Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

Relevanta dokument
Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Cancerpreventionskalkylatorn - CPK. LUFT-konferensen i Eskilstuna september 2017

Cancerpreventionsplan. Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

CancerPrevent - En hälsoekonomisk modell i dataapplikation

Hälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual

Avdelning för hälsofrämjande -

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

PM HLV, Hälsa på lika villkor,

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsa på lika villkor?

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Demografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna år

PREVENTION Miriam Elfström, Med. Dr. Verksamhetsutvecklare cancerprevention

RMPG Hälsofrämjande strategier

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september Sid 1

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014

1 (10) Folkhälsoplan

Prevention och behandling vid

regiongavleborg.se Per Fessé, Cancersamordnare

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Skillnader i levnadsvanor - en konsekvens av ojämlikt fördelade resurser. Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Välfärdsbokslut Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

4. Behov av hälso- och sjukvård

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

28 Cancerpreventionsplan i västra sjukvårdsregionen

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Hur mår vi i Gävleborg? regiongavleborg.se

Statistik. Statistik

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Statistik. 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier

Rökning har inte minskat sedan Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Cancerprevention nuläge och utveckling

INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?

Cancerpreventionsplan

Cancerpreventionsplan

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan

Cancerpreventionsplan

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Ohälsa vad är påverkbart?

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Hur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? regiongavleborg.se

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

Alkoholkonsumtionen bland äldre i Sörmland Utvecklingen under 2000-talet Hans-G. Eriksson Statistiker FoU i Sörmland

För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Why you should love statistics - Alan Smith. Hur väl känner du till ditt område? Vet eller tror du?

Friluftsliv och naturupplevelser

5 Cancerpreventionsplan i västra sjukvårdsregionen RS170090

Frågeområde BMI. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Cancerpreventionsplan för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Levnadsvanor för patienter med

Cancerpreventionsplan

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Sammanfattning. Folkhälsorapport Folkhälsan i Stockholms län

Länsgemensam folkhälsopolicy

Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Strategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Statistik. 16 Cancer i Sverige 25 Cancer i världen

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård


Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt LK/150041

Transkript:

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och Gävleborgs län Johan Frisk, Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2017-08-21

Disposition Hälsans olika bestämningsfaktorer Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från beräkningar Sammanfattning Hur fungerar den i praktiken?

Hälsans olika bestämningsfaktorer Källa: Dahlgren och Whitehead (1991) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg.

Cancerpreventionskalkylatorn Inledning Cancerpreventionskalkylatorn är ett verktyg som kan användas vid samhällsekonomiska analyser kopplade till hälsoläget inom ett länet. Enkätsvar från nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor (HLV). Utgångspunkten är fyra riskfaktorer för hälsa: - Fetma - Daglig rökning - Fysisk inaktivitet - Riskbruk av alkohol Källa: Hälsokalkylatorn (2017) Samhällsmedicin (2017), Region Gävleborg

