Critical Race teori del II

Relevanta dokument
Critical Race teori del I

Feministiska rättsteorier del III: Genusvetenskap, maskulinetet, queerteori och intersektionalitet

Kommittédirektiv. Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer. Dir. 2014:115. Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014

Feministiska rättsteorier del I Liberal rättsfeminism

Några få ord om rättsvetenskap, metod och kritiska rättsteorier

Feministiska rättsteorier del II Radikal rättsfeminismer

Komparativrätt. Varför komparativ rätt? Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar

Kommittédirektiv. Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Dir. 2018:92

Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden

Kommittédirektiv. Ett stärkt skydd mot diskriminering på grund av ålder. Dir. 2009:72. Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2009.

Diskrimineringsersättning 5/ Sabina Hellborg doktorand i civilrätt

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner

diskriminering -- Johanna Schiratzki Tema Barn Linköpings universitet Stockholms universitet

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Kommittédirektiv. Rasistiska symboler. Dir. 2018:61. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2018

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet)

Svensk författningssamling

Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens förskola 2017/2018

Skoljuridik för friskolor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Ny diskrimineringslag 2009

Förvirrande begrepp?

DISKRIMINERING i arbetslivet. En handledning för arbetsgivare

Kommittédirektiv. En effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen. Dir. 2018:99. Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018

Svar på remiss gällande SOU 2015:103 Ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner m.m. (Ju2015/09589/L5)

Diskrimineringslagstiftning

Malmö mot Diskriminering. Jay Seipel

Bilaga 5: Begrepp och definitioner

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Att förstå diskrimineringslagen

Plan mot trakasserier och kränkande behandling år 2016

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Medlemskap & 2:a hand

Utbildningsmaterial Rutiner vid kränkande behandling av barn

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Ordlista. [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista

Diskriminering Diskrimineringslagen

Svensk författningssamling

Plan mot trakasserier och kränkande behandling år 2018, arbetsmaterial

Hatbrott med främlingsfientliga och rasitiska motiv. Seminarium om utsatta grupper Stockholm den 7 mars

Manual för kontakter med rättsväsendet

En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, SOU 2006:22 Remiss av slutbetänkande av Diskrimineringskommittén

Den nya diskrimineringslagen

Svensk författningssamling

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor

En särskild utredare tillkallas för att lämna förslag till hur följande direktiv skall genomföras i Sverige:

Juridisk metod. Socionomer, VT Per-Ola Ohlsson

Diskriminering Diskrimineringslagen

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Diskriminering i spåren av #metoo. Arbetsgivardagen. Sundsvall den 11 oktober 2018 Anna Wedin

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Likabehandlingsplanen är utformad i enlighet med Diskrimineringslag 2008:567 samt Skollagens 2010:800 kapitel 6.

HOS OSS ÄR ALLA VÄLKOMNA!

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. M3P Förskolor

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK. Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018

Policy för likabehandling

Advokatsamfundet ansluter sig till utredningens bedömningar och förslag om att ålder införs som en ny diskrimineringsgrund.

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

C C Uppsatser Formalia Del I

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

EU-rätt III. Innehåll. Integrationsmetoder. 11 februari 2015 / 5 mars 2015 Maria Bergström

Vad innebär dessa begrepp? DISKRIMINERING TRAKASSERIER KRÄNKNINGAR MOBBNING

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet

Kommittédirektiv. Bildandet av Diskrimineringsombudsmannen. Dir. 2008:25. Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 2008

Diskrimineringsgrunderna Från och med den 1 januari 2017 gäller nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering. De nya reglerna gäller för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Pilbäckens förskola 2017/18

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan för jämställdhet. för Eskilstuna kommun

Övergripande plan för att förebygga kränkande behandling, trakasserier och diskriminering 2019/2020

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förebyggande arbete mot diskriminering

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Likabehandlingsplan 2018 Störningsjouren i Göteborg AB. ur verksamhetsperspektivet. Del av Framtidenkoncernen

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Vetlanda Lärcentrum.

Utbildningsvetenskapliga fakultetens handlingsplan mot diskriminering och trakasserier

Stenungsunds kommun. Likabehandlingsplan. Vuxenutbildningen

Likabehandlingsplan Strömstiernaskolan

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Hatbrottsgruppen Stockholm

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Jordens uteförskola läsåret 2014/15

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

Remissanmodan: En sammanhållen diskrimineringslagstiftning

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Kunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Ett utvidgat skydd mot diskriminering (SOU 2002:43) Remiss från näringsdepartementet Remisstid 1 november 2002

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Transkript:

Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Critical Race teori del II Laura Carlson 2016 Kritik av den CRTsvart vita binären Den misslyckas med att förklara hur den dominerande gruppen kan spela ut de andra minoritetsgrupperna mot varandra. I Kalifornien sökte prop. 187:s anhängare röster från afroamerikanerna genom att påstå att mexikanerna skulle ta deras jobb från dem. 1

Spin off Movements LatCrits (Latinos) Asian American Critical Thought Critical Race Feminism Queer Crit Theory De uppstår huvudsakligen p.g.a. ovan nämnda kritik. LatCrits En av de första som började ta upp kultur och religion i analysen av diskriminering. 2

