DRICKSVATTENAUTOMATER maj-oktober 2010 Ett samarbetsprojekt mellan livsmedelstillsynen i kommunerna Staffanstorp, Kävlinge, Lomma, Svedala, Burlöv & Landskrona
2 Sammanfattning Projektet har haft som mål att belysa den mikrobiologiska kvaliteten på dricksvattenautomater samt rengörings- och underhållsrutinerna av dessa. Även ansvarsfrågan för skötseln av automaterna ingick i projektet eftersom denna ofta är oklar. Resultatet av provtagningarna visar att vatten från dricksvattenautomater inte alltid håller den goda kvalitet som man förväntar sig. Vid analyser från automater med s.k. direktkoppling till det kommunala ledningsvattnet var andelen tjänliga prov 45 %, andelen tjänliga med anmärkning 54 % och otjänliga 1 %. Resultatet från s.k. dunkvatten visade att samtliga av dessa bedömdes som tjänliga med anmärkning. Referensprov har tagits från det kommunala vattenledningssystemet och dessa visade på tjänliga resultat. Resultatet mellan kolsyrat och icke kolsyrat vatten har visat på en markant skillnad avseende den mikrobiologiska kvalitén. Andelen tjänliga prov på kolsyrade vattnet var 86 % vilket ska jämföras med andelen prov på stilla vatten (icke kolsyrat) som visade på 35 % tjänliga prov. Endast 2 prov av det kolsyrade vatten visade på resultatet tjänligt med anmärkning vilket ska jämföras med 31 prov avseende stilla vatten. Detta kan troligen förklaras med att kolsyra (H2CO3) kan ha en hämmande effekt på den mikrobiologiska tillväxten. En produkt med kolsyra kan dessutom ha en längre hållbarhet. Många bakterier tillväxer/överlever inte efter en tid i kolsyrad miljö. Men det kan även vara så att det kolsyrade vattnet används mer. Vidare kan konstateras att vattnet i en del dricksvattenautomater värms upp kraftigt. Temperaturökningar på mellan 6-14 C har uppmätts mellan vatten från dricksvattenautomaterna och kommunal ledning. Flertalet av de prov som bedömdes som tjänliga med anmärkning hade bakterieväxt med långsamväxande bakterier 22 C, 7 dygns och odlingsbara mikroorganismer 22 C, 3 dygn. Halten av bakterier orsakar normalt inte hälsoproblem men kan ge problem med lukt, smak samt tillväxt av biofilm inuti rörledningarna. Ett prov bedömdes som otjänligt och hade växt av enterokocker, vilket är en bakterie som finns i magtarmkanalen. Ansvarsfrågan för skötsel av automaterna, mellan leverantörens underhållsintervaller, har varit oklar i flera av kommunerna. Vidare har skötsel- och rengöringsrutiner varierat kraftigt mellan leverantörerna och mellan kommunerna. 2
3 Bakgrund Idag är det inte ovanligt att införskaffa dricksvattenautomater på större arbetsplatser, i skolor och på allmänna platser. Vi tar det som en självklarhet att vattenkvaliteten alltid är god. Inom samarbetet för livsmedelstillsyn inom 4 YES-kommunerna (Staffanstorp, Svedala, Lomma och Kävlinge) samt Landskrona och Burlöv har provtagningar utförts för att undersöka den mikrobiologiska kvaliteten från dricksvattenautomater. Projektet har pågått under tiden maj-oktober 2010. Prover har uteslutande tagits från respektive kommunhus/rådhus/stadshus. Undersökningen omfattar dels vatten från direktkopplade automater med kommunalt dricksvatten, dels från s.k. dunkvattenautomater. Vidare har referensprov från det kommunala dricksvattnet också provtagits. Syfte och mål Projektet har haft som syfte att belysa den mikrobiologiska kvaliteten på dricksvattenautomater samt vilka rengörings- och underhållsrutiner som finns. Även ansvarsfrågan för skötseln av automaterna ingick i projektet eftersom denna ofta är oklar. Avgränsningar En utvidgad mikrobiologisk kontroll har skett enligt livsmedelsverkets föreskrifter. Mikrobiologiska parametrar så som odlingsbara mikroorganismer (22 C, 3 