Brandmän och cancer - epidemiologiska studier av cancerrisk och kartläggning av exponering för cancer-framkallande ämnen via luftvägar och hud -lägesrapport mars 2018 Projektledare: Carolina Bigert, med dr, överläkare Enheten för arbetsmedicin Institutet för miljömedicin (IMM) Karolinska Institutet carolina.bigert@ki.se Branschdagar Räddningstjänsten 8-9 mars 2018 i Göteborg.
Finansiering AFA Försäkring finansierar projektet (5 delstudier). Studieperiod januari 2014 - december 2017. 2
Referensgrupp Styrgrupp Representanter från Storstockholms brandförsvar, Arbetsmiljöutskottet vid PACTA, och Rikspolisstyrelsen/Polismyndigheten
Presentation av medarbetare i projektet Styrgruppen: Carolina Bigert, med dr, överläkare, Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet (KI) Projektledare Mattias Sjöström, med dr, yrkeshygieniker, IMM, KI Ansvarig för mätdelen i studien Anneli Julander, fil dr, yrkeshygieniker, IMM, KI Marie Lewné, med dr, yrkeshygieniker, IMM, KI Per Gustavsson, professor, överläkare, IMM, KI Andra medverkande: Ann Olsson, statistiker, International Agency for Research on Cancer, Lyon Pär Sparrén, professor, Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik, KI Göran Tornling, professor, Institutionen för medicin, Solna, KI Bo Strandberg, docent, kemist, Göteborgs universitet Maria Damm, mättekniker, IMM, KI Cecilia Kullberg, doktorand, IMM, KI 4
Bakgrund till studien Brandrök innehåller cancerframkallande ämnen såsom t.ex. polycykliska aromatiska kolväten (PAH), bensen, arsenik, kadmium, formaldehyd och 1,3-butadien. International Agency for Research on Cancer (IARC), har klassat yrkesmässig exponering vid arbete som brandman som grupp 2B, möjligen cancerframkallande för människa. Flera larmrapporter i media om ökad cancerrisk hos brandmän. En stor meta-analys (LeMasters et al, 2006) med information från 32 studier om brandmän (från USA, Kanada, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Sverige, Danmark, Nya Zeeland och Australien) tydde på en ökad risk för multipelt myelom, non-hodgkin lymfom, prostatacancer och testikelcancer samt en möjlig ökad risk för flera andra cancerformer. Review firefighting 2010 (IARC Working Group on the Evaluation of Carcinogenic Risks to Humans): Starkast evidens för: testikelcancer, prostatacancer, non-hodgkin lymfom. 5
Bakgrund till studien forts. Resultaten är delvis motstridiga. I en tidigare studie av brandmän i Stockholm (Tornling et al, 1994) fanns ingen ökning av de cancerformer som det var störst risk för i meta-analysen, men en möjlig ökad risk för mag- och hjärncancer. I en studie bland brandmän i Norden (Pukkala et al, 2014) visserligen en liten riskökning för några olika cancerformer men en minskad risk för testikelcancer. Möjliga bidragande orsaker till ökad cancerrisk hos brandmän som diskuteras är bl. a. exponering för olika sorters polyaromatiska kolväten (PAH), asbest, kvarts och skiftarbete. Det behövs fler studier av hur risken ser ut för svenska brandmän. Få exponeringsmätningar gjorda i Sverige. 6
Projektplan Fem delprojekt: 1. Undersökning av risk för brandmän internationellt att drabbas av lungcancer, med hänsyn tagen till rökning, och om det har betydelse hur länge man arbetat i yrket. 2. Undersökning av om brandmän i Stockholm har en ökad risk att drabbas av olika sorters cancer och om det har betydelse hur länge man arbetat i yrket. 3. Undersökning av om brandmän i Sverige har en ökad risk att drabbas av olika sorters cancer, och om det har betydelse hur länge man arbetat i yrket. 4. Kartläggning av hur höga nivåer av PAH, VOC (inklusive bensen) och partiklar (för brandinstruktörer och brandutredare) som svenska brandmän, brandinstruktörer och brandutredare exponeras för under sitt arbete via luftvägarna? 5. Kartläggning av hur höga nivåer av PAH som svenska brandinstruktörer och brandutredare exponeras för under sitt arbete via huden. 7
1. Epidemiologisk studie av risk för lungcancer bland brandmän i Europa, Kanada, Kina och Nya Zeeland Information från 14 fall- kontrollstudier i Europa, Kanada, Kina och Nya Zeeland, 1985-2010. Totalt ingår ca 15 000 fall av lungcancer och drygt 17 000 kontroller, livstids yrkeshistorik och tobaksvanor. Risken att drabbas av lungcancer beräknas med justering för rökning. 190 brandmän, varav ca 86 med lungcancer. Lägesrapport: färdiga resultat finns! Artikel publicerad i Journal of Occupational and Environmental Medicine (JOEM): Bigert et al. (2016) Lung Cancer Among Firefighters: Smoking-Adjusted Risk Estimates in a Pooled Analysis of Case-Control Studies J Occup Environ Med 58:1137-1143. 8
