Varför behöver vi traditionell kunskap och biologiskt kulturarv? Håkan Tunón & Anna Dahlström

Relevanta dokument
Konventionen om biologisk mångfald, traditionell kunskap och sedvanebruk av naturresurser

Biologiskt kulturarv som vägvisare för bevarande av kalkbarrskog. Anna Dahlström Marja Erikson Tommy Lennartsson

Egna erfarenheter av att kombinera historia och biologi. Problem, frågeställningar, situationer där det vore bra att arbeta med historia biologi

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Konventionen om biologisk mångfald, urfolk och mycket annat för en hållbar framtid

Myllrande våtmarker och torvbruket

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

GIIJTO! GIITU! Tack för mig

Ju förr desto bättre. Kulturarvet som resurs för en hållbar framtid

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Mjölkkon & biologisk mångfald

Nordisk IBPES-liknande studien av kustekosystem. Status och trender i biodiversitet och ekosystemfunktion

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

Livskraftiga ekosystem

Kalkbarrskogar i Uppsala län 13 års erfarenheter

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

Sveriges miljömål.

Biologiskt kulturarv växande historia

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Skärgårdens kulturarv och dess potential. Marcus Lepola, FM, museiforskare. Biosfärområdets vinterträff

Samförvaltning av interagerande ekosystemtjänster i Helgeås avrinningsområde

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

Krokoms kommuns styrdokument

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

Annie Johansson (antikvarie vid Länsstyrelsen i Värmlands län):

Temagruppernas ansvarsområde

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020?

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Trafikverket - Ekosystemtjänster (i landskapet) Johan Bergkvist Nationell samordnare kulturmiljö Landskapsarkitekt LAR/MSA, Agr Lic

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Nätverksträff inom MILJÖ

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Sveriges miljömål.

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap

Biologiskt kulturarv i landskapet mötesplats för kulturmiljöoch naturvård

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Multifunktionella landskap med golfbanor

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Remissvar - Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län

Policy för byggnader på friluftsmuseer i Sverige

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Fiske och vattenvård 1, 100 poäng

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

Hur hittar vi nya lösningar på gamla problem?

Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

16 Ett rikt växt- och djurliv

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

Infrastrukturens biotoper. Tommy Lennartsson

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING

Landsbygdsutveckling och kulturarv. Anders Persson Västra Götalandsregionen Sara Roland Hushållningssällskapet Väst

VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE?

Landsbygdsprogrammet

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

Jordbruksverkets Miljömålsseminarium

Arbetsplan för N2000-området Horsvik SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Hållbart samnyttjande och utveckling av fjällen - Vad är Länsstyrelsens fjälluppdrag?

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling

Att ställa om till bioekonomi hur gör vi det i samverkan?

Grön infrastruktur- Går det att planera natur?

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska

Utveckling och hållbarhet på Åland

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

En hållbar förvaltning av kulturarvet. Nils Ahlberg. Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS

Transkript:

Varför behöver vi traditionell kunskap och biologiskt kulturarv? Håkan Tunón & Anna Dahlström

Traditionell kunskap?

Traditionell kunskap Traditionell teknisk kunskap / know-how Kulturella uttryck Traditionella berättarformer Traditionella sedvänjor Aspekter på livssätt och andliga system (World Intellectual Property Organization)

Vad är traditionell kunskap? Traditionell kunskap (om biologisk mångfald) = tyst eller uttalad kunskap (om biologisk mångfald) vilken förvaltas av en grupp människor som levt tillsammans under en längre tid med gemensamma föreställningar, antingen hos enskilda individer eller på gruppnivå, och som har uppkommit genom interaktion med den övriga biologiska omgivningen (Lerner & Tunón, 2010)

Natursyn & världsbild Terminologi & systematik Lokalkännedom (t ex lokalhistoria, geografi) Traditionell kunskap Bruknings- & förvaltningsmetoder Förmedlingsmetoder

Matlagning Fiske Odling Jakt Husdjursskötsel Bakning

Vad är biologiskt kulturarv? Det biologiska kulturarvet är förekomst av ekosystem, biotoper, djur- och växtarter som uppstått, utvecklats, eller gynnats genom människans nyttjande av landskapet och vars långsiktiga fortlevnad och utveckling förutsätter eller påverkas positivt av brukande och skötsel. (RAÄ)

Immateriellt BK Traditionell kunskap Den odlade mångfalden Biologiskt kulturarv (RAÄ) BK som del i kulturarvet Det medvetet anlagda BK i produktionslandskapet BK i natur och kulturmiljövård

Egenskaper Individer Förekomst av arter Naturtyper Landskap

Varför behövs? Bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald hållbar utveckling Exempelvis genom: 1. Förståelse för relationer människa-natur-kultur 2. Kunskap om biologisk mångfald och ekosystemtjänster 3. Lokal kulturell och historisk identitet

Användningsområden Bevara kulturell mångfald och lokal kulturell och historisk identitet Traditionella innovationer för hållbart samhälle Främja lokala produkter för landsbygdsutveckling Bevara biologisk mångfald & ekosystemtjänster genom bevarande av traditionell markanvändning

Användningsområden Bevara kulturell mångfald och lokal kulturell och historisk identitet Traditionella innovationer för hållbart samhälle Främja lokala produkter för landsbygdsutveckling Bevara biologisk mångfald & ekosystemtjänster genom bevarande av traditionell markanvändning

Bevara kulturell mångfald och lokal kulturell och historisk identitet

Användningsområden Bevara kulturell mångfald och lokal kulturell och historisk identitet Traditionella innovationer för hållbart samhälle Främja lokala produkter för landsbygdsutveckling Bevara biologisk mångfald & ekosystemtjänster genom bevarande av traditionell markanvändning

Traditionella innovationer för ett hållbart samhälle

Traditionella innovationer för ett hållbart samhälle

Traditionella innovationer för ett hållbart samhälle

Användningsområden Bevara kulturell mångfald och lokal kulturell och historisk identitet Traditionella innovationer för hållbart samhälle Främja lokala produkter för landsbygdsutveckling Bevara biologisk mångfald & ekosystemtjänster genom bevarande av traditionell markanvändning

Lokala produkter och landsbygdsutveckling

Användningsområden Bevara kulturell mångfald och lokal kulturell och historisk identitet Traditionella innovationer för hållbart samhälle Främja lokala produkter för landsbygdsutveckling Bevara biologisk mångfald & ekosystemtjänster genom bevarande av traditionell markanvändning

Redskap i natur- och kulturmiljövård

Landhöjningskust Odlingslandskap Landhöjningskust Igenväxning Slåtter Bete

Bete för störningskänsliga hävdarter Sent bete Svagt bete Variation i tid och rum Betesrefuger

Boda Kalorp Stora by, Fröslunda, 1698 Börstils (Kristberg, sn, Överselö Frösåkers Ög) hd, sn, Storskifte Södermanland 1792 1772

Boda by, Börstils sn, Uppland, Storskifte 1792

350 300 250 200 150 Är krissla-insekter och många 100 andra växtätande insekter 50 igenväxningsarter? 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Mer än kuriosa?

Mer än kuriosa? Resurssnålt samhälle Hög grad av lokal produktion Energieffektiv produktion Obefintligt med fossila bränslen