dygns), långsamväxande mikroorganismer (22 C, 7 dygns), koliforma bakterier, E-coli, enterokocker, Clostridium perfringens, aktinomyceter samt mikrosvampar av jäst och mögel har analyserats. Inga kemiska analyser har utförts. Projektets genomförande Proverna har tagits ut av miljökontoren och har skickats till ackrediterade laboratorier för analys. De laboratorier som anlitats är Eurofins och Alcontrol. Både kolsyrat och icke kolsyrat vatten (s.k. stilla vatten) ingick i undersökningen. Provtagning har skett vid olika tidpunkter under ordinarie arbetstid, både med och utan föregående urtappning av vatten. 14 av analyserna utgjordes av prov från s.k. dunkvattenautomater. Ett vattenprov erhåller efter analys bedömningen Tjänligt, Tjänligt med anmärkning eller Otjänligt. Tjänligt innebär att vattnet är fullgott som dricksvatten. Tjänligt med anmärkning innebär att vattnet har något avvikande sammansättning men bedöms inte orsaka någon direkt risk för hälsan. Dock är det otillfredsställande och kan under ogynnsamma förhållanden innebära en förändring i sammansättningen som leder till att vattnet blir otjänligt. Otjänligt innebär att vattnet inte bör användas till dryck eller vid matlagning då detta kan innebära hälsorisker. 3
4 Miljökontoren har i samband med projektets genomförande även kontrollerat vilka avtal kommunerna tecknat för skötsel och drift samt vilka aktuella leverantörer som finns i respektive kommun. De leverantörer av dricksvattenautomaterna som ingått i projektet är Green Food System AB, Water Company AB, JOBmeal SYD AB och Aquaservice. I 4 av kommunerna har det förekommit mer än en leverantör av dricksvattenautomater. Resultat Provtagning Totalt har 71 prov analyserats. 18 av dessa har varit omprov då de bedömdes som tjänliga med anmärkning eller otjänliga. Två prov har tagits ut som referensprov avseende det kommunala vattnet. Resultatet (exklusive proven på det kommunala vattnet) blev enligt följande: 45 % bedömdes som tjänliga 54 % som tjänliga med anmärkning 1 % otjänliga. Resultaten fördelade sig enligt följande: Kommun Första Omprov 1 Omprov 2 provtagning T TA OT T TA OT T TA OT Kävlinge 2 2 Svedala 2* 8 1 3 1 Burlöv 6 2 Lomma 2 7 7 Landskrona 8 Staffanstorp 10 3 1 2 2 2 Summa 30 22 1 3 12 3 T: Tjänligt * Kommunalt dricksvatten TA: Tjänligt med anmärkning OT: Otjänligt FÖRDELNING AV RESULTAT exkl. kommunalt vatten 1% Otjänligt 54% Tjänligt m anm 45% Tjänligt 4
5 Av de analyserade proven härrör sig 78 % från direktkopplade dricksvattenautomater och 22 % från s.k. dunkvatten. Leveransavtal och ansvar Skötsel och rengöring enligt de avtal som kommunerna tecknat med leverantörerna av dricksvattenautomaterna varierar från ingen alls till 6-7 ggr per år. Ansvaret för rengöringen av automaterna ser olika inom kommunerna. I flera av kommunerna finns det ingen som ansvarar för denna i intervallerna mellan leverantörens servicekontroller. Kommentar och slutsats Rengörings- och underhållsrutiner Det är av största vikt att någon ansvarar för rengöringen och att detta sker med täta intervaller. Den service som utförs av leverantören sker med intervaller som är alltför långa alternativt så sker ingen service alls. Oönskad tillväxt av mikroorganismer kan ske om desinficering och rengöringsintervallerna blir för långa. Vid några av dricksvattenautomaterna ansåg den aktuella leverantören att det inte behövdes några skötselinstruktioner. I endast en av dessa automater bedömdes provet som tjänligt, d.v.s. 86 % tjänligt med anmärkning. Det är viktigt att fungerande rengöringsrutiner arbetas fram. Ansvarsfrågan Det är av största vikt att ansvarsfrågan klargörs. I flera av kommunerna finns det ingen som ansvarar för den dagliga/kontinuerliga skötseln av