Dotterföretag och övriga större innehav Fastighets AB L E Lundberg 16 Hufvudstaden 20 Holmen 22 Cardo 24 NCC 26 Industrivärden 27 Indutrade 28

Relevanta dokument
Delårsrapport januari - mars 2003

Delårsrapport januari september 2002

Delårsrapport januari - mars 2007

Delårsrapport januari september

Delårsrapport januari - september 2006

Lundbergs. Delårsrapport januari mars L E Lundbergföretagen AB (publ)

Delårsrapport januari - juni 2003

Bokslutskommuniké för 2006

Delårsrapport januari - juni 2007

Innehåll. Kort om Lundbergs 2 Året i sammandrag 3 VD har ordet 4 Lundbergs som investeringsföretag 6 Substansvärde 10 Aktien 12

Bokslutskommuniké för 2007

Tillägg 2016:1 till grundprospekt avseende L E Lundbergföretagen AB (publ) MTN-program.

Bokslutskommuniké för 2010

Bokslutskommuniké för 2009

Delårsrapport för januari mars 2015

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 %

Innehåll. Kort om Lundbergs 2 Året i sammandrag 3 VD har ordet 4 Lundbergs som investeringsföretag 7 Substansvärde 10 Kassaflöde 11 Aktien 12

Innehåll. Dotterföretag och övriga större innehav

Delårsrapport för januari juni 2014

Bokslutskommuniké för 2011

Innehåll. Kort om Lundbergs 2 Året i sammandrag 3 VD har ordet 4 Lundbergs som investeringsföretag 7 Substansvärde 10 Kassaflöde 11 Aktien 12

Delårsrapport för januari juni 2015

Bokslutskommuniké för 2014

Delårsrapport för januari mars 2018

Innehåll. Dotterföretag och övriga större innehav

Kvartal Januari-juni Mkr

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2000

DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER Januari-september Mkr

DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2000

Delårsrapport Januari - mars 2010

HUMLEGÅRDEN FASTIGHETER AB DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 1999

Q1 Delårsrapport januari mars 2013

Delårsrapport för januari september 2015

Bokslutskommuniké för 2017

Delårsrapport Q1, 2008

❶ Aktieinnehavet i PLM avyttrades för 1,2 miljarder kronor med en realisationsvinst på 712 Mkr.

Delårsrapport för januari juni 2018

TMT One AB (publ) Delårsrapport. 1 januari 30 juni HQ.SE Holding delat i två renodlade företag; HQ.SE Aktiespar och HQ.

Delårsrapport januari - mars 2004

Delårsrapport för januari juni 2016

Delårsrapport. Januari September 2002

Delårsrapport 1 januari - 30 september 1998

Vinsten per aktie uppgick till 17,2 (14,8) kr. Avkastningen på eget kapital var 9,0 (8,0) %.

S Delårsrapport Januari Juni 2003

KÖPENHAMNS FONDBÖRS Stockholm, den 30 augusti 2007

Delårsrapport för januari september 2017

Akelius Fastigheter AB. Bokslutsrapport januari till mars 2010

DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2001

Delårsrapport januari-mars 2017

Innehåll. Dotterbolag och övriga större aktieinnehav Fastighets AB L E Lundberg 18 Cardo 22 Holmen 24 Hufvudstaden 26 Industrivärden 28 NCC 29

PRESSINFORMATION från Wallenstamkoncernen

Delårsrapport för januari september 2016

Akelius Fastigheter AB. Kvartalsrapport juli sept 2009

Kv 3. VBG AB Delå rsrapport januari september Koncernens omsättning ökade med 13% till 446,2 MSEK (395,3).

Delårsrapport januari september 2018

Halvårsrapport januari juni 2012

Delårsrapport. Januari Juni 2002

Kvartalsrapport januari - mars 2014

Delårsrapport Sveavalvet AB (publ) Sveavalvet AB (publ) Storgatan Sundsvall

DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2003

DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2002

INNEHÅLL. Brought to you by Global Reports

Bokslutskommuniké 2012

Delårsrapport Sveavalvet AB (publ) Sveavalvet AB (publ) Storgatan Sundsvall

DK Syd AB (publ) PRESSMEDDELANDE

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2014

DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 31 AUGUSTI 2016

Bokslutskommuniké för 2013

Koncernens nettoomsättning för januari-juni uppgick till (januari-juni 2003: 8 011) Mkr.

Kungsledens första kvartal: Driftsöverskottet ökade med 28 procent

Industrivärdenaktiens totalavkastning bättre än index

Bokslutskommuniké NP13 Förvaltning AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996

Delårsrapport januari - mars 1999 Anders Diös AB (publ) Koncernen

Bokslutskommuniké 2018

Delårsrapport. januari-juni. Delårsrapport. januari-mars

Bokslutskommuniké januari-december 2015

Delårsrapport 1 januari - 30 september 1999

* Resultatet efter finansiella poster uppgick till 823 (första kvartalet 1999: 615) Mkr. Resultatet för fjärde kvartalet 1999 var 631 Mkr.

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ KVALITENA AB (PUBL) Kvalitena AB (publ) Strandvägen 5A Stockholm

Bokslutskommuniké 2012

KÖPENHAMNS FONDBÖRS Stockholm, den 30 augusti 2007

PRESSMEDDELANDE DELÅRSRAPPORT JANUARI-MARS 2004

Delårsrapport 1 januari - 30 september 2000

Delårsrapport 1 januari - 31 augusti 2012

Halvårsrapport Januari juni 2000

Bokslutskommuniké januari-december

Förvärva, Utveckla och Förvalta

Delårsrapport januari - september 2014

Delårsrapport 1 januari 30 juni 2001

Delårsrapport januari september 2012

Delårsrapport januari mars 2013

Affärsidé. Fortinova ska förvärva, utveckla och förvalta fastigheter på utvalda orter i Halland och Västra Götalands län.

DELÅRSRAPPORT FÖR FENIX OUTDOOR AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari december 2013

Delårsrapport januari juni 2005

Sundsvall 13 oktober Pressmeddelande

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 1999

Bokslutskommuniké för Svedbergskoncernen 2006

DIÖS FASTIGHETER ÅRSSTÄMMA Knut Rost, vd

Transkript:

2005

Innehåll Kort om Lundbergs 2 Året i sammandrag 3 VD har ordet 4 Lundbergs som investeringsföretag 6 Substansvärde 10 Aktien 12 Ekonomisk rapportering 14 Dotterföretag och övriga större innehav Fastighets AB L E Lundberg 16 Hufvudstaden 20 Holmen 22 Cardo 24 NCC 26 Industrivärden 27 Indutrade 28 Årsredovisning 29 Förvaltningsberättelse 30 Definitioner 33 Koncernen Resultaträkning 34 Balansräkning 35 Förändringar i eget kapital 36 Kassaflödesanalys 37 Noter 38 Moderbolaget Resultaträkning 61 Balansräkning 62 Förändringar i eget kapital 63 Kassaflödesanalys 63 Noter 64 Förslag till vinstdisposition 68 Revisionsberättelse 69 Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport 70 Intern kontroll 73 Styrelsen 74 Ledande befattningshavare 76 Inbjudan till årsstämma 78

2 Kort om Lundbergs Lundbergs är ett investeringsföretag som, genom att vara aktiv och långsiktig ägare, förvaltar och utvecklar ett antal företag. I portföljen av tillgångar finns det helägda onoterade fastighetsbolaget, Fastighets AB L E Lundberg, de börsnoterade dotterföretagen Holmen och Hufvudstaden samt intresseföretagen Cardo och NCC. Lundbergs äger också ett stort aktieinnehav i Industrivärden. Under hösten 2005 förvärvades 10 procent av aktierna i Indutrade samt aktier i Handelsbanken och Sandvik. Lundbergs målsättning är att över tiden skapa avkastning, som med god marginal överstiger avkastningen på riskfria räntebärande placeringar. Lundbergs 100 Fastighets AB L E Lundberg NCC 10 (19) 45 (88) Hufvudstaden Industrivärden 10 (14) 28 (52) Holmen Indutrade 10 (10) 36 (36) Cardo Övriga Huvudaktieägare Övriga större aktieinnehav Siffror anger andel av kapital (röster) i procent per den 21 februari 2006. Substansvärde efter uppskjuten skatt per aktie Andelen av Lundbergs totala tillgångar, cirka 30 mdr kronor, i procent per den 21 februari 2006 Lundbergsaktien kr 500 400 300 Industrivärden 15% Indutrade 1% Övriga 7% Fastighets AB L E Lundberg 19% kr 400 350 200 100 NCC 7% Cardo 8% Hufvudstaden 18% 300 0 2001 2002 2003 2004 2005 21 feb 2006 Holmen 25% 250 Jan 05 Mars Lundbergs B Maj Juli Sept Nov SIX Generalindex Jan 06 Feb

Året i sammandrag 3 Substansvärdet efter uppskjuten skatt uppgick den 31 december 2005 till 26,1 mdr kronor (421 kronor per aktie) jämfört med 21,5 mdr kronor (347 kronor per aktie) vid förra årsskiftet. Per den 21 februari 2006 uppskattades substansvärdet till 28,6 mdr kronor (462 kr per aktie). Koncernens nettoomsättning 1 uppgick till 19 388 Mkr (18 835). Koncernens resultat efter skatt ökade till 3 897 Mkr (2 803) varav minoritetens andel 1 637 Mkr (1 343). Vinst (exklusive minoritet) per aktie uppgick till 36:46 kronor (23:55). Utdelningen föreslås höjd till 7:75 kronor (7:00) per aktie. RESULTAT OCH NYCKELTAL 2005 2004 Substansvärde efter uppskjuten skatt, mdr kronor 26,1 21,5 Substansvärde per aktie efter uppskjuten skatt, kr 421 347 Eget kapital per aktie hänförligt till moderbolagets aktieägare, kr 340 271 Nettoomsättning 1, Mkr 19 388 18 835 Resultat efter skatt, Mkr 3 897 2 803 varav minoritetens andel, Mkr 1 637 1 343 Vinst per aktie exklusive minoritetens andel, kr 36:46 23:55 Utdelning per aktie, kr 7:75 2 7:00 Skuldsättningsgrad 0,33 0,32 Soliditet, procent 57 57 1) Begreppet Nettoomsättning har omdefinierats. Se vidare not 1, sidan 38. 2) Enligt styrelsens förslag.

4 VD har ordet Inflationen och räntorna var fortsatt låga, vilket stimulerade investeringar och konsumtion. Stockholmsbörsen utvecklades starkt och steg med 33 procent under året. År 2005 var ett år med hög ekonomisk tillväxt i stora delar av världen. Särskilt gällde detta i USA och stora delar av Asien, medan utvecklingen i Europa var splittrad. Vissa länder som Frankrike, Tyskland och Italien uppvisade en svag utveckling, medan Spanien, flera länder i östra Europa och de nordiska länderna hade en stark tillväxt. Positiv utveckling för Lundbergs Vår affärsidé är att bedriva fastighetsrörelse samt att som aktiv och långsiktig ägare förvalta och utveckla ett begränsat antal investeringar i främst svenska börsnoterade företag. Vårt resultatmål är att uppnå en avkastning i form av värdestegring och direktavkastning på investerat kapital, som över tiden väl överstiger riskfri ränta. För 2005 redovisar Lundbergs för koncernen ett resultat efter skatt på 3 897 Mkr (2 803). Efter minoritetens andel uppgår resultatet efter skatt till 2 261 Mkr (1 460). De främsta förklaringarna till resultatförbättringen är värdeförändringar på fastigheter samt aktieförsäljningar. Substansvärdet per aktie efter uppskjuten skatt ökade under året med 21 procent till 421 kronor (347). Lundbergsaktien steg med 18 procent, vilket gav aktieägarna en totalavkastning på 20 procent under 2005. De senaste fem åren har aktieägarna erhållit en genomsnittlig totalavkastning på 22 procent per år jämfört med avkastningsindex 4 procent. Motsvarande avkastning under de senaste tio åren är 20 procent mot avkastningsindex 14 procent. Vår finansiella ställning är fortsatt stark. Nettoskuldsättningen i moderbolaget uppgick vid utgången av 2005 till 1,1 mdr kronor (1,2). Marknadsvärdet på våra totala tillgångar, inklusive aktierna i det helägda dotterbolaget Fastighets AB L E Lundberg, var vid årsskiftet cirka 27 mdr kronor. I relation till tillgångarnas marknadsvärde uppgick sålunda skulderna till cirka 4 procent. Nettoskuldsättningen i Fastighets AB L E Lundberg var vid årsskiftet

5 cirka 1,1 mdr kronor (1,4) och fastighetsbeståndets verkliga värde 7,7 mdr kronor (7,4). Lundbergs styrelse föreslår årsstämman en utdelning på 7:75 kronor per aktie jämfört med 7 kronor per aktie förra året. Fastighets AB L E Lundberg I Lundbergs koncernredovisning ingår Fastighets AB L E Lundberg med ett rörelseresultat på 950 Mkr (735). Ökningen förklaras främst av värdeförändringar i fastighetsbeståndet. Efter justering för försäljningar och investeringar var värdeökningen under året cirka 6 procent. Under året såldes förvaltningsfastigheter för 362 Mkr varav 234 Mkr avser samtliga fastigheter i Motala. Hyresmarknaden för kontor fortsatte att stabiliseras under 2005. Vad gäller butiker var efterfrågan fortsatt stark. För bostäder är uthyrningsläget bra, men en ökad rörlighet med fler omflyttningar kan konstateras. Andelen tomma bostäder har under året ökat i de flesta av de kommuner där vi är verksamma. Per den 1 februari 2006 uppgick vakansgraden i fastighetsbeståndet till totalt 3,6 procent, varav bostäder 1,6 procent och lokaler 5,6 procent. Portföljbolagen Under första kvartalet 2005 avyttrade vi vår 20-procentiga ägarandel i Stadium för 400 Mkr. Vidare såldes vårt 6-procentiga aktieinnehav i det finska maskinuthyrningsföretaget Ramirent för 175 Mkr och våra B-aktier i NCC för 362 Mkr. Totalt frigjordes cirka 935 Mkr och reavinsten i moderbolaget uppgick till cirka 310 Mkr. Under fjärde kvartalet förvärvades 10 procent av aktierna i teknikförsäljningsbolaget Indutrade för cirka 290 Mkr. Vidare investerades cirka 1,1 mdr kronor i aktier i Handelsbanken och cirka 250 Mkr i aktier i Sandvik. Indutrade var tidigare ett helägt dotterbolag till Industrivärden men börsnoterades under hösten 2005. Bolaget har under många år haft en stark tillväxt som bedöms kunna fortsätta även under kommande år. Handelsbanken och Sandvik tillhör de bästa företagen i Sverige med en historisk god utveckling och starka positioner på sina respektive marknader. Samtliga dessa nya investeringar bedöms på sikt kunna bidraga till en god värdetillväxt och riskspridning i vår portfölj. Holmen redovisar för 2005 ett resultat i nivå med föregående år. Detta betyder att Holmen alltjämt uppvisar de bästa marginalerna i branschen. Holmen Papers (tryckpapper) resultat ökade, främst på grund av högre priser och volymer medan negativa valutaeffekter och högre kostnader för energi och övriga insatsvaror belastade resultatet. Iggesund Paperboards (kartong) resultat sjönk, på grund av lägre produktion samt betydande kostnadsökningar för ved, energi och kemikalier. Investeringen i en ny returpappersbaserad tidningspappersmaskin i Holmen Paper Madrid färdigställdes i stort under 2005. Investeringen uppgår till cirka 3 mdr kronor. Det första papperet producerades planenligt i slutet av året. Hufvudstadens resultat ökade kraftigt under 2005 beroende på orealiserade värdeförändringar i fastighetsbeståndet. Hufvudstadens fastigheter i såväl Stockholm som Göteborg tillhör de allra mest centralt belägna och kommersiellt intressanta. Det samlade beståndet är unikt och har på sikt goda möjligheter till fortsatt värdetillväxt. Hyresmarknaden för butiker var fortsatt stark. För kontor stabiliserades marknaden och en ökad efterfrågan kunde noteras. Cardos resultat 2005 sjönk jämfört med året innan. Detta förklaras av en svag utveckling för Cardo Door Garage, medan Cardo Pump hade en positiv utveckling. Resultatet belastades också med stora engångskostnader för omställning av koncernen. Under våren 2005 tillträdde ny VD och senare under året gradvis en i huvudsak ny koncernledning. En omorganisation har skett som bland annat innefattar en ny indelning i affärsområden. Cardos finansiella ställning är fortsatt god. NCC har under senare år genomgått stora förändringar och en remarkabel förbättring av lönsamhet och finansiell ställning. För 2005 redovisar NCC ett fortsatt förbättrat resultat. Den nordiska byggmarknaden var stark och orderingången ökade kraftigt. Framförallt gäller detta bostadsmarknaden, vilket möjliggjort ökade byggvolymer inom denna sektor. Även anläggningsmarknaden utvecklades positivt. Lundbergs investering i Industrivärden har haft en fortsatt positiv utveckling under året. Aktierna i Industrivärdens portföljbolag har utvecklats väl. Flertalet av dessa bolag har förstklassiga globala marknadspositioner och tillhör de främsta inom sina respektive branscher. Vårt engagemang i Industrivärden bidrar väsentligt till att bredda Lundbergs investeringar i olika branscher och därmed till önskad riskspridning. Stockholm den 23 februari 2006 Fredrik Lundberg

6 Lundbergs som investeringsföretag Holmens investering i den nya tidningspappersmaskinen i Holmen Paper Madrid uppgår till cirka 3 mdr kronor. Större köp i MoDo, nuvarande Holmen. Innehavet i Skaraborgsbanken avyttras. Accepterar Tetra Paks uppköpserbjudande av Alfa Laval. Större nyemission i Östgöta Enskilda Bank. Huvudägare i MoDo, nuvarande Holmen. Danske Bank förvärvar Lundbergs aktier i Östgöta Enskilda Bank. Lundbergs blir stor ägare i NCC genom att NCC förvärvar Siab. Lundbergs förvärvar större innehav i Cardo. 1988 1990 1991 1992 1993 1994 1997 Avyttrar Incentive. Ytterligare kapitaltillskott till Östgöta Enskilda Bank. Strukturaffär där byggrörelsen i Lundbergs slås samman med Siab.

7 Lundbergs är ett investeringsföretag som, genom att vara aktiv och långsiktig ägare, förvaltar och utvecklar ett antal företag. I portföljen av tillgångar finns det helägda onoterade fastighetsbolaget, Fastighets AB L E Lundberg och de börsnoterade dotter- och intresseföretagen Cardo, Holmen, Hufvudstaden samt NCC. Lundbergs äger också ett stort aktieinnehav i Industrivärden. Under hösten 2005 förvärvades 10 procent av aktierna i Indutrade samt aktier i Handelsbanken och Sandvik. Lundbergs målsättning är att över tiden skapa avkastning, som med god marginal överstiger avkastningen på riskfria räntebärande placeringar. Lundbergs strategi är att uppnå avkastning och värdetillväxt med låg risk. Investeringar görs främst i företag som kännetecknas av goda marknadspositioner, stabilt starka kassaflöden samt egna produkter och varumärken. Den finansiella risken hålls på en låg nivå genom låg skuldsättning och god likvid beredskap. Lundbergs tidsperspektiv på ägandet möjliggör för företagen och dess ledningar att arbeta långsiktigt för att utveckla marknadspositioner och konkurrenskraft. Ett engagerat styrelsearbete är viktigt för att tillföra kompetens och stabilitet på ägarnivå. Lundbergs har styrelserepresentation med en eller flera ledamöter i Cardo, Holmen, Hufvudstaden, Industrivärden och NCC. Tillgångarna Lundbergs tillgångar är koncentrerade till ett fåtal större innehav. Fastighetstillgångar, bestående av aktier i Fastighets AB L E Lundberg och Hufvudstaden, representerade vid utgången av 2005 ett värde om 10,7 mdr kronor eller 39 procent av de totala tillgångarna. Aktieinnehaven i Cardo, Handelsbanken, Holmen, Industrivärden, Indutrade, NCC och Sandvik stod för 16,2 mdr kronor eller 59 procent av tillgångarna. Organisation Lundbergs långsiktiga investeringsarbete bedrivs i en liten organisation med lång samlad erfarenhet. Organisationen som arbetar med investeringsverksamheten och det aktiva ägandet består av ett tiotal personer inklusive medarbetarna i L E Lundberg Kapitalförvaltning. Det helägda fastighetsinnehavet är organisatoriskt frikopplat från moderbolaget och jämställs med övriga större investeringar. L E Lundberg Kapitalförvaltning L E Lundberg Kapitalförvaltning är ett dotterbolag som bedriver handel med värdepapper. Verksamhetens målsättning är att med hjälp av analys på såväl makroekonomisk nivå som företagsnivå skapa en god avkastning på utnyttjat kapital. Vid sidan av värdepappershandeln svarar företaget för analys och uppföljning av övriga investeringar i koncernen. Värdepappershandeln omfattar aktier, obligationer samt derivat av dessa tillgångar. En stor del av investeringarna görs i aktier noterade på Stockholmsbörsen, men investeringar kan även göras på andra mogna marknader i Västeuropa, Nordamerika och Japan. Bruttoexponeringen, beräknad som summan av marknadsvärdet av långa och korta aktiepositioner samt exponering via derivat, var vid årets slut 460 Mkr. Organisationen består av fem medarbetare. Lundbergs påbörjar återköpsprogram. Förvärv av aktier i Industrivärden. Avyttrar aktieinnehaven i Stadium och i Ramirent. Förvärv av aktier i Indutrade, Handelsbanken och Sandvik. 1998 2000 2001 2002 2003 2005 Blir huvudägare i Cardo och Hufvudstaden. Koncentration av det helägda fastighetsbeståndet genom avyttring till Realia. Förvärvar 20 procent av Stadium genom riktad nyemission. Fortsatta förvärv av aktier i Industrivärden. Medverkar i strukturaffär när Ramirent förvärvar Altima.

8 Lundbergs som investeringsföretag Investeringsaktiviteter I början av 2005 avyttrades innehaven i Stadium och Ramirent till ett sammanlagt värde om 575 Mkr. Försäljningarna gav Lundbergs en realisationsvinst om sammanlagt 232 Mkr. Vidare avyttrades drygt 3,2 miljoner B-aktier i NCC samtidigt som drygt 100 000 A-aktier förvärvades. Detta innebar att 348 Mkr frigjordes. Efter förändringarna i NCC äger Lundbergs 10,85 miljoner A-aktier. I samband med börsintroduktionen av Indutrade i oktober förvärvades 4,0 miljoner aktier till ett värde om 288 Mkr. Under tredje kvartalet förvärvades 700 000 aktier i Sandvik för 252 Mkr. Under fjärde kvartalet har 6,0 miljoner aktier i Handelsbanken förvärvats till en total anskaffningskostnad om 1 075 Mkr. Sandvik är ett av Sveriges ledande globala verkstadsföretag och Handelsbanken är en av Nordens ledande universalbanker. Investeringarna i dessa båda stora svenska företag bidrar till ytterligare diversifiering av Lundbergs tillgångar och ökar portföljens likviditet. Avkastning Lundbergs uppgift är att skapa en god absolut avkastning för aktieägarna. Detta skall ske genom såväl substansvärdetillväxt som utdelning. Under 2005 ökade substansvärdet per aktie efter uppskjuten skatt med 21 procent. Sedan 1996 har årlig genomsnittlig tillväxt i substansvärde per aktie efter uppskjuten skatt varit 15 procent. Aktiens totalavkastning 1 per år har under den senaste tioårsperioden varit i genomsnitt 20,3 procent och under den senaste femårsperioden 22,3 procent. År 2005 var totalavkastningen 20,4 procent. 1) Aktiens totalavkastning definieras som summan av aktiekursens förändring och återinvesterad utdelning.

9 FÖRDELNING AV TOTALA TILLGÅNGAR I PROCENT SAMT TOTALT VÄRDE AV TILLGÅNGAR I MDR KRONOR mdr kronor 30 % 100 90 25 80 20 70 60 15 50 40 10 30 5 20 10 0 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Fastighets AB L E Lundberg 1 Hufvudstaden Holmen Cardo NCC Industrivärden Indutrade Övriga Totalt värde, mdr kronor, vänster skala 1) Marknadsvärderade tillgångar minus nettoskuld och schablonmässig skatt. Värden för 1996 till 2001 är proformaberäknade.

10 Lundbergs som investeringsföretag - Substansvärde Lundbergs substansvärde beräknas genom att värdera tillgångarna till verkligt värde med avdrag för skulder och uppskjuten skatt i övervärden. Per den 31 december 2005 uppgick substansvärdet efter avdrag för uppskjuten skatt till 26 078 Mkr (421 kronor per aktie) jämfört med 21 520 Mkr (347 kronor per aktie) den 31 december 2004. Per den 21 februari 2006 har substansvärdet efter uppskjuten skatt uppskattats till 28 626 Mkr (462 kronor per aktie). SUBSTANSVÄRDEBERÄKNING 2005-12-31 2004-12-31 Mkr Kr/aktie Mkr Kr/aktie Fastighets AB L E Lundberg 1 5 747 93 5 207 84 Cardo 2 2 101 34 2 057 33 Handelsbanken 2 1 182 19 - - Holmen 2 6 382 103 5 616 91 Hufvudstaden 2 4 934 80 4 470 72 Industrivärden 2 4 394 71 3 432 55 Indutrade 2 356 6 - - NCC 2 1 546 25 1 223 20 Övriga värdepapper 2 732 12 783 13 Summa värdepapper 27 375 442 22 790 368 Övriga tillgångar, avsättningar och skulder 3-1 204-19 -1 192-19 Substansvärde före uppskjuten skatt 26 170 422 21 597 348 Uppskjuten skatt 4-92 -1-77 -1 SUBSTANSVÄRDE EFTER UPPSKJUTEN SKATT 26 078 421 21 520 347 Börsvärde 20 801 336 17 639 285 Kurs/substans, procent 80 82 1) Aktierna i Fastighets AB L E Lundberg har värderats som summan av eget kapital och skillnaden mellan marknadsvärde och bokfört värde på i bolaget ingående fastigheter minskat med en schablonmässig skattesats på 10 procent. Fastigheterna har ett bedömt marknadsvärde per den 31 december 2005 på 7 697 Mkr (7 361) varav exploateringsfastigheter utgjorde 226 Mkr (257). 2) Noterade tillgångar är upptagna till aktuell börskurs eller till lösenkurs för utställda optioner i de fall dessa är lägre. 3) Övriga tillgångar, avsättningar (exklusive uppskjuten skatt) och skulder är upptagna till bokförda värden per 31 december 2005 respektive 2004. 4) Uppskjuten skatt (28 procent) har beräknats på avsättning till periodiseringsfond samt på skillnaden mellan marknadsoch skattemässiga värden. Till följd av lagstiftning har uppskjuten skatt inte beräknats på skillnaden mellan marknads- och skattemässiga värden på näringsbetingade andelar. De siffror som redovisas har i vissa fall avrundats vilket innebär att tabellen inte alltid summerar.