Cancerpreventionskalkylatorn Teknisk specifikation Cancerpreventionskalkylatorn bygger på RHS-modellen (Riskfaktorer, hälso- och samhälleliga kostnader). Genom epidemiologiska metoder i samband med förekomst av befolkningens riskfaktorer skattas framtida sjuklighet relaterat till hälso- och samhälleliga kostnader. De fasta parametrarna exempelvis riskerna för olika sjukdomar kommer från internationella studier och svenska kvalitetsregister. De rörliga parametrarna i modellen är de som vi själva kan förändra, exempelvis prevalens i befolkningen. Totalt ingår 14 olika cancersjukdomar. Exempelvis: - Varje år kostar cancer mer än någon annan sjukdom, runt om i världen. - Kostnaden för cancer ligger på runt 3 procent av de totala utgifterna för hälso- och sjukvård. - 6 typer av cancer som tillsammans utgör 45% av totala antalet cancerfall. Cancerpreventionskalkylatorn är konstruerad att ge information om kostnader utifrån: - Socialförsäkringssystemet (Försäkringskassan). - Hälso- och sjukvården (landsting/regioner). - Kommuner. Källa: Feldman och Johansson (2012) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Cancerpreventionskalkylatorn Diagnoser Diagnos Bröstcancer Bukspottkörtelcancer Levercancer Livmoderhalscancer Livmoderkroppscancer Lungcancer Matstrupscancer Magsäckscancer Njurcancer Struphuvudcancer Tjock-ändtarmscancer Urinblåsecancer Undergrupp Adenocarcinom, skivepitelcancer Tjocktarmscancer, ändtarmscancer Källa: Cancerpreventionskalkylatorn (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Cancerpreventionskalkylatorn Varför förebyggande arbete? Samhällets resurser är begränsade. Det samlade behovet kan inte tillfredsställas med de resurser vi har. Vi tvingas att prioritera och att välja. Men vad ska vi basera vårt val på? Källa: Nationalencyklopedin (2017b), Ferraz-Nunes och Karlberg (2012) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Cancerpreventionskalkylatorn Syfte och mått Det grundläggande syftet med cancerpreventionskalkylatorn är att visa att det finns resurser att spara genom att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Mått som finns i Cancerpreventionskalkylatorn: - Kostnader och besparingar är ofta konkreta och viktiga argument i funktionen och diskussionen, men bakom varje siffra finns också individerna som drabbas av sjukdom till följd av nulägets levnadsvanor i befolkningen. - QALY är ett mått som väger medicinska insatser mot varandra, och bygger på idén om att extra levnadsår också måste vägas mot vilken kvalitet som finns för dessa år. - DALY är ett levnadsmått som tar hänsyn till funktionsnedsättning och förtidig död. - Antal nya sjukdomsfall. Källa: Hälsokalkylatorn (2017) Samhällsmedicin (2017), Region Gävleborg

Cancerpreventionskalkylatorn Hälsa på lika villkor, HLV Statistiken som Cancerpreventionskalkylatorn bygger på kommer från Folkmyndighetens enkät, Hälsa på lika villkor (HLV). HLV är en nationell studie som genomförs vartannat år med syfte att visa hur befolkningen mår samt följa förändringar i hälsa över tid som en del i uppföljningen av folkhälsopolitiken. I undersökningen ingår årligen ett urval av personer mellan 16 84 år i riket. År 2016 bestod det totala urvalet i riket av cirka 33 000 personer, varav ungefär hälften svarade. Svarsfrekvensen är relativt svag - resultatet viktas så att det kan visas för hela populationen. I Gävleborgs läns tilläggsurval svarade totalt 6 377 av ett urval om 12 000 individer år 2014: en svarsfrekvens om 51 procent. Källa: Folkhälsomyndigheten (2017) och Samhällsmedicin (2017), Region Gävleborg

