Kallelse och föredragningslista till miljönämnden sammanträde. Pressinformation fredagen den 3 december 2010, kl

Transkript

1 KALLELSE 1(1) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Barbro Olsson Er Referens Vår Referens Kallelse och föredragningslista till miljönämnden sammanträde Obs tiden! Torsdagen den 2 december 2010, kl Plats: Stadshuset, rum 601 Obs tiden! Grupperna träffas kl Treklövern i rum 601 Oppositionen SV i rum 604 SD-gruppen i rum 520 Pressinformation fredagen den 3 december 2010, kl A. FORMALIA Au:s förslag till beslut 1. Upprop 2. Dagordningen fastställes 3. Val av justeringsman Mona Andersson (SD), Bjarne Andersen (S)) 4. Val av justeringsdag Torsdagen den 9 dec, kl B. MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 5. Motion om kommunalt djurhem Enligt förslag 6. Internkontroll 2010 Enligt förslag 7. Detaljplan för Tuna 72:38 Enligt förslag 8. Fiskeföreskrifter för Lundåkrabukten Enligt förslag 9. Uppföljning av arbetsmiljöarbetet 10. Budgetuppföljning oktober 11. Rapporter: a. Grönsaksrapport b. Dricksvattenautomater c. Kemikalier i detaljhandeln 12. Anmälningsärenden 13. Ev. övrigt Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 S:\gemensam\WORD\ADMIN\Föredragningslista MN 2010.doc.dot Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö Bankgiro Postgiro Org.nr :27

2 YTTRANDE 1(1) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Victoria Karlstedt Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Motion Undersök möjligheterna för ett kommunalt djurhem Kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat att remittera motionen Undersök möjligheterna för ett kommunalt djurhem till miljönämnden och stadsledningskontoret. Förslag till beslut Miljönämnden avstyrker motionen. Nämnden anser inte att det är en kommunal skyldighet att anordna djurhem, inte minst mot bakgrund av att kommunerna har fråntagits ansvaret för djurskyddstillsynen. Nämnden är också mycket tveksam till om det finns ett reellt behov av ett djurhem. Högni Hansson miljöchef Victoria Karlstedt miljöinspektör Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 S:\gemensam\WORD\ADMIN\kommunalt djurhem.doc Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö Bankgiro Postgiro Org.nr :28

3

4 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(3) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Håkan Ärnflykt Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Internkontroll 2010 Uppföljningen av 2010 års internkontrollplan ska redovisas till kommunfullmäktige. Av kontrollen framgår att förvaltningen väl följer de regler och rutiner som gäller för avtalshantering, sekretess, postöppning, diarieföring, e-post, fakturor, anmälan av delegationsärenden och inkomna ärenden. Förslag till beslut Miljönämnden beslutar att med godkännande överlämna redovisningen till kommunstyrelsen. Avtalshantering Analys 4 avtal har slumpvis granskats och samtliga följer reglerna avseende diarieföring, undertecknande och bevakning. Slutsats och åtgärd Kontrollen visar att avtalshanteringen följer gällande regelverk. Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 S:\gemensam\WORD\ADMIN\internkontroll 2010MN.doc Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö Bankgiro Postgiro Org.nr :29

5 2(3) Sekretess Analys Genom stickprov granskades 9 ärenden avseende krav på sekretess inom områdena: hälsoskydd, miljöskydd och åtalsanmälningar. Slutsats och åtgärd Granskningen visar att sekretessbeläggningen följer reglerna enligt offentlighets- och sekretesslagen och förvaltningens handläggningsrutiner. Delegation Analys Stickprovsgranskning av att delegationsärenden anmäls till nämnden i enlighet med delegationsordningen. Slutsats och åtgärd Granskningen visar att hanteringen av delegationsärenden sker enligt förvaltningens rutiner. Inkomna ärenden Analys Stickprovsgranskning har genomförts för om 11 inkomna ärenden fått svar inom förvaltningens uppsatta tidsgräns på 10 dagar och inom tidsgränser som regleras i lagar och förordningar. Slutsats och åtgärd Endast ett av de 11 granskade ärendena fick inte svar inom utsatt tid. Fördröjningen var 8 dagar. Postöppning Analys Kontroll av postöppningen genomfördes den 17 november. Slutsats och åtgärd Postöppningen följer skrivna instruktioner.

6 3(3) Diarieföring Analys Kontroll av diarieföringen genomfördes den 17 november. Slutsats och åtgärd Diarieföringen följer skrivna instruktioner. Hantering av e-post Analys Kontroll av e-posthanteringen genomfördes den 17 november. Slutsats och åtgärd E-posthanteringen följer skrivna instruktioner. Men påpekas kan att e-post av allmän karaktär som information (typ information om seminarier) bör tas bort med förutbestämda intervall från anvisad plats. En del av såväl intern som extern e-post som handlar om bestämmande av mötestider och av motsvarande karaktär behöver inte skickas till MIL-posten utan kan diarieföras av handläggaren som en händelse i ärendet. Fakturahantering Analys Kontroll av fakturahanteringen genomfördes den 17 november. Slutsats och åtgärder Fakturahanteringen följer skrivna instruktioner. Högni Hansson miljöchef Håkan Ärnflykt miljöinspektör

7 FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(1) Datum Handläggare Er Referens Vår Referens Miljöförvaltningen Miljönämnden Landskrona stad Detaljplan för Tuna 72:38 Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen har upprättat förslag till detaljplan för Tuna 72:38, Backafallsbyn, Landskrona stad. Ärendet har kommit på remiss från byggnadsnämnden. Förslag till beslut Miljönämnden har inget att erinra mot detaljplanen. Miljönämnden menar att följande ska beaktas i det fortsatta arbetet med planens genomförande: 1. Nya byggnader ska ha så liten negativ påverkan på landskapsbilden som möjligt. 2. Negativ påverkan på eventuella rödlistade arter i eller i anslutning till dammen utreds. 3. Det redovisas hur det ökade dagvattnet ska hanteras inom fastigheten. 4. Det redovisas om verksamheterna i de nya byggnaderna för lager och buteljering kan alstra mer buller. Bakgrund och motivering Detaljplanens syfte är att anpassa planen efter rådande förhållanden samt att pröva lämpligheten att möjliggöra för uppförandet av en ny byggnad för lager och buteljering i anslutning till befintlig destilleriverksamhet. Backafallsbyns hotell- och konferensverksamhet föreslås också kunna utvecklas genom att två längor fogas till huvudbyggnadens baksida. Dessa två längor föreslås hysa hotell- och spaverksamhet. Samtidigt föreslås den befintliga verksamheten, inkluderande destilleri och restaurang- och konferensanläggning, som strider mot Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 S:\gemensam\WORD\PLA_BYGG\Detaljplan Tuna by.doc Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö Bankgiro Postgiro Org.nr :30