11 SUBSTANSVÄRDE EFTER UPPSKJUTEN SKATT PER AKTIE kr 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 SUBSTANSVÄRDEFÖRÄNDRING PER AKTIE % 40 30 20 10 0-10 -20 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 NYCKELTAL 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Substansvärde, Mkr 9 748 11 892 10 783 14 874 13 380 13 665 13 692 18 024 21 520 26 078 Substansvärde/aktie, kronor 128 157 142 196 205 220 221 290 347 421 Substansvärdeförändring/aktie, % 23 23-10 38 5 7 0 32 20 21

12 Lundbergs som investeringsföretag - Aktien Kr 400 Tusental /månad 8 000 350 7 000 300 6 000 250 5 000 200 4 000 150 3 000 100 2 000 50 1 000 0 2001 2002 2003 2004 2005 0 2006 feb Lundbergs B-Aktie SIX Generalindex SIX Investment och förvaltningsbolag Omsatt antal aktier, höger skala Lundbergs B-aktie är noterad på Stockholmsbörsens O-lista. En handelspost är 50 aktier. Under år 2005 omsattes i genomsnitt 29 060 B-aktier per börsdag. Den totala omsättningen uppgick till 7,4 miljoner B-aktier vilket motsvarar 19 procent av det totala antalet B-aktier. Aktien betalades under år 2005 till lägst 283 kronor och högst 344 kronor. Börsvärdet Börsvärdet var vid årets utgång 20 801 Mkr (17 639). Aktiekursen steg under året med 18 procent. Aktiekapital Aktiekapitalet i L E Lundbergföretagen AB (publ) uppgick under året till 621 Mkr (621). Antalet aktier per den 31 december 2005 uppgick till 62 145 483 (62 145 483), var och en med ett kvotvärde av 10 kronor. Aktierna är fördelade på 24 000 000 (24 000 000) aktier av serie A med tio röster vardera samt 38 000 000 (38 000 000) aktier av serie B med en röst vardera samt 145 483 (145 483) återköpta B-aktier. Återköp av egna aktier Styrelsen har ett bemyndigande att förvärva aktier i bolaget. För mer detaljerad information, se sidan 30. Ägarstruktur Antalet aktieägare i Lundbergs uppgår till cirka 11 500 (10 800). Av aktieägarna har cirka 7 800 (7 100) förvaltarregistrerat respektive cirka 3 700 (3 700) ägarregistrerat sina aktier. Andelen utländskt ägande uppgår till 5,5 procent (3,5). NYCKELTAL 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Utdelning/aktie, kronor 3:25 3:75 4:25 4:75 5:25 5:75 6:00 6:50 7:00 7:751 Utdelningstillväxt, % 8 15 13 12 11 10 4 8 8 11 Direktavkastning, % 3,4 3,2 4,5 5,1 4,6 3,6 3,1 2,8 2,5 2,3 Totalavkastning, % 35,3 25,4-17,0 27,9 28,6 15,4 27,2 23,1 25,9 20,4 Börskurs, kronor 95:00 116:00 94:00 94:00 115:00 158:00 195:00 232:50 284:50 335:50 1) Enligt styrelsens förslag.

13 DE STÖRSTA AKTIEÄGARNA Feb 2006 Andel i % av Feb 2005 Andel i % av aktiekapital röster aktiekapital röster Fredrik Lundberg inklusive bolag 51,9 89,3 51,9 89,3 Louise Lundberg 7,5 1,7 7,5 1,7 Katarina Lundberg 7,5 1,7 7,5 1,7 AMF Pension 2,4 0,5 2,0 0,4 FPG 2,3 0,5 2,3 0,5 Robur Fonder 1,2 0,3 1,0 0,2 Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling 1,1 0,3 1,1 0,3 Handelsbanken fonder 0,9 0,2 0,9 0,2 Skandia 0,8 0,2 1,0 0,2 SEB Trygg Liv 0,8 0,2 - - Övriga 23,4 5,1 24,6 5,5 Summa 99,8 100,0 99,8 100,0 Återköpta egna aktier 1 0,2-0,2 - TOTALT 100,0 100,0 100,0 100,0 Svenska aktieägare 94,5 98,8 96,5 99,2 Utländska aktieägare 5,5 1,2 3,5 0,8 TOTALT 100,0 100,0 100,0 100,0 1) Det egna innehavet av återköpta B-aktier uppgår till 145 483 st (145 483). TOTALAVKASTNING % 40 30 20 10 0-10 -20-96 -97 Totalavkastning - -98-99 -00-01 -02-03 Summan av aktiekursens förändring och återinvesterad utdelning. -04-05 AKTIEFÖRDELNING Antal ägare i % av alla ägare Äger antal aktier i % av aktiekapitalet Medeltal aktier/ägare 1-500 9 132 79,4 1 316 007 2,1 144 501-2 000 1 722 15,0 1 846 663 3,0 1 072 2 001-5 000 316 2,7 1 109 740 1,8 3 512 5 001-20 000 209 1,8 2 160 648 3,5 10 338 20 001-50 000 64 0,6 2 164 337 3,5 33 818 50 001-53 0,5 53 548 088 86,1 1 010 341 TOTALT 11 496 100,0 62 145 483 100,0 5 406 UTDELNING OCH DIREKTAVKASTNING Kr/aktie 8 7 6 5 % 8 7 6 5 4 4 AKTIEKAPITALETS UTVECKLING, Mkr 3 3 Aktiekapital Totalt inbetalt/ utbetalt belopp Tillskjutet/ indraget Totalt 1981 Fondemission 3:1 75 100 1982 Fondemission 1:1 100 200 1983 Nyemission 300 30 230 1984 Fondemission 1:1 230 460 1989 Nyemission 412 46 506 1990 Fondemission 1:2 253 759 2000 Indragning av återköpta aktier -909-76 683 2002 Indragning av återköpta aktier -884-62 621 2 1 0-96 -97-98 Utdelning/aktie, kr 1) Enligt styrelsens förslag. -99-00 -01-02 -03 Direktavkastning, %, höger skala Direktavkastning - Utdelning per aktie i procent av börskursen den 31 december. -04-05 1 2 1 0

14 Lundbergs som investeringsföretag - Ekonomisk rapportering I följande ekonomiska rapportering beskrivs Lundbergs ur ett investeringsföretags- och moderbolagsperspektiv där aktierna i balansrapporterna tas upp till sina anskaffningsvärden. Skälet till detta är att ge en beskrivning av Lundbergs verksamhet med utgångspunkt från kassaflödet. Merparten av koncernens innehav i noterade värdepapper ägs av moderbolaget medan övriga innehav ägs av helägda dotterbolag som bedriver förvaltning av eller handel med värdepapper. Dessa dotterbolag har betraktats som om de är fusionerade med moderbolaget, vilket innebär att samtliga värdepappersinnehav, inklusive det onoterade helägda rörelsedrivande fastighetsbolaget Fastighets AB L E Lundberg, finns upptagna till sina respektive anskaffningsvärden i balansrapporterna. Eventuell avkastning från dessa innehav, i huvudsak utdelningar, redovisas i resultatrapporten. Substansvärdet och beräkningen av detta redovisas på sidan 10-11. Den ekonomiska rapporteringen har modifierats jämfört med motsvarande rapportering i årsredovisningen för år 2004. Resultat och förändring i värdepappersinnehav Nettoresultatet enligt resultatrapporten uppgick till 1 431 Mkr (1 482). I resultatet ingår utdelningar med sammanlagt 1 176 Mkr (1 221). I februari 2005 såldes aktierna i Ramirent och Stadium för 175 Mkr respektive 400 Mkr. I mars såldes samtliga B-aktier i NCC för 362 Mkr och A-aktier i NCC köptes för 14 Mkr. Resultat vid försäljning av aktier uppgick till totalt 332 Mkr varav NCC 77 Mkr, Ramirent 82 Mkr och Stadium 150 Mkr. Under tredje kvartalet förvärvades 700 000 aktier i Sandvik för 252 Mkr. Under fjärde kvartalet förvärvades 6 miljoner aktier i Handelsbanken för 1 075 Mkr och 4 miljoner aktier i Indutrade för 288 Mkr. Innehavet i Indutrade motsvarar 10 procent av rösterna och kapitalet. Förvaltningskostnaderna uppgick till 47 Mkr (43) vilket motsvarade 0,2 procent av tillgångarna beräknade till marknadsvärde. Utöver ovan nämnda köp och försäljningar i NCC har röst- och kapitalandelen påverkats av att återköpta aktier levererats enligt gällande optionsprogram. Röstandelen i NCC har även påverkats av omstämpling av aktier. Finansiering Likvida medel (exklusive kreditlöften) minskade med 61 Mkr till 19 Mkr (80). Räntebärande skulder minskade med 31 till 1 163 Mkr (1 194). Den räntebärande nettoskulden uppgick till 1 143 Mkr (1 110). Skuldsättningsgraden var 0,10 (0,10). Soliditeten ökade till 89 procent (88). RESULTATRAPPORT BALANSRAPPORT Mkr 2005 2004 Utdelningar 1 176 1 221 Reversering, aktier i NCC - 282 Resultat värdepapper 332 23 Förvaltningskostnader -47-43 Rörelseresultat 1 461 1 483 Finansiella intäkter och kostnader 0 15 Resultat efter finansiella poster 1 461 1 498 Skatter 1-30 -16 Nettoresultat 1 431 1 482 1) Utdelningar från Fastighets AB L E Lundberg, Cardo, Holmen, Hufvudstaden, NCC, Ramirent och Stadium är skattefria liksom realisationsvinster vid försäljning av aktier i dessa företag. Mkr 2005 2004 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 3 4 Finansiella anläggningstillgångar 12 754 11 650 12 757 11 655 Omsättningstillgångar 303 469 Summa tillgångar 13 060 12 124 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 11 618 10 621 Avsättningar 167 168 Långfristiga skulder 19 10 Kortfristiga skulder 1 256 1 324 Summa eget kapital och skulder 13 060 12 124

15 KASSAFLÖDESRAPPORT Mkr 2005 2004 2003 2002 2001 2000 Utdelningar Fastighets AB L E Lundberg 1 200 314 290 215 173 Cardo 86 86 402 80 70 58 Holmen 236 881 242 218 1 503 232 Hufvudstaden 373 112 103 93 79 61 Industrivärden 122 100 65 2 2 1 NCC 2 157 38 38 31 63 154 Övriga 19 11 12 10 15 22 1 194 1 229 1 177 725 1 949 702 Försäljningar av värdepapper 984 171 52 457 Summa tillförda medel 2 178 1 229 1 348 777 1 949 1 159 Investeringar Cardo 131 95 Handelsbanken 1 075 Holmen 344 9 40 44 322 Hufvudstaden 66 657 Industrivärden 701 651 890 Indutrade 288 NCC 14 Övriga 363 15 3 4 259 35 1 740 1 060 794 934 369 1 110 Egen utdelning 434 403 372 357 333 360 Återköp av aktier 17 13 493 1 300 Övriga resultatposter 4 21 62 44 24 4 Betald skatt 23 84 3 26 114 214 Finansiella poster 25-92 5-26 0-32 Summa använda medel 2 225 1 494 1 236 1 347 1 333 2 957 Förändring nettofordran/skuld -47-265 112-570 616-1 798 Utgående nettofordran/skuld -1 265-1 218-953 -1 064-494 -1 110 varav räntebärande -1 143-1 110-724 -647-370 -831 1) Från och med 2005 utdelning, tidigare år koncernbidrag. 2) Utöver likvid utdelning 2003 erhölls även aktier i Altima motsvarande 94 Mkr. RÖSTANDEL, KAPITALANDEL, BOKFÖRT VÄRDE OCH MARKNADSVÄRDE PÅ AKTIEINNEHAVEN 2006-02-21 2005-12-31 2004-12-31 Procent Röstandel Kapitalandel Röstandel Kapitalandel Röstandel Kapitalandel Fastighets AB L E Lundberg 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Cardo 36,0 36,0 36,0 36,0 36,0 36,0 Holmen 51,9 27,9 51,9 27,9 51,9 27,9 Hufvudstaden 88,0 45,2 88,0 45,2 88,0 45,2 Industrivärden 14,4 10,5 14,4 10,5 14,4 10,5 Indutrade 10,0 10,0 10,0 10,0 - - NCC 19,1 10,1 18,7 10,1 18,5 13,6 2006-02-21 2005-12-31 2004-12-31 Mkr Bokfört värde Marknadsvärde 1 Bokfört värde Marknadsvärde 1 Bokfört värde Marknadsvärde 1 Fastighets AB L E Lundberg 165 5 769 165 5 747 165 5 207 Cardo 2 021 2 538 2 021 2 101 2 021 2 057 Handelsbanken 1 075 1 221 1 075 1 182 - - Holmen 2 941 7 380 2 941 6 382 2 941 5 616 Hufvudstaden 2 828 5 368 2 828 4 934 2 828 4 470 Industrivärden 2 280 4 556 2 280 4 394 2 280 3 432 Indutrade 288 359 288 356 - - NCC 775 1 958 775 1 546 1 046 1 223 Övriga 642 740 656 732 685 783 SUMMA 13 015 29 891 13 029 27 375 11 966 22 790 1) Noterade tillgångar är upptagna till aktuella börskurser eller till lösenkurser för utställda optioner i de fall dessa är lägre. Beräkning av Fastighets AB L E Lundbergs bedömda marknadsvärde framgår av tabellen substansvärdeberäkning på sidan 10.

16 Fastighets AB L E Lundberg Andel av Lundbergs totala tillgångar Fördelning årshyror per lokaltyp Ytfördelning per kategori Fastighets AB L E Lundberg 21% Övrigt 12% Butiker 14% Kontor 26% Bostäder 48% Övrigt 20% Butik 9% Kontor 17% Bostad 54 % Ordförande: Fredrik Lundberg VD: Peter Whass www.lundbergs.se

17 Fastighets AB L E Lundberg är en av de stora privata fastighetsägarna i Sverige. Fastighetsbeståndet består till största delen av centralt belägna bostäder, kontors- och butikslokaler. Med strategiska positioner i flera av Sveriges expansiva kommuner står bolaget väl rustat för en fortsatt god utveckling. I fastighetsbeståndet ingår 139 heloch delägda förvaltningsfastigheter fördelade på 16 kommuner i Mellan- och Sydsverige, med tyngdpunkt på storstadsregioner och universitetsstäder. Dessutom ingår cirka 80 exploateringsobjekt. Huvuddelen av fastighetsbeståndet härrör från de byggintensiva åren på 1960- och 70-talen och har till övervägande del byggts i egen regi. Ursprungligen inriktades förvaltningen främst mot bostadsfastigheter, men under 1980- och 90-talen kompletterades beståndet med en rad kommersiella fastigheter. Idag är fördelningen mellan bostäder och kommersiella lokaler i stort sett jämn, med 54 respektive 46 procent av den uthyrningsbara ytan. Affärsidé och strategi Fastighets AB L E Lundbergs affärsidé är att förvalta och utveckla bostads- och kommersiella fastigheter i kommuner med förväntad god tillväxt. Bolagets inriktning är - att genom en jämn fördelning mellan bostäder och lokaler ha en mindre konjunkturkänslig verksamhet. - att genom en decentraliserad organisation ha god lokal marknadskännedom. - att utnyttja bolagets långa erfarenhet av fastighetsförvaltning och byggnadsverksamhet för att bedriva en effektiv förvaltning med hög servicenivå till hyresgästerna. - att inom exploateringsverksamheten sträva efter bästa möjliga drifts- och förädlingsresultat utifrån de enskilda fastigheternas förutsättningar. Marknadssutveckling Hyresmarknaden för kontor har varit stabil under 2005. Efterfrågan på kontor är fortfarande relativt svag, även om en viss förbättring skett under året. För bostäder och butiker i storstadsregionerna och universitetsstäderna är efterfrågan fortsatt god. Fastighetsbeståndet är koncentrerat till centrala lägen. Detta gör att Fastighets AB L E Lundberg bedöms ha goda möjligheter att utnyttja en framtida ökad efterfrågan på kommersiella lokaler i attraktiva lägen. Organisation Bolaget har under 2005 genomfört en organisationsförändring som innebär att förvaltningen numera är indelad i tre regioner: Stockholm, Väst och Öst. I anslutning till denna översyn av organisationen förändrades även ledningsgruppens sammansättning. I ledningsgruppen ingår VD och VD-assistent, de tre regioncheferna, exploateringschef, ekonomichef samt chefen för hyresadministration. Den genomförda förändringen skapar bra förutsättningar för fortsatt fokus på befintlig förvaltning, samt möjlighet till ytterligare förädling och utveckling av fastigheter på intressanta orter. Fastighetsförvaltningens verksamhet leds av de tre regioncheferna, med tillhörande förvaltningskontor. Den löpande förvaltningen och uthyrningen sker lokalt på respektive kontor. Exploateringsverksamheten bedrivs centralt från huvudkontoret i Norrköping där även resurser för bland annat administration, drift, ekonomi, inköp, information, IT, projektutveckling och byggledning samt miljö- och kvalitetsfrågor finns. Fördelning årshyror per region Ytfördelning per region Verkligt värde per region Stockholm 33% Öst 33% Stockholm 30% Öst 36% Stockholm 35% Öst 32% Väst 34% Väst 34% Väst 33%

18 Fastighets AB L E Lundberg Regioner Region Stockholm omfattar Enköping, Eskilstuna, Nyköping, Solna, Stockholm, Södertälje samt Uppsala. De flesta av kommunerna i regionen uppvisar en god utveckling tack vare närheten till Stockholm, vilket bidrar till ett bra uthyrningsläge. I Solna, Stockholm och Uppsala består bolagets fastighetsbestånd huvudsakligen av kommersiella lokaler, medan förvaltningen i Eskilstuna, Nyköping och Södertälje utgörs av 84 procent bostäder. Regionen har generellt en bra efterfrågan på bostäder, dock har vakansgraden ökat i Södertälje. Uthyrningsläget för de kommersiella lokalerna är fortsatt bra, med en viss risk för något ökad vakans av kontorsytor i Stockholm. Under 2004 påbörjades en större ombyggnad av kontors- och bostadsfastigheten Klippan i Stockholm. Detta projekt avslutas under 2006. Region Väst består av Arvika, Göteborg, Jönköping, Karlstad och Örebro. Den goda efterfrågan på både bostäder samt kontors- och butikslokaler medför att uthyrningsläget är bra i hela regionen. I Göteborg pågår en större ombyggnad inom fastigheten Krokslätt för att inrymma huvudkontoret för Maersk Sverige AB. Inom kvarteret Ansvaret i Jönköping genomförs under 2006 en förstudie för eventuell nybyggnation av handels- och kontorsytor. I Landskrona förvaltas en större industrifastighet. Region Öst omfattar Katrineholm, Linköping och Norrköping. Beståndet i regionen är till cirka 70 procent koncentrerat till Norrköping. Uthyrningsläget för butiker är bra inom hela regionen, medan efterfrågan på kontorsytor är något svagare. Omflyttningen i bostadsbeståndet är hög, främst i Norrköping, medan vakansnivåerna ligger på en acceptabel nivå. Under året har Holmenbyggarna KB (tidigare samägt med NCC) förvärvats. Stora investeringar har även gjorts i de båda köpcentrumen Linden och Spiralen för att bibehålla och stärka Norrköping city som attraktiv handelsplats. Exploateringsfastigheter Exploateringsfastigheterna är i huvudsak belägna i Mellansverige och utgörs av 2 900 hektar åker, skog och centralt belägna tomter fördelade på ett 80-tal objekt. Exploateringsverksamheten syftar till att utveckla fastigheterna till byggbar mark samt till att skapa projekt för försäljning. Detta sker genom att aktivt agera i plan- och fastighetsbildningsfrågor samt genom samarbete med aktörer i behov av byggbar mark. Detaljplanläggning pågår för totalt cirka 600 småhus i Enköping, Eskilstuna, Nacka, Nyköping, Strängnäs, Svedala och Örebro. Det största exploateringsprojektet genomförs i Ekeby-Almby utanför Örebro, där 130 byggklara småhustomter hittills har sålts. Kvalitet och miljö Verksamheten inom Fastighets AB L E Lundberg är sedan 1998 kvalitetscertifierad, för närvarande enligt ISO 9001:2000. I bolagets kvalitetspolicy, där trygghet och säkerhet är ledande begrepp, ingår också de viktigaste miljöfrågorna. Den största miljöpåverkan verksamheten ger upphov till kommer från inköpt värme. Idag består den inköpta värmen till 98 procent av fjärrvärme, vars miljöpåverkan bestäms av det bränsle som används vid värmeproduktionen. De senaste åren har cirka 80 procent av den inköpta fjärrvärmen producerats av förnyelsebart bränsle. Hyreskontraktens storlek Hyreskontraktens förfallotid fördelat efter hyresintäkter Ålderssammansättning förvaltningsfastigheter Bostadslägenheter per lägenhetstyp Övrigt 2% Bostäder 51% < 1 Mkr 18% 13% 1-3 Mkr 6% 10% 3-5 Mkr > 5 Mkr Övrigt 4% Garage 2% Bostäder 49% 2006 1% 2007 11% 10% 6% 2008 2009 9% 2010 8% 2011-1990-2006 1980-1989 1970-1979 före 1950 1951-1959 1960-1969 5 rok och större, 233 st 4 rok 945 st 2 607 st 3 rok 963 st 1 rok 2 241 st 2 rok

Rubrik 19 Investeringar och försäljningar Under året har förvaltningsfastigheter sålts för 362 Mkr (11) med ett resultat om 191 Mkr (7). Samtliga andelar i det med NCC gemensamt ägda bolaget Holmenbyggarna Dalkarlen KB förvärvades i september 2005. Priset uppgick till 23 Mkr baserat på ett underliggande fastighetsvärde i hela bolaget på 116 Mkr. Bolaget bildades 1988 med syfte att utveckla området kring Holmens f d industriområde i centrala Norrköping, som nu benämns Industrilandskapet. Området har en inriktning mot konsert- och kongressverksamhet, kontor, utbildning och bostäder. I samband med att Fastighets AB L E Lundberg förvärvade ovan nämnda andelar såldes två fastigheter, Bomullsspinneriet 1 samt Gropen 6, till Acta för 220 Mkr, vilket gav en vinst i Fastighets AB L E Lundberg på 32 Mkr. Efter försäljningen av fastigheterna innehåller Holmenbyggarna cirka 15 000 kvm uthyrbar yta samt exploateringsmark med byggrätter på totalt cirka 45 000 kvm. I Norrköping har Linden köpcentrum genomgått en genomgripande renovering. Fastigheten har både yteffektiviserats och uppgraderats till en handelsplats redo att möta framtiden. Totalt uppgår investeringen till cirka 90 Mkr. Även köpcentrum Spiralen i Norrköping har utvecklats genom en tillbyggnad på 450 kvadratmeter i form av en byggnad i glas. Ny hyresgäst är Lindex som nu koncentrerar sin cityetablering till Spiralens köpcentrum. Lundbergs investering i tillbyggnaden uppgår till 17 Mkr. I centrala Stockholm pågår en omfattande ombyggnad av kontors- och bostadsfastigheten Klippan. Projektet färdigställs under 2006 och den totala investeringen beräknas bli cirka 110 Mkr. I december 2005 såldes Lundbergs fastigheter i Motala till Allokton AB. De tre fastigheterna består av cirka 39 000 kvm bostäder, 6 500 kvm butiker och 3 400 kvm kontor. Priset för fastigheterna var 234 Mkr och gav en vinst i Fastighets AB L E Lundberg på 156 Mkr. I januari 2006 tecknades även ett avtal med Allokton AB om försäljning av tre fastigheter i Enköping med tillträde i mars 2006. Fastigheterna omfattar totalt cirka 7 000 kvm och består av bostäder, butiker samt kontor. Priset för fastigheterna var cirka 61 Mkr och ger en vinst på cirka 49 Mkr. Exploateringsfastigheter har under året sålts för 94 Mkr (15), varav 37 Mkr avser småhustomter, 47 Mkr större projekt och 10 Mkr mark för verksamheter m m. Försäljningarna gav en vinst på 45 Mkr (2). Årets resultat Nettoomsättningen, inklusive intäkter från sålda exploateringsfastigheter, ökade till 969 Mkr (883). Driftkostnader avseende el, värme, vatten och sophämtning har hållits på samma nivå som föregående år, trots ökade taxor för respektive förbrukningsslag. Utgifterna för underhåll har ökat, vilket i huvudsak beror på ökad satsning på planerade underhållsåtgärder. I februari 2006 uppgick vakansgraden i fastighetsbeståndet till totalt 3,6 procent, varav bostäder 1,6 procent och lokaler 5,6 procent. Låga vakansgrader, fortsatta investeringar i det befintliga fastighetsbeståndet samt den positiva utvecklingen av fastighetsmarknaden generellt är viktiga faktorer som bidrar till förvaltningsfastigheternas värdeförändring. Nyckeltal per 2006-01-01 1 Region Region Region Stockholm Väst Öst Totalt Antal fastigheter 32 55 52 139 Redovisat värde, Mkr 890 494 807 2 191 Verkligt värde, Mkr 2 544 2 465 2 401 7 410 Antal bostadslägenheter 2 543 2 263 2 183 6 989 Bostäder, kvm 189 550 159 690 156 414 505 654 Bostäder hyra per kvm, kr 796 808 788 767 Bostäder hyresvärde, tkr 150 800 129 000 123 300 403 100 Bostäder vakansgrad hyra, % 2,4 0,4 2,0 1,6 Kontor och butik, kvm 51 923 101 874 92 349 246 146 Övriga lokaler 2, kvm 38 581 63 208 90 894 192 683 Kontor/butiker, hyra per kvm 1 989 1 174 1 242 1 372 Övriga lokaler 2, hyra per kvm 607 519 450 486 Kontor/butiker, hyresvärde, tkr 103 300 119 600 114 700 337 600 Övriga lokaler 2, hyresvärde, tkr 23 400 32 800 40 900 97 100 Kontor/butiker, vakansgrad hyra, % 6,2 4,5 5,2 5,3 Lokaler, antal hyreskontrakt 195 240 384 819 1) Exklusive försålda fastigheter i Enköping. 2) Exklusive exploateringsfastigheter. Resultat Mkr 2005 2004 Nettomsättning 969 883 Driftskostnader -185-184 Underhåll -95-74 Personalkostnader -101-95 Fastighetsskatt -35-34 Sålda exploateringsfastigheter -49-13 Summa rörelsens kostnader -465-400 Avskrivningar -4-5 Värdeförändring förvaltningsfastigheter 449 258 Rörelsens resultat 950 735

20 Hufvudstaden Andel av Lundbergs totala tillgångar Fördelning årshyror per affärsområde Fördelning årshyror per lokaltyp Kr Hufvudstadenaktien 80 Hufvudstaden 18% Göteborg 11% Övrigt 8% 70 NK 21% Stockholm Östra City 31% Stockholm Västra City 37% Butik och restaurang 37% Kontor 55% 60 50 40 30 Jan 05 Mars Maj Juli Sept Nov Jan 06 Feb Ordförande: Fredrik Lundberg VD: Ivo Stopner www.hufvudstaden.se Hufvudstaden A SIX Fastigheter

