontrollant och beställare för friklassning av massor 15
16