8 2(2) gällande plan att tas upp och prövas i denna detaljplan. Förslaget till detaljplan bedöms ej medföra betydande miljöpåverkan Nya byggnader med mer hårdgjorda ytor kommer att öka dagvattenmängden i området. Handlingarna anger att dagvattnet ska omhändertas inom egen fastighet. Hur detta ska ske framgår ej. Förslagets negativa konsekvenser när det gäller riksintressen och gällande landskapsbildsskydd (enl 19 naturvårdslagen) kan vara en negativ påverkan på landskapsbild, utblickar och siktlinjer. De nya byggnaderna lokaliseras inom befintliga stugbyn. Det finns inga kända förekomster av rödlistade arter eller arter som ingår i artskyddsförordningen i de områden som berörs av nya byggnader. Dock kan eventuella förstärkningsarbeten i anslutning till befintlig damm medföra påverkan på dammen eller dess stränder. Planen bedöms ej medföra mer trafik. Det framgår inte om den tillkommande buteljeringen och hanteringen av varorna kan medföra ökat buller. Karina Persson Miljönämndens ordförande

9 Plankarta 3(3)

10 Illustrationsplan. 4(4)

11 FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(3) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Olle Nordell Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Förslag till föreskrifter rörande fiske inom delar av Lundåkrabukten Förslaget har kommit på remiss från Länsstyrelsen i Skåne län. Fiskeriverket har utarbetat ett förlag till föreskrifter gällande fiske inom det planerade naturreservatet Lundåkrabukten. Förslag till beslut Miljönämnden har inget att erinra. Miljönämnden vill påpeka att det är vikigt att informationen om fiskeföreskrifterna finns anslagna på lämpliga platser. Bakgrund och motivering Fiskeriverket har utarbetat ett förlag till föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön, gällande fiske i dels havsområdet inom det befintliga naturreservatet Järavallen samt delar av havsområdet inom det planerade naturreservatet Lundåkrabukten, dels i havsområdet inom det planerade naturreservatet Foteviken. Förslaget innebär för Järavallen och Lundåkrabukten följande: I havsområdet inom det befintliga naturreservatet Järavallen och i havsområdet inom delar av det planerade naturreservatet Lundåkrabukten inrättas ett yttre fredningsområde där allt fiske förbjuds med undantag av fiske med handredskap, om fiskemetoden som sådan inte kräver användning av båt. Dessutom undantas från förbudet fiske efter ål med ryssjor som bedrivs med stöd av ålfis- Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 S:\gemensam\WORD\NATUR\Fiskföreskrifter Lundåkrabukten.doc Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö Bankgiro Postgiro Org.nr :31

12 2(3) ketillstånd enligt (FIFS 2004:36) 3 kap 1. Det yttre fredningsområdet begränsas i västlig riktning av tre meters djupkurva. I nord och sydlig riktning sammanfaller gränsen med de föreslagna gränserna för Lundåkrabuktens naturreservat. Det inom det nya yttre fredningsområdet belägna befintliga fredningsområdet utanför Saxån behålls med oförändrade bestämmelser. Inom detta område är allt fiske förbjudet under perioden fr o m 15 september t o m 30 april. Det nu befintliga fredningsområdet ska vara kvar med oförändrade bestämmelser. I praktiken innebär det att det fiske som bedrivits i Saxån från motorvägen till det att vattendraget mynnar i havet kan fortgå som tidigare. I förslaget till bestämmelser för Lundåkrabuktens naturreservat kommer det nu rådande beträdnadsförbudet under fåglarnas häckningsperiod att kvarstå. Lundåkrabukten har av Fiskeriverket pekats ut som riksintressant för yrkesfisket som rekryteringsområde för ål och flatfisk. Genom förslaget ges detta riksintresse ett förstärkt skydd. Under perioder förekommer ett fiske efter torsk i områdets djupare delar vilket inte kommer att påverkas av fredningsområdet. Syftet med de föreslagna föreskrifterna är att bestånden av öring i reservatets vattendrag ska vara livskraftiga och att beståndstätheten ska vara i nivå med liknande vattendrag i regionen. Högni Hansson miljöchef Olle Nordell ekolog

13 3(3)

14 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(1) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Håkan Ärnflykt Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Enligt anvisningarna från personalavdelningen ska uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet göras årligen genom att besvara en arbetsmiljöenkät. Den sammanställda enkäten behandlas först av förvaltningens samverkansgrupp och därefter av miljönämnden. Nämndens protokoll med bilagd sammanställning överlämnas till personalavdelningen. Förslag till beslut Miljönämnden beslutar att godkänna den besvarade arbetsmiljöenkäten. Högni Hansson miljöchef Håkan Ärnflykt miljöinspektör Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö Bankgiro Postgiro Org.nr :40 C:\Documents and Settings\barbrool\Lokala inställningar\temporary Internet Files\OLKC4\Arbetsmiljöenkät 2010MN.doc

15 PROTOKOLL 1(2) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Anita Nilsson Er Referens Vår Referens Samverkansgruppen Miljöförvaltningen Samverkansgruppen, miljöförvaltningen, möte Närvarande: Högni Hansson, förvaltningschef, Håkan Ärnflykt miljöinspektör, Olle Nordell, Naturvetarna, Anita Nilsson, SKTF, Peter Jonsson, skyddsombud, Björn Wigårde, säkerhetsansvarig. Till att föra anteckningar vid mötet utsågs Anita Nilsson. Till justerande utsågs Olle Nordell. Inledning Håkan informerade om den årliga uppföljningen som omfattar perioden 1 juli juni Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöfrågor Frågeformuläret för uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete gicks igenom. Formuläret ska skickas ifyllt till personalavdelningen senast den 30 november. Följande framkom vid genomgången: Alla som arbetar med arbetsmiljöfrågor bör gå en utbildning Vi ska fråga personalavdelningen om lämpliga utbildningar. Nyanställda ska informeras om kommunens arbetsmiljöpolicy. Verksamhetsanpassad arbetsmiljöpolicy. Någon sådan finns ännu inte. Björn fick i uppdrag att ta fram en verksamhetsanpassad arbetsmiljöpolicy för Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 S:\gemensam\WORD\ADMIN\Samverkansgruppen doc Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö Bankgiro Postgiro Org.nr :34