21 Hufvudstaden är ett av Sveriges största fastighetsbolag, med ett mycket specialiserat och koncentrerat fastighetsbestånd. Affärsidén är att i egna lokaler i centrala Stockholm och Göteborg erbjuda högkvalitativa kontors- och butikslokaler. Verksamheten är indelad i fyra affärsområden: Stockholm Östra City, Stockholm Västra City, NK och Göteborg. Affärsområde Stockholm Östra City omfattar 14 fastigheter i området öster om Regeringsgatan samt två fastigheter i Gamla stan. Merparten av fastigheterna är belägna vid Biblioteksgatan, Norrmalmstorg och angränsande gator. Affärsområde Stockholm Västra City omfattar fastigheterna i området kring Sveavägen och väster ut. Affärsområdet omfattar åtta fastigheter. Fastigheterna är belägna i hörnet av Kungsgatan/Sveavägen, på Drottninggatan samt Klarabergsgatan. I World Trade Center-fastigheten bedrivs en konferens- och restaurangrörelse. I dotterbolaget Parkaden bedrivs parkeringsrörelse i två av Hufvudstadens fastigheter. Affärsområde NK omfattar NKvaruhusen i Stockholm och Göteborg. NK-varuhusen marknadsförs utåt under ett gemensamt varumärke, NK, men samtliga butiker drivs av fristående näringsidkare. Målet är att NK-varuhusen ska upplevas som en marknadsplats i världsklass avseende utbud, bemötande, atmosfär och funktion. Affärsområde Göteborg omfattar fyra fastigheter, belägna i Göteborgs centrala affärsdistrikt. I den största fastigheten ingår köpmannavaruhuset Femman, som är en del av Nordstans affärscentrum. Butiksytor svarar för närmare 60 procent av hyresintäkterna. Hufvudstadens kunder utgörs av företag som värdesätter centralt belägna högkvalitativa lokaler. Den största andelen av hyresintäkterna kommer från butiker, advokatbyråer, företag inom bank och finanssektorn samt reklam- och mediabolag. Hufvudstaden arbetar långsiktigt och strävar efter att vårda och utveckla fastighetsbeståndet. Hufvudstadens målsättning är att successivt öka resultatet från den löpande verksamheten. Hufvudstaden avser att dela ut mer än hälften av nettovinsten från den löpande verksamheten, om inte investeringar eller bolagets finansiella ställning i övrigt motiverar en avvikelse. Soliditeten ska uppgå till minst 40 procent över tiden. Året i sammandrag Årets resultat efter skatt uppgick till 1 334 Mkr (771). Ökningen förklaras främst av orealiserade värdeförändringar i fastighetsbeståndet. Resultat per aktie uppgick till 6:47 kronor (3:74). Koncernens nettoomsättning för jämförbart bestånd uppgick till 1 344 Mkr (1 336). Fastighetsbeståndet marknadsvärderades vid årsskiftet till 16,3 mdr kronor, vilket ger ett substansvärde om 53 kronor per aktie (50). Vakansgraden vid årets slut var 7,1 procent (8,2). Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning om 1:45 kronor per aktie (1:30). Finansiella nyckeltal 2005 2004 Nettoomsättning (Mkr) 1 344 1 358 Resultat efter finansnetto (Mkr) 1 852 896 Resultat efter skatt (Mkr) 1 334 771 Vinst/aktie efter skatt (kr) 6:47 3:74 Utdelning/aktie (kr) 1:45 1 4:00 2 Börskurs 31 dec (kr), A-aktien 52:00 47:60 1) Enligt styrelsens förslag. 2) Inklusive extrautdelning om 2:70. Största aktieägare 2005-12-31 % av kapital % av röster Lundbergs 45,2 88,0 SEB Trygg Liv 11,7 2,4 Société Générale 3,2 0,7 Roburs fonder 2,6 0,5 Skandia Liv 2,6 0,5 Fortis Banque 1,6 0,3 FPG 1,5 0,3 Lundbergs aktieinnehav 2005-12-31 Antal A-aktier 85 141 229 Antal C-aktier Styrelsen har föreslagit en höjning av den ordinarie utdelningen 8 177 680 till 1:30 kronor per aktie och därutöver en extra utdelning om 2:70 kronor per aktie. Total utdelning föreslås därmed bli 4:00 kronor per aktie.

22 Holmen Andel av Lundbergs totala tillgångar Fördelning av extern nettoomsättning per affärsområde Fördelning av extern nettoomsättning per marknad Kr 330 Holmenaktien Holmen 23% Holmen Skog 13% Iggesund Timber 3% Holmen Kraft 2% Iggesund Paperboard 30% Holmen Paper 52% Övriga världen 10% Övriga Europa 4% Övriga EU-länder 13% Italien 4% Holland 5% Frankrike 5% Spanien 7% Sverige 24% Tyskland 14% Storbritannien 14% 300 270 240 210 180 Jan 05 Mars Maj Juli Sept Nov Jan 06 Feb Ordförande: Fredrik Lundberg VD: Magnus Hall www.holmen.com Holmen B SIX Skog

23 Holmen är en specialiserad skogsindustrikoncern med en årlig produktionskapacitet om knappt 2,7 miljoner ton papper och kartong. Den klart dominerande marknaden är Europa med 90 procent av omsättningen. Antalet anställda i Holmenkoncernen uppgår till cirka 4 900, varav drygt 20 procent arbetar utanför Sverige. Holmen är uppdelat i fem affärsområden. Holmen Paper tillverkar och säljer tidnings-, journal- och katalogpapper med nyfiber och returfiber som råvara. Produkterna används främst till dagstidningar, tidskrifter, kataloger och reklam. Inom produktområdena förbättrat tidningspapper, telefonkatalogpapper och färgat tidningspapper är marknadspositionen särskilt stark. Produktionskapaciteten uppgår till drygt 2,1 miljoner ton per år. Affärsområdets viktigaste marknader är Sverige, Storbritannien, Tyskland och Spanien. Iggesund Paperboard tillverkar och säljer solid- och falskartong med enbart nyfiber som råvara. Produkterna används till förpackningar för bland annat livsmedel, kosmetika, läkemedel, tobak och konfektyr samt för grafiska ändamål. Produktionskapaciteten uppgår till drygt 500 tusen ton per år. De största marknaderna är Storbritannien, Tyskland och Frankrike. Inom högkvalitativ solidkartong är Iggesund Paperboard marknadsledare. Iggesund Timber tillverkar och säljer trävaror av furu till industrier som tillverkar konsumentprodukter. Huvudmarknaderna är Storbritannien och Skandinavien. Holmen Skog ansvarar för virkesförsörjningen till koncernens svenska enheter och skötseln av koncernens drygt en miljon hektar produktiv skogsmark. Holmen förbrukar årligen omkring 4,5 miljoner kubikmeter virke och den årliga avverkningen i egen skog är cirka 2,5 miljoner kubikmeter. Holmen Kraft ansvarar för koncernens innehav av vattenkraft samt elförsörjning till de svenska enheterna. Självförsörjningsgraden är drygt 30 procent. Förutom finansiell avkastning ska koncernens skogs- och krafttillgångar, sågverk och returpappersbolag ge kunskap om och kontroll över viktiga råvaror gällande inköp, pris, tillgänglighet och kvalitet. Holmen ska ha en stark finansiell ställning med en skuldsättningsgrad som uppgår till 0,3 0,8. Ordinarie utdelning ska årligen uppgå till 5 7 procent av eget kapital. Extra utdelning och återköp av aktier genomförs när kapitalstrukturen och verksamhetens finansieringsbehov möjliggör detta. Holmens lönsamhet ska vara god med en avkastning som långsiktigt och uthålligt överstiger marknadsmässig kapitalkostnad. Året i sammandrag Under 2005 noterades fortsatt god efterfrågan på Holmens produkter. Resultatet blev i stort oförändrat jämfört med 2004. Priserna på tryckpapper höjdes och var stabila för kartong. Provdrift inleddes planenligt i slutet av året på den nya tidningspappersmaskinen PM62 vid Holmen Paper Madrid. Beslut fattades om att investera 415 Mkr i Iggesunds Bruks kartongmaskin KM 2 för att öka kvaliteten och kvalitetsjämnheten på produkterna. Stormen Gudrun, som drabbade Sydsverige, orsakade inga större skador i Holmens skogar. Många andra privata skogsägare drabbades dock hårt. Finansiella nyckeltal 2005 2004 Nettoomsättning (Mkr) 16 319 15 653 Resultat efter finansnetto (Mkr) 1 740 1 746 Resultat efter skatt (Mkr) 1 256 1 275 Vinst/aktie efter skatt (kr)1 14:80 15:10 Utdelning/aktie (kr) 11:002 10:00 Börskurs 31 dec (kr), B-aktien 262:50 230:00 1) Efter utspädning. 2) Enligt styrelsens förslag. Största aktieägare 2005-12-31 % av kapital % av röster Lundbergs 27,9 51,9 Kempestiftelserna 6,7 16,6 Handelsbanken med pensionsstiftelse 3,1 8,6 Alecta 2,8 0,8 SHB/SPP fonder 2,6 0,8 Roburs fonder 2,3 0,7 Lundbergs aktieinnehav 2005-12-31 Antal A-aktier 14 010 196 Antal B-aktier 9 598 720

24 Cardo Andel av Lundbergs totala tillgångar Geografisk fördelning av nettoomsättning Fördelning av nettoomsättning per affärsområde 1 Kr 400 Cardoaktien Cardo 8% Mellanöstern 3% Övriga 3% Asien 4% Nordamerika 7% Europa 83% Cardo Pump 38% Cardo Door 62% 350 300 250 200 150 Ordförande: Fredrik Lundberg VD: Peter Aru www.cardo.com 1) Enligt 2005 års affärsområdesindelning. 100 Jan 05 Mars Cardo Maj Juli Sept Nov SIX Industriella konglomerat Jan 06 Feb

25 Cardo är en internationell industrikoncern som har starka positioner på marknaderna för port- och logistiksystem, teknik för avloppsvattenrening, system för massa- och pappersindustrin samt garageportar för privat bruk. Cardo har dotterbolag i ett 30-tal länder med tyngdpunkten i västra Europa. Cirka 90 procent av nettoomsättningen avser kunder utanför Sverige och omkring 80 procent av de cirka 5 800 anställda är verksamma i andra länder. Cardos verksamhet är från 1 januari 2006 indelad i de fyra divisionerna Door & Logistics Solutions, Wastewater Technology Solutions, Pulp & Paper Solutions samt Residential Garage Doors. Divisionen Door & Logistics Solutions är en av världens största tillverkare av industriportar och Europas ledande leverantör av dockningsutrustning, dvs lastbryggor, vädertätningar och lasthus. Det största och övergripande varumärket är Crawford. För dockningssystem används även varumärket Hafa på vissa marknader, och varumärket Megadoor används för avancerade portlösningar till bl a flygindustrin. Cardo har även branschens mest omfattande serviceverksamhet med reparation, underhåll och uppgradering. Divisionen Wastewater Technology Solutions är en av Europas ledande leverantörer av lösningar för avlopps- och vattenreningsapplikationer. Lösningarna innefattar pumpar, omrörare, luftare och kompressorer för avlopps- och vattenreningsapplikationer samt pumpar för byggsektorn. Produktprogrammet omfattar också produkter för nivå- och flödeskontroll, analys, processtyrning och fjärrövervakning av kommunala och industriella vattenreningsprocesser samt ett stort utbud av servicetjänster. Merparten av produkterna säljs under varumärket ABS. Varumärket Pumpex används för länspumpar för bygg- och gruvindustrin. Divisionen Pulp & Paper Solutions omfattar dels Lorentzen & Wettre som är världsledande leverantör av kvalitetsmätutrustning till pappersbrukens laboratorier, dels Scanpump som levererar pumpar, omrörare och luftare till pappers- och massaindustrin. Divisionen Residential Garage Doors är en av Europas största tillverkare av garageportar för privat bruk. Sortimentet omfattar de flesta typer av portar och marknadsförs under varumärkena Crawford, Normstahl och Henderson. De finansiella målen för koncernen är att senast 2008 ha en rörelsemarginal på minst 10 procent samt att över en konjunkturcykel ha en årlig organisk tillväxt på minst 5 procent och en avkastning på sysselsatt kapital på minst 20 procent. Året i sammandrag I april tillträdde Peter Aru som VD och koncernchef för Cardo och under året har stora delar av koncernledningen ersatts. Implementering av ny affärsstrategi har genomförts. Cardo ska vara en tydlig operativ industrigrupp inom business-to-business, som erbjuder värdehöjande lösningar med kvalitetsprodukter, högt serviceinnehåll och stort applikationskunnande till strategiskt utvalda kunder. Rationaliseringar och konsolidering har skett inom både säljorganisationerna, administration och produktion. Detta för att stärka konkurrenskraften och sänka kostnadsnivån. Samordning har också skett genom nya koncerngemensamma funktioner inom personal, kommunikation, inköp, IT, ekonomi och finans. Från 1 januari 2006 indelas Cardo i fyra divisioner: Door & Logistics Solutions, Wastewater Technology Solutions, Pulp & Paper Solutions samt Residential Garage Doors. Finansiella nyckeltal 2005 2004 Nettoomsättning (Mkr) 7 880 7 686 Resultat efter finansnetto (Mkr) 210 419 Resultat efter skatt (Mkr) 147 326 Vinst/aktie efter skatt (kr) 4:91 10:86 Utdelning/aktie (kr) 8:001 8:00 Börskurs 31 december (kr) 194:50 190:50 1) Enligt styrelsens förslag. Största aktieägare 2005-12-31 % av kapital och röster Lundbergs 36,0 If Skadeförsäkring 9,5 Robur Fonder 3,8 Eikos fond 3,2 SEB Fonder 2,4 Orkla ASA 1,7 Lundbergs aktieinnehav 2005-12-31 Antal aktier 10 800 000

26 NCC NCC är ett av Nordens ledande bygg- och fastighetsutvecklingsföretag. Omsättningen år 2005 var 50 miljarder kronor och antalet anställda 21 000. NCC utvecklar bostads- och fastighetsprojekt, bygger kontor, industrilokaler, bostäder, vägar och anläggningar samt övrig infrastruktur. Företaget erbjuder även insatsvaror för produktion, såsom kross och asfalt, samt svarar för beläggning, drift och underhåll av vägar. NCCs geografiska fokus är primärt den nordiska marknaden. Koncernens byggrörelse, Construction, är geografiskt organiserad. NCC Construction finns i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Tyskland. NCC Construction bygger bostäder, kontor, övriga hus, industrilokaler, vägar, anläggningar och övrig infrastruktur. NCC Property Development utvecklar och säljer kommersiella fastigheter i Norden, medan NCC Roads kärnaffär är produktion av krossprodukter och asfalt samt asfaltbeläggning och vägservice. NCC Roads är verksamt främst i Norden, Polen och S:t Petersburgområdet i Ryssland. NCCs lönsamhetsmål är en avkastning på eget kapital efter skatt på 15 procent. Nettoskulden ska inte överstiga eget kapital och koncernens kassaflöde ska vara positivt. Utdelningspolicyn innebär att minst hälften av den årliga vinsten efter full skatt skall delas ut till aktieägarna. Finansiella nyckeltal 2005 2004 Nettoomsättning (Mkr) 49 506 46 534 Resultat efter finansnetto (Mkr) 1 580 945 Resultat efter skatt (Mkr) 1 187 876 Vinst/aktie efter skatt (kr) 1 10:86 8:05 Utdelning/aktie (kr) 15:502 14:50 3 Börskurs 31 dec (kr), B-aktien 142:50 88:00 1) Efter utspädning. 2) Enligt styrelsens förslag, varav 5:50 är ordinarie utdelning och 10:00 är extrautdelning. 3) Inklusive extrautdelning om 10:00 kronor. Största aktieägare 2005-12-31 % av kapital % av röster Nordstjernan 32,3 55,8 Lundbergs 10,1 18,7 Robur Fonder 4,9 5,5 JPMorgan Chase Bank, USA 2,2 0,5 SEB Fonder 2,2 0,4 Lundbergs aktieinnehav 2005-12-31 Antal A-aktier 10 850 000 Andel av Lundbergs totala tillgångar Fördelning av nettoomsättning per affärsområde Kr 200 NCCaktien NCC 6% Roads 18% Övrigt 1% 160 Property Development 3% Construction Germany 3% Construction Norway 10% Construction Sweden 39% 120 80 Ordförande: Tomas Billing VD: Alf Göransson www.ncc.se Construction Finland 12% Construction Denmark 14% 40 Jan 05 Mars NCC B Maj Juli Sept Nov SIX Bygg och anläggningsrelaterat Jan 06 Feb I mars avskiljdes en extrautdelning om 10:00 kronor per aktie. Kursdiagrammet är inte justerat för detta.

Industrivärden 27 Industrivärden är ett av Nordens största investmentbolag med ägande i ett koncentrerat urval av svenska börsbolag med god utvecklingspotential. Affärsidén är att skapa aktieägarvärde baserat på en professionell investeringsverksamhet och aktivt ägande. Det aktiva ägandet baseras på Industrivärdens modell för värdeskapande och utövas genom styrelserepresentation. Aktieportföljen är väl diversifierad och balansräkningen är stark. Under de senaste fem åren har nettoskuldsättningsgraden varierat mellan 5 och 17 procent. Industrivärden har stora aktieinnehav i några av Sveriges ledande företag. De största innehaven är Handelsbanken, Ericsson, Sandvik och SCA. Industrivärden är även största ägare i SSAB, Skanska, Indutrade och Munters. Industrivärdens målsättning är att över tiden generera en hög substansvärdetillväxt med syftet att totalavkastningen skall överstiga genomsnittet för Stockholmsbörsen. Industrivärdens utdelningspolicy är att ge sina aktieägare en direktavkastning som är högre än genomsnittet för Stockholmsbörsen. Under den senaste tioårsperioden uppgick den årliga genomsnittliga substansvärdetillväxten till 12 procent per år. Totalavkastningen under samma period var 20 procent per år. Finansiella nyckeltal 2005 2004 Justerat eget kapital (Mkr) 48 252 36 563 Resultat efter skatt (Mkr) 14 202 7 458 Substansvärde (kr/aktie) 250 189 Nettoskuldsättningsgrad (%) 7,0 11,5 Utdelning/aktie (kr) 7:001 6:00 Börskurs 31 dec (kr), A-aktien 217:00 169:50 1) Enligt styrelsens förslag. Största aktieägare 2005-12-31 % av kapital % av röster AMF 11,8 4,6 Lundbergs 10,5 14,4 Handelsbankens Pensionsstiftelse 6,7 9,2 Handelsbankens Pensionskassa 6,6 9,1 Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse 5,9 8,1 SCA Pensionsstiftelse 4,6 6,4 Oktogonen 3,4 4,6 Lundbergs aktieinnehav 2005-12-31 Antal A-aktier 20 250 000 Andel av Lundbergs totala tillgångar Aktieportföljens sammansättning, marknadsvärden Kr 280 Industrivärdenaktien Industrivärden 16% Skanska 8% Munters 1% Övriga 4% Indutrade 3% SSAB 8% Handelsbanken 25% 260 240 220 200 SCA 13% Ericsson 20% 180 160 Ordförande: Tom Hedelius VD: Anders Nyrén www.industrivarden.se Sandvik 18% 140 Jan 05 Mars Maj Industrivärden A Juli Sept Nov Jan 06 Feb SIX Investment och förvaltningsbolag

28 Indutrade Indutrade är ett teknikförsäljningsbolag för komponenter, system och tjänster till industrin. Ett teknikförsäljningsbolag särskiljer sig från en grossist genom att erbjuda teknisk rådgivning, kundanpassade lösningar samt generellt mer tekniskt avancerade produkter. Därutöver erbjuds högkvalitativ support, utbildning och andra eftermarknadstjänster. Indutrade noterades på Stockholmsbörsen i oktober 2005. Koncernen är uppdelad i fyra affärsområden; Engineering & Equipment, Flow Technology, Industrial Components och Special Products. Varje affärsområde består av ett antal fristående dotterbolag. Totalt består koncernen av ett 60-tal dotterbolag som vardera omsätter mellan 10-150 Mkr. Till Indutrades viktigaste produkter räknas flödesprodukter, ventiler, filteroch processteknik, industriell styrning, transmission, skärande verktyg samt fästelement. Kunderna utgörs främst av bolag inom processindustrin. Omsättningen uppgick 2005 till 3,8 mdr kronor och har under de cirka 30 år bolaget funnits vuxit med i genomsnitt 19 procent per år under god lönsamhet. Antalet medarbetare uppgick vid årets slut till cirka 1 500. Tyngdpunkten ligger i Sverige och Finland som tillsammans svarar för tre fjärdedelar av nettoomsättningen. Därutöver finns verksamheter i Norge, Danmark, Tyskland, Benelux, Baltikum och Ryssland. Finansiella nyckeltal 2005 2004 Nettoomsättning (Mkr) 3 822 3 486 Resultat efter finansnetto (Mkr) 309 243 Resultat efter skatt (Mkr) 222 168 Vinst/aktie efter skatt (kr) 5:55 4:20 Utdelning/aktie (kr) 2:751 - Börskurs 31 dec (kr) 89:00-1) Enligt styrelsens förslag. Största aktieägare 2005-12-31 Kapital/Röster, % Industrivärden 37,1 Lundbergs 10,0 Handelsbankens Pensionsstiftelse 4,1 Investment AB Öresund 3,0 Alecta 2,7 Lundbergs aktieinnehav 2005-12-31 Antal aktier 4 000 000 Andel av Lundbergs totala tillgångar Nettoomsättning per affärsområde Kr Indutradeaktien 100 Indutrade1% Special Products 21% 36% Engineering & Equipment 90 80 Industrial Components 18% 25% 70 60 Flow Technology 50 Okt 05 Nov Dec Jan 06 Feb Ordförande: Bengt Kjell VD : Johnny Alvarsson www.indutrade.se Indutrade SIX Grossister

Årsredovisning 29 Styrelsen och verkställande direktören i L E Lundbergföretagen AB (publ) med säte i Stockholm och organisationsnummer 556056-8817, får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 2005 för koncernen och moderbolaget. Förvaltningsberättelse 30 Definitioner 33 Koncernen Resultaträkning 34 Balansräkning 35 Förändringar i eget kapital 36 Kassaflödesanalys 37 Noter 38 Moderbolaget Resultaträkning 61 Balansräkning 62 Förändringar i eget kapital 63 Kassaflödesanalys 63 Noter 64 Förslag till vinstdisposition 68 Revisionsberättelse 69

30 Förvaltningsberättelse Koncernen Verksamheten består av fastighetsförvaltning, tillverkning och försäljning av tidnings- och journalpapper, kartong, trävaror, skogs- och kraftrörelse samt aktieförvaltning (inklusive handel med värdepapper). Koncernens verksamhet beskrivs nedan. Information om koncernens verksamhetsgrenar (Lundbergs, Hufvudstaden och Holmen) redovisas på sidorna 30-32. Moderbolaget beskrivs på sidan 33. Omsättning och resultat Koncernens nettoomsättning uppgick till 19 388 Mkr (18 835) varav Lundbergs utgjorde 1 724 Mkr (1 823), Hufvudstaden 1 344 Mkr (1 358) och Holmen 16 319 Mkr (15 653). Rörelseresultatet blev 5 597 Mkr (4 165). För verksamhetsgrenarna blev motsvarande resultat 1 669 Mkr (1 121) för Lundbergs, 1 983 Mkr (1 118) för Hufvudstaden och 1 973 Mkr (1 952) för Holmen. Finansiella poster var -422 Mkr (-536) varav räntenettot utgjorde -427 Mkr (-579). Resultatet efter finansiella poster blev 5 175 Mkr (3 628). Resultatet efter skatt uppgick till 3 897 Mkr (2 803), vilket efter minoritetens andel motsvarar 36:46 kronor (23:55) per aktie. Investeringar Investeringar redovisas under respektive verksamhetsgren och moderbolaget nedan. Finansiering Den räntebärande nettoskulden ökade med 1 639 Mkr till 12 178 Mkr (10 539). Räntebärande skulder uppgick till 13 023 Mkr (11 065) och räntebärande tillgångar till 845 Mkr (526). Soliditeten uppgick till 57 procent (57). Skuldsättningsgraden var 0,33 (0,32). Koncernens egna kapital uppgick till 37 397 Mkr (32 592) varav minoritetsintresset utgjorde 16 318 Mkr (15 770). Skatt Koncernens skattekostnad uppgick till 1 277 Mkr (825) vilket motsvarar 25 procent (23) av resultatet före skatt. Pågående skatteprocesser framgår av not 11 på sidan 47. Återköp av egna aktier Vid årsstämman den 7 april 2005 förnyades bemyndigandet för styrelsen att fatta beslut att förvärva upp till 10 procent av bolagets aktier. Bemyndigandet har dock inte utnyttjats. Styrelsen föreslår att också 2006 års årsstämma bemyndigar styrelsen att återköpa egna B-aktier. Innehavet av egna B-aktier uppgick den 31 december 2005 till 145 483 aktier. Övergång till IFRS Från och med 2005 tillämpar Lundbergs i sin koncernredovisning International Financial Reporting Standards (IFRS), vilket även innefattar International Accounting Standards (IAS). Detta är en följd av en EU-förordning som gäller för samtliga noterade bolag inom EU. Vid övergången till IFRS har en öppningsbalans per 1 januari 2004 upprättats som förklarar hur det nya regelverket påverkar det egna kapitalet. Vid rapportering 2005 har även jämförelsesiffror för 2004 och nyckeltal omräknats i enlighet med IFRS förutom för IAS 39 i enlighet med frivilligt undantag i IFRS 1. De väsentligaste förändringarna för koncernen i samband med övergången till IFRS avsåg redovisningen av förvaltningsfastigheter, biologiska tillgångar, finansiella instrument och uppskjuten skatt. Vid övergången till IFRS ökade det egna kapitalet exklusive minoriteten och efter beaktande av skatteeffekter i öppningsbalansen per 1 januari 2004 med 3 776 Mkr. Resultatet för 2004 exklusive minoriteten ökade med 450 Mkr. Detta innebar att det egna kapitalet vid 2004 års utgång ökade med totalt 4 226 Mkr. Per 1 januari 2005 ökade det egna kapitalet med ytterligare 1 172 Mkr (effekt av IAS 39). För övrig information rörande övergången till IFRS, se not 37 sidan 56. Verksamhetsgrenar Lundbergs Med Lundbergs avses här moderbolaget L E Lundbergföretagen AB, de helägda dotterföretagen och i förekommande fall deras koncerner inom fastighetsförvaltning och värdepappershandel. Omsättning och resultat Nettoomsättningen uppgick till 1 724 Mkr (1 823) och rörelseresultatet blev 1 669 Mkr (1 121). Fastighetsförvaltning Nettoomsättningen uppgick till 969 Mkr (883) och rörelseresultatet till 950 Mkr (735). Det ökade resultatet beror främst på värdeförändringar i fastighetsbeståndet med 449 Mkr (258). Den genomsnittliga vakansgraden uppgick till 3,4 procent (2,8). Under året såldes förvaltningsfastigheter för 362 Mkr varav 234 Mkr avsåg samtliga fastigheter i Motala. Försälj-

