Caput=huvud. Collum=hals. Brachium=överarm. Truncus=bål. Antebrachium=underarm. Manus=hand. Femur=lår

Relevanta dokument
RYGGRADEN KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI LIGAMENT. (Marieb: s )

Kroppens skelettmuskler Ursprung, fäste och funktion. Niklas Dahrén

RÖRELSEAPPARATEN RSJD11 SKELETTET. Skelettets uppgifter. Bilda stomme Skydda Bidra till rörelse Producera blodkroppar Vara mineraldepå

Specifik Rörelselära 1 KARL

ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER

Laborationer. Laboration 1. Bål och arm. Skelettuppgifter. Palpera

ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER

Axlar Prova första gången efter din första promenad eller cykeltur. Du måste vara varm i musklerna innan du stretchar.

Anatomi och rörelselära för Fysiopraktor

Knät -funktion och gånganalys Anki Gunnarsson Holzhausen Leg sjukgymnast Sjukgymnastikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal

Funktion. Skelettet skyddar dessutom hjärnan och våra inre organ. Det fungerar också som ett förråd av mineraler, framför allt kalcium och fosfat

Anatomi för Kinesiolog och Fysiopraktor

anatomi 3 av 3 BAS 9

Stretchövningar Ishockey

Stretchövningar Längskidor

Manuell muskeltestning, MMT

Manuell muskeltestning, MMT

Anatomi Kroppens muskler

267(2/2*, (QLQWURGXNWLRQWLOO /DUDQRPEHQ $Y*XVWDY0DOPERUJ

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:

Beskrivning till blankett Funktionsanalys sittande

Stretchövningar Fotboll

COLUMNA VERTEBRALIS. Allt som heter vertebrae, vertebralia eller vertebralis syftar på kotor.

ÖVNINGSBANK STYRKETRÄNING

anatomi 2 av 3 BAS 9

KARL HT 2012 Muskel. Fem frågor med nummer 1 99 dras.

Seminariet är obligatoriskt. Lycka till!

Stretchövningar Tennis

Skelettet; Osteologi

Omtentamen i: Sjukgymnastik Grundläggande kunskaper Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6 hp Kurs: S0064H

Kroppens leder. Niklas Dahrén

Kapitel 1! SKELETT OCH! LEDER!

Skelettet. Benens byggnad Benen bildar kroppens viktigaste stödjevävnad och

Behandling av Ledproblem, Nackbesvär och Ryggont Johnny Grimståhl

Diagnostiskt prov i klinisk anatomi

AVSNITT 3. Leder, ligament och rörelser! På kommande sidor kommer vi gå igenom kroppens leder och vilka rörelser de utför.

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer

anatomi 1 av 3 BAS 9

Skelett och leder. Skelettets uppbyggnad. Flera hundra ben. Stomme som skyddar

Foten något om fotens anatomi och funktion Ola Wahlström Ortopedi

Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad!

Ben. Underarm. Ryggrad. Underben. Synovialleder. Leder

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 2) Provkod:0200. Kurskod: MC022G. Kursansvarig: Nina Buer. Totalpoäng: 60. Poängfördelning:

Omtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6 hp Kurs: M0032H

Muskelgrupper och dess användningsområden.

FUNKTIONELL ANATOMI. Kasia Stempel BÅLEN

Anatomi. Benet och foten. Ytanatomi Landmärken Vad döljer sig under huden? Ola Wahlström ortopedi

YTANATOMI Termin 2 läkarprogrammet, Linköping

Kursens namn Anatomi (Medicin B) Uppsamlingstentamen för kursen HT11. Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27, 129 poäng), Eva Funk (28-30, 12 poäng)

och muskler Hud, skelett

Musklernas uppbyggnad

Ospecifik ländryggssmärta; träning och behandling

Rättsantropologi. Niklas Dahrén

Instuderingsuppgifter rörelselära

Skelett och leder. Skelettets uppbyggnad. Flera hundra ben. Stomme som skyddar

Innehållsförteckning Skelettet... 2 Musklerna... 5 Nervsystemet Cirkulationssystemet... 11

Rättsantropologi. Niklas Dahrén

Skellet & muskler. Arbete av: Emilia, Halla och Nina.

Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten.

Karolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Ursprung Den del av muskeln som sitter på den fasta kroppsdelen För tuggmuskler: Kraniet

Kompetenskrav Kunskapskrav och Färdigheter för en Certifierad Massör

Sammanfattning skelettet och muskler

Rörelseapparaten. Anatomi och fysiologi 2015 Roland Bendroth, Lunds universitet

KARL VT frågor med nummer dras. Amanuensen frågar. Fem frågor 1 50 avseende ben & ledlära. Fem frågor avseende muskellära

Rörelseapparaten SKELETTET

Diagnostiskt prov i klinisk anatomi

Varför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen:

Träningsbok. Sommar Tillhör:

Ergonomi. Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.

Examinator: Gabriella Eliason. Skrivtid: 4 timmar

Mphi Vet-Användarhandbok

Bröstrygg och Skuldra

CỊNGULUM MẸMBRI INFERIỌRIS (CỊNGULUM PẸLVICUM)

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI)

Instuderingsfrågor Skelettet, med svar

Hälsostyrkans nyhetsbrev augusti

Utgåva den framtagen av Kroppsterapeuternas kvalitetsråd

Här är en komplett PDF om alla våra stretchövningar

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 2) Provkod:0200. Kurskod: MC022G. Kursansvarig: Nina Buer. Totalpoäng: 61,5. PoängiOrdelning:

Behandlingsdagbok. Startdatum: År: Deltagare ID: Förnamn: Efternamn: Patient ID nummer: Kontakt, läkare: Kontakt, vårdpersonal: Avdelning / Klinik:

MODELLDEMONSTRATION VI: NEDRE EXTREMITETEN MẸMBRUM INFẸRIUS

Tendons. Tendons are structures that connect bone to muscle and are made up of tendon tissue Can have various shapes Typical is cord-like tendon of

EHFA Bedömningsstrategi (EAD 03) Namn på Utbildningsorganisation:

MODELLDEMONSTRATION II: BÅLEN SKẸLETON AXIẠLE

MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.

Verksamhet och yrkesansvar. Anvisningar och regler

Benceller. Osteoblast bygger upp Osteoklast bryter ner Osteocyt- står för benvävnadens underhåll

BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK

WORLD ARCHERY. Coach s Manual Nivå 2

Uppvärmning. Stretching

Omtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6 hp Kurs: M0032H

STYRKA GENERELLT TEMPO ÖVNINGAR BEN/MAGE ÖVERKROPP HELKROPP MARKLYFT STÅNG BICEPS, GLUTEUS, TRAPEZIUS MFL SKIVSTÅNGSRODD

Handbok för Terapeuter

BALANSBOLL. Styrketräning. Ett urval övningar

6.7 Musklerna ger dig rörelseförmåga

Centrumbildning Axel armbågsprotes

Kroppens skelettben. Niklas Dahrén

Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik

Transkript:

Caput=huvud Collum=hals Truncus=bål carpus metacarpus digiti manus, pollex Vuxen människa 206-220 ben (beroende på hur man räknar) En baby har ca 300 ben Största: femur (lårben) Minsta: stapes (stigbygeln) Brachium=överarm Antebrachium=underarm Femur=lår Crus=underben Pes=fot Manus=hand tarsus metatarsus digiti pedis, hallux

Ledbrosk Blodbildning. Mest fett men kan omvandlas till röd vid behov Benmärg: ca 2.5 kg i en vuxen person

Namn Efternamn 6 september 2018 6

(Glasbrosk; blåvitt) (Gråvitt) (Gulaktigt)

(Vertebrae cervicales) (Vertebrae thoracicae) (Vertebrae lumbales) = Korsben; os sacrum = Svansben; os coccygis