16 2(2) miljöförvaltningen, samt skriftliga rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Riskbedömningar genom förs Björn fick också i uppdrag att utarbeta förslag för instruktioner för arbetsuppgifter som kan medföra hot och våld. Sammanträdestider Samverkansgruppen ska sammanträda två gånger per år. Datum för sammanträden i maj och november 2011 ska bestämmas. Högni Hansson Miljöchef Anita Nilsson Sekreterare Olle Nordell Justerande

17 UPPFÖLJNING AV SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FRÅGEFORMULÄR Datum Förvaltning/avdelning/enhet Miljöförvaltningen Utförd av Olle Nordell, Peter Jonsson och Håkan Ärnflykt Anmäld i samverkansgruppen Underskrifter Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete. Med hänvisning till respektive paragraf skall frågorna besvaras, samt skall svaren kommenteras och konkretiseras. 3 Det systematiska arbetsmiljöarbetet skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det skall omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Frågor Svar Kommentera svaret/ Ge exempel 1. Finns arbetsmiljöfaktorerna med när beslut ska fattas och åtgärder vidtas i det vardagliga arbetet? X Hanteras på arbetsplatsträffar 1 ggr/v 2. Hanteras såväl fysiska som psykologiska och sociala arbetsmiljöförhållanden i verksamheten? X På arbetsplatsträffar 4 Arbetsgivaren skall ge arbetstagarna, skyddsombuden och elevskyddsombuden möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Frågor Svar Kommentera svaret/ Ge exempel 3. Ges arbetstagare och arbetsplatsombuden möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet? 3.1 Ges elevskyddsombud möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet? 1 4. Finns det en fungerande samverkansgrupp som behandlar arbetsmiljöfrågor? X X 5. Är samverkansgruppens arbetssätt och uppgifter klart uttalade? X 1 Enligt arbetsmiljölagen ska eleverna från år 7 i grundskolan ges tillfälle att utse elevskyddsombud som representerar eleverna i skyddsverksamheten

18 6. Deltar samverkansgruppen aktivt i förändrings- och utvecklingsarbete? X 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Det skall finnas rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet skall gå till. Arbetsmiljöpolicyn och rutinerna skall dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. Frågor Svar Kommentera svaret/ Ge exempel 7. Har all personal fått information om arbetsmiljöpolicyn i det personalpolitiska programmet? X Inte nyanställda 2010 eller långvariga praktikanter 8. Har all personal fått information om den verksamhetsanpassade arbetsmiljöpolicyn? 9. Finns skriftliga rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet? 9.1 Säkerställs det att rutinerna är kända i verksamheten? 9.2 Säkerställs det att rutinerna följs i vardagsarbetet? X Finns ej X X X Verksamhetsanpassad arbetsmiljöpolicy tas fram våren 2011 Tas fram våren Arbetsgivaren skall fördela uppgifterna i verksamheten på ett sådant sätt att en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare får i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Arbetsgivaren skall se till att de som får dessa uppgifter är tillräckligt många och har de befogenheter och resurser som behövs. Arbetsgivaren skall också se till att de har tillräckliga kunskaper om regler som har betydelse för arbetsmiljön, fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär risker för ohälsa och olycksfall, åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall samt arbetsförhållanden som främjar en tillfredsställande arbetsmiljö. Arbetsgivaren skall se till att de som får uppgifterna har tillräcklig kompetens för att bedriva ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Uppgiftsfördelningen skall dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. Frågor Svar Kommentera svaret/ Ge exempel 10. Är uppgiftsfördelningen skriftligen dokumenterad? 11. Säkerställs det att fördelade arbetsuppgifter utförs? 12. Kan balans mellan uppgifter, befogenheter, resurser och upprätthållas? X X X Har en utsedd säkerhets- och arbetsmiljöansvarig Kommer att helt ske våren 2011

19 13. Ges chefer och arbetsledare möjlighet till nödvändig kompetensutveckling i gällande arbetsmiljöregler? X Utbildning våren Arbetsgivaren skall se till att arbetstagarnas kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet är tillräckliga för att ohälsa och olycksfall skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. När riskerna i arbetet är allvarliga skall det finnas skriftliga instruktioner för arbetet Frågor Svar Kommentera svaret/ Ge exempel 14. Sker introduktionen av nyanställda på ett tillfredsställande sätt? X 15. Säkerställs det att arbetstagarna har tillräckliga kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet? X Kunskaper saknas om riskerna vid hot och våld 16. Finns skriftliga instruktioner för riskfyllda arbetsuppgifter? 16.1 Säkerställs det att dessa instruktioner följs? X Finns för specifika fysiska riskmoment vid utomhusarbete. Instruktioner saknas delvis avseende hot och våld 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. Frågor Svar Kommentera svaret/ Ge exempel 17. Finns det uttalat vilka metoder för undersökning av arbetsförhållanden som skall användas såväl för den fysiska som psykosociala arbetsmiljön? 18. Genomförs undersökning och riskbedömning återkommande? 19. Dokumenteras riskbedömningarna? X X X Genomförs 2011 Se svar på Hanteras riskbedömningarna inom ramen för samverkansavtalet? X Se svar på

20 21. Görs riskbedömningar i samband med olika typer av förändringar i verksamhet eller organisation? X 22. Genomförs årliga utvecklingssamtal? X 9 Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet och om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, skall arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas i fortsättningen. Frågor Svar Kommentera svaret/ Ge exempel 23. Finns det rutiner för tillbudshantering? 23.1 Säkerställs det att dessa följs? X X Saknas delvis för hot och våld 24. Finns det rutiner för utredning av ohälsa och olycksfall? 24.1 Säkerställs det att dessa följs? 25. Har tillbud, olycksfall och ohälsa utretts? X X X 26. Hanteras kunskap om de tillbud och olycksfall som förkommer inom ramen för samverkansavtalet? X 10 Arbetsgivaren skall omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsgivaren skall också vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Åtgärder som inte genomförs omedelbart skall föras in i en skriftlig handlingsplan. I planen skall anges när åtgärderna skall vara genomförda och vem som skall se till att de genomförs. Genomförda åtgärder skall kontrolleras. Frågor Svar Kommentera svaret/ Ge exempel 27. Finns det i förekommande fall en uppdaterad handlingsplan? X