31 ningarna får dock endast mindre inverkan på resultatet före skatt beroende på att fastigheterna sedan tidigare upptagits till verkligt värde i balansräkningen. Investeringar har skett med 243 Mkr varav 23 Mkr avser köp av hälften av andelarna i Holmenbyggarna Dalkarlen KB. Bolaget är därefter helägt. Förvaltningsfastigheterna redovisas från och med 2005 till verkligt värde. En intern värdering av fastighetsbeståndet har per den 31 december 2005 skett genom att varje enskild fastighets verkliga värde bedömts. Värdet har fastställts genom en kombination av avkastnings- och ortsprismetoden. För att säkerställa den interna värderingen har för vissa fastigheter externa värderingar inhämtats. Dessa motsvarar 40 procent av det totala verkliga värdet. I de fall externa värderingar finns har dessa använts vid fastställandet av det verkliga värdet. Det verkliga värdet inklusive gjorda nettoinvesteringar ökade med 368 Mkr till 7 471 Mkr (7 103). Exploateringsfastigheter (omsättningsfastigheter) har under året sålts för 94 Mkr (15). Exploateringsfastigheterna värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet eller verkligt värde. Aktieförvaltning Nettoomsättningen uppgick till 755 Mkr (940) och rörelseresultatet till 719 Mkr (386). Nettoinvesteringar i aktier uppgick till 1 094 Mkr (1 133). Miljö Inga verksamheter, för vilka tillstånd eller anmälan krävs enligt Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, bedrevs under 2005. Framtidsutsikter Resultatet i fastighetsförvaltningen under 2006 kommer att påverkas negativt av ökade kostnader för drift och planerat underhåll. Hyresmarknaderna för butiker och bostäder bedöms fortsatt stabila och kontorsefterfrågan förbättras något på de marknader där Lundbergs är verksamma. För 2006 påverkas kassaflödet i aktieförvaltningen positivt av ökade ordinarie utdelningar. Extra utdelningar bedöms bli lägre jämfört med 2005. Hufvudstaden Hufvudstadens verksamhet består i att äga och förvalta kommersiella kontors- och butiksfastigheter i centrala Stockholm och centrala Göteborg. Omsättning och resultat Nettoomsättningen uppgick till 1 344 Mkr (1 358). Rörelseresultatet blev 1 983 Mkr (1 118). Det ökade resultatet beror på värdeförändringar i fastighetsbeståndet med 1 200 Mkr (297). Den totala vakansgraden per 31 december 2005 var 7,1 procent (8,2). Förvaltningsfastigheter Under perioden investerades för 79 Mkr (72) i fastigheter och inventarier. Förvaltningsfastigheterna redovisas från och med 2005 till verkligt värde. En intern värdering av fastighetsbeståndet har per den 31 december 2005 skett genom att varje enskild fastighets verkliga värde bedömts. Värdet har fastställts genom direktavkastningsmetoden. För att säkerställa värderingen har externa värderingar inhämtats. Dessa motsvarar 30 procent av det totala verkliga värdet. Det verkliga värdet inklusive gjorda nettoinvesteringar ökade med 1 276 Mkr till 16 276 Mkr (15 000). Miljö Inga verksamheter, för vilka tillstånd eller anmälan krävs enligt Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, bedrevs under 2005. Framtidsutsikter Hufvudstaden kommer även under 2006 att främst ägna sig åt kärnverksamheten, dvs förvalta, förädla och utveckla fastighetsbeståndet så att största möjliga avkastning erhålles. Den ekonomiska tillväxten i Sverige förväntas öka något under 2006, vilket bedöms leda till minskade hyresförluster på sikt och fler nyuthyrningar. Detta innebär ökade utgifter för lokalanpassningar. Strategiska förvärv och försäljningar av enstaka fastigheter kan inte uteslutas. Holmen Holmens verksamhet består av tillverkning och försäljning av tidnings- och journalpapper (Holmen Paper), kartong (Iggesund Paperboard), trävaror samt skogs- och kraftrörelse. Omsättning och resultat Nettoomsättningen uppgick till 16 319 Mkr (15 653). Rörelseresultatet blev 1 973 Mkr (1 952). Högre priser för tidnings- och journalpapper påverkade resultatet positivt samtidigt som kostnaderna för energi, kemikalier och transporter ökade betydligt.

32 Förvaltningsberättelse Investeringar Investeringarna uppgick till 3 170 Mkr (1 291) varav 2 309 Mkr avsåg den nya tidningspappersmaskinen i Madrid. Forskning och utveckling Den totala kostnaden för forskning och utveckling uppgick till cirka 100 Mkr (100). Forskning och utveckling bedrivs decentraliserat och ansvaret ligger inom respektive affärsområde. Miljö Vid årsskiftet 2005/2006 bedrevs miljöfarlig verksamhet vid sju anläggningar. För tre av dessa fanns miljötillstånd enligt Miljöskyddslagen och för ytterligare tre tillstånd enligt Miljöbalken. Den sjunde anläggningen, Ströms Bruk, väntas under 2006 bli omklassad till en anmälningspliktig verksamhet. Tillsynen vid Ströms Bruk utförs som tidigare med kommunen som tillsynsmyndighet. Under hösten 2005 genomfördes en organisationsförändring på så vis att Ströms Bruk inordnades under Iggesunds Bruk. Anläggningarnas försäljning motsvarade 68 procent av koncernens nettoomsättning. Det är genom utsläpp till luft och vatten samt genom uppkomst av buller och avfall som den huvudsakliga miljöpåverkan sker från anläggningarna. Massa- och pappersbruken i Norrköping och Vargön tillståndsprövades under 2002 enligt Miljöbalken. Skärnäs Hamnterminal har miljötillstånd enligt Miljöbalken sedan 1999. Hallsta har ett tillstånd enligt Miljöskyddslagen från 2000. Iggesunds Bruk fick 2003 nytt tillstånd enligt samma lag. Iggesunds Sågverk har tillstånd enligt Miljöskyddslagen sedan 1994. Under 2005 lämnade Hallsta, Iggesunds Bruk och Iggesunds Sågverk in redogörelser till tillsynsmyndigheten för hur man avser att till den 30 oktober 2007 uppfylla kraven i EUs IPPC-direktiv. Inga väsentliga tillstånd behöver förnyas eller revideras under 2006. Holmen Kraft producerar elkraft vid Holmens hel- och delägda vattenkraftverk. I de tillstånd enligt Vattenlagen, som finns för samtliga anläggningar, ingår miljövillkor. I slutet av 2005 söktes tillstånd vid Miljödomstolen för byggandet av ett nytt kraftverk i Iggesundsån. Kraftverket ska ersätta tre kraftverk som finns på platsen idag. Dom väntas i början av 2006. De olika bruken i Holmen deltar i EUs handel med utsläppsrätter för koldioxid. De svenska bruken deltar dessutom i handeln med elcertifikat samt i Energimyndighetens program för energieffektivisering (PFE). Under 2005 certifierades Iggesunds Bruk och Hallsta för införda energiledningssystem ett krav för deltagande i PFE. De svenska verksamheterna i skogen och vid massaoch pappersbruken var vid årsskiftet 2005/2006 certifierade enligt ISO 14001. Skogsbruket var dessutom certifierat enligt FSC och PEFC. Under året förekom ett fåtal överskridanden, incidenter och klagomål i den industriella och skogliga verksamheten. Avvikelserna var inte resultatpåverkande och omhändertogs med hjälp av korrigerande åtgärder inom miljöledningssystemen. Av verksamheterna utanför Sverige har anläggningarna i Workington, England, och i Madrid någon form av miljöpåverkan. Anläggningarnas försäljning motsvarade 14 procent av koncernens nettoomsättning. Workington erhöll under 2002 miljötillstånd för verksamheten enligt EUs IPPC-direktiv. Bruket i Madrid fick under 2002 tillstånd från den lokala miljömyndigheten. Sedan hösten 2002 pågår en anpassning av tillståndet till IPPC-direktivet. Beslutet, vilket ska innefatta all verksamhet, väntas i början av 2006. Bruken i Workington och Madrid är certifierade enligt ISO 14001. Framtidsutsikter Kapacitetsutnyttjandet är mycket högt för tidningspapper. Holmens tillkommande kapacitet i Madrid motverkas av att andra tillverkare ställer av produktion, varför kapacitetsutnyttjandet väntas bli högt även under 2006. Tidningspapperspriset i Europa höjdes från årsskiftet. Holmens leveranser av tryckpapper ökar som en följd av den nya pappersmaskinen. Kartongmarknaden har normaliserats efter den finska konflikten och väntas volymmässigt komma att visa fortsatt stabilitet. Trots att visst pristryck uppåt råder är det osäkert om de kraftiga kostnadsökningarna under 2005 kan föras vidare i form av högre priser. Råvarukostnaderna fortsätter att öka, om än i något lägre takt. Holmens kostnader för el kommer att öka trots en stor andel prissäkringar. Virkesmarknaden är fortsatt svår att förutse som följd av stormen. Ett visst pristryck uppåt råder dock. Efter flera år av stora investeringar kommer dessa nu att minska. Koncernens inriktning blir mer koncentrerad på att volym- och kvalitetsmässigt utnyttja alla gjorda investeringar och samtidigt ta till vara potentialen till resultatförbättring.

33 Hantering av finansiella risker Lundbergkoncernens riskhantering beslutas av respektive styrelse i Lundbergs, Holmen och Hufvudstaden. Riskhanteringen bedrivs enligt den finanspolicy som styrelsen i respektive bolag har fastställt och har det gemensamt att de syftar till en låg risknivå. Hos samtliga tre bolag är riskhanteringen centraliserad till en särskild avdelning. För en utförligare beskrivning av hanteringen av finansiella risker se not 38 på sidan 58. Moderbolaget Årets resultat uppgick till 1 122 Mkr (1 515). I resultatet ingår utdelningar med totalt 875 Mkr (1 239) och reavinster vid försäljning av aktier med totalt 309 Mkr (-). Likviditeten i moderbolaget är tillfredsställande. Investeringarna uppgick till 1 727 Mkr (1 061) varav aktier i NCC 14 Mkr, i Sandvik 252 Mkr, i Handelsbanken 1 075 Mkr och i Indutrade 288 Mkr. Innehavet i Indutrade motsvarar 10 procent av rösterna och kapitalet. Försäljningarna uppgick till 938 Mkr varav 175 Mkr avsåg aktier i Ramirent, 400 Mkr aktier i Stadium och 362 Mkr aktier i NCC. Pågående skatteprocess Ett beslut från november 2004 från länsrätten har överklagats till kammarrätten. Målet har sin grund i tidigare vägrade avdrag för koncernbidrag till ett dotterbolag. Reservering har sedan tidigare skett med 68 Mkr. Förslag till utdelning och vinstdisposition Styrelsen har föreslagit en utdelning om 7:75 kronor per aktie eller totalt 481 Mkr. Styrelsens förslag till vinstdisposition redovisas i sin helhet på sidan 68. Definitioner Likvida medel Kassa och bank samt kortfristiga placeringar (maximalt tre månader). Räntebärande tillgångar Räntebärande fordringar, kortfristiga placeringar samt kassa och bank. Räntebärande nettoskuld Räntebärande skulder och räntebärande avsättningar reducerat med räntebärande tillgångar. Skatter Aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt på resultatandelar i intresseföretag. Skuldsättningsgrad Räntebärande nettoskuld dividerad med summan av eget kapital. Soliditet Eget kapital uttryckt i procent av balansomslutningen. Vakansgrad Bortfall av hyresintäkter i procent av totalt möjliga hyresintäkter. Vinst per aktie Årets resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

34 Resultaträkning, koncernen Mkr 2005 2004 Nettoomsättning Not 2 19 388 18 835 Övriga intäkter m m Not 3 708 644 20 096 19 479 Råvaror, handelsvaror och förnödenheter samt kostnad sålda lageraktier -7 862-7 651 Personalkostnader Not 4-2 732-2 623 Övriga externa kostnader Not 5-5 006-4 847 Avskrivningar Not 6-1 176-1 164 Andelar i intresseföretags resultat Not 7 627 415-16 149-15 869 Värdeförändringar förvaltningsfastigheter Not 8 1 649 555 Rörelseresultat Not 9 5 597 4 165 Finansiella intäkter 36 120 Finansiella kostnader -458-656 Finansnetto Not 10-422 -536 Resultat före skatt 5 175 3 628 Skatt Not 11-1 277-825 Årets resultat 3 897 2 803 Hänförligt till: Moderbolagets aktieägare 2 261 1 460 Minoritetsintresse 1 637 1 343 Årets resultat 3 897 2 803 Resultat per aktie (kr) 36:46 23:55 Någon utspädning föreligger inte

Balansräkning, koncernen 35 Mkr 2005-12-31 2004-12-31 TILLGÅNGAR Not 12 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Not 13 745 646 Materiella anläggningstillgångar Not 14 14 342 12 176 Biologiska tillgångar Not 15 8 704 8 622 Förvaltningsfastigheter Not 16 23 686 22 103 Andelar i intresseföretag Not 17 4 288 4 900 Finansiella placeringar Not 18, 38 6 358 2 293 Andra långfristiga värdepappersinnehav Not 19 117 86 Långfristiga fordringar Not 20 155 155 Uppskjutna skattefordringar Not 11 331 285 Summa anläggningstillgångar 58 727 51 266 Omsättningstilllgångar Omsättningsfastigheter Not 21 110 130 Varulager m m Not 22 2 825 2 727 Hyres- och kundfordringar Not 23 2 580 2 350 Skattefordringar Not 11 35 34 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 24 109 136 Övriga fordringar Not 25, 38 611 347 Likvida medel Not 26 705 428 Tillgångar som innehas för försäljning Not 16 61 - Summa omsättningstillgångar 7 035 6 153 SUMMA TILLGÅNGAR Not 33 65 761 57 419 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Aktiekapital 621 621 Reserver Not 27 2 366-1 Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat 18 091 16 202 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 21 079 16 823 Minoritetsintresse 16 318 15 770 Summa eget kapital 37 397 32 592 Skulder Långfristiga skulder Långfristiga räntebärande skulder Not 28, 38 6 674 6 305 Övriga långfristiga skulder Not 29 23 14 Avsättningar för pensioner Not 30 361 344 Övriga avsättningar Not 11, 31 243 306 Uppskjutna skatteskulder Not 11 10 738 10 212 Summa långfristiga skulder 18 040 17 180 Kortfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder Not 28, 38 5 987 4 416 Leverantörsskulder 2 358 1 610 Skatteskulder Not 11 255 310 Övriga kortfristiga skulder Not 29 422 247 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 32 1 108 947 Avsättningar Not 11, 31 195 118 Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning 0 - Summa kortfristiga skulder 10 324 7 646 Summa skulder Not 33 28 364 24 826 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 65 761 57 419 Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 35.

36 Förändringar i eget kapital, koncernen Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Balanserade vinstmedel Totalt Aktie- inklusive Minoritets- eget Mkr kapital Reserver 4 årets resultat Summa intresse kapital Ingående eget kapital 2004-01-01 621-15 208 15 830 16 585 32 414 Skatt hänförlig till poster som redovisas direkt mot eget kapital -1-1 -3-4 Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital 1 - -1 - -1-3 -4 Årets resultat 1 460 1 460 1 343 2 803 Summa förmögenhetsförändringar 1 - -1 1 460 1 459 1 339 2 798 Förändringar i intresseföretags eget kapital - - -46-46 - -46 Förändring i koncernens sammansättning 2 - - - - 350 350 Utdelning - - -403-403 -2 503-2 906 Återköp av egna aktier - - -17-17 - -17 UTGÅENDE EGET KAPITAL 2004-12-31 621-1 16 202 16 823 15 770 32 592 Ingående eget kapital 2005-01-01 621-1 16 202 16 823 15 770 32 592 Justering för ändrad redovisningsprincip - 1 172-1 172 2 1 174 Justerat eget kapital 2005-01-01 621 1 171 16 202 17 994 15 772 33 766 Årets förändring av säkringsreserv -9-9 -29-37 Årets förändring av omräkningsreserv 36 36 92 128 Årets förändring av verkligt värde andelar 1 185 1 185-1 185 Skatt hänförlig till poster som redovisas direkt mot eget kapital -16-16 21 6 Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital 1-1 196-1 196 85 1 281 Årets resultat från resultaträkningen - 2 261 2 261 1 637 3 897 Summa förmögenhetsförändringar 1-1 196 2 261 3 457 1 722 5 179 Förändringar i intresseföretags eget kapital - - 62 62-62 Förändring i koncernens sammansättning 3 - - - - -112-112 Utdelning - - -434-434 -1 063-1 497 UTGÅENDE EGET KAPITAL 2005-12-31 621 2 366 18 091 21 079 16 318 37 397 1) Exklusive transaktioner med bolagets ägare. 2) Avser minoritetens del av nyemission i Holmen. 3) Förändring av minoritet i Holmen. 4) Se not 27 för uppdelning.

Kassaflödesanalys, koncernen 37 Mkr Not 26 2005 2004 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 5 175 3 628 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 1-1 436 115 Betalda skatter -674-579 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital 3 065 3 164 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Förändring av varulager -138-267 Förändring av rörelsefordringar -237-53 Förändring av rörelseskulder 817 96 KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 3 508 2 940 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -3 102-1 291 Avyttring av materiella anläggningstillgångar 140 96 Investering i förvaltningsfastigheter -299-231 Avyttring av fastigheter/dotterbolag 362 474 Förvärv av finansiella tillgångar -1 566-716 Avyttring av finansiella tillgångar 952 142 KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN - 3 513-1 526 Finansieringsverksamheten Förändring av finansiella skulder 1 774 367 Utbetald utdelning -434-403 Minoritetsintresse -1 064-1 743 KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSAKTIVITETER 276-1 779 ÅRETS KASSAFLÖDE 271-365 Likvida medel vid årets början 428 794 Valutaeffekter 6-1 Likvida medel vid årets slut 705 428 1) Justeringar utgörs främst av avskrivningar, resultat vid försäljning av anläggningstillgångar, andelar i intresseföretags resultat samt effekter vid omvärdering enligt IAS 40, 41 och IAS 39. Räntor, Mkr 2005 2004 Erhållna räntor 23 18 Erlagda räntor -419-592 -396-574

38 Noter, koncernen Not 1 - Redovisningsprinciper Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) såsom de har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU. Denna års- och koncernredovisning innehåller de första fullständiga finansiella rapporterna upprättade i enlighet med IFRS. I samband med övergången från tidigare tillämpade redovisningsprinciper till en redovisning enligt IFRS har koncernen tillämpat IFRS 1 som är den standard som beskriver hur övergången till IFRS ska redovisas. Vidare har Redovisningsrådets rekommendation RR 30 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Koncernen har fr o m 2005 övergått till en renodlad kostnadsslagsindelad resultaträkning som uppställningsform. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges i not 1 Moderbolagets redovisningsprinciper på sidan 64. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av ÅRL och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl. Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder, förvaltningsfastigheter och biologiska tillgångar som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning redovisas till det lägsta av det tidigare redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader. Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 36. De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan, och vid upprättandet av koncernens öppningsbalansräkning enligt IFRS per den 1 januari 2004 som förklarar övergången från tidigare tillämpade redovisningsprinciper till redovisningsprinciper enligt IFRS. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag, intresseföretag och joint venture företag. Ändrade redovisningsprinciper Övergången till redovisning enligt IFRS har för koncernen redovisats enligt IFRS 1 och beskrivs i not 37. I enlighet med frivilligt undantag i IFRS 1 tillämpas IAS 39 och IFRS 5 ej på jämförelsesiffrorna för 2004 utan framåtriktat från den 1 januari 2005. Tillämpningen av IAS 39 har inneburit att eget kapital påverkats med 1 172 Mkr per den 1 januari 2005. Någon omräkning av jämförelseåret 2004 har inte skett. För att ge en enhetlig bild av rörelsegrenen Aktieförvaltning redovisas från och med årsredovisningen 2005 resultat som uppstår från kapitalplaceringsandelar, näringsbetingade andelar samt andelar från intresseföretag inom rörelseresultatet. Jämförelsesiffror för tidigare perioder justeras med anledning av denna förändring. Segmentsrapportering Den primära indelningsgrunden för koncernens segment är rörelsegrenar. Koncernens interna rapporteringssystem är uppbyggt med tanke på uppföljning av avkastningen på koncernens varor och tjänster varför rörelsegrenar är den primära indelningsgrunden. Kommissionärsbolagsförhållanden Holmens verksamhet bedrivs huvudsakligen genom kommissonärsbolagen Holmen Paper AB, Iggesund Paperboard AB, Iggesund Timber AB, Holmen Skog AB och Holmen Kraft AB. Klassificering m m Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Koncernredovisning Dotterföretag Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från L E Lundbergföretagen AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, skall potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas. Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser utgör, om skillnaden är positiv, koncernmässig goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen. Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. Intresseföretag Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande inflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som Andelar i intresseföretags resultat koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat efter finansiella poster och minoritet justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde. Koncernens andel i intresseföretagens redovisade skatter ingår i koncernens skattekostnader. Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas i enlighet med IFRS 3 Rörelseförvärv. När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör. Joint ventures Joint ventures är redovisningsmässigt de företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen. I koncernredovisningen konsolideras innehav i joint ventures enligt klyvningsmetoden. Klyvningsmetoden innebär att för joint venture företag

39 redovisas koncernens ägarandel av företagens intäkter och kostnader respektive tillgångar och skulder i koncernens resultat- och balansräkningar. Detta görs genom att samägarens andel av tillgångar och skulder, intäkter och kostnader i ett joint venture företag, slås ihop post för post med motsvarande poster i samägarens koncernredovisning. Endast eget kapital som intjänats efter förvärvet redovisas i koncernens egna kapital. Klyvningsmetoden tillämpas från den tidpunkt då det gemensamma bestämmande inflytandet erhålls och fram till den tidpunkt då det gemensamma bestämmande inflytandet upphör. Transaktioner som ska elimineras vid konsolidering Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde, valutakursförändringen redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden. Utländska verksamheters finansiella rapporter Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna som råder vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv. Nettoinvesteringar i en utlandsverksamhet Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av en utländsk nettoinvestering och vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redovisas direkt i omräkningsreserven i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valutasäkring i koncernens resultaträkning. Vad avser utlandsverksamheter så har bolaget valt att ange de ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till tidpunkten före den 1 januari 2004, tidpunkten för övergång till IFRS, till noll vid tidpunkten för övergång till IFRS. Intäkter Koncernens huvudintäkter utgörs av hyror, utdelningar, värdepappersförsäljning, försäljning av omsättningsfastigheter samt försäljning av produkter (tidnings- och journalpapper och kartong), virke och energi. Nettoomsättning Hyresintäkter periodiseras i enlighet med hyreskontrakt. Förskottshyror redovisas därmed som förutbetalda hyresintäkter. Rabatter lämnade som kompensation för t ex successiv inflyttning redovisas i den period de lämnas. Övriga rabatter periodiseras över hyreskontraktets löptid. I bruttohyra ingår poster avseende vidaredebiterade kostnader t ex fastighetsskatt och mediakostnader. Utdelningsintäkt redovisas när utdelning har fastställts och rätten att erhålla betalning bedöms som säker. För segmentet Aktieförvaltning utgör utdelningsintäkterna nettoomsättning. Som nettoomsättning i rörelsegrenen Holmen redovisas fakturerad försäljning som omfattar produkter, virke och energi, (exklusive mervärdesskatt, lämnade varurabatter och liknande intäktsreduktioner samt växelkursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta). Försäljning redovisas efter att koncernen har överfört de avgörande riskerna och nyttan som sammanhänger med äganderätten till försålda varor till köparen och ingen dispositionsrätt eller möjlighet till faktisk kontroll över sålunda överlåtet gods kvarstår. Intäkter från försäljning av tjänster redovisas när tjänsten har utförts. Övriga intäkter Som övriga intäkter redovisas intäkter utanför den ordinarie verksamheten, förändring av lager, aktiverat arbete för egen räkning samt värdeförändring av skog. Intäkter från fastighetsförsäljning Intäkt av fastighetsförsäljningar redovisas normalt på tillträdesdagen om inte risker och förmåner övergått till köparen vid ett tidigare tillfälle. Kontrollen över tillgången kan ha övergått vid ett tidigare tillfälle än tillträdestidpunkten och om så har skett intäktsredovisas fastighetsförsäljningen vid denna tidigare tidpunkt. Vid bedömning av intäktsredovisningstidpunkt beaktas vad som avtalats mellan parterna beträffande risker och förmåner samt engagemang i den löpande förvaltningen. Därutöver beaktas omständigheter som kan påverka affärens utgång vilka ligger utanför säljarens och/eller köparens kontroll. Försäljning av varor och utförande av tjänsteuppdrag Intäkter för försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas i resultaträkningen baserad på färdigställandegraden på balansdagen. Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, utdelningar som inte ingår i rörelsegrenen Aktieförvaltning, valutakursdifferenser, orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar samt derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten. Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Räntekomponenten i finansiella leasingbetalningar är redovisad i resultaträkningen genom tillämpning av effektivräntemetoden. Ränteintäkter inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran och det belopp som erhålls vid förfall. Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernredovisningen i enlighet med reglerna i IAS 39 från 1 januari 2005, utan retroaktiv omräkning av jämförelseåret. Upplåning och placeringar redovisas när transaktionen utförs (likviddagsredovisning), medan derivatinstrument redovisas när avtalet har ingåtts (affärsdagsredovisning). En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsvillkor. Kundfordran tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Hyresfordran tas dock upp då respektive hyresperiod påbörjats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. En finansiell tillgång (eller del därav) tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget överför i allt väsentligt de risker och fördelar som är förknippade med ägande. En finansiell skuld (eller del därav) tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Ränteintäkter och räntekostnader på finansiella instrument redovisas i resultaträkningen för den period till vilken beloppen hänförs. Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla framtida in- och utbetalningar under räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran och det belopp som erhålls vid förfall.