Epidemiologisk studie av risk för lungcancer bland brandmän i Europa, Kanada, Kina och Nya Zeeland forts. Deskriptiv information om studiepersonerna Brandmän Övriga Antal Antal Fall (lungcancer) Kontroller Fall (lungcancer) Kontroller Åldersfördelning medel 63 år medel 62 år medel 63 år medel 62 år <45 år 2 (2 %) 7 (7 %) 516 (3 %) 896 (5 %) 45-64 år 45 (52 %) 49 (47 %) 7 314 (50 %) 8 383 (48 %) 65 år 39 (46 %) 48 (46 %) 6 832 (47 %) 8 160 (47 %) Rökning Aldrig rökare 2 (2 %) 27 (26 %) 457 (3 %) 4 571 (26 %) Fd rökare 25 (29 %) 50 (48 %) 4 927 (34 %) 7 777 (45 %) Rökare 59 (69 %) 27 (26 %) 9 278 (63 %) 5 091 (29 %) 9
Epidemiologisk studie av risk för lungcancer bland brandmän i Europa, Kanada, Kina och Nya Zeeland forts. Resultat Arbete som brandman OR1 (95 % CI) Justerat för ålder och studiecenter OR2 (95 % CI) Även justerat för rökning (kumulativ rökning och tid sedan rökstopp) Aldrig brandman 1.00 1.00 Någon gång brandman 1.03 (0.77-1.38) 0.95 (0.68-1.32) Brandman <6 år 1.56 (0.91-2.67) Brandman 6-21 år 1.13 (0.64-2.00) Brandman 22-32 år 0.69 (0.36-1.33) Brandman 33 år 0.84 (0.46-1.53) 1.21 (0.67-2.19) 0.97 (0.51-1.84) 0.69 (0.32-1.49) 0.92 (0.48-1.78) 10
Epidemiologisk studie av risk för lungcancer bland brandmän i Europa, Kanada, Kina och Nya Zeeland forts. Resultat, forts. Sammanfattningsvis noterades ingen ökad risk för lungcancer bland brandmän internationellt, varken före eller efter justering för rökning. Risken var inte högre bland de som arbetat länge som brandman. 11
2. Epidemiologisk studie av risk för olika typer av cancer bland brandmän i Stockholm Vi har uppdaterat en befintlig kohortstudie bland brandmän i Stockholm (Tornling et al, 1994). Cancerinsjuknande (ca 30 olika cancerformer) och dödlighet (1951-1986) för 1080 brandmän som arbetat i Stockholm 1931-1983. I den aktuella studien har vi uppdaterat exponeringsinformationen (antal år i yrket) och utökar uppföljningstiden för cancerinsjuknande och dödlighet till nutid (2012). Brandmän, minst 1 år i yrket 1931-1983, från 15 brandstationer i Stockholms län. Exponering: Antal år som brandman (via SSBF datasystem och årsböcker) Ingen information om övriga individuella riskfaktorer. Lägesrapport: färdiga resultat finns! Artikel publicerad i International Archives of Occupational and Environmental Health. Kullberg et al (2017). Cancer incidence in Stockholm firefighters 1958-2012: an updated cohort study. 2017 Nov 21. doi: 10.1007/s00420-017-1276-1. 12
Epidemiologisk studie av risk för olika typer av cancer bland brandmän i Stockholm Deskriptiv information om studiepersonerna Information om ingående personerna i Stockholmskohorten brandmän Min Max Medel Födelseår 1881 1960 1925 Ålder vid anställning 17 57 25 Ålder vid start uppföljning 18 77 38 Årtal start arbete 1902 1983 1951 Årtal slut arbete eller 1933 2012 1977 uppföjning Antal år som brandman 1 44 26 13
Epidemiologisk studie av risk för olika typer av cancer bland brandmän i Stockholm Resultat, huvudfynd Observerade respective förväntade antal fall av cancer bland de 1080 brandmännen I Stockholm 1958-2012 Cancertyp Observerade Förväntade a SIR b 95% CI c Malign tumor, totalt 265 327.9 0.81 (0.71-0.91) Magcancer 27 14.5 1.89 (1.25-2.75) Prostatacancer 60 88.6 0.68 (0.52-0.87) Testikelcancer 0 1.5 0.00 - Malignt melanom i huden 3 10.0 0.30 (0.06-0.88) a. Expected numbers based on cancer incidence among all men living in Stockholm county b. Standardized incidence ratio c. 95% Confidence Interval 14
Epidemiologisk studie av risk för olika typer av cancer bland brandmän i Stockholm Resultat, forts. Överlag lägre risk för cancer generellt (all cancer sammanslagen) bland brandmännen i Stockholm. Även bland de som arbetat längst i yrket (>30 år) var risken låg. Ökad risk för magcancer ev. pga asbest- eller kvartsexponering? (Andra riskfaktorer: t. ex tobaksrökning, joniserande strålning, produktion av gummi och ev bly, nitrat, inlagda grönsaker, saltad fisk, infektion med helicobakter pylori). Lägre risk för prostatacancer, även bland de som arbetat längst i yrket. (Kända riskfaktorer: ökad ålder, ärftlighet, ev. skiftarbete). Lägre risk för malignt melanom i huden. (Kända riskfaktorer: solljus). 15
3. Epidemiologisk studie av risk för olika typer av cancer bland brandmän i Sverige Nordisk studie med 45 års data om cancerinsjuknande (för ca 30 olika cancerformer) relaterat till yrkeskategori. 8 136 svenska brandmän identifierade via Folk- och bostadsräkningar (FoB:ar) 1960, 1970, 1980 och 1990, innefattar ca 1100 cancerfall. Insjuknande och dödlighet för olika cancerformer beräknas. Vi undersöker om längre tid i yrket ger en högre risk att insjukna i cancer. Lägesrapport: Samarbete med forskare i Oslo, i databasen finns sedan tidigare cancerfall för 1961-2005, vi har nu lagt till nya cancerfall som inträffat 2006-2009 (dvs uppföljning totalt 49 år). Det finns preliminära resultat. Arbete pågår med att skriva en artikel. 16
Tack för din uppmärksamhet! Frågor? 17