21 28. Finns det systematik i uppföljningen av åtgärder i handlingsplanen? X Se svar på När kompetensen inom den egna verksamheten inte räcker för det systematiska arbetsmiljöarbetet eller för arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering, skall arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån. När företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp anlitas skall den vara av tillräcklig omfattning samt ha tillräcklig kompetens och tillräckliga resurser för detta arbete. Frågor Svar Kommentera svaret/ Ge exempel 29. Används företagshälsovården i arbetsmiljöärenden? 30. Kan det finnas behov av resurser som inte finns tillgängliga inom företagshälsovården? X X

22 Budgetuppföljning oktober 2010 Uppföljning driftbudget Verksamhet, tkr Politisk verksamhet Budget Utfall Avvikelse Budget 2010 Prognos 2010 Avvikelse Miljö Summa Framskrivning av prognos Händelser/effekter av Period Belopp tkr varav personalkostnader Kommentarer Utfall , ,0 Framskrivning av resultatet , ,8 Justering av operiodiserade poster Ökade kostnader högsäsong Minskade kostnader högsäsong Verksamhetsförändringar Ändrad lagstiftning Nya politiska beslut Prognos , ,8 Nämndens budget , ,0 Budgetavvikelse mot framskrivning ,0 0 Justering av operiodiserade poster: Miljöundersökningar Ökade kostnader högsäsong: Administration Uppföljning investeringsbudget Nettoinvesteringar, tkr Budget Utfall Avvikelse Budget 2010 Prognos 2010 Avvikelse Summa Förslag till beslut Miljönämnden beslutar godkänna budgetuppföljningen per oktober 2010 C:\Documents and Settings\barbrool\Lokala inställningar\temporary Internet Files\OLKC4\Budgetuppföljning oktober 2010.doc

23 DRICKSVATTENAUTOMATER maj-oktober 2010 Ett samarbetsprojekt mellan livsmedelstillsynen i kommunerna Staffanstorp, Kävlinge, Lomma, Svedala, Burlöv & Landskrona

24 2 Sammanfattning Projektet har haft som mål att belysa den mikrobiologiska kvaliteten på dricksvattenautomater samt rengörings- och underhållsrutinerna av dessa. Även ansvarsfrågan för skötseln av automaterna ingick i projektet eftersom denna ofta är oklar. Resultatet av provtagningarna visar att vatten från dricksvattenautomater inte alltid håller den goda kvalitet som man förväntar sig. Vid analyser från automater med s.k. direktkoppling till det kommunala ledningsvattnet var andelen tjänliga prov 45 %, andelen tjänliga med anmärkning 54 % och otjänliga 1 %. Resultatet från s.k. dunkvatten visade att samtliga av dessa bedömdes som tjänliga med anmärkning. Referensprov har tagits från det kommunala vattenledningssystemet och dessa visade på tjänliga resultat. Resultatet mellan kolsyrat och icke kolsyrat vatten har visat på en markant skillnad avseende den mikrobiologiska kvalitén. Andelen tjänliga prov på kolsyrade vattnet var 86 % vilket ska jämföras med andelen prov på stilla vatten (icke kolsyrat) som visade på 35 % tjänliga prov. Endast 2 prov av det kolsyrade vatten visade på resultatet tjänligt med anmärkning vilket ska jämföras med 31 prov avseende stilla vatten. Detta kan troligen förklaras med att kolsyra (H2CO3) kan ha en hämmande effekt på den mikrobiologiska tillväxten. En produkt med kolsyra kan dessutom ha en längre hållbarhet. Många bakterier tillväxer/överlever inte efter en tid i kolsyrad miljö. Men det kan även vara så att det kolsyrade vattnet används mer. Vidare kan konstateras att vattnet i en del dricksvattenautomater värms upp kraftigt. Temperaturökningar på mellan 6-14 C har uppmätts mellan vatten från dricksvattenautomaterna och kommunal ledning. Flertalet av de prov som bedömdes som tjänliga med anmärkning hade bakterieväxt med långsamväxande bakterier 22 C, 7 dygns och odlingsbara mikroorganismer 22 C, 3 dygn. Halten av bakterier orsakar normalt inte hälsoproblem men kan ge problem med lukt, smak samt tillväxt av biofilm inuti rörledningarna. Ett prov bedömdes som otjänligt och hade växt av enterokocker, vilket är en bakterie som finns i magtarmkanalen. Ansvarsfrågan för skötsel av automaterna, mellan leverantörens underhållsintervaller, har varit oklar i flera av kommunerna. Vidare har skötsel- och rengöringsrutiner varierat kraftigt mellan leverantörerna och mellan kommunerna. 2

25 3 Bakgrund Idag är det inte ovanligt att införskaffa dricksvattenautomater på större arbetsplatser, i skolor och på allmänna platser. Vi tar det som en självklarhet att vattenkvaliteten alltid är god. Inom samarbetet för livsmedelstillsyn inom 4 YES-kommunerna (Staffanstorp, Svedala, Lomma och Kävlinge) samt Landskrona och Burlöv har provtagningar utförts för att undersöka den mikrobiologiska kvaliteten från dricksvattenautomater. Projektet har pågått under tiden maj-oktober Prover har uteslutande tagits från respektive kommunhus/rådhus/stadshus. Undersökningen omfattar dels vatten från direktkopplade automater med kommunalt dricksvatten, dels från s.k. dunkvattenautomater. Vidare har referensprov från det kommunala dricksvattnet också provtagits. Syfte och mål Projektet har haft som syfte att belysa den mikrobiologiska kvaliteten på dricksvattenautomater samt vilka rengörings- och underhållsrutiner som finns. Även ansvarsfrågan för skötseln av automaterna ingick i projektet eftersom denna ofta är oklar. Avgränsningar En utvidgad mikrobiologisk kontroll har skett enligt livsmedelsverkets föreskrifter. Mikrobiologiska parametrar så som odlingsbara mikroorganismer (22 C, 3 dygns), långsamväxande mikroorganismer (22 C, 7 dygns), koliforma bakterier, E-coli, enterokocker, Clostridium perfringens, aktinomyceter samt mikrosvampar av jäst och mögel har analyserats. Inga kemiska analyser har utförts. Projektets genomförande Proverna har tagits ut av miljökontoren och har skickats till ackrediterade laboratorier för analys. De laboratorier som anlitats är Eurofins och Alcontrol. Både kolsyrat och icke kolsyrat vatten (s.k. stilla vatten) ingick i undersökningen. Provtagning har skett vid olika tidpunkter under ordinarie arbetstid, både med och utan föregående urtappning av vatten. 14 av analyserna utgjordes av prov från s.k. dunkvattenautomater. Ett vattenprov erhåller efter analys bedömningen Tjänligt, Tjänligt med anmärkning eller Otjänligt. Tjänligt innebär att vattnet är fullgott som dricksvatten. Tjänligt med anmärkning innebär att vattnet har något avvikande sammansättning men bedöms inte orsaka någon direkt risk för hälsan. Dock är det otillfredsställande och kan under ogynnsamma förhållanden innebära en förändring i sammansättningen som leder till att vattnet blir otjänligt. Otjänligt innebär att vattnet inte bör användas till dryck eller vid matlagning då detta kan innebära hälsorisker. 3