Cancerpreventionskalkylatorn Dokumentation Länk till Cancerpreventionskalkylatorn hittar du här. Användning (manual) av Cancerpreventionskalkylatorn hittar du här (pdf-format). Teknisk rapport om hur Cancerpreventionskalkylatorn är konstruerad hittar du här (pdf-format). Källa: Cancerpreventionskalkylatorn (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Cancerpreventionskalkylatorn Översikt Andel kraftigt överviktiga (fetma), BMI > 30 Andel dagliga rökare Andel med en stillasittande fritid (mindre än 2 timmar/veckan) Andel riskkonsumenter av alkohol (AUDIT) Källa: Cancerpreventionskalkylatorn (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Cancerpreventionskalkylatorn BMI > 30 Bygger på frågor i nationella folkhälsoenkäten (HLV). Frågan: Hur lång är du? Hur mycket väger du? Utifrån uppgifterna beräknas sedan BMI (Body Mass Index). Källa: Folkhälsomyndigheten (2017), Cancerpreventionskalkylatorn (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Män Riket 14 % Kvinnor Riket 14 % Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2012-2016) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Män Gävleborgs län 18 % Riket 14 % Kvinnor Gävleborgs län 15 % Riket 14 % Källa: HLV (2014) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Förebyggande av nya fall - 4 bröstcancer - 3 tjock-ändtarmscancer - 3 njurcancer - 4 livmoderkroppscancer - 1 matstrupscancer - 1 levercancer Totalt förebyggande av 16 nya sjukdomsfall av cancer 7 455 män 7 357 kvinnor -7% -7% Hälso- och sjukvårdens kostnad minskar med 1 326 000 kr. Kommunens kostnad minskar med 1 520 000 kr. Försäkringskassans kostnad minskar med 508 000 kr. Om andelen med fetma vore lika låg som hos gruppen män och kvinnor med eftergymnasial utbildning, 10 procent, i Gävleborgs län. Samhällskostnaden minskar med 3 354 000 kr om andelen fetma i befolkningen går ner till samma till samma nivå som den del av befolkningen med en eftergymnasial utbildning har. Källa: Cancerpreventionskalkylatorn (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Cancerpreventionskalkylatorn Daglig rökning Bygger på frågor i nationella folkhälsoenkäten (HLV). Frågan: Röker du dagligen? Källa: Folkhälsomyndigheten (2017), Cancerpreventionskalkylatorn (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Män Riket 9 % Kvinnor Riket 11 % Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2012-2016) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Män Gävleborgs län 9 % Riket 9 % Kvinnor Gävleborgs län 11 % Riket 11 % Källa: HLV (2014) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Förebyggande av nya fall - 4 urinblåsecancer - 2 tjock-ändtarmscancer - 2 njurcancer - 33 lungcancer - 1 bukspottskörtelcancer - 1 struphuvudscancer Totalt förebyggande av 42 nya sjukdomsfall av cancer 2 130 män 6 306 kvinnor -2% -6% Hälso- och sjukvårdens kostnad minskar med 3 676 000 kr. Kommunens kostnad minskar med 3 990 000 kr. Försäkringskassans kostnad minskar med 2 535 000 kr. Om andelen dagliga rökare vore lika låg som hos gruppen män och kvinnor med eftergymnasial utbildning, 5 procent, i Gävleborgs län. Samhällskostnaden minskar med 10 201 000 kr om andelen dagliga rökare i befolkningen går ner till samma nivå som den del av befolkningen med en eftergymnasial utbildning har. Källa: Cancerpreventionskalkylatorn (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Andel i procent (%) 100 Viljan och behovet av stöd för att förändra användandet av tobak (rökning) bland dagligt rökande män och kvinnor (16-84 år), Gävleborgs län år 2014 80 71 72 60 40 Män Kvinnor 20 24 25 0 Vill sluta röka - av de som röker dagligen Behöver stöd för att sluta röka - av de som röker dagligen Källa: HLV (2014) och Samhällsmedicin (2017), Region Gävleborg

Cancerpreventionskalkylatorn Fysisk inaktivitet Bygger på frågor i nationella folkhälsoenkäten (HLV). Du ägnar dig mest åt läsning, TV, bio eller annan stillasittande sysselsättning på fritiden. Du promenerar, cyklar eller rör dig på annat sätt mindre än 2 timmar i veckan. Frågekonstruktionen härstammar från frågebatteriet IPAQ (International Physical Activity Questionnaire). Källa: Folkhälsomyndigheten (2017), Cancerpreventionskalkylatorn (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Män Riket 15 % Kvinnor Riket 13 % Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2012-2016) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Män Gävleborgs län 15 % Riket 15 % Kvinnor Gävleborgs län 14 % Riket 14 % Källa: HLV (2014) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Förebyggande av nya fall - 5 bröstcancer - 4 tjock-ändtarmscancer - 1 livmoderhalscancer Totalt förebyggande av 10 nya sjukdomsfall av cancer 1 065 män 8 416 kvinnor -1% -8% Hälso- och sjukvårdens kostnad minskar med 761 000 kr. Kommunens kostnad minskar med 950 000 kr. Försäkringskassans kostnad minskar med 508 000 kr. Om andelen fysiskt inaktiva vore lika låg som hos gruppen män och kvinnor med eftergymnasial utbildning, 12 respektive 8 procent, i Gävleborgs län. Samhällskostnaden minskar med 2 219 000 kr om andelen fysiskt inaktiva i befolkningen går ner till samma nivå som den del av befolkningen med en eftergymnasial utbildning har. Källa: Cancerpreventionskalkylatorn (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Andel i procent (%) 100 Viljan och behovet av stöd för att öka den fysiska aktiviteten bland stillasittande män och kvinnor (16-84 år), Gävleborgs län år 2014 80 84 84 60 Män 40 33 40 Kvinnor 20 0 Vill öka fysisk aktivitet - av de som är stillasittande Behöver stöd för att öka fysisk aktivitet - av de som är stillasittande Källa: HLV (2014) och Samhällsmedicin (2017), Region Gävleborg