Asian American Critical Thought Har tagit itu med frågan om gottgörelse, särskilt efter behandlingen av japanskamerikaner under och efter andra världskriget. Critical Race Feminism Kimberlé Crenshaw Afroamerikanska kvinnor har en annan verklighet än både vita kvinnor och svarta män. Den måste hanteras. 3

Global Critical Race Feminism Frågan är inte nationell utan global, särskilt när det gäller behandling av kvinnor från olika grupper. Våldtäkt som krigföring. Religion och kultur är två viktiga aspekter här. Queer Crit Theory Homosexuella behandlas inom vissa grupper på ett annat sätt än inom de europeiska amerikanska. Tar särskilt upp sårbarhet när det gäller kultur och religion för homosexuella. 4

Rörelsen från svart vit binär till bredare perspektiv Alla teorierna ovan har bidragit till att andra aspekter tas upp i analysen, inklusive: Kultur Socioekonomisk status Religion Medborgarskap Det i sin tur leder till intersektionalitet som diskuteras under de feministiska rättsteorier. Etnisk diskriminering i Sverige Det finns nu sju olika grunder för olaglig diskriminering: kön, etnisk tillhörighet, religion, ålder, sexuell läggning, funktionshandikapp och könsöverskridande identitet. Arbetsdomstolen ung. 30 rättsfall hittills ett fall av olaglig etnisk diskriminering, ett fall av olaglig etnisk trakasseri. Jfr. Island och Storbritannien. 5

Post race ideologi För tidigt enligt CRT, ett steg tillbaka till liberalism. Jfr. prop. 2007/08:95 s. 119 och 1997/98:KU29 Riksdagen har uttalat att det inte finns någon vetenskaplig grund för att dela in människor i skilda raser och ur biologisk synpunkt finns inte heller grund för att använda ordet ras om människor. Post race ideologi Mot bakgrund därav, och då användningen av ordet ras i författningstexter riskerar att underblåsa fördomar, har riksdagen angett att regeringen dels i internationella sammanhang bör verka för att ordet ras, använt om människor, i så stor utsträckning som möjligt undviks i officiella texter, dels bör göra en genomgång av i vilken utsträckning begreppet ras förekommer i svenska författningar, som inte grundas på internationella texter och, där så är möjligt, föreslå en annan definition (bet.1997/98:ku29, rskr. 1997/98:185). 6

Post race ideologi Regeringen kan konstatera att det står klart att det inte finns någon vetenskaplig grund för att dela in människor i skilda raser. Det finns inte heller ur biologisk synpunkt någon grund för att använda ordet ras om människor. Ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner m.m. (SOU 2015:103) Enligt kommittédirektiv 2014:115 är utredningens uppdrag att överväga om det straffrättsliga skyddet för transpersoner ska stärkas, om termen könsöverskridande identitet eller uttryck ska ändras i de författningar där den förekommer och om termerna ras och rasmässig ska utmönstras ur lagstiftningen. Utredningen kom fram till att orden ras och rasmässig ska utmönstras ur lagstiftningen, men att de ska ersättas med termen föreställning om ras. 7

Tillämpning av Critical race teorier Krogdiskrimineringsfall NJA 2008 s.915 BrB 16:9: En näringsidkare som i sin verksamhet diskriminerar någon på grund av hans eller hennes ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse genom att inte gå honom eller henne till handa på de villkor som näringsidkaren i sin verksamhet tillämpar i förhållande till andra, ska dömas för olaga diskriminering till böter eller fängelse i högst ett år... NJA 2008 s. 915 3 1, 9, 16 och 18 om förbud mot diskriminering (SFS 2003:307). 4 lag blå/blond, brun/svart, blå/blond, brun svart Undersökningssyftet påverkar inte behovet av ett avskräckande ersättningsbelopp och gör inte heller en diskriminerande handling mindre förkastlig. 8

NJA 2008 s. 915 Mot det måste dock ställas risken för att allmänhetens stöd för lagstiftningen kan minskas om den kommer att uppfattas som ett medel för någon enskild att genom ett planmässigt och systematiskt förfarande berika sig, en risk som blir särskilt påtagligt om ersättningen utgår med belopp som överstiger vad som i och för sig kan anses utgöra skälig kompensation för den förnedring som kränkningen medfört. NJA 2008 s. 918 Det finns vidare anledning att framhålla, att det på ett mer principiellt plan är olämpligt att någon planerat och avsiktligt kan göra förtjänst på annans av samhället oönskade handlingar. De senare aspekterna måste anses väga tyngre än de först nämnda. Skadestånd sänktes från 20 000 kr till 5 000 kr. Vardera parten skall bära sina rättegångskostnader i HD 9

Critical Race litteratur Carlson, Laura, Kapitel 11 Critical race teori i Korling, Fredric, Zamboni, Mauro, JURIDISK METODLÄRA (2013) Wing, Adrien Katherine, A Critical Race Feminist Conceptualization of Violence: South African and Palestinian Women, 60 Alb. L. Rev. 943 (1996 1997), tillgängligt via Heinonline, su.se.biblioteket Carlson, Laura, Critical Race Legal Theory in a Swedish Context, JT 2010 11 Nr. 4. Medverkande Laura Carlson Lärare Mediepedagog Inspelat 2016-05-02 Institutionen för data- och systemvetenskap, DSV 10