26 4 Miljökontoren har i samband med projektets genomförande även kontrollerat vilka avtal kommunerna tecknat för skötsel och drift samt vilka aktuella leverantörer som finns i respektive kommun. De leverantörer av dricksvattenautomaterna som ingått i projektet är Green Food System AB, Water Company AB, JOBmeal SYD AB och Aquaservice. I 4 av kommunerna har det förekommit mer än en leverantör av dricksvattenautomater. Resultat Provtagning Totalt har 71 prov analyserats. 18 av dessa har varit omprov då de bedömdes som tjänliga med anmärkning eller otjänliga. Två prov har tagits ut som referensprov avseende det kommunala vattnet. Resultatet (exklusive proven på det kommunala vattnet) blev enligt följande: 45 % bedömdes som tjänliga 54 % som tjänliga med anmärkning 1 % otjänliga. Resultaten fördelade sig enligt följande: Kommun Första provtagning Omprov 1 Omprov 2 T TA OT T TA OT T TA OT Kävlinge 2 2 Svedala 2* Burlöv 6 2 Lomma Landskrona 8 Staffanstorp Summa T: Tjänligt * Kommunalt dricksvatten TA: Tjänligt med anmärkning OT: Otjänligt FÖRDELNING AV RESULTAT exkl. kommunalt vatten 1% Otjänligt 54% Tjänligt m anm 45% Tjänligt 4

27 5 Av de analyserade proven härrör sig 78 % från direktkopplade dricksvattenautomater och 22 % från s.k. dunkvatten. Leveransavtal och ansvar Skötsel och rengöring enligt de avtal som kommunerna tecknat med leverantörerna av dricksvattenautomaterna varierar från ingen alls till 6-7 ggr per år. Ansvaret för rengöringen av automaterna ser olika inom kommunerna. I flera av kommunerna finns det ingen som ansvarar för denna i intervallerna mellan leverantörens servicekontroller. Kommentar och slutsats Rengörings- och underhållsrutiner Det är av största vikt att någon ansvarar för rengöringen och att detta sker med täta intervaller. Den service som utförs av leverantören sker med intervaller som är alltför långa alternativt så sker ingen service alls. Oönskad tillväxt av mikroorganismer kan ske om desinficering och rengöringsintervallerna blir för långa. Vid några av dricksvattenautomaterna ansåg den aktuella leverantören att det inte behövdes några skötselinstruktioner. I endast en av dessa automater bedömdes provet som tjänligt, d.v.s. 86 % tjänligt med anmärkning. Det är viktigt att fungerande rengöringsrutiner arbetas fram. Ansvarsfrågan Det är av största vikt att ansvarsfrågan klargörs. I flera av kommunerna finns det ingen som ansvarar för den dagliga/kontinuerliga skötseln av automaterna. Den service/rengöring som utförs av leverantören, sker med alltför långa intervaller alternativt så sker ingen service/rengöring alls. Analyser Tiden mellan provtagning och analys bör vara så kort som möjligt. Mikrobiologiska analyser bör påbörjas inom 12 timmar efter provtagningstillfället (Livsmedelsverkets vägledning till föreskrifter om dricksvatten, SLVFS 2001:30). Dock bör poängteras att i denna undersökning kan det inte uteslutas att om analys hade utförts direkt efter tappning av kolsyrat vatten, så hade eventuellt resultatet varit annorlunda. Detta innebär att om analyserna har ägt rum vid ca 12 timmar så har vattnet varit förpackat i en kolsyremiljö och mer påverkat än om analys hade utförts direkt vid tappningen. Det finns ingen möjlighet att med en kraftig spolning, skölja ur dricksvattenautomaterna såsom kan göras med kranvatten från t ex en kran i ett kök. Den beläggning/biofilm som eventuellt ansamlas i ledningen i en dricksvattenautomat är svår att få bort. Maskinerna har, av förklarliga skäl, ett ganska lågt tryck och en kraftig genomspolning går inte att utföra. 5

28 6 Endast ett mindre antal av automaterna var försedda med knapp för utspolning av vattnet. Ingen skillnad har kunnat ses i provresultaten jämfört med de automater som var försedda med kran. Endast 1 av 4 prov bedömdes som tjänligt vid automater som hade knapp. Det ska dock noteras att det är ett mycket begränsat underlag. Det varierar mellan kommunerna vilka åtgärder som vidtagits med anledning av resultatet. Nedan redogörs för vad som hänt i respektive kommun. Kommentarer från kommunerna: Kävlinge Miljöavdelningen blev under tidig vår 2010 uppmärksammad av Kostenheten att det eventuellt fanns problem med vattenkvalitet från dryckesautomater som finns i kommunens regi. Under våren 2010 hade Kostenheten inplanerat vattenprovtagning från alla sina automater. Prov togs och flera av dessa visade på bedömningen tjänligt med anmärkning och ett otjänligt (togs ur bruk omedelbart). Rengöringsinstruktioner togs fram bl. a. m h a företaget som kommunen har ett avtal med för utrustning och service. Efter service från företaget, nya spolnings- och rengöringsrutiner från Kostenhetens personal visade alla prov utom ett på bedömningen tjänligt. Den automat som inte blivit godkänd togs ur bruk och skall bytas ut helt och hållet. Miljöavdelningen kontrollerade därefter vid ett tillfälle under försommaren två dryckesautomater i Kävlinges kommunhus. Det finns 3 automater men den ena som regelbundet kontrolleras av Kostenheten finns i cafeterian, kontrollerades ej vid tillfället p.g.a. att resultaten som tagits visade på tjänliga prov. Alla automaterna har två kranar för både kolsyrat och icke kolsyrat vatten. De två andra automaterna finns på våningsplan 2 respektive våning 3. Automaten som är placerad på våning 2 har många arbetsplatser omkring sig och är dessutom placerad utanför en stor samlingssal. Analysresultatet visade på tjänliga prov. På våning 3 som har färre arbetsplatser och ej några större konferensrum visade analysen på resultatet tjänligt med anmärkning. Proven som visade på tjänligt med anmärkning var från våning 3 och det var med anledning av höga halter långsamväxande bakterier (7 dygns) och odlingsbara mikroorganismer 22 C (3 dygn). Vid diskussion kring ansvaret för automaterna så finns ett skriftligt skötselavtal med leverantören att en gång per halvår kommer företaget och gör service. Filtret (aktivt kolfilter) bytes 2 gånger per år och automaterna kloreras en gång per år. Inga andra instruktioner eller rutiner finns för att någon utsedd ska sköta den dagliga rengöringen. Kansliet som sköter avtalet för automaterna kontaktades och informerades om provresultaten av miljöavdelningen. Instruktioner om hur automaterna bör skötas skulle tas fram enligt kanslichefen. 6