Processus transversi = tvärutskotten Processus spinosus = taggutskott. Förankring För muskler och ligament. Arcus vertebrae = kotbåge Kotkropp Discus intervertebralis = Mellankotsskiva. Fjädrande effekt. Tillåter små rörelser mellan kotorna. Facettled Anulus fibrosus Nucleus pulposus Kotkropp Corpus vertebrae = kotkropp Foramen vertebrale = kothål Bildar canalis vertebralis = kotkanalen. Nerver och ryggmärg. Foramen intravertebralis

Vertebrae cervicales (C1-C7) Tvärutskotten är perforerade av varsitt hål, foramen transversarium (för kotartärerna; arteria vertebralis) 7:e halskotan kallas den framstående kotan; vertebra prominens (den som syns när nacken böjs framåt) De två översta halskotorna skiljer sig markant Atlas, C1: närmast huvudet. Leden mellan atlas och huvud kallas ja-led. Formad som en ring, saknar kotkropp. Axis, C2: har dens = tapputskott som sticker upp i atlas. Hålls på plats av ligamentum cruciforme atlantis. Leden mellan atlas och axis kallas nej-led.

Atlas (C1) och Axis (C2) Foramen transversarium (Processus transversus) (Processus spinosus)

Namn Efternamn 6 september 2018 13

Jämförelse mellan vertebrae C4 T6 L2 Namn Efternamn 6 september 2018 14

C4 T6 Fovea costalis L2 Namn Efternamn 6 september 2018 15

Os sacrum och os coccygis S1-S5 växer ihop till ett ben, os sacrum = korsbenet Co 4 eller 5 vertebrae cocygeae växer ihop till ett ben, os coccygis = svansbenet

(Costae). Manubrium sterni (= handtaget ) Corpus sterni = kropp Angulus sterni = bröstbensvinkeln Processus xiphoideus

Art. sternoclavicularis 1-7 når fram till sternum; 7 längst 8-10 intill mitten av ovanför liggande cartilago costalis 11-12 slutar fritt

Caput humeri Art. humeri

Scapula Namn Efternamn 6 september 2018 21

Handlov Carpus Mellanhand Metacarpus Fingrar

Bäckenet består av tre delar: 2x Os coxae, os sacrum Art. sacroiliaca Höftbenet Tarmbenet Blygdbenet Sittbenet Os sacrum Korsbenet Os coccygis Symfysen

Caput femoris Collum femoris =Lårbenshalsen Trochanter major =Yttre vändknölen Art. coxae Art genu Knäled Menisker Korsband

Art. genu Patella Medial menisk Lateral menisk Främre korsband Bakre korsband Namn Efternamn 6 september 2018 25

Tåben Mellanfotsben Vristben

Allmän ledlära Led=articulatio; benförbindelse Bindvävsförbindelser - Syndesmoser (band; ex ligament mellan ulna/radius) lågrörliga - Suturer (sömmar; ex huvudet) orörliga - Gomphoser (ex tänder) orörliga Broskförbindelser - Synchondroser, ex mellan Costa I och sternum, lågrörliga - Symphyser, ex mellankotsdisk, lågrörliga Ledförbindelser; synovialleder, tillåter stora rörelser; Äkta leder - Många olika typer 27

- Förväxla ej med senor; vilka förbinder skelettmuskler med ben

- Fibrös bindväv håller samman skallens ben

Gomphosis En fibrös, nästan orörlig förbindelse som förbinder tänderna till mandibularis eller maxillaris

Synchondroser Rörbenens epifysbrosk (förbenas) Mellan tarm, sitt-och blygdbenen (förbenas) Mellan första revbenet och bröstbenet

-Benen förbinds av fibrös broskplatta; ger en viss rörlighet

Benen i synovialleden hålls ihop av synovia och ligament. Ledhålan innehåller synovia, en vätska som produceras av synovialhinnan. Smörjer och ger näring. Innehåller hyaluronsyra. (bindväv) (Hyalint)

(A. spheriodea)

(A. cylindrica) ; vinkelrätt mot benets längdriktning -Förhindrar rör. på sidorna

(A. trochoidea) ; i benets längdriktning

krökningen större i ett plan än i det motsatta (A. ellipsiodea)

(A. sellaris)

(A. plana)

Dorsalflexion Planarflexion (supination) (pronation) Medicinsk terminologi 6 september 2018 42

; ca 640 muskler Vilka funktioner har kroppens olika muskler?