40 Noter, koncernen Not 1, fortsättning Finansiella instrument som är avsedda att stadigvarande innehas i verksamheten klassificeras som anläggningstillgångar. Ett finansiellt instrument värderas initialt till det verkliga värdet med tillägg för transaktionskostnader, med undantag för kategorierna finansiell tillgång eller finansiell skuld värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Kassa och banktillgodohavanden. Likvida medel omfattar kassa samt omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden. Checkräkningskredit hänförs till låneskulder under kortfristiga skulder. Kassa och banktillgodohavanden redovisas till nominellt värde. Räntebärande fordringar och värdepapper värderas löpande till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Aktier som innehas för handel värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Det finns även aktieinnehav som klassificerats till kategorin finansiella tillgångar som kan säljas där värdering sker löpande till verkligt värde med värdeförändring mot eget kapital. Vid den tidpunkt placeringarna bokas bort från balansräkningen omförs tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen. För egetkapitalinstrument som klassificeras som tillgångar som kan säljas, förutsätts en väsentlig och utdragen nedgång i det verkliga värdet under instrumentets anskaffningsvärde innan en nedskrivning verkställs. Om nedskrivningsbehov föreligger för en tillgång i kategorin tillgångar som kan säljas, omföres tidigare eventuell ackumulerad värdeminskning redovisad direkt mot eget kapital till resultaträkningen. Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som redovisats i resultaträkningen får inte senare återföras via resultaträkningen. Kundfordringar värderas löpande till upplupet anskaffningsvärde, eftersom kundfordringar har kort förväntad löptid och värdering sker utan diskontering till nominellt belopp. En fordran prövas individuellt avseende bedömd förlustrisk och upptas till det belopp varmed den beräknas inflyta. Leverantörsskulder värderas löpande till upplupet anskaffningsvärde, eftersom leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värdering sker utan diskontering till nominellt belopp. Lån redovisas löpande till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. I Holmen redovisas dock lån som säkrats mot värdeförändringar och lån som redovisas med stöd av fair value option löpande till marknadsvärde. Derivat och säkringsredovisning. Derivatinstrument redovisas till verkligt värde med värdeförändringar mot resultaträkningen. Derivatinstrument utgörs bl.a. av terminskontrakt, optioner och swapar som används för att täcka risker för aktie- och valutakursförändringar samt exponering av ränte- och råvarurisker. Säkringsredovisning kan tillämpas när det finns en koppling till den säkrade posten och säkringen effektivt skyddar den säkrade positionen. Används derivatet för säkringsredovisning till den del denna är effektiv redovisas värdeförändringar på derivaten på samma rad i resultaträkningen som den säkrade posten. Även om säkringsredovisning inte tillämpas, redovisas värdeökningar respektive värdeminskningar på derivatet som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom finansnettot baserat på syftet med användningen av derivatinstrumentet och huruvida användningen relateras till en rörelsepost eller en finansiell post. Om säkringsredovisning inte tillämpas vid användning av ränteswap, redovisas räntekupongen som ränta och övrig värdeförändring av ränteswapen som övrig finansiell intäkt eller övrig finansiell kostnad. Kassaflödessäkring. De derivatinstrument som säkringsredovisas redovisas till verkligt värde i balansräkningen och löpande redovisas den effektiva delen av värdeförändringarna mot eget kapital. Den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningen. Om ett derivatinstrument inte längre uppfyller kraven för säkringsredovisning, eller om säkringsinstrumentet löper ut, säljs eller avslutas, redovisas den eventuella vinst eller förlust som uppstått som en justering av räntekostnaderna samtidigt som de säkrade framtida räntebetalningarna redovisas i resultaträkningen. Om de säkrade framtida räntebetalningarna inte förväntas äga rum, redovisas eventuella ackumulerade förluster direkt i resultatet och eventuella vinster intäktsredovisas när derivatet löper ut, säljs eller avslutas. Säkring av verkligt värde. Derivatinstrumentet redovisas till verklig värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden bokförs även den till verkligt värde avseende den risk som säkrats. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten. Nettoinvesteringar. Investeringar i utländska dotterbolag har i viss utsträckning säkrats genom upptagande av valutalån eller terminskontrakt. Vid bokslutstillfället upptas dessa till balansdagskurs. I de fall säkringen inte är effektiv redovisas den ineffektiva delen i resultaträkningen. Övriga rörelsefordringar och rörelseskulder Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Immateriella anläggningstillgångar Utgifter för forskning kostnadsförs då de inträffar. Utgifter för utveckling aktiveras i den mån dessa bedöms komma att ge framtida ekonomiska fördelar. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner och indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I moderbolaget redovisas samtliga utgifter för utveckling som kostnad i resultaträkningen. I balansräkningen redovisade utvecklingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Immateriella tillgångar utgörs av goodwill, patent, licenser, utsläppsrätter samt IT-system. Utsläppsrätter har redovisats till marknadspris vid tilldelning. Under året har denna tilldelning intäktsförts samtidigt som en avsättning, motsvarande gjorda utsläpp, kostnadsförts. Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererade enheter och skrivs inte längre av utan testas årligen för nedskrivningsbehov. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag, se not 17. Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har koncernen vid övergången till IFRS inte tillämpat IFRS retroaktivt utan det per denna dag redovisade värde utgör fortsättningsvis koncernens anskaffningsvärde, efter nedskrivningsprövning, se not 13. Avskrivningsprinciper Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Utsläppsrätter avskrivs inte. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är: Patent och licenser 5-10 år IT-system 3-10 år Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Lånekostnader ingår inte i anskaffningsvärdet på egenproducerade anläggningstillgångar. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. Avskrivning sker enligt plan vilken baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde och med beaktande av gjorda nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod.

41 Följande nyttjandeperioder (år) används: Förvaltnings- och lagerbyggnader, bostäder (Holmen) 20-33 Driftsbyggnader, markanläggningar samt maskiner för massa-, pappers- och kartongtillverkning 20 Maskiner för sågverk 12 Övriga maskiner 10 Skogsbilvägar 10 Inventarier 4-5 Mark är inte föremål för avskrivning. Bedömningen av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod sker löpande. Nedskrivningar De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Undantag görs för biologiska tillgångar, tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper redovisade enligt IFRS 5, förvaltningsfastigheter, varulager, förvaltningstillgångar som används för finansiering av ersättningar till anställda och uppskjutna skattefordringar. Om någon indikation på nedskrivning finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas värderingen enligt respektive standard. För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen. Finns det indikation på att i koncernen redovisad tillgång har ett för högt redovisat värde görs en analys där enskilda eller naturligt sammanhängande typer av tillgångars återvinningsvärde fastställs som det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet mäts som förväntat framtida diskonterat kassaflöde. En nedskrivning utgörs av skillnaden mellan redovisat värde och återvinningsvärde. En nedskrivning reverseras om det har skett en förändring av förutsättningarna som används för att bestämma återvinningsvärdet. En reversering görs som mest upp till ett värde inte överstigande det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning, om ingen nedskrivning hade gjorts. Nedskrivning på goodwill reverseras inte. Biologiska tillgångar Koncernen redovisar sina skogstillgångar uppdelat på växande skog vilken redovisas som biologisk tillgång till verkligt värde enligt IAS 41 och mark vilket redovisas till anskaffningskostnad enligt IAS 16. Förändringar i verkligt värde för den växande skogen redovisas i resultaträkningen. Holmens bedömning är att det saknas relevanta marknadspriser för att värdera skogsinnehav av Holmens storlek. Värderingen görs därför genom att beräkna nuvärdet av framtida förväntade kassaflöden från den växande skogen. Se även not 15. Förvaltningsfastigheter Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att erhålla hyresintäkter och/eller värdestegring. Initialt redovisas förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärde, vilket inkluderar till förvärvet direkt hänförbara utgifter. Förvaltningsfastigheter redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Verkliga värdet baseras på interna och i vissa fall externa värderingar. Värderingarna sker normalt årligen. Löpande under året görs en uppdatering av fastigheternas verkliga värde med köp, försäljningar och gjorda investeringar. Dessutom undersöks om det finns indikationer på förändringar i fastigheternas verkliga värde beroende på större uthyrningar, uppsägningar samt väsentliga förändringar i avkastningskraven. Såväl orealiserade som realiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. Värdeförändringar redovisas netto i resultaträkningen, men med uppdelning på orealiserade och realiserade värdeförändringar i not. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till det redovisade värdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till det redovisade värdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till det redovisade värdet. Reparationer kostnadsförs i samband med att utgiften uppkommer. Varulager Varulager värderas till den lägsta av anskaffnings- eller tillverkningskostnad efter avdrag för erforderlig inkurans eller nettoförsäljningsvärde. För egentillverkade färdigvaror består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta kostnader. Omsättningsfastigheter Omsättningsfastigheter (exploateringsfastigheter) har värderats enligt lägsta värdets princip per fastighet eller per värderingsenhet. Erforderlig nedskrivning och återföring av tidigare nedskrivningar enligt denna princip redovisas bland rörelsens kostnader. Leasing Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Leasing av anläggningstillgångar där koncernen i allt väsentligt står för samma risker och förmåner som vid direkt ägande klassificeras som finansiell leasing. Den leasade tillgången redovisas då som anläggningstillgång och framtida leasingavgifter som räntebärande skuld. Leasing av tillgångar där uthyraren i allt väsentligt kvarstår som ägare till tillgången klassificeras som operationell leasing och leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Eget kapital Aktiekapital Återköp av egna aktier Innehav av egna aktier och andra egetkapitalinstrument redovisas som en minskning av det egna kapitalet. Förvärv av sådana instrument redovisas som en avdragspost från eget kapital. Likvid från avyttring av egetkapitalinstrument redovisas som en ökning av eget kapital. Eventuella transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital. Utdelningar Utdelningar redovisas som skuld efter det att bolagsstämman godkänt utdelningen. Reserver Reserv verkligt värde Reserv för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Säkringsreserv Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte inträffat. Omräkningsreserv Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som är upprättade i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor. Vidare består omräkningsreserven av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av skulder som upptagits som säkringsinstrument av en nettoinvestering i en utländsk verksamhet. Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag, intresseföretag och joint ventureföretag liksom den andel av obeskattade reserver som kan hänföras till eget kapital. Tidigare avsättningar till reservfond ingår i denna eget kapitalpost. Kapitalandelsfond finns ej längre i koncernredovisningen utan ingår i balanserade vinstmedel inklusive årets resultat. Ersättningar till anställda Avgiftsbestämda planer Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen under den period de anställda utfört de tjänster avgiften avser. Förmånsbestämda planer I koncernen anställda tjänstemän i Sverige omfattas av den s k ITP-planen. ITP-planen omfattar i huvudsak följande förmåner: Ålderspension ITPK (kompletterande ålderspension) Sjukpension Kollektiv familjepension

42 Noter, koncernen Not 1, fortsättning Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets akutgrupp, URA 42, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2005 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår. Utöver nämnda åtaganden finns förmånsbestämda förpliktelser enligt FPG/PRI-systemet. Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade projected unit credit method. När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt. Alla aktuariella vinster och förluster per den 1 januari 2004, datumet för övergång till IFRS, har redovisats. För aktuariella vinster och förluster som uppkommer vid beräkningen av koncernens förpliktelser för olika planer efter den 1 januari 2004 tillämpas den så kallade korridorregeln. Korridorregeln innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10 % av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster. Inom Holmen finns olika pensionsplaner i olika länder, där tillgångarna vanligtvis har avskilts för särskild förvaltning. Pensionsplanerna finansieras normalt genom inbetalningar från respektive koncernbolag samt i vissa fall från de anställda. Inbetalningarnas storlek bestäms på inrådan av fristående behöriga aktuarier. Aktuariella vinster och förluster i Holmen periodiseras över de anställdas genomsnittliga återstående yrkesaktiva tid. Optioner utställda till anställda i dotterföretag Lundbergs har utfärdat optioner till anställda i dotterföretaget Holmen. Optionerna ger innehavarna rätt att förvärva aktier i Holmen AB. De anställda i fråga har erlagt en marknadsmässig premie varför IFRS 2 inte är tillämplig vad gäller redovisningsreglerna. Lundbergs har ett åtagande gentemot anställda i Holmen att i framtiden leverera aktier i Holmen. Erhållen premie har därmed skuldförts i Lundbergs. I de fall premie jämte lösenkurs understiger börskursen på balansdagen redovisas mellanskillnaden i resultatet och som skuld i balansräkningen. Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader. Reserver för framtida skogsvårdsutgifter beräknas utifrån tolkningar av gällande skogsvårdslagstiftning och -regleringar, närhelst det är sannolikt att betalningsansvar uppkommer och när beloppet i rimlig utsträckning kan uppskattas. Kostnader för miljöinsatser som sammanhänger med tidigare verksamhet och som inte bidrar till nuvarande eller framtida intäkter kostnadsförs när de uppkommer. En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Skatter Skatt i resultaträkningen utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder, med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Temporära skillnader beaktas inte i koncernmässig goodwill och inte heller i skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli beskattade inom överskådlig framtid. I juridisk person redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas och medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder i samma land nettoredovisas. Anläggningstillgångar som innehas för försäljning Innebörden av att en anläggningstillgång (eller en avyttringsgrupp) klassificerats som innehav för försäljning är att dess redovisade värde kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning och inte genom användning. Omedelbart före klassificering som innehav för försäljning, ska det redovisade värdet av tillgångarna (och alla tillgångar och skulder i en avyttringsgrupp) bestämmas i enlighet med tillämpliga standarder. Vid första klassificering som innehav för försäljning, redovisas anläggningstillgångar och avyttringsgrupper till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Enligt IFRS 5.5 är vissa balansposter undantagna de värderingsregler som gäller för IFRS 5. Vid varje efterföljande rapporteringstidpunkt skall anläggningstillgången respektive avyttringsgruppen som helhet värderas till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Förluster till följd av värdenedgångar vid första klassificeringen som innehav för försäljning inkluderas i resultaträkningen, även när det är fråga om en omvärdering. Detsamma tillämpas för vinster eller förluster vid efterföljande omvärderingar. Anläggningstillgång avskrivs inte så länge som den är klassificerad som att den innehas för försäljning. Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. Övrigt De siffror som redovisas har i vissa fall avrundats vilket innebär att tabeller och beräkningar inte alltid summerar. I texter och tabeller redovisas siffror mellan 0 och 0,5 med 0. Saknas värde anges ett streck (-). Not 2 - Nettoomsättning, Mkr 2005 2004 Fastighetsförvaltning Hyresintäkter m m 2 106 2 118 Försäljningar omsättningsfastigheter 94 15 Övriga intäkter 113 108 Aktieförvaltning Försäljningar värdepapper m m 621 833 Utdelningar på aktier 134 108 Tidnings- och journalpapper 8 442 7 814 Kartong 4 736 4 745 Virke 2 157 2 141 Trävaror 460 492 Kraft 419 344 Övrigt 105 117 19 388 18 835

43 Not 3 - Övriga intäkter m m, Mkr 2005 2004 Försäljning biprodukter 215 163 Elcertifikat 56 67 Försäljning anläggningstillgångar 116 61 Skogsvårdsuppdrag 57 51 Övrigt 102 72 546 414 Förändring lager av färdiga varor och produkter i arbete 66 95 Förändring lager av aktier - 22 74 Aktiverat arbete för egen räkning 36 - Värdeförändring biologiska tillgångar 82 61 162 230 708 644 Statligt stöd om 56 Mkr (67) enligt IAS 20 har uppburits i form av intäkter avseende elcertifikat samt 40 Mkr (-) avseende utsläppsrätter. Not 4 - Anställda, personalkostnader och arvoden till styrelse och revisorer Varav Varav Medelantalet anställda 2005 män (%) 2004 män (%) Moderbolaget - Sverige 9 80 9 79 Totalt i moderbolaget 9 80 9 79 Helägda dotterföretag - Sverige 186 74 190 74 Hufvudstaden - Sverige 122 45 122 44 Holmen - Sverige 3 735 83 3 811 83 - Australien 4 50 3 33 - Belgien 4 50 4 50 - Danmark 3 33 3 33 - Estland 23 83 22 82 - Frankrike 28 79 29 72 - Hongkong 4 75 4 75 - Irland 1 100 1 100 - Italien 5 40 4 25 - Nederländerna 130 59 130 63 - Polen 4 25 4 25 - Portugal 2 50 2 50 - Schweiz 10 60 10 70 - Singapore 6 50 6 50 - Spanien 343 85 293 84 - Storbritannien 536 90 539 89 - Tyskland 18 61 18 61 - USA 12 67 14 57 Totalt i dotterföretag 5 176 82 5 209 81 Totalt i koncernen 5 185 82 5 218 81 2005 2004 Löner, andra ersättningar Löner och Sociala Löner och Sociala och sociala kostnader, Mkr ersättningar kostnader ersättningar kostnader Moderbolaget 9 5 10 5 - varav pensionskostnader 1 2 2 Helägda dotterföretag 75 36 67 34 - varav pensionskostnader 10 9 Totalt i moderbolaget och de helägda dotterföretagen 84 42 77 39 - varav pensionskostnader 12 10 Hufvudstaden 50 25 51 29 - varav pensionskostnader 7 8 Holmen 1 811 707 1 732 688 - varav pensionskostnader 187 199 Totalt i övriga dotterföretag 1 861 732 1 783 717 - varav pensionskostnader 194 207 Totalt i koncernen 1 945 774 1 860 756 - varav pensionskostnader 2 206 217 1) Av moderbolagets pensionskostnader avser 1,3 Mkr (1,2) VD och vice VD:ar. 2) Av koncernens pensionskostnader avser 10,7 Mkr (11,0) VD:ar och vice VD:ar. Koncernens utestående pensionsförpliktelser avseende VD:ar och vice VD:ar uppgår per 2005-12-31 till 77,9 Mkr varav förpliktelser i Holmen utgör 72,4 Mkr. Förpliktelserna täcks huvudsakligen av förvaltningstillgångar i fristående pensionsstiftelse och genom återförsäkring i FPG. Löner och andra ersättningar fördelade per land och 2005 2004 mellan styrelse och VD 3 Styrelse Övriga Styrelse Övriga samt övriga anställda, Mkr och VD 3 anställda och VD 3 anställda Moderbolaget - Sverige 7 3 7 3 Totalt i moderbolaget 7 3 7 3 Helägda dotterföretag - Sverige 7 67 7 60 Hufvudstaden - Sverige 5 45 4 47 Holmen - Sverige 16 1 333 16 1 324 - Övriga Norden 1 1 1 1 - Frankrike 1 11 1 11 - Nederländerna 10 43 5 43 - Spanien 1 133 1 84 - Storbritannien 6 206 4 196 - Tyskland 1 11 1 11 - Östeuropa 1 4 1 3 - Övriga Europa 5 11 4 10 - Övriga länder 5 11 3 12 Totalt i koncernen 65 1 880 55 1 805 3) Vice VD jämställs med VD. Utöver lämnade uppgifter om löner och ersättningar 2005 lämnas följande information angående ledande befattningshavares ersättningar och förmåner enligt rekommendation från Näringslivets Börskommitté, NBK. Koncernen Lundbergs utfärdade 2003 sammanlagt 256 000 optioner till ledande befattningshavare i Holmen. Eftersom marknadsmässiga premier erlagts är redovisning enligt IFRS 2 inte tillämplig. Optionsprogrammet har inte beaktats i föregående tabell. Verkställande direktören i moderbolaget har i lön erhållit 1,5 Mkr (1,5) samt i sin egenskap av styrelseordförande i Holmen och Hufvudstaden styrelsearvoden på sammanlagt 0,8 Mkr (0,7). Avtal om rörlig eller annan typ av ersättning finns inte.

44 Noter, koncernen Not 4, fortsättning Moderbolag och helägda dotterbolag Styrelseordföranden i moderbolaget har erhållit styrelsearvode om 0,3 Mkr (0,3). Övriga styrelsearvoden i moderbolaget uppgår till 0,9 Mkr (0,8). I dotterbolag uppgår styrelsearvoden till 0,2 Mkr (0,2). Till verkställande direktören tillika styrelseledamot i moderbolaget har 1,5 Mkr (1,5) i lön utbetalats (se även under koncernen). Till VD i dotterbolag och vice verkställande direktörer i moderbolag och dotterbolag har 11,0 Mkr (11,3) utbetalats, varav bonus 2,6 Mkr (1,7). Ersättningar och förmåner till övriga ledande befattningshavare uppgick till sammanlagt 7,4 Mkr (7,2), varav 2,3 Mkr (1,5) utgjorde bonus. Företagen har ett tillikaanställningssystem vilket innebär att lönekostnader och lönebikostnader fördelas mellan berörda koncernföretag i relation till nedlagd tid och utförda arbetsprestationer. För all personal i Fastighets AB L E Lundberg finns ett bonusprogram för 2005, som baserats på resultat- och lönsamhetsmål. Ersättningen är maximerad till två månadslöner för ledande befattningshavare och tre månadslöner för VD. För övrig personal utgår maximalt en alternativt en halv månadslön. För all personal i L E Lundberg Kapitalförvaltning AB finns bonusavtal som baseras på aktivitetsmässigt resultat. Total bonus är maximerad till cirka 15 procent av uppnått resultat över tiden. Bonus utgör inte pensionsgrundande belopp. Pensionsåtaganden omfattas av ITP-planen och är förmånsbestämda. Pension utgår till VD och övriga ledande befattningshavare från 65 år enligt gällande ITP-plan. Pensionsgrundande lön är maximerad till 30 basbelopp. Något särskilt avtal avseende avgångsvederlag för VD i moderbolaget finns inte. För övriga ledande befattningshavare kan, i förekommande fall, vid uppsägning från bolagets sida avgångsvederlag motsvarande sex månadslöner utgå. Vid uppsägning från bolagets sida gäller för VD i moderbolaget en uppsägningstid på sex månader och för övriga ledande befattningshavare 4-12 månader. Vid egen uppsägning från VD i moderbolaget gäller en uppsägningstid på sex månader. För övriga ledande befattningshavare gäller, vid egen uppsägning, kollektivavtalsenliga villkor där uppsägningstid påverkas av ålder och anställningstid. Ersättning till verkställande direktören i moderbolaget bereds av styrelsens ordförande och en övrig styrelseledamot och beslutas av styrelsen i sin helhet. Verkställande direktören förhandlar och avtalar med övriga ledande befattningshavare om deras ersättningar. Hufvudstaden Styrelseordföranden erhöll styrelsearvode på 0,3 Mkr (0,3). Övriga ej anställda ledamöter erhöll tillsammans 1,0 Mkr (0,9). Hufvudstadens verkställande direktör har erhållit en ersättning om 3,3 Mkr (3,0), varav 0,5 Mkr (0,4) utgjorde bonus. Ersättning och förmåner till övriga ledande befattningshavare uppgick till sammanlagt 7,3 Mkr (7,8), varav 1,4 Mkr (1,2) utgjorde bonus. Vid uppsägning av verkställande direktören från bolagets sida har denne rätt till en uppsägningstid om två år. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida gäller en uppsägningstid om sex månader. I båda fallen skall eventuell ersättning från ny arbetsgivare avräknas. Koncernens inklusive verkställande direktörens pensioner omfattas av ITP-planen och är förmånsbestämda. Pensionsålder för verkställande direktören är 65 år enligt gällande pensionsplan. Vid uppsägning av övriga ledande befattningshavare från bolagets sida gäller en uppsägningstid om ett år. Vid uppsägning från ledande befattningshavares sida gäller en uppsägningstid om sex månader. I båda fallen skall eventuell ersättning från ny arbetsgivare avräknas. Styrelsens ordförande har styrelsens uppdrag att förhandla med verkställande direktören om dennes ersättning, varefter beslut fattas av styrelsen. Verkställande direktören har styrelsens uppdrag att förhandla och avtala med övriga ledande befattningshavare om deras ersättningar, varefter återrapportering till styrelsens ordförande sker. Tillsvidareanställda medarbetare i koncernen omfattades under året av ett bonusprogram. Bonus utfaller enligt kriterierna verksamhetsresultat och kundnöjdhet. För chefer med personalansvar tillkommer även personlig bedömning. För tillsvidareanställda utgick bonus med maximalt en halv månadslön, dock lägst 15 tkr för heltidsanställda. För chefer utgick bonus med maximalt en månadslön. För företagsledningen fanns under året ett bonusprogram, som bygger på resultat, kundnöjdhet och personliga mål. Bonus kan för året maximalt uppgå till 500 tkr för verkställande direktören och totalt 1 458 tkr för övriga ledande befattningshavare. I bokslutet har bonus reserverats för resultatmål och kundnöjdhet med verkligt utfall. För personliga mål görs en reservering motsvarande maximalt utfall (393 tkr). Bonusutfallet 2005 har påverkats av reservering för 2004 med -68 tkr. För båda bonusprogrammen gäller att beslut fattas av styrelsen för ett år i taget och att bonusen har ett tak. Skulle bolaget uppvisa negativt resultat, utgår ingen bonus. För 2005 uppgick bonuskostnaden totalt till 3,2 Mkr (3,8) eller med i genomsnitt 11 tkr per medarbetare och för företagsledningen inklusive VD i genomsnitt 261 tkr per person. Bonusen är ej pensionsgrundande. Holmen Styrelsens ordförande erhöll 0,5 Mkr (0,4) i ersättning. Verkställande direktören har erhållit 5,3 Mkr i lön och övriga förmåner (4,0 - april-dec 2004). Tidigare verkställande direktör erhöll 2004 2,3 Mkr i lön och övriga förmåner. Samtliga ledande befattningshavare har avtalad fast årslön. Någon rörlig lönedel eller ersättning i form av optioner eller liknande förekommer inte. Beträffande optioner utställda av Lundbergs, se nedan. Uppsägningstiden är tolv månader från bolagets sida och sex månader från VDs sida. Vid uppsägning från bolagets sida kan avgångsvederlag motsvarande två årslöner utgå. Bolaget äger rätt att göra avräkning för ersättning från annat håll. Avtal med VD om framtida pension innebär pension vid 65 år, men med rätt för endera parten att aktualisera pension tidigast från 60 år. Pensionen är förmånsbestämd och utgår intill 65 år med 60 procent av pensionsmedförande lön och därefter motsvarande ITP-plan kompletterad med ålderspension om 32,5 procent och familjepension om 16,25 procent på den del av lönen som ligger mellan 20 och 50 basbelopp. Med pensionsmedförande lön avses ett genomsnitt av de tre senaste årens totala årslön. Styrelsen har inom sig utsett en ersättningskommitté som ska bereda frågor rörande VDs lön och övriga anställningsvillkor och förelägga styrelsen förslag till beslut. Kommittén har vidare fastställt en lönepolicy för övriga ledande befattningshavare. Koncernledningen består, förutom av VD, av de tio personer som rapporterar direkt till VD, fem affärsområdeschefer och fem stabschefer. Löner och övriga förmåner för dessa (exkl. VD) uppgick till sammanlagt 15,6 Mkr (15,7). För dessa ledande befattningshavare är uppsägningstiden tolv månader från bolagets sida och sex månader från den anställdes sida. Vid uppsägning från bolagets sida kan avgångsvederlag utgå med motsvarande 1,0 till 2,5 årslöner beroende på ålder. Avtal om framtida pension för ledande befattningshavare innebär pension vid 65 år, men med rätt för endera parten att aktualisera pension efter uppnådda 60 år. Pension är förmånsbestämd och utgår mellan 60 och 65 år med ett belopp motsvararande 65 procent av pensionsmedförande lön upp till 30 basbelopp och 32,5 procent mellan 30 och 50 basbelopp. Ordinarie pension vid 65 år följer ITP-planen. Därutöver lämnas kompletterande ålderspension om 32,5 procent och familjepension om 16,25 procent på den del av lönen som ligger mellan 20 och 50 basbelopp. Med pensionsmedförande lön avses ett genomsnitt av de tre senaste årens totala årslön. Redovisning av könsfördelning i företagsledningar Andel kvinnor i procent 2005-12-31 2004-12-31 Styrelsen 11 11 Övriga ledande befattningshavare 9 6 OPTIONER OCH KONVERTIBLER Lundbergs utfärdade 2003 sammanlagt 256 000 optioner till ledande befattningshavare i Holmen mot marknadsmässigt vederlag. Erlagd premie uppgick till 25 kronor per option. Antalet återstående optioner vid utgången av 2005 uppgår till 246 000. Varje option medför rätt att under perioden 1 februari 2007 till 15 mars 2007 förvärva 1,12 aktier av serie B i Holmen för 194:70 kronor per aktie. Det beräknade värdet vid fiktiv lösen per 2005-12-31 uppgår till 18,7 Mkr. Reducerat för erlagda optionspremier skulle nettovinsten för optionsinnehavarna uppgå till 12,5 Mkr. Under 2004 återköptes samtliga optioner i Hufvudstaden.