29 7 Lomma Miljökontoret kontrollerade under sommaren 2010 samtliga av kommunhusets dricksvattenbehållare och det visade sig att kvaliteten inte var tillräckligt bra. Proverna togs av miljökontoret och skickades till laboratoriet för analys. Analysresultaten av provtagningen i kommunhuset i Lomma visade att 7 av 9 prov bedömdes som tjänliga med anmärkning. Endast proverna från drickvattenautomaten vid receptionen i kommunhuset erhöll bedömningen tjänligt. Det togs prov både på kolsyrat vatten och icke kolsyrat vatten som kom ifrån kommunal dricksvattenledning. Proverna som bedömdes som tjänliga med anmärkning hade för högt antal av mikroorganismer. Ett prov hade även högt antal mikrosvampar och ett annat prov hade för högt antal av aktinomyceter (en grupp svampliknande mögelbakterier). Samtliga prov med anmärkning kom ifrån vattenautomater där vattnet levererades från ett och samma företag. Företaget som tillhandahöll vattnet i kommunhuset utförde efter provresultaten service av vissa delar av drickvattenautomaterna. Miljökontoret har som rutin att alltid ta omprov på prover som bedöms som otjänliga eller tjänliga med anmärkning och efter vidtagna åtgärder togs nya prover från de 7 automaterna. Tyvärr så var åtgärderna inte tillräckliga och samtliga provresultat bedömdes återigen som tjänliga med anmärkning. Efter dessa resultat beslutade Kommunledningskontoret att plocka bort dricksvattenautomaterna. Om dessa kommer att ersättas av nya varianter eller om andra alternativ kommer att införas återstår att se. Burlöv I Burlövs medborgarhus finns två vattenautomater. Båda automaterna har dels kolsyrat vatten, dels icke kolsyrat kylt vatten med tappkran. Från båda automaterna togs 4 prov, 2 per tappställe. Proven togs tidigt på morgonen en måndag, innan någon hunnit använda dem och senare vid lunchtid. Ingen urtappning ägde rum före provtagningen. Proverna skickades för analys till laboratorium. Automaten i matsalen har en tätare servicefrekvens, 6-8 veckor, än automaten på tredje våningen som servas 2 ggr per år. Båda har kolfilter. Rutiner för rengöring och desinficering har inte lämnats av företagen. Vid kontakt med ett av företagen sa de att man kunde desinficera kranarna med ex Decitol och att någon från städ eller någon som är tidigt på jobbet kunde göra detta samt spolade ut lite vatten från automaterna. Burlöv hade två prov som var tjänliga med anmärkning, det ena var kolsyrat och det andra var icke kolsyrat vatten. Båda proverna med anmärkningar kommer från samma automat. Det kolsyrade var antagligen kontaminerat av personalen via kaffe- 7

30 8 koppar och plastflaskor under dagen medan det icke kolsyrade vattnet var förorenat från början och blev rent genom spolning under dagen. Resultatet av provtagning och analyser har medfört ett behov av att sätta upp skriftliga rutiner för användande av automaterna såsom spolning, rengöring och handhavande i samband med uttag av vatten. Vidare bör någon ansvara för desinficeringen av kranarna. Landskrona I Landskrona stads stadshus fanns vid provtagningstillfället 2 st vattenautomater. Vid provtagningen analyserades 8 prov, 4 st per automat och 2 st per tappställe. Båda automaterna var försedda med kran. Varje automat hade kylt vatten och kolsyrat kylt vatten. Automaterna var placerade i trapphuset respektive i personalmatsalen. Proven togs ut direkt på morgonen innan någon hunnit använda dem och sedan efter lunch samma dag. Någon extra spolning gjordes inte. Automat 1: Service görs 2 ggr om året då man byter filter (aktivt kol) och desinficerar kranarna både ut- och invändigt med 70%-ig Desitol. En av gångerna klorerar man även hela systemet. Skötselanvisningar har lämnats vid installation, vilka innebar att någon, t.ex. städavdelningen skulle desinficera kranarna varje morgon med något desinficerande medel, exempelvis Desitol som de själva använder. Vid projektets genomförande tillfrågades städavdelningen om detta och då visste de inte om skötselanvisningarna, de skulle dock börja med detta. Denna hantering är ännu inte påbörjad. Endast denna vattenautomat finns numera kvar i stadshuset. Automat 2: Service på den här automaten utfördes 2 ggr om året genom att man bytte filter (kol) och körde igenom klor i hela systemet med användning av ett spolfilter. Vid installation hade skötselanvisningar lämnats, men man instruerade inte användaren. Eftersom denna automat stod i restaurangen var det kostverksamheten som var ansvarig och de tog fram egna rutiner som bl.a. innebar att automaten stängdes alltid av inför varje helg- och semesterledighet. Vid start igen tappades minst 1 liter vatten ut från varje tappställe som sedan slängdes. Detta gjordes även inför varje serveringstillfälle. Provtagning skedde 2 ggr om året. Denna automat är idag borttagen då det kommit en ny verksamhetsutövare i restaurangen som inte ville behålla automaten. Staffanstorp Totalt togs 20 prov ut för analys i Staffanstorp. Prov har tagits ut på samtliga 7 automater i Rådhuset. Analyserna visade att 12 prov bedömdes som tjänliga, 7 som tjänliga med anmärkning och 1 som otjänlig. Det otjänliga provet innehöll enterokocker som är en bakterie med fekalt ursprung. Vid rengöring av automaten kunde konstateras att den aktuella kranen var bemängd med en obestämd sörja invändigt. Kranen byttes ut omedelbart. Vid förnyad provtagning bedömdes provet som tjänligt. Omprov har tagits vid ytterligare 2 tillfällen vid några av de övriga automaterna. En vat- 8