Cancerpreventionskalkylatorn Riskbruk Bygger på frågor i nationella folkhälsoenkäten (HLV). Riskabla alkoholvanor är ett mått som bygger på frågeinstrumentet AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test) utvecklat av Världshälsoorganisationen (WHO) i syfte att identifiera personer vars alkoholkonsumtion kan skada deras hälsa. Källa: Folkhälsomyndigheten (2017), Cancerpreventionskalkylatorn (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Män Riket 19 % Kvinnor Riket 13 % Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2012-2016) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Män Gävleborgs län 19 % Riket 19 % Kvinnor Gävleborgs län 12 % Riket 13 % Källa: HLV (2014) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Förebyggande av nya fall - 4 bröstcancer - 5 tjock-ändtarmscancer Totalt förebyggande av 9 nya sjukdomsfall av cancer 10 650 män 6 306 kvinnor -10% -6% Hälso- och sjukvårdens kostnad minskar med 792 000 kr. Kommunens kostnad minskar med 855 000 kr. Försäkringskassans kostnad minskar med 1 015 000 kr. Om andelen riskkonsumenter av alkohol halverades för båda könen i Gävleborgs län. Samhällskostnaden minskar med 2 662 000 kr om andelen riskkonsumenter av alkohol i befolkningen halveras. Källa: Cancerpreventionskalkylatorn (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Andel i procent (%) 100 Viljan att minska alkoholkonsumtionen bland män och kvinnor (16-84 år) med riskabla alkoholvanor, Gävleborgs län år 2014 80 60 40 35 34 Män Kvinnor 20 0 Vill minska alkoholkonsumtion - av de med riskabla alkoholvanor Källa: HLV (2014) och Samhällsmedicin (2017), Region Gävleborg

Sammanfattning av fyra levnadsvanor Om Gävleborgs län fick en jämlikhet i hälsa skulle antalet nya cancerfall och kostnader under ett år minska med totalt: Förebyggande av nya fall Hälso- och sjukvårdens kostnad: 6 555 000 kr. Kommunens kostnad: 7 315 000 kr. Försäkringskassans kostnad: 4 566 000 kr. Samhällets kostnadsminskning 18 436 000 kr 77 st cancerfall Källa: Cancerpreventionskalkylatorn (2017) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Att tänka på vid arbete med Cancerpreventionskalkylatorn Få individer ger ett mindre robust resultat - svårt att se mönster. Simulera gärna ändrade prevalenser efter mål och inte bara godtyckligt. Resultatet från Cancerpreventionskalkylatorn säger inget om vilka åtgärder som ska genomföras eller som fungerar, bara vilken effekt en prevalensförändring skulle ge.

Sammanfattning Samhället har begränsade resurser. Dessa kan användas till hälsofrämjande insatser, vilket potentiellt kan frigöra andra resurser. Cancerpreventionskalkylatorn är ett verktyg som kan användas vid samhällsekonomiska analyser kopplade till hälsoläget. Syftet med Cancerpreventionskalkylatorn är att visa att det finns resurser att spara genom att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Exemplen visar att det finns kostnader att spara in av att vi lyckas med att förändra levnadsvanor i befolkningen. Vilka åtgärder eller aktiviteter som bör göras svara in Cancerpreventionskalkylatorn på.

Frågor eller fundering? Hur går det till i praktiken att använda cancerpreventionskalkylatorn?

Tack för mig! Kontaktuppgifter Johan Frisk, utredare Samhällsmedicin, Region Gävleborg johan.frisk@regiongavleborg.se 072 502 19 33