45 OPTIONER Holmen Hufvudstaden 2005 2004 2005 2004 Förändring av antalet aktieoptioner som innehas av anställda Utestående vid periodens ingång 246 000 256 000 160 000 Återköpta - -10 000-160 000 Utestående vid periodens utgång 246 000 246 000 - - Upplysningar om återköpta aktieoptioner under perioden Förfallotidpunkt 2007-03-15 2004-12-31 Pris per option, kr 44:20 7:30-17:40 Sammanlagda utbetalningar, tkr 442 1 442 Belopp redovisat i resultaträkningen, tkr -192-962 Villkor för de optioner som är utestående vid periodens utgång Förfallotidpunkt 1/2-15/3 2007 Lösenpris, kr 1 194:70 Antal 246 000 1) Lösenkurs är omräknad för att kompensera för extrautdelning 2004. KONVERTIBLER Holmen emitterade 1998 ett konvertibelt förlagslån och teckningsoptioner för personalen till marknadsmässigt pris. Konverteringen till respektive teckning av Holmen B-aktier skedde under första kvartalet 2004. Det egna kapitalet i Holmen ökade i samband med detta med 474 Mkr. Härefter finns inga utestående konvertibler eller teckningsoptioner i Holmen. REVISION På årsstämman 2003 omvaldes Bo Ribers, KPMG Bohlins, till revisor i moderbolaget för en tid om 4 år. På årsstämman 2005 valdes Kjell Bidenäs, KPMG Bohlins, till revisor i moderbolaget för en tid om 2 år. Nedan redovisas ersättningar till KPMG Bohlins. Arvoden och andra ersättningar till revisorer, Mkr 2005 2004 2003 Revisionsuppdrag 8 8 7 Andra uppdrag 11 11 9 19 19 16 Not 5 - Övriga externa kostnader Operationell leasing Koncernens leasingavgifter uppgick under året till 62 Mkr. Avgifterna avser huvudsakligen tomträttsavgälder och truckar. Framtida icke uppsägningsbara leasingavgifter fördelar sig enligt följande, Mkr: - 1 år 1 år - 5 år 5 år - 58 61 16 Not 6 - Avskrivningar enligt plan, Mkr 2005 2004 Immateriella anläggningstillgångar - 7-4 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark - 115-126 Maskiner och inventarier - 1 054-1 034-1 176-1 164 Not 7 - Andelar i intresseföretags resultat, Mkr 2005 2004 Resultatandelar 257 335 Återförd nedskrivning - 80 Realisationsresultat 370-627 415 Not 8 - Värdeförändringar, Mkr 2005 2004 Förvaltningsfastigheter, realiserade 22 24 Förvaltningsfastigheter, orealiserade 1 627 531 1 649 555 Not 9 - Segmentsrapportering, Mkr Den primära indelningsgrunden för koncernens segment är rörelsegrenar. Koncernen och styrelsen följer avkastningen på verksamhetsgrensnivå vad avser Holmen och Hufvudstaden. RÖRELSEGRENAR Lundbergs Lundbergs Fastighetsförvaltning Aktieförvaltning Hufvudstaden Holmen Summa 2005 2004 2005 2004 2005 2004 2005 2004 2005 2004 Nettoomsättning 969 883 755 940 1 344 1 358 16 319 15 653 19 388 18 835 Rörelsens kostnader - 364-305 - 622-931 - 474-454 - 10 687-10 150-12 147-11 841 Personalkostnader - 101-95 - 16-13 - 83-81 - 2 518-2 420-2 718-2 609 Avskrivningar - 4-5 - 0-0 - 4-4 - 1 167-1 156-1 176-1 164 Andelar i intresseföretags resultat 601 390 26 25 627 415 Värdeförändring förvaltningsfastigheter 449 258 1 200 297 1 649 555 Resultat per rörelsegren 950 735 719 386 1 983 1 118 1 973 1 952 5 624 4 192 Ofördelade kostnader - 28-26 Rörelseresultat 950 735 719 386 1 983 1 118 1 973 1 952 5 597 4 165 Finansnetto - 422-536 Skatter - 1 277-825 Årets resultat 3 897 2 803 Minoritetens andel 1 637 1 343

46 Noter, koncernen Not 9, fortsättning ÖVRIGA UPPLYSNINGAR Lundbergs Lundbergs Fastighetsförvaltning Aktieförvaltning Hufvudstaden Holmen Summa 2005 2004 2005 2004 2005 2004 2005 2004 2005 2004 Tillgångar 7 562 7 282 6 646 2 705 16 396 15 128 29 528 26 589 60 132 51 705 Andelar i intresseföretag - - 2 666 3 232 - - 1 622 1 668 4 288 4 900 Ofördelade tillgångar 1 342 814 65 761 57 419 Skulder 231 204 - - 392 330 3 713 2 842 4 336 3 376 Ofördelade skulder 40 346 37 220 44 682 40 596 Investeringar -119 156 1 094 1 133 79 72 3 170 1 291 4 224 2 652 Avskrivningar 4 4 0 0 1 1 1 167 1 156 1 172 1 161 GEOGRAFISKA MARKNADER Sverige Storbritannien Spanien Övriga områden Summa 2005 2004 2005 2004 2005 2004 2005 2004 2005 2004 Extern nettoomsättning 6 985 6 839 2 336 2 460 1 111 951 8 956 8 585 19 388 18 835 Nettotillgångar 54 096 49 390 1 263 1 117 4 667 2 656 57 65 60 083 53 228 Investeringar 1 755 1 855 105 167 2 359 623 5 7 4 224 2 652 Den externa nettoomsättningen redovisas efter var kunderna är lokaliserade. Nettotillgångarna och investeringarna redovisas efter de länder där verksamheten är lokaliserad. Koncernens produkter och tjänster framgår på sidan 30. Not 10 - Finansnetto, Mkr 2005 2004 Finansiella intäkter Utdelningar 6 91 Ränteintäkter 25 26 Övrigt 5 3 36 120 Finansiella kostnader Räntekostnader - 252-255 Räntor, fastighetslån - 200-243 Ränteskillnadsersättning, fastighetslån - - 107 Nedskrivningar -3-51 Övrigt - 2-1 - 458-656 - 422-536 Finansnettot består av ränteintäkter och räntekostnader samt valutakursvinster och valutakursförluster på de fordringar och skulder som ingår i den finansiella nettoskulden. I finansnettot ingår också utdelningsintäkter samt transaktionskostnader och periodiseringar av skillnaden mellan mottagna medel och återbetalningsbelopp för upptagna lån. Vidare ingår resultat om 9 Mkr från omvärdering av de finansiella instrument som värderas till verkligt värde, förutom resultatet från omvärderingen av derivat hänförliga till kassaflödessäkringar och säkringar av nettotillgångar i utlandsverksamhet vilka redovisas direkt mot eget kapital. Värderingen till verkligt värde har gjorts genom beräkning av diskonterade kassaflöden utifrån tillgängliga marknadsnoteringar för räntor och valutakurser. Marknadsvärdeförändringar för det lån som värderas till verkligt värde enligt fair value option har påverkat resultatet med 6 Mkr, varav ändrade marknadsräntor har resulterat i marknadsvärdeförändringar om 9 Mkr. Not 11 - Skatter, Mkr Redovisad i resultaträkningen 2005 2004 Aktuell skattekostnad/skatteintäkt Årets skattekostnad - 666-738 Skatt hänförlig till tidigare år 2 8 Uppskjuten skattekostnad/skatteintäkt Temporära skillnader - 599-71 Förändringar av aktiverade underskottsavdrag 53 32 Skatt på andelar i intresseföretags resultat - 67-57 - 1 277-825 Avstämning av effektiv skatt 2005 2004 Redovisat resultat före skatt 5 175 3 628 Svensk inkomstskattesats 28% - 1 449 28% - 1 016 Skillnad i skattesats i utländsk verksamhet - - 1% - 20 Andra icke avdragsgilla kostnader 0% -8 1% - 20 Ej skattepliktiga intäkter -4% 199-6% 220 Schablonränta periodiseringsfond 0% - 22 - - Skattemål - - -1% 26 Skatt hänförlig till tidigare år 0% 2 0% 8 Skatt i intresseföretag 0% 5-1% 23 Övrigt 0% - 3 1% - 46 25% - 1 277 23% - 825

47 Skatteposter som redovisats direkt mot eget kapital 2005 2004 Uppskjuten skatt hänförlig till verkligt värde andelar - 11 - Uppskjuten skatt hänförlig till säkringsredovisning 13 - Uppskjuten skatt hänförlig till omräkningsreserv -16 - -14 - Redovisad i balansräkningen Fordringar 2005 2004 Uppskjuten skattefordran 331 285 Aktuell skattefordran 35 34 367 319 Skulder 2005 2004 Avsättningar för skatter Uppskjuten skatteskuld 10 738 10 212 Övriga avsättningar 72 69 Aktuell skatteskuld 255 310 11 065 10 591 Uppskjutna skattefordringar och -skulder, Mkr 2005 2004 Fordran Skuld Netto Fordran Skuld Netto Materiella anläggningstillgångar - 1 837-1 837-1 849-1 849 Biologiska tillgångar - 2 437-2 437-2 414-2 414 Förvaltningsfastigheter - 5 290-5 290-4 813-4 813 Finansiella placeringar - 33-33 - Pensionsavsättningar 81 81 80 80 Obeskattade reserver - 874-874 - 861-861 Underskottsavdrag 374 374 299 299 Uppskjutna skatteskulder nettoredovisade bland uppskjutna skattefordringar - 134-134 - 106-106 Övriga avsättningar 10-268 - 257 12-275 - 263 331-10 738-10 407 285-10 212-9 927 Skattemässiga underskottsavdrag i Holmen för vilka uppskjutna skattefordringar inte har redovisats i resultat- och balansräkningen uppgår till 200 Mkr (-), som inte förfaller enligt rådande skatteregler. Uppskjutna skattefordringar har inte redovisats för dessa poster, då det inte är sannolikt att koncernen kommer att utnyttja dem för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Redovisat Redovisat Balans per över resultat- mot eget Balans per 1 jan 2005 räkningen kapital 31 dec 2005 Materiella anläggningstillgångar - 1 849 12-1 837 Biologiska tillgångar - 2 414-23 - 2 437 Förvaltningsfastigheter - 4 813-477 - 5 290 Finansiella placeringar - - 21-11 - 33 Pensionsavsättningar 80 1 81 Obeskattade reserver - 861-13 - 874 Underskottsavdrag 299 75 374 Övrigt - 369-20 - 3-391 - 9 927-466 - 14-10 407 Pågående skatteprocesser Lundbergs Lundbergs har till kammarrätten överklagat ett beslut från november 2004 från länsrätten där moderbolaget inte medges avdrag för lämnat koncernbidrag till ett dotterbolag. Till länsrätten har Lundbergs överklagat ett beslut där Skatteverket vägrat att undanta leasingintäkter från beskattning. Målen har sin grund i tidigare vägrade värdeminskningsavdrag vid 1989-1991 års taxeringar. De överklagade besluten skall ses i ett sammanhang. Det sammanlagda beloppet för skatter och avgifter uppgår till 96 Mkr. Reservering har tidigare skett med 52 Mkr. Någon reservering för resterande belopp har inte ansetts nödvändig. Holmen Holmens två stora skattemål är ännu inte avslutade. Det som berör Holmens dotterbolag MoDo Capital (sammanlagt cirka 600 Mkr i skatter och avgifter samt räntor) vann Holmen i länsrätten 2004, men Skatteverket har överklagat domen till kammarrätten. Det andra berör Holmens franska dotterbolag där Skatteverket har hemställt till länsrätten om att skatten ska ökas med cirka 400 Mkr. Holmen har yttrat sig och delar inte Skatteverkets syn i de två målen och har inte reserverat för några skattekostnader avseende dessa tvister. Hufvudstaden Ett dotterbolag till Hufvudstaden har av Skatteverket i beslut i december 2005 inte medgivits avdrag för viss del av kostnaderna för renoveringen av Norrmalmstorg 1. Skatteverket anser att dessa kostnader skall aktiveras som byggnad med en avskrivning om två procent årligen. Då Hufvudstaden inte delar Skatteverkets syn, har beslutet överklagats till länsrätten. Beloppet för skatter och avgifter uppgår till cirka 25 Mkr. I det fall rätten dömer till Skatteverkets fördel medför det dock ingen påverkan på totalt redovisad skatt. Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag, Mkr Redovisat Redovisat Balans per över resultat- mot eget Balans per 1 jan 2004 räkningen kapital 31 dec 2004 Materiella anläggningstillgångar - 1 876 27-1 849 Biologiska tillgångar - 2 397-17 - 2 414 Förvaltningsfastigheter - 4 730-83 - 4 813 Pensionsavsättningar 88-8 80 Obeskattade reserver - 865 5-861 Underskottsavdrag 271 28 299 Övrigt - 348-25 4-369 - 9 858-73 4-9 927

48 Noter, koncernen Not 12 - Övriga innehav Andelar i dotterföretag Andel i procent av 1 Antal andelar kapital kapital Innehav Säte Land 2005-12-31 2005 2004 Fastighets AB L E Lundberg (publ) Norrköping Sverige 250 000 100 100 Holmenbyggarna Dalkarlen KB Norrköping Sverige - 100 50 Fastighets AB Strömstaden Norrköping Sverige 4 587 68 68 L E Lundberg Nordic AB Stockholm Sverige 1 251 100 100 AB Consila Norrköping Sverige 1 000 100 100 Linden 14 Fastighets AB Norrköping Sverige 1 000 100 100 Förvaltnings AB L E Lundberg Stockholm Sverige 1 000 100 100 Senda i Sverige AB Stockholm Sverige 25 000 100 100 L E Lundberg Holding AB Stockholm Sverige 1 000 100 100 Hufvudstaden AB (publ) Stockholm Sverige 93 318 909 (88,0) 45,2 (88,0) 45,2 AB Citypalatset Stockholm Sverige 1 200 100 100 Fastighetsaktiebolaget Medusa Stockholm Sverige 300 100 100 Aktiebolaget Hamngatsgaraget Stockholm Sverige 3 000 100 100 AB Nordiska kompaniet Stockholm Sverige 19 460 666 100 100 Parkaden AB Stockholm Sverige 5 000 100 100 Vasaterminalen AB Stockholm Sverige 2 022 000 100 100 Fastighetsaktiebolaget Stockholm City Stockholm Sverige 7 776 100 100 Hotel Stockholm AB Stockholm Sverige 10 000 100 100 NK Cityfastigheter AB Stockholm Sverige 1 680 100 100 NK Concession Aktiebolag Stockholm Sverige 1 000 100 100 World Trade Center Stockholm AB Stockholm Sverige 1 000 100 100 WTC Parkering AB Stockholm Sverige 1 000 100 100 L E Lundberg Kapitalförvaltning AB Stockholm Sverige 150 000 100 100 Holmen AB (publ) Stockholm Sverige 23 608 916 (51,9) 27,9 (51,9) 27,9 Holmen Paper AB Norrköping Sverige 100 100 100 Iggesund Paperboard AB Hudiksvall Sverige 1 000 100 100 Iggesund Timber AB Hudiksvall Sverige 1 000 100 100 Holmen Skog AB Örnsköldsvik Sverige 1 000 100 100 Holmen Kraft AB Örnsköldsvik Sverige 1 000 100 100 AB Ankarsrums Skogar Norrköping Sverige 1 000 100 100 Domsjö Klor AB Örnsköldsvik Sverige 1 000 100 100 Fiskeby AB Norrköping Sverige 2 000 000 100 100 Haradsskogarna AB Örnsköldsvik Sverige 100 640 100 100 Harrsele Linjeaktiebolag Örnsköldsvik Sverige - - 100 Holmens Bruk AB Norrköping Sverige 49 514 201 100 100 Holmen Försäkring AB Stockholm Sverige 10 000 100 100 Husum Copy AB Örnsköldsvik Sverige 100 100 100 AB Iggesunds Bruk Hudiksvall Sverige 6 002 500 100 100 Iggesund Kraft AB Örnsköldsvik Sverige 58 000 100 50 Junkaravan AB Örnsköldsvik Sverige 1 537 398 100 100 Lägernskog AB Örnsköldsvik Sverige 1 480 100 100 MoDo Holding AB Örnsköldsvik Sverige 100 100 100 MoDo-Iggesund CTMP AB Örnsköldsvik Sverige 400 000 100 100 MoDo Forest Management AB Stockholm Sverige 100 100 100 Skärnäs Terminal AB Hudiksvall Sverige 4 800 100 100 Ströms Trävaru AB Örnsköldsvik Sverige 400 100 100 AB Överums Skogar Norrköping Sverige 1 000 100 100 Holmen France Holding SAS Paris Frankrike 40 000 100 100 Holmen Reinsurance SA Luxemburg Luxemburg 12 000 100 100 Holmen UK Ltd Workington Storbritannien 1 197 100 100 100 Iggesund Paperboard Ltd Workington Storbritannien - 100 100 Holmen Suecia Holding SI Madrid Spanien 9 448 557 100 100 Holmen Paper Madrid Sl Madrid Spanien - 100 100 Iggesund Paperboard Asia Pte Ltd Singapore Singapore 800 000 100 100 Cartón y Papel Reciclado SA Madrid Spanien - 100 50 1) Röstandel anges i parentes före kapitalandel i de fall den ej överensstämmer med kapitalandel.

49 Andelar i joint ventures Koncernen hade 2004 ett 50-procentigt innehav i Holmenbyggarna Dalkarlen KB, som bedriver fastighetsförvaltning och exploateringsverksamhet. I september 2005 förvärvades resterande 50 procent. Föregående år erhölls 15 Mkr i intäkter med ett resultat om 8 Mkr. Tillgångarna uppgick till 157 Mkr varav omsättningstillgångar utgjorde 21 Mkr. Långa skulder motsvarade 119 Mkr och korta 4 Mkr vilket sammantaget med tillgångarna gav nettotillgångar med 33 Mkr. Not 13 - Immateriella anläggningstillgångar, Mkr Goodwill Övriga Totalt Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående balans 2004-01-01 556 31 587 Årets omräkningsdifferenser m m 53 0 53 Årets anskaffningar - 13 13 Utgående balans 2004-12-31 609 44 653 Ingående balans 2005-01-01 609 44 653 Årets omräkningsdifferenser m m 23 31 54 Årets anskaffningar 40 13 53 Utgående balans 2005-12-31 672 88 760 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående balans 2004-01-01-4 -4 Årets avskrivningar -4-4 Utgående balans 2004-12-31 - -8-8 Ingående balans 2005-01-01-8 -8 Årets avskrivningar -7-7 Utgående balans 2005-12-31 - -15-15 Redovisade värden Ingående balans 2004-01-01 556 26 582 Utgående balans 2004-12-31 609 36 646 Ingående balans 2005-01-01 609 36 646 Utgående balans 2005-12-31 672 73 745 Av redovisat värde utgör goodwill 672 Mkr (609). Av dessa härrör sig 86 Mkr från Lundbergs förvärv av Holmen, 546 Mkr från Holmens förvärv av tidningspappersbruket i Madrid år 2000 och 40 Mkr från Holmens förvärv av majoritet i returpappersbolag i Madrid under 2005. Efter övergång till IFRS skrivs inte goodwill av planmässigt utan värdet prövas årligen i enlighet med IAS 36. Återvinningsvärdet avseende Lundbergs förvärv av Holmen bedöms med ledning av aktiernas börskurs 2005-12-31. Bruket och returpappersbolaget ingår i ett affärsområde i Holmen, vilket är den organisatoriska nivå där beräkning av återvinningsvärdet har gjorts. Goodwillen utgör fem procent av affärsområdets totala anläggningstillgångar. Återvinningsvärdet har beräknats utifrån nyttjandevärdet och utgår från en aktuell bedömning av kassaflödena för perioden 2006-2008 och därefter har oförändrade kassaflöden använts. I bedömningen ingår tillkommande volymer från den nya pappersmaskinen som togs i drift vid årsskiftet 2005-06 samt vissa volymökningar från övriga maskiner främst till följd av trimning. Pris- och kostnadsantaganden utgår från nu kända förändringar. Kassaflöden har diskonterats med en vägd kapitalkostnad som motsvarar 9,0 procent före skatt och 6,5 procent efter skatt. Den är beräknad utifrån koncernens målsatta kapitalstruktur, aktuell riskfri långfristig ränta samt en riskpremie för eget kapital om 5 procent och för lånat kapital om 1 procent. Beräkningen visar att nyttjandevärdet väsentligt överstiger det redovisade värdet. Not 14 - Materiella anläggningstillgångar, Mkr Pågående Byggnader, mark Maskiner och arbeten och skogsmark inventarier och förskott Totalt Anskaffningsvärde Ingående balans 2004-01-01 4 561 21 048 61 25 670 Avyttringar och utrangeringar - 8-148 - - 156 Omräkningssdifferenser m m 3-67 - - 65 Investeringar 10 628 638 1 276 Utgående balans 2004-12-31 4 566 21 461 699 26 725 Ingående balans 2005-01-01 4 566 21 461 699 26 725 Avyttringar och utrangeringar - 24-170 - - 194 Omklassificeringar - 3 131-128 Omräkningssdifferenser m m 52 277 17 346 Företagsförvärv 80 94-174 Investeringar 722 2 939-653 3 008 Utgående balans 2005-12-31 5 392 24 732 63 30 187 Av- och nedskrivningar Ingående balans 2004-01-01-2 014-11 543-13 557 Avyttringar och utrangeringar 7 131 138 Omräkningssdifferenser m m 6 33 39 Årets avskrivningar - 126-1 044-1 170 Utgående balans 2004-12-31-2 127-12 422 - - 14 549 Ingående balans 2005-01-01-2 127-12 422-14 549 Avyttringar och utrangeringar 15 151 166 Omklassificeringar - - 59-59 Omräkningssdifferenser m m - 22-152 - 174 Företagsförvärv - 3-57 - 60 Årets avskrivningar - 115-1 054-1 169 Utgående balans 2005-12-31-2 252-13 593 - - 15 845 Redovisade värden Ingående balans 2004-01-01 2 547 9 505 61 12 113 Utgående balans 2004-12-31 2 439 9 038 699 12 176 Ingående balans 2005-01-01 2 439 9 038 699 12 176 Utgående balans 2005-12-31 3 140 11 139 63 14 342 Taxeringsvärden (avser tillgångar i Sverige) 2005 2004 Skogs- och jordbruksfastigheter 10 110 8 117 Byggnader, övrig mark m m 3 682 3 728 13 792 11 845 Not 15 - Biologiska tillgångar Holmens skogstillgångar har tidigare redovisats till anskaffningskostnad justerad för uppskrivningar. Enligt IFRS ska skogstillgångarna delas upp på växande skog vilket redovisas enligt IAS 41 och mark vilket redovisas enligt IAS 16. IAS 41 innebär att växande skog vid varje bokslutstillfälle ska värderas och redovisas till verkligt värde. Förändringar i verkligt värderedovisas i resultaträkningen. I de fall marknadspriser eller annat jämförbart värde saknas ska de biologiska tillgångarna värderas till nuvärdet av framtida kassaflöden från tillgångarna. Marken som skogen växer på värderas till anskaffningskostnad enligt IAS 16. Bedömningen är att det saknas relevanta marknadspriser som kan användas för att värdera skogsinnehav av Holmens storlek. Värderingen görs därför genom attt beräkna nuvärdet av framtida förväntade kassaflöden från den växande skogen. Beräkning av kassaflöden görs för kommande 100 år, vilket bedöms vara skogens avverkningscykel. Totalt innehar Holmen 1 035 000 hektar produktiv skogsmark med en volym stående skog om 113 miljoner skogskubikmeter. Avverkningen beräknas enligt avverkningsplaner som fastställs

50 Noter, koncernen Not 15, fortsättning vart tionde år. Den nu gällande avverkningsplanen är från år 2000. För perioden 2000-2009 beräknas avverkningen i genomsnitt uppgå till 2,5 miljoner m 3 per år. Avverkningen bedöms öka under kommande tioårsperioder för att stabiliseras kring en nivå på 3,0 miljoner m 3 om cirka 40 år. Detta motsvararen genomsnittlig ökning av avverkningen med 0,4 procent per år. Cirka 55 procent av avverkningen utgörs av timmer som säljs till sågverk och resterande del utgörs av massaved som säljs till massa- och pappersindustrin. Kassaflödena beräknas utifrån avverkningsvolymer enligt Holmens aktuella avverkningsplan samt bedömningar om framtida pris- och kostnadsutveckling. Kostnader för återplantering har beaktats då återplantering efter avverkning är en skyldighet enligt lag. Kassaflödet från den växande skogen uppgick under 2005 till 380 Mkr, vilket var lägre än normalt till följd av en låg avverkningsnivå och höga avverkningskostnader orsakade av stormen i södra Sverige vid årets början. I genomsnitt har kassaflödena under 2001-2005 varit knappt 450 Mkr per år, vilket kan anses motsvara en normal nivå med dagens pris- och kostnadsläge samt avverkningsvolym. Utifrån nu gällande avverkningsplan och de antagande om pris- och kostnadsutveckling som gjorts vid värderingen enligt IAS 41 beräknas kassaflödet att öka från denna nivå med cirka 0,5 procent per år under kommande 30 år. För perioden därefter förväntas kassaflödena öka med den antagna inflationen om 2 procent. Kassaflöden före skatt diskonteras med en ränta om 6,25 procent, vilket bedöms vara en långsiktig kapitalkostnad för skogsverksamheten. Uppskjuten skatt, det vill säga den skatt som beräknas belasta resultaten från framtida avverkningar, har beräknats på hela värdet av växande skog. Värdet på skogstillgångarna beräknades vid utgången av 2005 uppgå till 8 704 Mkr, det vill säga värdet av bedömda kassaflöden före skatt. Tillhörande uppskjuten skatteskuld beräknades till 2 437 Mkr. Det redovisade värdet netto efter skatt för den växande skogen uppgick till 6 267 Mkr. Värdet före skatt har ökat med 82 Mkr sedan 2004-12-31, vilket har redovisats i resultaträkningen för 2005. Den uppskjutna skatteskulden på växande skog har samtidigt ökat med 23 Mkr, vilket ökat koncernens redovisade skattekostnad. Det ökade värdet på den växande skogen kan delas upp på: 2005 2004 Redovisat värde vid årets början, Mkr 8 622 8 561 Kassaflöde avverkad skog - 380-460 Förändring verkligt värde 462 521 Redovisat värde vid årets slut 8 704 8 622 Uttaget om 380 Mr avser kassaflödet från avverkning av den växande skogen under 2005. Förändringen av verkligt värde kvarvarande skog (462 Mkr) består till största delen av den ökning av nuvärdet som uppstår till följd av att ett år har gått och kassaflöden från framtida avverkningar därmed har kommit ett år närmare. Därutöver har förändringar i marknadspriser och avverkningskostnader till följd av stormen i södra Sverige vid årets början haft viss negativ påverkan på värdet. Vissa mindre köp och försäljningar av fastigheter har genomförts under 2005 vilka haft en obetydlig påverkan på värdet av den växande skogen. Nedan visas hur värdet på skogstillgångarna efter skatt skulle påverkas av förändringar i de mest väsentliga värderingsåtagandena: Värdeförändring Tillväxttakt En ökning med 0,1%/år 170 Mkr Prisinflation En ökning med 0,1%/år 200 Mkr Kostnadsinflation En ökning med 0,1%/år - 110 Mkr Diskonteringsränta En ökning med 0,1% - 120 Mkr Effekter av övergången till IFRS beskrivs i not 37. Not 16 - Förvaltningsfastigheter, Mkr Förvaltningsfastigheter redovisas till verkligt värde (IAS 40) Förvärvade Sålda Fastigheter Totalt fastigheter fastigheter ägda hela året 2005 Ingående verkligt värde 48 295 21 759 22 103 Anskaffningsvärde 52 52 Investeringar 1 295 297 Försäljningsintäkter - 355-355 Omfört till tillgångar som innehas för försäljning -61-61 Orealiserad värdeförändring 13 35 1 579 1 627 Realiserad värdeförändring 22 22 Utgående verkligt värde 114-23 573 23 686 Tillgångar som innehas för försäljning 1 61 61 23 634 23 747 1) Beslut har fattats i Fastighets AB L E Lundberg om att sälja vissa fastigheter, varför dessa särredovisas. Förvärvade Sålda Fastigheter Totalt fastigheter fastigheter ägda hela året 2004 Ingående verkligt värde 158 484 21 198 21 841 Anskaffningsvärde 82 82 Investeringar 3 1 131 135 Försäljningsintäkter - 509-509 Orealiserad värdeförändring 17 514 531 Realiserad värdeförändring 24 24 Utgående verkligt värde 260-21 843 22 103 Taxeringsvärde för som förvaltningstillgångar redovisade fastigheter 2005 2004 Byggnader 8 632 8 953 Mark 6 663 6 673 15 294 15 626 Information om verkligt värde på förvaltningsfastigheter Värdering av fastighetsbeståndet har skett genom att varje enskild fastighets verkliga värde har bedömts. 2005 2004 Vid årets början 22 103 21 841 Vid årets slut 23 747 22 103 Värderingsmetod Lundbergs - Verkliga värden har fastställts genom en kombination av ortspris- och avkastningsmetod. Avkastningsvärdeberäkningen bygger på diskonterade kassaflöden under kommande tioårsperiod och därefter på en beräkning av evig direktavkastning. Diskonteringsfaktorn varierar mellan 6,0 och 11,9 procent. Beräkningen av kassaflödena baseras på en antagen inflation på 2 procent, normaliserade underhållskostnader och en normaliserad vakansgrad. Denna beräkning vägs sedan samman med olika ortsprisfaktorer i en slutlig värdering per fastighet. För att säkerställa den interna värderingen har för vissa fastigheter externa värderingar inhämtats. Dessa motsvarar 40 procent av det totala verkliga värdet. I de fall externa värderingar finns har dessa använts vid fastställande av det verkliga värdet. Genomsnittlig direktavkastning mätt som driftsnetto 2005 (efter normalisering av underhållskostnader) i förhållande till verkligt värde är cirka 7 procent.