31 9 tenautomat hade då fortfarande vatten som vid analys bedömdes som tjänligt med anmärkning. Automaten har stängts av. Temperaturerna på vattnet har varierat en del. Vid ett tillfälle uppmättes en temperatur på + 24,8 C i det vatten som analyserades från dricksvattenautomaten. Ledningsvattnet in till maskinen höll en temperatur på +19,1 C. Mellan de båda mätpunkterna är vattenledningen ca 1 meter och temperaturskillnaden var + 5,7 C mellan mätpunkterna. Vid en annan provtagningspunkt uppmättes en temperatur på + 25,6 C vid tappstället (omärkt, d.v.s. ej kallt ). Temperaturmätning på kallvattenkran vid intilliggande diskbänk uppmättes till +11,5 C. Drygt 14 C i temperaturskillnad mellan mätpunkterna, vilka har en mellanliggande rörledning på ca 1 meter. Mätningarna tyder på att vattnet värms upp kraftigt under en kort sträcka. Vidare konstaterades att vid tappning av vatten från maskinen, startar en motor/pump och varm luft tränger ut ur maskinen. I Staffanstorp var ansvaret för skötseln av dricksvattenautomaterna oklart. En ansvarig person hade funnits men när personen slutade var det ingen som övertog ansvaret. Ansvarsfrågan är numera löst genom att den som ansvarar för fastigheten också ansvarar för skötsel/drift av automaterna. Skötselinstruktioner hade lämnats enligt uppgift från leverantören men dessa fanns inte tillgängliga vid undersökningstillfället. Samtliga provtagna dricksvattenautomater var försedda med tappkran och aktivt kolfilter. Svedala Projektets erfarenheter och slutsatser kommer i sin helhet att beaktas i fortsatt dialog med beställare och ansvariga. Uppföljning Uppföljning av projektet planeras ske om 1 år. Kontaktperson i respektive deltagande kommun Margaret Åkesson, Staffanstorp Anders Nicander, Svedala Monica Svensson-Wallis, Burlöv Kerstin Landén, Kävlinge Katerina Katsanikou, Lomma Christina Hugosson, Landskrona 9

32 Miljöförvaltningen KID 09/10 Kemikalier i detaljhandeln Ett samverkansprojekt mellan Kemikalieinspektionen och Sveriges kommuner Patrik Karlsson Rapport 2010:12 Miljöinspektör Miljöförvaltningen Landskrona

33 SAMMANFATTNING BAKGRUND GENOMFÖRANDE RESULTAT & DISKUSSION Granskning av egenkontroll Granskning av produkter SLUTSATSER...5 BILAGA 1 - BUTIKENS EGENKONTROLL...6 BILAGA 2 - KONTROLL AV PRODUKT...7 BILAGA 3 - KONTROLL AV TVÄTTMEDEL...9 2

34 Sammanfattning Kemikalieinspektionen genomförde under vintern 2009/2010 ett tillsynsprojekt i samarbete med 129 av landets kommuner. Inom projektet kontrollerades kemiska produkter som säljs till konsumenter i detaljhandeln, och då framförallt kontroll av barnskyddande förslutning samt kännbar varningsmärkning för de produktgrupper där så krävs. Även fosfatinnehåll i tvättmedel var i fokus under projektet. En miljöinspektör arbetade med projektet under december månad Totalt besöktes åtta butiker i Landskrona, och 106 kemiska produkter granskades. Av dessa 106 produkter upptäcktes brister på 14 st. Bristerna gav ej upphov till några sanktioner. 1. Bakgrund Kemikalieinspektionen (KemI) påbörjade under 2009 ett tillsynsprojekt i samarbete med 129 av landets kommuner. Syftet med projektet var att kontrollera kemiska produkter som säljs till konsumenter i detaljhandeln för att få bort produkter som ej uppfyller lagstiftningen genom att kontrollera att leverantörer och tillverkare följer gällande lagstiftning. Syftet har också varit att öka kunskapen hos distributörerna om märkning av de kemiska produkter som förekommer i detaljhandeln, samt öka deras kännedom om de krav som ställs på dem som distributörer. Genom att arbeta i s.k. samverkansprojekt kan KemI tillsammans med de kommuner som deltar nå en stor del av Sverige och få in många tips på var det förekommer brister. Tillsynen ger därmed ett större genomslag bland tillverkare, importörer och återförsäljare. En effekt blir också att produkter som inte uppfyller lagstiftningen tas bort från försäljning och kunskapsnivån höjs bland dem som säljer kemiska produkter. KemI har i samband med projektet tillhandahållit vägledningsmaterial och checklistor till de kommuner som deltagit. Under hösten 2009 genomförde kommuner runt om i Sverige tillsyn i utvalda butiker och har därefter rapporterat in resultatet från tillsynsbesöken till KemI. KemI har under våren 2010 följt upp de inrapporterade bristerna hos tillverkare och importörer. Slutrapporten från KemI presenterades i slutet av oktober Genomförande Märkning och förvaring av kemiska produkter kontrollerades enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2005:7) om klassificering och märkning av kemiska produkter samt enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer De åtta butiker som valdes ut inspekterades genom oanmälda tillsynsbesök. Butikerna i fråga var därmed ej förvarnade om tillsynen. Fördelen med detta är att man då kan fånga upp hur det verkligen ser ut för de konsumenter som kommer till butiken. Nackdelen är att det inte alltid finns relevant personal på plats (d.v.s. de anställda som faktiskt har möjlighet att påverka val av inköp eller som sätter nivån på de resurser som ges till kontroll av inkommande varor). I tabell 1 redovisas de butiker besöktes. Tabell 1. Redovisning av de butiker som besöktes. Företag Lokalisering Verksamhet A-Trä Byggmarknad (XL-Bygg) Verkstadsgatan Byggmarknad City Gross Drottninggatan Dagligvaruhandel Jem & Fix Östervångsplan Byggmarknad Landora Färgindustri AB Sliperigatan Färgbutik 3