automaterna. Den service/rengöring som utförs av leverantören, sker med alltför långa intervaller alternativt så sker ingen service/rengöring alls. Analyser Tiden mellan provtagning och analys bör vara så kort som möjligt. Mikrobiologiska analyser bör påbörjas inom 12 timmar efter provtagningstillfället (Livsmedelsverkets vägledning till föreskrifter om dricksvatten, SLVFS 2001:30). Dock bör poängteras att i denna undersökning kan det inte uteslutas att om analys hade utförts direkt efter tappning av kolsyrat vatten, så hade eventuellt resultatet varit annorlunda. Detta innebär att om analyserna har ägt rum vid ca 12 timmar så har vattnet varit förpackat i en kolsyremiljö och mer påverkat än om analys hade utförts direkt vid tappningen. Det finns ingen möjlighet att med en kraftig spolning, skölja ur dricksvattenautomaterna såsom kan göras med kranvatten från t ex en kran i ett kök. Den beläggning/biofilm som eventuellt ansamlas i ledningen i en dricksvattenautomat är svår att få bort. Maskinerna har, av förklarliga skäl, ett ganska lågt tryck och en kraftig genomspolning går inte att utföra. 5
6 Endast ett mindre antal av automaterna var försedda med knapp för utspolning av vattnet. Ingen skillnad har kunnat ses i provresultaten jämfört med de automater som var försedda med kran. Endast 1 av 4 prov bedömdes som tjänligt vid automater som hade knapp. Det ska dock noteras att det är ett mycket begränsat underlag. Det varierar mellan kommunerna vilka åtgärder som vidtagits med anledning av resultatet. Nedan redogörs för vad som hänt i respektive kommun. Kommentarer från kommunerna: Kävlinge Miljöavdelningen blev under tidig vår 2010 uppmärksammad av Kostenheten att det eventuellt fanns problem med vattenkvalitet från dryckesautomater som finns i kommunens regi. Under våren 2010 hade Kostenheten inplanerat vattenprovtagning från alla sina automater. Prov togs och flera av dessa visade på bedömningen tjänligt med anmärkning och ett otjänligt (togs ur bruk omedelbart). Rengöringsinstruktioner togs fram bl. a. m h a företaget som kommunen har ett avtal med för utrustning och service. Efter service från företaget, nya spolnings- och rengöringsrutiner från Kostenhetens personal visade alla prov utom ett på bedömningen tjänligt. Den automat som inte blivit godkänd togs ur bruk och skall bytas ut helt och hållet. Miljöavdelningen kontrollerade därefter vid ett tillfälle under försommaren två dryckesautomater i Kävlinges kommunhus. Det finns 3 automater men den ena som regelbundet kontrolleras av Kostenheten finns i cafeterian, kontrollerades ej vid tillfället p.g.a. att resultaten som tagits visade på tjänliga prov. Alla automaterna har två kranar för både kolsyrat och icke kolsyrat vatten. De två andra automaterna finns på våningsplan 2 respektive våning 3. Automaten som är placerad på våning 2 har många arbetsplatser omkring sig och är dessutom placerad utanför en stor samlingssal. Analysresultatet visade på tjänliga prov. På våning 3 som har färre arbetsplatser och ej några större konferensrum visade analysen på resultatet tjänligt med anmärkning. Proven som visade på tjänligt med anmärkning var från våning 3 och det var med anledning av höga halter långsamväxande bakterier (7 dygns) och odlingsbara mikroorganismer 22 C (3 dygn). Vid diskussion kring ansvaret för automaterna så finns ett skriftligt skötselavtal med leverantören att en gång per halvår kommer företaget och gör service. Filtret (aktivt kolfilter) bytes 2 gånger per år och automaterna kloreras en gång per år. Inga andra instruktioner eller rutiner finns för att någon utsedd ska sköta den dagliga rengöringen. Kansliet som sköter avtalet för automaterna kontaktades och 6