51 Hufvudstaden - Verkliga värden har fastställts enligt direktavkastningsmetoden. Driftsöverskottet baseras på marknadsanpassade hyresintäkter. Intäkterna har reducerats för en bedömd långsiktig hyresvakansgrad om 5-7 procent. Avdrag har gjorts med normaliserade kostnader för drift och underhåll. Avkastningskraven som används vid värderingen varierar mellan olika regioner och olika delområden inom regionerna. Bedömningen av avkastningskraven är baserad på inhämtad information om marknadens förräntningskrav på köp och försäljningar av jämförbara fastigheter i likartade lägen. Hänsyn har även tagits till olika fastighetstyper, teknisk standard och byggnadskonstruktion. För fastigheter med tomträtt har beräkningen baserats på ett avkastningskrav som är 0,5 procentenheter högre. Vid värdering har följande uppgifter använts: Hyresintäkter, Driftsnetto, Direktavkast- Mkr Mkr ningskrav, % Stockholm, kommersiellt 5,0-6,5 Göteborg, kommersiellt 6,0-6,5 1 316 932 5,7 1 1) Genomsnitt. För att säkerställa värderingen har externa värderingar inhämtats motsvarande 30 procent av det internt bedömda marknadsvärdet. De externa värderingsföretagen har angivit ett marknadsvärde som uppgår till 5,0 mdr kronor med ett intervall om +/- 6-8 procent. Hufvudstadens interna värdering av samma fastigheter uppgår till 4,9 mdr kronor. De interna värderingarna understiger således de externa med 0,1 mdr kronor. Vid en jämförelse mellan intern och extern värdering kan det konstateras att Hufvudstadens värderingar ligger inom de värdeintervall som de externa värderingsföretagen har angivit. FÖRVALTNINGSFASTIGHETER - PÅVERKAN PÅ PERIODENS RESULTAT Alla förvaltningsfastigheter genererar hyresintäkter. Se not 9 för intäkter och kostnader. FÖRFALLOSTRUKTUR HYRESINTÄKTER Årets hyresintäkter (brutto minus vakanser) uppgår till 2 106 Mkr (2 118). Framtida hyror som hänför sig till icke uppsägningsbara operationella hyresavtal förfaller till betalning enligt nedan. Förfallostruktur, Mkr 2005 2004 Inom ett år Kommersiella lokaler 232 268 Bostäder 404 424 Övrigt 34 76 Mellan ett och fem år Kommersiella lokaler 1 139 1 048 Övrigt 84 94 Senare än fem år Kommersiella lokaler 128 139 Övrigt 7 3 2 029 2 052 Not 17 - Andelar i intresseföretag, Mkr 2005 2004 Anskaffnings- och bokförda värden Vid årets början 5 060 4 991 Investering 16 - Avyttring - 749-11 Reversering/nedskrivning - 80 Omklassificering m m - 58-4 269 5 060 Ackumulerade resultatandelar m m Vid årets början - 160-250 Årets andel i intresseföretags nettoresultat - 55 147 Förändringar i intresseföretagens egna kapital 64-43 Avyttring 170-15 19-160 4 288 4 900 Specifikation av innehav Antal Verkligt av andelar i intresseföretag andelar värde 2005-12-31 2005-12-31 2005 2004 Moderbolagets 1 Cardo AB (publ) 10 800 000 2 101 1 978 1 958 NCC AB (publ) - A-aktier 10 850 000 1 546 688 660 NCC AB (publ) - B-aktier 2-250 Ramirent Oyj 3-98 Stadium AB - 266 2 666 3 232 Dotterföretagens Harrsele AB 9 886 1 486 1 488 Industriskog AB 25 000 0 0 Baluarte Sociedade de Recolha e Recuperação de Desperdicios, Lda 29 - Cartón y Papel Reciclado SA 4-91 Ets Emilie Llau SA 7 381 32 28 Peninsular Cogenaracion SA 4 500 66 56 Diverse aktier 9 5 4 288 4 900 1) Intresseföretag redovisas i enlighet med ÅRL 1 kap 5 innebärande att vissa förhållanden ska råda för att ett företag ska klassificeras som intresseföretag. I de fall då Lundbergs ej har 20-procentig ägarandel men har ägarrepresentation i styrelsen, deltar i arbetet med strategiska frågor samt att det förekommer betydande samband med verksamheten i dessa bolag inordnas de i kategorin intresseföretag. 2) Bokfört värde på NCC:s B-aktier understiger anskaffningsvärdet med 27 Mkr. Återvinningsvärdet bedöms med ledning av börskurs på aktierna. 3) Koncernmässig goodwill vid förvärvet var 5 Mkr. 4) Ägs till 100 procent av Holmen Paper Madrid Sl från december 2005. I koncernens resultaträkning redovisas resultatandelarna från intresseföretag i två poster. Dels resultatet före skatt och dels andelen i intresseföretagens skatt vilken redovisas tillsammans med koncernens skatter.

52 Noter, koncernen Not 17, fortsättning Nedan specificeras koncernmässiga värden avseende ägd andel av direktägda intresseföretag. Avseende indirekt ägda intresseföretag anges endast ägd andel då deras inverkan på resultatet inte är väsentlig. Ägd andel i procent av INTRESSEFÖRETAG - 2005 Land Intäkter Resultat Tillgångar Eget Kapital röster kapital Moderbolagets Cardo AB (publ) Sverige 76 53 1 978-43 36,0 36,0 NCC AB (publ) Sverige 155 116 688-87 18,7 10,1 230 169 2 666-130 Dotterföretagens Harrsele AB Sverige 49,4 49,4 Industriskog AB Sverige 33,3 33,3 Baluarte Sociedade de Recolha e Recuperação de Desperdicios, Lda Portugal 50,0 50,0 Ets Emilie Llau SA Frankrike 38,0 38,0 Peninsular Cogenaracion SA Spanien 50,0 50,0 Ägd andel i procent av INTRESSEFÖRETAG - 2004 Land Intäkter Resultat Tillgångar Eget Kapital röster kapital Moderbolagets Cardo AB (publ) Sverige 151 117 1 957-64 36,0 36,0 NCC AB (publ) Sverige 128 119 910-136 18,5 13,6 Ramirent Oyj Finland 10 7 98 5 6,5 6,5 Stadium AB Sverige 24 17 266 16 20,0 20,0 313 260 3 232-179 Dotterföretagens Harrsele AB Sverige 49,4 49,4 Industriskog AB Sverige 33,3 33,3 Cartón y Papel Reciclado SA 1 Spanien 50,0 50,0 Ets Emilie Llau SA Frankrike 38,0 38,0 Peninsular Cogenaracion SA Spanien 50,0 50,0 1) Ägs sedan december 2005 till 100 procent. Not 18 - Finansiella placeringar, Mkr Andel 2005 i procent av röster kapital 2005 2004 Finansiella tillgångar som kan säljas 1 Handelsbanken A 0,9 0,9 1 182 - Industrivärden A 14,4 10,5 4 394 2 280 Indutrade 10,0 10,0 356 - Sandvik 0,3 0,3 259 - Övriga andelar 167 13 6 358 2 293 1) Tillgångarna har värderats till verkligt värde enligt aktuell börskurs. Not 19 - Andra långfristiga värdepappersinnehav, Mkr 2005 2004 Brännälvens Kraft AB 36 36 Papeles Allende SA, Spanien - 49 SweTree Technologies 5 - Vattenfall Tuggen AB 75 - Övriga andelar 1 1 117 86 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 95 96 Investeringar 80 - Avyttringar - 59 - Årets omräkningsdifferenser 1-1 117 95 Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början - 9-9 Avyttringar 9-0 - 9 REDOVISAT VÄRDE 117 86 Värdering till verkligt värde har inte kunnat tillämpas då tillförlitligt verkligt värde ej har kunnat fastställas. Innehav har därför värderats till upplupet anskaffningsvärde.

53 Not 20 - Långfristiga fordringar, Mkr 2005 2004 Finansiella fordringar Placeringar kreditinstitut 20 24 Derivat 6 - Reverser 0 1 Övriga fordringar 48 34 74 59 Övriga fordringar 81 96 155 155 Not 21 - Omsättningsfastigheter, Mkr 2005 2004 Vid årets början 130 124 Årets anskaffningar 19 6 Omklassificeringar - 1 1 Avyttringar och utrangeringar - 39-8 Nedskrivningar/reverseringar - 7 REDOVISAT VÄRDE 110 130 Ackumulerade nedskrivningar ingår med 65 Mkr (65). Taxeringsvärdet på koncernens omsättningsfastigheter uppgår till 151 Mkr (143). Bedömt verkligt värde enligt intern värdering uppgår till 226 Mkr (257). Not 22 - Varulager m m, Mkr 2005 2004 Aktier i noterade bolag 307 328 Avverkningsrätter och dylikt 265 291 Färdiga varor, handelsvaror och produkter i arbete 1 223 1 157 Råvaror och förnödenheter 854 808 Timmer och massaved 176 143 2 825 2 727 Verkligt värde för aktier i noterade bolag uppgår per balansdagen till 307 Mkr (361). Fr o m 2005-01-01 redovisas aktierna i enlighet med IAS 39 till verkligt värde. Not 23 - Hyres- och kundfordringar, Mkr 2005 2004 Hyresfordringar 19 12 Kundfordringar 2 561 2 338 2 580 2 350 Kund- och hyresfordringar redovisas efter avdrag för befarade förluster, vilka per 2005-12-31 var obetydliga. Koncernens kundfordringar är främst europeiska. Cirka 20 procent av koncernens utestående kundfordringar är säkrade mot kreditförluster. Kundfordringar i utländsk valuta har värderats till balansdagskurs. Not 24 - Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, Mkr 2005 2004 Förutbetalda kostnader 87 118 Upplupna hyresintäkter m m 17 12 Övrigt 5 6 109 136 Not 25 - Övriga fordringar, Mkr 2005 2004 Finansiella fordringar Orealiserad kursdifferens och upplupen ränta 41 18 Övriga fordringar 25 23 66 40 Fordringar hos intresseföretag 11 - Derivat 1 79 - Övriga fordringar 455 307 545 307 611 347 1) Marknadsvärden på derivat avser i allt väsentligt säkring av framtida kassaflöden. Not 26 - Likvida medel, Mkr 2005 2004 Kortfristiga bankdepositioner 215 69 Banktillgodohavande 490 359 705 428 Not 27 - Reserver, Mkr Omräkningsreserv 2005 2004 Ingående reserv - 1 - Årets omräkningsdifferenser 41-1 40-1 Säkringsreserv 2005 2004 Ingående reserv - - Ändrad redovisningsprincip - 9 - Kassaflödessäkringar redovisade direkt mot eget kapital - 9 - Skatt hänförlig till årets säkringar 2 - - 15 - Reserv verkligt värde 2005 2004 Ingående reserv - - Ändrad redovisningsprincip 1 181 - Värdering redovisad direkt mot eget kapital 1 185 - Skatt hänförlig till årets värdering - 24-2 342 - Summa reserver 2005 2004 Ingående reserv - 1 - Ändrad redovisningsprincip 1 172 - Årets förändring av: Omräkningsreserv 41-1 Säkringsreserv - 6 - Reserv verkligt värde 1 161-2 366-1 Not 28 - Räntebärande skulder, Mkr Noten innehåller information om avtalsmässiga villkor avseende räntebärande skulder. För mer information om företagets exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till not 38. Långfristiga skulder 2005 2004 Lån i förvaltningsfastigheter 4 090 3 680 Övriga långfristiga 2 584 2 625 6 674 6 305 Kortfristiga skulder 2005 2004 Företagscertifikat 3 810 1 346 Lån i förvaltningsfastigheter 935 955 Skulder till kreditinstitut 28 68 Övriga skulder 1 214 2 047 5 987 4 416

54 Noter, koncernen Not 28, fortsättning Avtal finns om att emittera företagscertifikat på den svenska penningmarknaden med ett sammanlagt nominellt belopp för Lundbergs på högst 2 000 Mkr. Holmen tecknade under året ett avtal om ett femårigt kreditlöfte om 600 MEUR vilket ersätter ett tidigare löfte om 500 MEUR. Den löpande finansieringen hanterades främst genom Holmens svenska certifikatprogram med ett rambelopp om 6 000 Mkr samt genom ett s k Medium Term Note-program med ett rambelopp om 4 000 Mkr. Per årsskiftet var 625 Mkr i Lundbergs och 3 185 Mkr i Holmen utestående under certifikatprogrammet samt 3 121 Mkr i Holmen under MTN-programmet. Utöver ovanstående avtal fanns hos Lundbergs långfristiga kreditlöften på totalt 3 000 Mkr varav 1 400 Mkr utnyttjas vid årsskiftet och hos Hufvudstaden kreditlöften med förfall inom 12 månader på 700 Mkr varav 145 Mkr utnyttjats vid årsskiftet. Not 29 - Övriga skulder, Mkr Långfristiga skulder 2005 2004 Övriga långfristiga 23 14 Bland övriga långfristiga skulder ingår utställda köpoptioner avseende aktier till ledande befattningshavare i Holmen AB (publ) med 19 Mkr (marknadsvärde). Motsvarande belopp föregående år var 10 Mkr. Kortfristiga skulder 2005 2004 Skulder till intresseföretag 42 23 Derivat 67 - Momsavräkning 35 39 Övriga kortfristiga 278 184 422 247 Not 30 - Avsättningar för pensioner, Mkr För beskrivning av pensionsåtaganden i koncernen se redovisningsprinciper, not 1. Tjänstepensionsplaner i Sverige (ITP-plan) för vilka premier betalas till Alecta och alternativ ITP uppgår till 52 Mkr (52). Posten avsättningar för pensioner uppgår till totalt 361 Mkr, varav Lundbergs 41 Mkr, Holmen 315 Mkr och Hufvudstaden 6 Mkr. Lundbergs - Inom verksamhetsgrenen finns också tjänstepensionslösning enligt FPG/PRI. För dessa förmånsbestämda pensionsplaner ges information nedan. Pensionskostnad, Mkr 2005 2004 Kostnad för anställdas pensioner 1 1 Räntekostnad 2 2 3 3 Kostnad för anställdas pensioner redovisas som rörelsekostnad. Räntekostnaden redovisas i finansnettot. I den utsträckning den totala vinsten eller förlusten av ändrade aktuariella antaganden faller utanför en korridor motsvarande 10 procent av det högsta av antingen pensionsåtagandet eller verkliga värdet av förvaltningstillgångarna, kommer vinsten eller förlusten att resultatföras. Nettovärdet av de förmånsbestämda pensionsåtagandena, Mkr 2005 2004 Förmånsbaserade åtaganden 50 39 Oredovisade aktuariella vinster och förluster netto -9-1 Avsättning till pensioner, netto 41 38 2005 2004 Väsentliga aktuariella antaganden i procent 31 dec 31 dec Diskonteringsränta 3,6 4,5 Framtida löneökningar 3,0 3,0 Framtida inflation 2,0 2,0 Holmen - Inom verksamhetsgrenen finns pensionsåtaganden i England vilka ligger i s k trusts. Åtaganden utöver ITP-planen för koncernledningen i Sverige tryggas via stiftelse. Nedan ges information avseende de planer som redovisas som förmånsbestämda. Pensionskostnad, Mkr 2005 2004 Kostnad för anställdas pensioner exklusive premier betalda av de anställda 36 28 Räntekostnad 79 75 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar - 71-69 44 34 Kostnad för anställdas pensioner redovisas som rörelsekostnad. Nettot av räntekostnad och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar redovisas i finansnettot som räntekostnad. I den utsträckning den totala vinsten eller förlusten av ändrade aktuariella antaganden faller utanför en korridor motsvarande 10 procent av det högsta av antingen pensionsåtagandet eller verkliga värdet av förvaltningstillgångarna, kommer vinsten eller förlusten att resultatföras jämnt periodiserat över de anställdas återstående genomsnittliga anställningstid. Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångar under 2005 uppgick till 162 Mkr. I sammanställningarna nedan specificeras nettovärdet av de förmånsbaserade pensionsåtagandena. Huvuddelen av åtagandena nedan avser pensionsplanerna i England. Nettovärdet av de förmånsbestämda pensionsåtagandena, Mkr 2005 2004 Förmånsbaserade åtaganden 1 774 1 442 Verkligt värde av förvaltningstillgångarna - 1 400-1 138 374 304 Oredovisade aktuariella vinster och förluster netto - 103-34 Avsättning för pensioner, netto 271 270 I förvaltningstillgångarna ingår inga finansiella instrument utgivna av koncernbolag och inga tillgångar som används av koncernen. Pensionsskuldens utveckling, Mkr 2005 2004 Ingående balans fonderade planer 270 297 Pensionskostnad 44 34 Tillskjutna medel från arbetsgivaren - 64-58 Valutaeffekter 21-3 271 270 Ofonderade planer 44 32 Avsättning för pensioner, netto 315 302 2005 2004 Väsentliga aktuariella antaganden i procent (viktade genomsnitt) 31 dec 31 dec Diskonteringsränta 4,6 5,1 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 5,3 5,8 Framtida löneökningar 3,7 3,7 Framtida inflation 2,7 2,7 Härav kreditförsäkrat via FPG 37 32 Pensionsskuldens utveckling, Mkr 2005 2004 Ingånde balans 38 34 Pensionskostnad 3 3 Pensionsutbetalningar -0-0 Inlösta förmåner -0-0 41 38

55 Not 31 - Övriga avsättningar, Mkr Personal och omstruktu- Skogsvårds- rerings- Fastighetsreservering 1 kostnader skatt 2 Skatter Övrigt Summa Koncernen Vid årets början 145 38 70 87 83 423 Avsättningar under året 68 15-3 33 119 Ianspråktaget under året - 78-18 - - - 8-104 135 35 70 90 108 438 Kort del 77 35 70-13 195 Lång del 58 - - 90 95 243 135 35 70 90 108 438 1) Skogsvårdsreservering avser avsättning för framtida åtgärder för återbeskogning efter gjorda slutavverkningar. 2) Hufvudstadens dotterbolag Vasaterminalen AB har tidigare erhållit prövningstillstånd i Regeringsrätten om huruvida bolagets fastighet Terminalen 1 vid fastighetstaxering skall indelas som hyreshusenhet eller ej. Målet har nu avgjorts och bolagets yrkande har avslagits. Reservering har tidigare gjorts för belopp motsvarande Skatteverkets krav jämte respitränta på tillkommande skatt. Under 2004 har taxeringsåren 1991-1993 slutligen reglerats. Not 32 - Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, Mkr 2005 2004 Löner och sociala kostnader 701 618 Hyresintäkter 283 274 Räntekostnader 11 19 Aktielikvider 0 0 Övrigt 113 37 1 108 947 Not 33 - Upplysningar om verkliga värden, finansiella instrument, Mkr Värde 2005-12-31 Värde 2004-12-31 Finansiell nettoskuld Redovisat Verkligt Redovisat Verkligt Tillgångar Långfristiga fordringar 74 74 59 60 Kortfristiga fordringar 66 66 40 53 Likvida medel 705 705 428 428 845 845 526 541 Skulder Pensioner 1 361 473 344 378 Övriga långfristiga skulder 6 674 6 724 6 305 6 412 Kortfristiga skulder 5 987 5 987 4 416 4 548 13 023 13 184 11 065 11 338 12 178 12 340 10 539 10 797 1) Pensioner är inte ett finansiellt instrument. Finansiella instrument ej ingående i finansiell nettoskuld Finansiella placeringar, se not 18 6 358 6 358 2 293 3 454 Hyres- och kundfordringar 2 580 2 580 2 350 2 350 Övriga tillgångar 625 625 402 402 Leverantörsskulder 2 358 2 358 1 610 1 610 Övriga skulder 422 422 247 247 Finansiella derivat utanför nettoskulden Säkringar av transaktionsexponering - 17-17 43 145 Finansiella elsäkringar 29 29 - - 37 Ränteswapar - 47-47 - - 57 Verkligt värde är beräknat som diskonterat nuvärde av framtida betalningar. Skillnaden mellan redovisat och verkligt värde beror på oredovisade aktuariella förluster samt att vissa skulder och tillgångar inte värderats till verkligt värde i balansräkningen utan tas upp till upplupet anskaffningsvärde. Not 34 - Närstående Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag, se not 12. Försäljning Inköp av Erhållen Erlagd Skuld till av varor till varor från ränta från ränta till närstående Sammanställning över närståenderelationer, Mkr närstående närstående närstående närstående per 31 dec Intresseföretag 2004-30 - - 1 Intresseföretag 2005-54 - - 10 Nyckelpersoner i ledande ställning 2004 8-0 20 653 Nyckelpersoner i ledande ställning 2005 9-0 4 54 Andra närstående 2004 - - - 0 4 Andra närstående 2005 - - - 0 2 Tjänster med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. Nyckelpersoner i ledande ställning Fredrik Lundberg innehar direkt och indirekt via det helägda bolaget Byggnads AB Karlsson & Wingesjö (inklusive dotterbolag) 89,4 procent av rösterna och 52,4 procent av kapitalet i L E Lundbergföretagen AB (publ). Fredrik Lundberg som är VD och styrelseledamot i moderbolaget har under året erhållit 1,5 Mkr (1,5) i lön samt i egenskap av styrelseordförande i dotterföretagen Holmen och Hufvudstaden styrelsearvoden på sammanlagt 0,8 Mkr (0,7). Ingen rörlig eller annan typ av ersättning har erhållits.