35 LIDL Sverige AB Östervångsplan Dagligvaruhandel Netto Marknad AB Östervångsplan Dagligvaruhandel Allt i vatten & värme i Landskrona AB Varvsvägen Vatten och avlopp Ekbladhs Måleri AB (Flügger) Östervångsplan Färgbutik Vid besöken i butik kontaktades först personalen, varpå deras egenkontroll undersöktes med hjälp av den checklista som tillhandahållits från KemI inom ramen för projektet, se bilaga 1. Därefter undersöktes svensk märkning, barnskyddande förslutning samt kännbar varningsmärkning på slumpmässigt utvalda produkter med hjälp av checklista från KemI, se bilaga 2. De produkter som valdes ut för granskning var primärt bland de typer av produkter där barnskyddande förslutning och/eller kännbar varningsmärkning krävs, men även andra typer av produkter granskades vad beträffar märkning. Det sistnämnda gäller framförallt tvättmedel, som också hade en egen checklista från KemI, se bilaga 3. I de fall brister som behövde dokumenteras påträffades, genomfördes detta med anteckningar och/eller digital fotografering. Efter inspektion skrevs en inspektionsrapport till varje butik, där resultatet av inspektionen i just den butiken sammanfattades. När samtliga butiker blivit inspekterade och resultaten blivit sammanställda, rapporterades resultaten in butiksvis till KemI genom specifika rapporteringsformulär som följde samma mall som checklistorna. Projektet har sedan dess varit vilande i avvaktan på KemIs slutrapport. 3. Resultat och diskussion 3.1 Granskning av egenkontroll Bland egenkontrollfrågorna framstår fem frågor som särskilt viktiga ur miljö- och hälsosynpunkt (följdfrågor ej inräknare). Dessa frågor, samt sammanställd statistik över hur många av butikerna som svarat på respektive fråga, redovisas i tabell 2. Tabell 2. Redovisning av de resultat som framkom vid granskning av egenkontroll. Fråga Svar: "" Kontrollerar butiken att produkter som levereras till dem har barnskyddande förslutning och kännbar varningsmärkning? 7 Görs stickprovskontroller av att de barnskyddande förslutningarna fungerar? 5 Har butiken tillståndspliktiga produkter? 0 Förvaras produkterna svåråtkomligt för små barn? 1 Förvaras produkterna väl avskilda från livsmedel? 6 Observera att de två sista frågorna ej är frågor som ställdes till personalen, utan snarare en fråga som inspektören ställde sig själv och svarade på utifrån hur det såg ut i butiken. Det bör anses vara allvarligt att endast en butik (en av byggmarknaderna) förvarade kemiska produkter på ett sådant sätt att de var svåråtkomliga för barn. I dagligvarubutikerna är det särskilt allvarligt, då barn ofta vistas i den typen av butiker. Att produkterna förvarades avskilt från livsmedel i 6 butiker påverkas starkt av att endast 3 av de granskade butikerna sålde livsmedel. Detta innebär att en mer rättvisande statistik är att endast 1 av 3 butiker som säljer livsmedel förvarar kemiska produkter på ett sådant sätt att de är väl avskilda från livsmedel. Även detta bör betraktas som allvarligt. Endast en butik uppgav att de inte kontrollerar huruvida produkter som ska ha barnskyddande förslutning och kännbar varningsmärkning verkligen har det, och samma butik uppvisade stor brist på kännedom om kemikalielagstiftningen generellt. Flera butiker uppgav att de gör stickprover, men inte alla. Ingen av butikerna i Landskrona uppgav att de har 4

36 några tillståndspliktiga produkter, och några sådana produkter observerades heller ej i butikerna vid tillsynsbesöken. Personalen informerades om vad som gäller vad beträffar deras ansvar som återförsäljare, samt vad beträffar deras ansvar med förvaring av kemiska produkter i butik. 3.2 Granskning av produkter Totalt kontrollerades 106 produkter vid de olika tillsynsbesöken. En del av produkterna återfanns vid flera försäljningsställen. Av de 106 produkterna hade 14 produkter någon form av brist. Bristerna redovisas i tabell 3. Tabell 3. Redovisning av de brister som påträffades i butikerna vid granskning av produkter. Antal Brist Åtgärd 2 Defekt barnskyddande förslutning Information 1 Övertäckt kännbar varningsmärkning Flytt av etikett 2 Bristande faromärkning Information 2 Otydlig klassificering Bortplockande från hyllorna 7 Otydligt fosforinnehåll Information De två produkter vars barnskyddande förslutning var defekt fungerade, men funktionen var bristfällig. Den produkt vars kännbara varningsmärkning var täckt av en etikett åtgärdades på plats genom att etiketten flyttades så att varningsmärkningen kom fram. De två produkter som hade en bristande faromärkning var i form av att farosymbolens färg ej var orange som den ska vara, utan istället endast var transparent. Detta är en brist såtillvida att konsumenter har vant sig vid att den orangea färgen signalerar fara. De två produkterna vars klassificering var otydlig var mycket gamla och importerade från Danmark. Eftersom det var otydligt hur länge de stått på hyllorna vidtogs inga andra åtgärder än att de plockades bort från hyllorna, och att butiksägaren informerades om att produkter som ej är korrekt klassificerade och märkta ej får lov att säljas. De sju tvättmedelsprodukter vars innehåll av fosfor var otydligt var i form av att det stod att halten fosfonater var under 5 %. Fosfonater är tillåtna i tvättmedel (medan fosfater ej är tillåtna), men den totala mängden fosfor är begränsad (fosfor ingår i såväl fosfater som fosfonater, som båda är olika typer av fosfor-salter). Med denna fosfonat-angivelse går det ej att kontrollera huruvida den totala gränsen fosfor överskrids eller ej. Då brister påträffades informerades butikspersonalen om vad som gäller, samt om det ansvar de som distributörer har. Samtliga brister rapporterades vidare till KemI, så att de vid behov kan kontrollera bristerna hos tillverkarna/importörerna. 4. Slutsatser Projektet Kemikalier i detaljhandeln har lett till en ökad tillsyn på märkningen av kemiska produkter som säljs till konsument nationellt sätt, men även i Landskrona. Projektet har även lett till en ökad kunskap för regelverket hos de återförsäljare som förvaltningen har besökt. Det var även ett positivt resultat att ingen av de produkter som granskades vid tillsynen omfattades av brister som ledde till sanktioner av något slag. Kunskapen hos återförsäljarna uppfattades som bristfällig, men miljöförvaltningens information har förhoppningsvis ökat kunskapen och förståelsen kring lagstiftningen samt kring det ansvar de som återförsäljare har. Förhoppningen är att butikerna i fortsättningen granskar inkommande produkter och t.ex. jämför dem mot gällande lagstiftning. Lokalt i Landskrona har den här typen av tillsyn bedrivits även tidigare, både i form av tillsynsprojekt och som helt fristående tillsynsbesök, och den här typen av tillsyn kommer att fortsätta genomföras framöver. 5