7 informerades om provresultaten av miljöavdelningen. Instruktioner om hur automaterna bör skötas skulle tas fram enligt kanslichefen. Lomma Miljökontoret kontrollerade under sommaren 2010 samtliga av kommunhusets dricksvattenbehållare och det visade sig att kvaliteten inte var tillräckligt bra. Proverna togs av miljökontoret och skickades till laboratoriet för analys. Analysresultaten av provtagningen i kommunhuset i Lomma visade att 7 av 9 prov bedömdes som tjänliga med anmärkning. Endast proverna från drickvattenautomaten vid receptionen i kommunhuset erhöll bedömningen tjänligt. Det togs prov både på kolsyrat vatten och icke kolsyrat vatten som kom ifrån kommunal dricksvattenledning. Proverna som bedömdes som tjänliga med anmärkning hade för högt antal av mikroorganismer. Ett prov hade även högt antal mikrosvampar och ett annat prov hade för högt antal av aktinomyceter (en grupp svampliknande mögelbakterier). Samtliga prov med anmärkning kom ifrån vattenautomater där vattnet levererades från ett och samma företag. Företaget som tillhandahöll vattnet i kommunhuset utförde efter provresultaten service av vissa delar av drickvattenautomaterna. Miljökontoret har som rutin att alltid ta omprov på prover som bedöms som otjänliga eller tjänliga med anmärkning och efter vidtagna åtgärder togs nya prover från de 7 automaterna. Tyvärr så var åtgärderna inte tillräckliga och samtliga provresultat bedömdes återigen som tjänliga med anmärkning. Efter dessa resultat beslutade Kommunledningskontoret att plocka bort dricksvattenautomaterna. Om dessa kommer att ersättas av nya varianter eller om andra alternativ kommer att införas återstår att se. Burlöv I Burlövs medborgarhus finns två vattenautomater. Båda automaterna har dels kolsyrat vatten, dels icke kolsyrat kylt vatten med tappkran. Från båda automaterna togs 4 prov, 2 per tappställe. Proven togs tidigt på morgonen en måndag, innan någon hunnit använda dem och senare vid lunchtid. Ingen urtappning ägde rum före provtagningen. Proverna skickades för analys till laboratorium. Automaten i matsalen har en tätare servicefrekvens, 6-8 veckor, än automaten på tredje våningen som servas 2 ggr per år. Båda har kolfilter. Rutiner för rengöring och desinficering har inte lämnats av företagen. Vid kontakt med ett av företagen sa de att man kunde desinficera kranarna med ex Decitol och att någon från städ eller någon som är tidigt på jobbet kunde göra detta samt spolade ut lite vatten från automaterna. 7
8 Burlöv hade två prov som var tjänliga med anmärkning, det ena var kolsyrat och det andra var icke kolsyrat vatten. Båda proverna med anmärkningar kommer från samma automat. Det kolsyrade var antagligen kontaminerat av personalen via kaffekoppar och plastflaskor under dagen medan det icke kolsyrade vattnet var förorenat från början och blev rent genom spolning under dagen. Resultatet av provtagning och analyser har medfört ett behov av att sätta upp skriftliga rutiner för användande av automaterna såsom spolning, rengöring och handhavande i samband med uttag av vatten. Vidare bör någon ansvara för desinficeringen av kranarna. Landskrona I Landskrona stads stadshus fanns vid provtagningstillfället 2 st vattenautomater. Vid provtagningen analyserades 8 prov, 4 st per automat och 2 st per tappställe. Båda automaterna var försedda med kran. Varje automat hade kylt vatten och kolsyrat kylt vatten. Automaterna var placerade i trapphuset respektive i personalmatsalen. Proven togs ut direkt på morgonen innan någon hunnit använda dem och sedan efter lunch samma dag. Någon extra spolning gjordes inte. Automat 1: Service görs 2 ggr om året då man byter filter (aktivt kol) och desinficerar kranarna både ut- och invändigt med 70%-ig Desitol. En av