, ex. genom peristaltik -Stöd och skydd av inre organ (bukväggen) -Kontrollerar kroppens öppningar (tömning av tarm och urinblåsa) -Reglerar blodflöde

Tre typer av muskulatur

Muskelarkitektur =sfinkter Parallella = vanligast; fascior är parallella till långa muskelaxeln Fusiform = spolformad ( musculus ) Konvergenta = alla muskelfibrer samlas i ett fäste Pennata = en eller flera senor i muskeln Cirkulära= fibrerna koncentriskt arrangerade runt en öppning

Senor (tendae) 1. Förbinder skelettmuskler med ben (jmf ledband!) 2. De flesta har runda tvärsnitt; platta kallas aponeuroser 3. Korta eller långa; längsta är akillessenan på hälen 4. Står emot anspänningen när en muskel kontraheras. Är lite vågiga i avslappnat tillstånd. 5. Vita och pärlemorglänsande 48

Musklernas hjälpapparater 1. Muskelfascior = bindvävshinnor 2. Retinacula = kollagenband som håller ner senorna mot underlaget 3. Senskidor (vaginae tendinis) och 4. Slemsäckar (bursae) = minskar friktion

Muskelfascior Kollagen bindvävshinna runt en muskel eller muskelgrupp. Ytliga och mellan muskler; septa intermuscularia Fixeras till skelettet

Senskidor med synovialvätska omger senor. Retinacula håller ner senorna mot underlaget. Senskidor Flexor retinaculum Senor Svullnad i senskidor kan ge karpaltunnelsyndrom

Exempel på bursae

Antagonistiska muskler -muskler kan endast kontraheras Musculus biceps brachii = böjmuskel; böjer armen Musculus triceps brachii=sträckmuskel; sträcker armen När den ena kontraheras sträcks den andra

Några svenska namn

Djupa (egentliga) ryggmuskler: Erector spinae

Abdomens djupa muskler Namn Efternamn 6 september 2018 57

Abdomens ytliga muskler Namn Efternamn 6 september 2018 58

Namn Efternamn 6 september 2018 59

Namn Efternamn 6 september 2018 60

Namn Efternamn 6 september 2018 62

Pectoralis major Humerus; Adduktion Medial rotation Flexion (övre) Extension (nedre) Namn Efternamn 6 september 2018 63

M. Deltoideus Humerus Ant.;flexion, medial rotation Med.; abduktion Post.; extension, lateral rot. Namn Efternamn 6 september 2018 64

Namn Efternamn 6 september 2018 65

Humerus; Extension Adduktion Medial rotation (Klättring) Namn Efternamn 6 september 2018 66

M. Trapezius Scapula; Höjs Sänks Förs bakåt Namn Efternamn 6 september 2018 67

Biceps och triceps brachii Underarm Supination, flexion Extension Namn Efternamn 6 september 2018 68

Diaphragma (mellangärdet) och intercostalmuskler Skiva av muskler och bindväv som skiljer brösthåla från bukhåla

Adductor-gruppen M. Iliopsoas M. Sartorius M. tibialis anterior M. soleus

M. iliopsoas m. iliacus m. psoas major Från kotpelaren till femur Från os ileum till psoassenan o femur Flexion och stabilisering Av höftleden Namn Efternamn 6 september 2018 71

Gluteus maximus Extenderar höftleden (ställa sig upp) Namn Efternamn 6 september 2018 72

M. Quadriceps femoris Rectus femoris Vastus lateralis Vastus medialis Vastus intermedius Från os ilium (rf) samt femur (vl, vm, vi) Till patella o tibia (via ligament) Extenderar knäleden Flekterar höftleden (med m. iliopsoas) Namn Efternamn 6 september 2018 73

M. triceps surae m. gastrocnemicus Plantarfexion (vid extenderat knä) Höjer hälen vid gång Flexion av knäleden m. soleus Plantarflexion (oavsett knäledens position) Namn Efternamn 6 september 2018 74