gångerna klorerar man även hela systemet. Skötselanvisningar har lämnats vid installation, vilka innebar att någon, t.ex. städavdelningen skulle desinficera kranarna varje morgon med något desinficerande medel, exempelvis Desitol som de själva använder. Vid projektets genomförande tillfrågades städavdelningen om detta och då visste de inte om skötselanvisningarna, de skulle dock börja med detta. Denna hantering är ännu inte påbörjad. Endast denna vattenautomat finns numera kvar i stadshuset. Automat 2: Service på den här automaten utfördes 2 ggr om året genom att man bytte filter (kol) och körde igenom klor i hela systemet med användning av ett spolfilter. Vid installation hade skötselanvisningar lämnats, men man instruerade inte användaren. Eftersom denna automat stod i restaurangen var det kostverksamheten som var ansvarig och de tog fram egna rutiner som bl.a. innebar att automaten stängdes alltid av inför varje helg- och semesterledighet. Vid start igen tappades minst 1 liter vatten ut från varje tappställe som sedan slängdes. Detta gjordes även inför varje serveringstillfälle. Provtagning skedde 2 ggr om året. Denna automat är idag borttagen då det kommit en ny verksamhetsutövare i restaurangen som inte ville behålla automaten. Staffanstorp Totalt togs 20 prov ut för analys i Staffanstorp. Prov har tagits ut på samtliga 7 automater i Rådhuset. Analyserna visade att 12 prov bedömdes som tjänliga, 7 som tjänliga med anmärkning och 1 som otjänlig. Det otjänliga provet innehöll enterokocker som är en bakterie med fekalt ursprung. Vid rengöring av automaten 8
9 kunde konstateras att den aktuella kranen var bemängd med en obestämd sörja invändigt. Kranen byttes ut omedelbart. Vid förnyad provtagning bedömdes provet som tjänligt. Omprov har tagits vid ytterligare 2 tillfällen vid några av de övriga automaterna. En vattenautomat hade då fortfarande vatten som vid analys bedömdes som tjänligt med anmärkning. Automaten har stängts av. Temperaturerna på vattnet har varierat en del. Vid ett tillfälle uppmättes en temperatur på + 24,8 C i det vatten som analyserades från dricksvattenautomaten. Ledningsvattnet in till maskinen höll en temperatur på +19,1 C. Mellan de båda mätpunkterna är vattenledningen ca 1 meter och temperaturskillnaden var + 5,7 C mellan mätpunkterna. Vid en annan provtagningspunkt uppmättes en temperatur på + 25,6 C vid tappstället (omärkt, d.v.s. ej kallt ). Temperaturmätning på kallvattenkran vid intilliggande diskbänk uppmättes till +11,5 C. Drygt 14 C i temperaturskillnad mellan mätpunkterna, vilka har en mellanliggande rörledning på ca 1 meter. Mätningarna tyder på att vattnet värms upp kraftigt under en kort sträcka. Vidare konstaterades att vid tappning av vatten från maskinen, startar en motor/pump och varm luft tränger ut ur maskinen. I Staffanstorp var ansvaret för skötseln av dricksvattenautomaterna oklart. En ansvarig person hade funnits men när personen slutade var det ingen som övertog ansvaret. Ansvarsfrågan är numera löst genom att den som ansvarar för fastigheten också ansvarar för skötsel/drift av automaterna. Skötselinstruktioner hade lämnats enligt uppgift från leverantören men dessa fanns inte tillgängliga vid undersökningstillfället. Samtliga provtagna dricksvattenautomater var försedda med tappkran och aktivt kolfilter. Svedala Projektets erfarenheter och slutsatser kommer i sin helhet att beaktas i fortsatt dialog med beställare och ansvariga. Uppföljning Uppföljning av projektet planeras ske om 1 år. Kontaktperson i respektive deltagande kommun Margaret Åkesson, Staffanstorp Anders Nicander, Svedala Monica Svensson-Wallis, Burlöv Kerstin Landén, Kävlinge Katerina Katsanikou, Lomma Christina Hugosson, Landskrona 9