56 Noter, koncernen Not 35- Ställda säkerheter och eventualförpliktelser, Mkr 2005 2004 Ställda säkerheter Fastighetsinteckningar 3 675 3 539 Bankräkningar 44 44 Finansiella skulder 22 1 608 Övriga åtaganden 71 46 3 812 5 238 Eventualförpliktelser Ansvar såsom komplementär 258 126 Vägrat avdrag lämnat koncernbidrag 44 44 Övriga ansvarsförbindelser 1 303 1 245 Borgensförbindelser 12 14 1 617 1 429 I ansvarsförbindelser för moderbolaget och koncernen har 44 Mkr upptagits till följd av vägrat avdrag för lämnat koncernbidrag till dotterbolag och vägran att undanta leasingintäkter från beskattning. Koncernens övriga ansvarsförbindelser avser främst de pågående skatteprocesserna beskrivna i not 11. Med stöd av miljöbalkens bestämmelser aktualiserar de svenska miljömyndigheterna frågor om markundersökningar och efterbehandling vid nedlagda verksamheter. Ansvaret för efterbehandling avgörs i det enskilda fallet ofta med hjälp av skälighetsbedömning. Holmen kan därför ha miljörelaterade ansvarsförbindelser som idag inte kan kvantifieras men som i framtiden kan komma att innebära kostnader eller investeringar. Not 36 - Viktiga uppskattningar och bedömningar Redovisade värden baserar sig delvis på bedömningar och uppskattningar. Det gäller främst biologiska tillgångar (not 15) och förvaltningsfastigheter (not 16) som värderas till verkligt värde, prövning av behovet av nedskrivning av goodwill (not 13) och materiella anläggningstillgångar (not 14) samt förmånsbaserade pensionsåtaganden (not 30). Dessa värden påverkas om bedömningar och uppskattningar förändras med avseende på ränte-, pris- och efterfrågeutveckling. Avseende de två pågående skattemålen i Holmen (not 11) har skattetvistiga belopp, avgifter och räntor på sammanlagt 1 043 Mkr (not 11) ej reserverats. Uppskjutna skattefordringar på 331 Mkr (not 11) bedöms kunna utnyttjas och medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden. Not 37 - Övergång till IFRS Lundbergs tillämpar från och med den 1 januari 2005 i sin koncernredovisning International Financial Reporting Standards (IFRS). Detta är en följd av en EU-förordning som gäller för samtliga noterade bolag inom EU. Övergången innebär att jämförelsesiffror för 2004 omräknats i enlighet med dessa regler. Nedan redovisas de väsentligaste effekterna som övergången gett upphov till samt hur öppningsbalansen 1 januari 2004 och resultatet för 2004 har påverkats. Värdena redovisas efter att hänsyn tagits till skatteeffekter och avdrag gjorts för minoritetsandelar. IFRS 1 - Delförsäljning av dotterföretag har medfört ett försämrat resultat med 27 Mkr. IFRS 3 Rörelseförvärv - Standarden innebär att goodwill som uppstått vid företagsförvärv inte är föremål för systematisk avskrivning. I stället prövas goodwill årligen för eventuellt nedskrivningsbehov. Resultatet för 2004 har förbättrats med 150 Mkr. Enligt den nya standarden redovisas minoritetens andel av ett dotterföretags eget kapital under särskild rubrik inom det egna kapitalet. IAS 12 Inkomstskatter - Tidigare har uppskjuten skatt i samband med fastighetsrörelseförvärv redovisats till det värde skatten åsatts i förvärvet i enlighet med RR 9 Inkomstskatter. Enligt IAS 12 redovisas uppskjutna skatter till nominella belopp, vilket för svenska bolag innebär 28 procent. Effekten av omräkning till full uppskjuten skatteskuld uppgår till 193 Mkr och har belastat eget kapital i öppningsbalansen. uttalande är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För 2004 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan plan som en förmånsbestämd plan varför den tillsvidare redovisas som en avgiftsbestämd plan. Därför redovisas inga effekter i öppningsbalansen. Vissa pensionsåtaganden ingår i FPG/PRI-systemet, som är en förmånsbestämd plan. Övergången till IAS 19 har påverkat det egna kapitalet negativt med 5 Mkr. Resultatet 2004 har påverkats av aktuariella förluster med 1 Mkr. Dotterföretaget Holmen övergick till RR 29 (IAS 19) redan 2003. Vid övergången till IFRS har oredovisade aktuariella vinster och förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner nollställts per 1 januari 2004. Detta medför att öppningsbalansens egna kapital i Lundbergs har ökat med 12 Mkr. IAS 28 Innehav i intresseföretag - Effekterna av övergången till IFRS/IAS i de noterade intresseföretagen har påverkat resultat- och kapitalandelarna i Lundbergs till den del som motsvarar den procentuella ägarandelen. Eget kapital i öppningsbalansen har påverkats med -1 Mkr. Resultatet 2004 exklusive återläggning av goodwillavskrivningar, vilka ingår under IFRS 3 ovan, har minskat med 17 Mkr. IAS 39 Finansiella instrument (Redovisning och värdering) - Redovisning av finansiella instrument ska från och med 1 januari 2005 ske i enlighet med IAS 39. Enligt denna standard ska alla finansiella tillgångar och skulder, inklusive derivat redovisas, beroende av hur de klassificeras, till antingen verkligt värde eller till upplupet anskaffningsvärde. För de finansiella instrument som värderas till verkligt värde skall periodens förändring i verkligt värde redovisas i resultaträkningen eller mot eget kapital beroende på om tillgången är klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas eller om säkringsredovisning tillämpas. Inom koncernen tillämpas säkringsredovisning enligt IAS 39, de fall det är tillämpligt, både avseende valutasäkring och justering av räntebindningstiden på lån. Vid ingången av 2005 har IAS 39 medfört att Lundbergs egna kapital ökat med 1 172 Mkr. IAS 40 Förvaltningsfastigheter - Lundbergs har valt att redovisa sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Information om hur verkligt värde har beräknats framgår av not 16. Eget kapital per 1 januari 2004 ökade med anledning av detta med 3 495 Mkr. Värdeförändringen av fastighetsbeståndet under 2004 uppgick till 226 Mkr, vilken har tillgodogjorts resultatet för 2004. Avskrivningar har inte gjorts eftersom förvaltningsfastigheter upptagits till verkligt värde. Resultatet för 2004 har påverkats positivt med 60 Mkr. I enlighet med IAS 40 får utgifter för planerat underhåll, hyresgästanpassningar och särskilda projekt endast kostnadsföras om de uppfyller standardens krav på kostnadsföring. I annat fall aktiveras utgiften som tillgång. Resultatet har under 2004 förbättrats med 46 Mkr. IAS 41 Jord- och Skogsbruk - Standarden innebär att växande skog vid varje bokslutstillfälle skall redovisas till verkligt värde. I de fall marknadspriser eller annat jämförbart värde saknas ska de biologiska tillgångarna värderas till nuvärdet av framtida kassaflöden från tillgångarna. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Bedömningen är att det saknas relevanta marknadspriser som kan användasför att värdera skogsinnehav av den storlek som koncernen innehar. Värderingen görs därför genom att beräkna nuvärdet av framtida förväntade kassaflöden från den växande skogen. Beräkning av kassaflöden görs för kommande 100 år, vilket bedöms vara skogens avverkningscykel. Kassaflödena beräknas utifrån avverkningsvolymer enligt aktuell avverkningsplan samt bedömningar om framtida pris- och kostnadsutveckling. Kostnader för återplantering har beaktats då återplantering efter avverkning är en skyldighet enligt lag. Kassaflöden före skatt diskonteras med en ränta om 6,25 %, vilket bedöms vara en långsiktig kapitalkostnad för skogsverksamheten. Uppskjuten skatt har beräknatspå hela värdet av den växande skogen. Marken som skogen växer på värderas till anskaffningskostnad enligt IAS 16. För öppningsbalansen 2004 har skogstillgångarnas värde ökat med 2 360 Mkr till 8 661 Mkr varav växande skog 8 561 Mkr. Uppskjuten skatteskuld avseende skogstillgångarna har samtidigt ökat med 682 Mkr till 2 397 Mkr. Det egna kapitalet exklusive minoritet har ökat med 462 Mkr i Lundbergs. Förändringar av värdet i skogstillgångar under 2004 uppgick till 61 Mkr varav Lundbergs del motsvarade 11 Mkr. IAS 19 Ersättningar till anställda - Koncernen har från och med 1 januari 2004 tillämpat Redovisningsrådets rekommendation RR 29, Ersättningar till anställda, vilken väl överensstämmer med IAS 19. Inom koncernen finns pensionsåtaganden, som finansieras på olika sätt. Vissa delar tryggas genom premier till Alecta. Enligt Redovisningsrådets Akutgrupps

57 RESULTATRÄKNING IFRS I SAMMANDRAG IAS 28 IAS 40 IAS 41 2004 2004 IFRS 3 Innehav i Verkligt värde Verkligt värde Jan-dec Mkr Jan-dec IFRS 1 Goodwill intresseföretag Fastigheter Skog IFRS Nettoomsättning 18 735 18 735 Rörelsens kostnader -14 546-27 62 61-14 451 Avskrivningar -1 363 60 139-1 164 Värdeförändringar, förvaltningsfastigheter Realiserade 223-199 24 Orealiserade 3 528 531 Rörelseresultat 3 051-27 60-530 61 3 674 Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i intresseföretag 293 118-22 390 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 138 138 Finansiella intäkter och kostnader -573-573 Resultat efter finansiella poster 2 909-27 178-22 530 61 3 628 Skatter -662-11 4-139 -17-825 Periodens resultat 2 247-27 167-17 391 43 2 803 Hänförligt till: Moderbolagets aktieägare 1 010-27 150-17 332 11 1 460 Minoritetsintresse 1 237 16 59 32 1 343 Periodens resultat 2 247-27 167-17 391 43 2 803 BALANSRÄKNINGAR IFRS I SAMMANDRAG IAS 19 IAS 28 IAS 40 IAS 41 2004 2004 IAS 12 Ersättning Innehav i Verkligt värde Verkligt värde 1 jan Mkr 1 jan Skatter anställda intresseföretag Fastigheter Skog IFRS TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 586 586 Materiella anläggningstillgångar 32 553 7 597 2 360 42 510 Finansiella anläggningstillgångar 7 059-1 7 058 40 199 - - -1 7 597 2 360 50 154 Omsättningstillgångar Omsättningsfastigheter 124 124 Övriga omsättningstillgångar 5 957 5 957 6 081 - - - - - 6 081 SUMMA TILLGÅNGAR 46 280 - - -1 7 597 2 360 56 235 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital moderbolagets aktieägare 12 054-193 12-1 3 495 462 15 830 Eget kapital minoritetsintresse 13 790-233 33 1 780 1 216 16 585 Långfristiga skulder 13 252 426-45 2 322 682 16 637 Kortfristiga skulder 7 184 7 184 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 46 280 - - -1 7 597 2 360 56 235

58 Noter, koncernen Not 37, fortsättning IAS 28 IAS 40 IAS 41 IAS 39 IAS 19 Innehav i Verkligt Verkligt 2004 Verkligt värde 2005 2004 IFRS 3 IAS 12 Ersättning intresse- värde värde 31 dec Finansiella 1 jan Mkr 31 dec 1 IFRS 1 Goodwill Skatter anställda företag Fastigheter Skog IFRS instrument IFRS TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 620 26 646 646 Materiella anläggningstillgångar 32 355 8 127 2 421 42 901 42 901 Finansiella anläggningstillgångar 7 619 118-18 7 719 1 157 8 876 40 593-144 - - -18 8 127 2 421 51 266 1 157 52 423 Omsättningstillgångar Omsättningsfastigheter 130 130 130 Övriga omsättningstillgångar 6 022 6 022 206 6 229 6 153 - - - - - - - 6 153 206 6 359 SUMMA TILLGÅNGAR 46 746-144 - - -18 8 127 2 421 57 419 1 364 58 782 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital moderbolagets aktieägare 12 596-27 150-193 12-18 3 827 474 16 823 1 172 17 994 Eget kapital minoritetsintresse 12 875 27-17 -233 33 1 838 1 247 15 770 2 15 772 Långfristiga skulder 13 628 11 426-45 2 461 699 17 180 22 17 202 Kortfristiga skulder 7 647 7 647 168 7 815 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 46 746-144 - - -18 8 127 2 421 57 419 1 364 58 782 1) Omklassificering av mindre poster mellan tillgångar och skulder har skett jämfört med tidigare redovisade värden. Not 38 - Finansiella risker Lundbergkoncernens riskhantering beslutas av respektive styrelse i Lundbergs, Holmen och Hufvudstaden. Riskhanteringen bedrivs enligt den finanspolicy som styrelsen i respektive bolag har fastställt och har det gemensamt att de syftar till en låg risknivå. Hos samtliga tre bolag är riskhanteringen centraliserad till en särskild avdelning. De risker som primärt hanteras är ränte- och refinansieringsrisk kopplad till finansieringen. Hos Holmen hanteras även valuta- och råvarurisker härrörande från rörelsen (transaktionsexponeringar), finansieringen och nettoinvesteringar i utlandsverksamheten. LUNDBERGS Lundbergs strategi är att skapa en långsiktig värdetillväxt med bibehållen finansiell balans. Den finansiella risken begränsas genom en låg skuldsättningsgrad samt god likvid beredskap. Eftersom verksamheten i Lundbergs till en betydande del består av aktieförvaltning ställs höga krav på en stark finansiell ställning. Den starka finansiella ställningen bekräftas av att kreditratinginstitutet Standard & Poor s för Lundbergs har fastställt en rating på lång sikt till A/stable outlook och på kort sikt till A-1 respektive K-1. Den höga ratingen möjliggör billigare finansiering och effektivare tillgång till penning- och obligationsmarknaden. Finansieringsrisk Finansieringsrisk är risken för att vid en given tidpunkt inte kunna erhålla nödvändig finansiering för verksamheten. Lundbergs räntebärande nettoskuld uppgick den 31 december 2005 till 2 210 Mkr (2 477), fördelat på räntebärande skulder 2 250 Mkr (2 530) och räntebärande tillgångar 40 Mkr (53). Förfallostrukturen framgår av tabellen nedan. Utöver upptagna långa krediter om 1 500 Mkr fanns avtalade långfristiga lånelöften om sammanlagt 1 600 Mkr samt kortfristiga kreditlöften på 100 Mkr med förfall inom 12 månader. Den löpande finansieringen har skett genom emission av företagscertifikat på den svenska penningmarknaden. Avtalad emissionsram uppgår till nominellt högst 2 000 Mkr, varav 625 Mkr (250) var utnyttjat per den 31 december 2005. Kapitalbindningsstruktur, 31 december 2005 Förfalloår Volym, Mkr Andel, % 2006 750 33 2008 100 4 2009 700 31 2012 700 31 Totalt 2 250 100 Ränterisk Ränterisk är risken för att finansieringskostnaden påverkas av förändring i marknadsräntan. Lundbergs har låg skuldsättning och således även begränsad ränterisk. Derivatinstrument används inte. Den genomsnittliga räntebindningstiden var 43 månader per den 31 december 2005. Beräknat utifrån räntebindning och nettoskuld per den 31 december 2005 skulle en procentenhets förändring av marknadsräntan påverka 2006 års resultat med cirka 8 Mkr. På längre sikt slår ränteförändringen igenom på hela nettoskulden. Räntebindningsstruktur den 31 december 2005 framgår av tabellen nedan. Räntebindningsstruktur, 31 december 2005 Genomsnittlig Förfalloår Volym, Mkr Andel, % effektiv ränta, % 2006 750 33 1,8 2008 100 4 4,5 2009 700 31 3,8 2012 700 31 4,3 Totalt 2 250 100 3,3 Kreditrisk Lundbergs har en begränsad exponering för kreditrisker. I huvudsak hänförs dessa risker till utestående kund-/hyresfordringar. Riskerna begränsas genom ett medvetet urval av kunder med god betalningsförmåga och förskottsfakturering av hyror. Kreditrisken begränsas även genom att finansiella tillgångar enbart utgörs av instrument med hög kreditvärdighet. HUFVUDSTADEN Hufvudstaden är främst exponerad för finansierings- och ränterisker. Hufvudstaden strävar efter att ha en kreditportfölj med spridda kreditförfall, som möjliggör eventuella amorteringar. Upplåning sker normalt med kort räntebindning och för att uppnå önskad räntebindningsstruktur används ränteswappar. Derivatinstrumenten används endast i riskminimerande syfte och skall vara kopplat till underliggande exponering. För närvarande finns endast derivatinstrument som uppfyller kraven för säkringsredovisning. Några inbäddade derivat har inte identifierats som skall skiljas från sina värdkontrakt och redovisas separat. Hufvudstaden har som målsättning att använda likviditetsöverskott till att amortera befintliga lån. Överskottslikviditet, som inte används till amortering, får endast placeras i instrument med hög likviditet och låg risk.

59 Finansieringsrisk Finansieringsrisk uppstår genom att svårigheter kan föreligga att erhålla finansiering för verksamheten vid en given tidpunkt. För att minimera kostnaden för Hufvudstadens upplåning och för att säkerställa att finansiering kan erhållas, måste bolaget ha lånelöften som täcker behovet av rörelsekrediter. Hufvudstadens räntebärande nettoskuld uppgick den 31 december 2005 till 3 432 Mkr (3 121), fördelat på räntebärande skulder 3 525 Mkr (3 135) och räntebärande tillgångar 93 Mkr (14). Per den 31 december 2005 fanns lånelöften med förfall inom 12 månader om 700 Mkr varav 145 Mkr var utnyttjat. Den genomsnittliga kapitalbindningstiden var 32 månader (19). Kapitalbindningsstrukturen framgår av nedanstående tabell. Kapitalbindningsstruktur, 31 december 2005 Förfalloår Volym, Mkr Andel, % 2006 935 27 2007 790 22 2008 600 17 2010 500 14 2011 350 10 2013 350 10 Totalt 3 525 100 Ränterisk Ränterisk avser den resultateffekt som en bestående ränteförändring har på finansnettot. Hufvudstadens finansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital, kassaflöde från löpande verksamhet, upplåning och lånelöften. Upplåningen, som är räntebärande, medför exponering för ränterisk. Hufvudstadens finanspolicy anger ramarna för hur arbetet med hantering av ränterisker skall bedrivas. Ett övergripande mål är att förfallostrukturen på hyresavtalen skall beaktas vid bestämmande av räntebindningstid samt att det finns en avvägning mellan bedömd löpande kostnad för upplåningen och risken att få en signifikant negativ påverkan på resultatet vid en plötslig större ränteförändring. För att uppnå önskad räntebindningstid används ränteswapar. Marknadsvärdet för dessa instrument uppgick per 31 december 2005 till -47 Mkr som redovisas mot eget kapital då säkringsredovisning tillämpas. En förändring av räntenivån med +/- 1 procentenhet vid antagande om oförändrad lånevolym och räntebindningstid enligt gällande derivatavtal skulle påverka Hufvudstadens räntekostnad 2006 med +/- 10 Mkr. Värdeförändringar i kontrakterade derivatavtal har ej beaktats. Den genomsnittliga räntebindningstiden var 30 månader (27) och den genomsnittliga räntekostnaden 3,9 procent (4,2). Räntebindningsstruktur, 31 december 2005 Genomsnittlig Förfalloår Volym, Mkr Andel, % effektiv ränta, % 2006 1 525 43 3,6 2007 200 6 3,5 2008 600 17 4,8 2010 500 14 4,1 2011 350 10 3,9 2013 350 10 4,1 Totalt 3 525 100 3,9 Kreditrisk Kreditrisk kan i huvudsak hänföras till utestående kund-/hyresfordringar samt finansiella derivatavtal med positiva värden. Exponeringen för kreditrisker är begränsad. Förluster på kund-/hyresfordringar uppstår när kunder försätts i konkurs eller av andra skäl inte kan fullfölja sina betalningsåtaganden. Riskerna begränsas genom att Hufvudstaden medvetet väljer kunder med dokumenterad affärskompetens och konkurrenskraftig verksamhet. Hufvudstaden har som huvudregel att kräva bankgaranti eller borgensförbindelse vid nyuthyrning. Hyresfordringar förskottsfaktureras. Exponeringar avseende finansiella derivatavtal begränsas genom att Hufvudstaden som policy endast ingår sådana avtal med stora finansiella institut med hög rating. Dessutom finns ramavtal med dessa institut om kvittning av olika derivatavtal, som ytterligare minskar kreditriskexponeringen. HOLMEN Holmens syfte är att minimera kapitalkostnaden genom ändamålsenlig finansiering och att effektivt hantera och kontrollera de finansiella riskerna. Valutarisk Holmen har en väsentlig del av försäljningen i andra valutor än kostnaderna. För att minska resultatpåverkan av förändrade valutakurser säkrar Holmen nettoflödet med valutaterminer och valutaoptioner. Nettoflödet i euro, pund och dollar för de närmaste 4 månaderna säkras alltid. Detta motsvarar normalt kundfordringar och utestående order. Styrelsen i Holmen kan besluta att säkra flöden för en längre period om det bedöms lämpligt med hänsyn till produkternas lönsamhet, konkurrenskraft och valutasituationen. Vid ingången av 2005 hade Holmen valutasäkrat större delen av bedömda betalningsflöden i euro för 2005 samt delar av flödena i pund och dollar. Resultatet av valutasäkringar redovisas i rörelseresultatet i takt med att de förfaller och uppgick för 2005 till -111 Mkr (218). Vid utgången av 2005 var cirka 75 procent av 2006 års och cirka 33 procent av 2007 års bedömda nettovalutaflöden säkrade. Transaktionsexponering, 31 december 2005 12 månaders bedömda Totala 2006 2007 nettoflöden Mkr säkringar Mkr Snittkurs % Snittkurs % Snittkurs EUR 4 600 6 500 9,33 91 9,25 52 9,48 GBP 1 000 700 13,69 70 13,69 USD 900 300 7,80 31 7,80 Övriga 500 150 24 Totalt 7 000 7 650 75 33 Holmens resultat påverkas av valutakursförändringarna när de utländska dotterbolagens resultat omräknas till svenska kronor. Denna exponering säkras normalt inte. Det egna kapitalet påverkas av valutakursförändringarna när de utländska dotterbolagens tillgångar och skulder omräknas till svenska kronor. Säkring av denna exponering (så kallad equityhedge) bedöms från fall till fall och görs då med utgångspunkt från värdet av nettotillgångarna. Säkring sker med valutaterminer eller lån i utländsk valuta. Nettotillgångar och equity-hedge, 31 december 2005, Mkr Nettotillgångar Equity-hedge EUR 1 319 1 326 GBP 1 546 410 Övriga 32 Kursdifferensen från omräkning av utländska nettotillgångar uppgick under 2005 till 200 Mkr och resultatet från equity-hedge till -52 Mkr, vilka redovisats direkt mot eget kapital. Marknadsvärdet av utestående säkringar uppgick per 31 december 2005 till -16 Mkr, varav +13 Mkr avser finansiella derivat och -29 Mkr avser lån, vilket redovisats mot eget kapital då säkringsredovisning tillämpas. Finansieringsrisk Holmen reducerar risken för att framtida kapitalanskaffning och refinansiering av förfallande lån blir svår eller dyr genom att sprida förfall på de finansiella skulderna samt genom användande av kreditlöften. Den räntebärande nettoskulden uppgick per 31 december 2005 till 6 536 Mkr, fördelat på räntebärande skulder 7 248 Mkr, kortfristiga placeringar och kassa och bank 580 Mkr samt räntebärande tillgångar 132 Mkr. Förfallostruktur framgår av tabell på sidan 60. Holmen har ett outnyttjat kontrakterat kreditlöfte om 600 MEUR som löper till 2010. Därutöver finns ett löfte om kredit på 80 MEUR kopplat till investeringen i Spanien. Den löpande finansieringen hanterades under året främst genom Holmens svenska certifikatprogram med ett rambelopp om 6 000 Mkr samt genom ett svenskt s k Medium Term Noteprogram med ett rambelopp om 4 000 Mkr. Per årsskiftet var 3 185 Mkr utestående under certifikatprogrammet och 3 121 Mkr under MTN-programmet. Holmen har en lång rating BBB+ och en kort rating A-2/K-1 med stabila utsikter från kreditratinginstitutet Standard & Poor s.

60 Noter, koncernen Not 38, fortsättning Kapitalbindningsstruktur, 31 december 2005 Outnyttjade Förfalloår Volym, Mkr 1 Andel, % kreditlöften 2006 4 349 63 100 2007 618 9 100 2008 8 0 100 2009 457 6 100 2010-1 501 22 6 000 Totalt 6 933 100 6 400 1) Exklusive avsättningar för pensioner. Ränterisk Holmens räntebindning är normalt kort. Den kan förlängas för att begränsa effekterna av en ränteuppgång. Ränteswapar används för att förlänga räntebindningen utan att underliggande lån ändras. Under året har räntebindningen varierat mellan 20 och 24 månader och uppgick vid utgången av 2005 till 20 månader. Beräknat utifrån räntebindning och nettoskuld per 31 december 2005 skulle en procentenhets förändring av marknadsräntan påverka resultatet med cirka 26 Mkr på årsbasis. Skuldernas räntebindning, valutafördelning samt genomsnittlig ränta för olika bindningstider framgår av nedanstående tabell. Posterna i kolumnen Övriga avser främst avsättningar för pensioner i England. Utöver nämnda poster kommer det lån om 80 MEUR som kommer att tas upp efter uppstart av nya spanska maskinen att löpa med övervägande del fast ränta. Räntebindningsstruktur, 31 december 2005 Totalt -1 år 1-3 år 3-5 år >5 år Övriga SEK -1 626-276 -600-750 EUR -4 754-3 297-1 128-329 GBP -194 75-269 Övriga 38 38 Totalt -6 536-3 460-600 -1 878-329 -269 Snittränta, % 3,4 2,7 5,5 3,6 3,9 4,7 Råvaror För att minska exponeringen mot förändringar i elpriset används fysiska leveransavtal med fast pris samt finansiella säkringar. Resultatet av finansiella säkringar redovisas i takt med att de förfaller och uppgick för 2005 till 37 Mkr. Marknadsvärdet på utestående finansiella säkringar uppgick per 31 december 2005 till 29 Mkr, som redovisats i eget kapital då säkringsredovisning tillämpas. Holmens nettoinköp av el i Sverige uppgick under 2005 till cirka 2 800 GWh. Holmen har under 2005 ökat säkringsgraden för perioden 2006-2015 i huvudsak genom att sluta ett nytt fysiskt leveransavtal med fast pris med Vattenfall. Bedömda nettoinköp för 2006 av el i Sverige är till cirka 85 procent säkrade, för 2007-2015 är 70-75 procent säkrade. Säkringarna utgörs till övervägande del av fysiska fastprisavtal. För vissa pappers- och massaprodukter finns det en OTC-handel i finansiella kontrakt. Holmen har hittills endast i ringa omfattning utnyttjat sådana marknader för att säkra prisnivåer vid försäljning eller inköp. Kreditrisk Holmens kundkreditrisk begränsas genom kreditkontroll där information om kundernas finansiella ställning inhämtas från kreditupplysningsföretag och genom att i vissa fall försäkra kundfordringar mot kreditförluster. Per den 31 december 2005 var cirka 20 procent av kundfordringarna försäkrade mot kreditförluster. Finansiella transaktioner ger upphov till kreditrisker gentemot finansiella motparter. Risken för att en motpart inte fullgör sin förpliktelse begränsas genom val av kreditvärdiga motparter, begränsning av engagemang per motpart samt användande av ISDA- och FEMA-avtal. Den 31 december 2005 hade Holmen utestående derivatkontrakt med ett nominellt belopp om 15,2 mdr kronor och ett marknadsvärde om - 51 Mkr. Beräknat enligt Finansinspektionens föreskrifter för finansiella institut skulle Holmens sammanlagda motpartsrisk i derivatkontrakt uppgå till 224 Mkr per 31 december 2005. ÖVRIG FINANSIELL RISKHANTERING Försäkringar Samtliga fastigheter hos Lundbergs och Hufvudstaden är fullvärdeförsäkrade. Hufvudstaden har en särskild terroristförsäkring som täcker skador upp till 25 Mkr. Holmen försäkrar sina anläggningar mot egendoms- och avbrottskador. Den egna risken varierar mellan olika anläggningstillgångar men uppgår som mest till 30 Mkr för enskild skada. Holmens skogsinnehav försäkras inte, eftersom arealerna är spridda över stora delar av landet och risken för omfattande samtidiga skador på stora delar av beståndet därför bedöms vara liten.

Resultaträkning, moderbolaget 61 Mkr 2005 2004 Rörelsens kostnader Personalkostnader Not 2-14 - 14 Avskrivningar Not 3-0 - 0 Övriga externa kostnader Not 4-12 - 12 Rörelseresultat - 27-26 Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i koncernföretag 502 922 Resultat från andelar i intresseföretag 554 410 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 125 136 Övriga ränteintäkter och liknande intäkter 16 12 Räntekostnader och liknande kostnader - 11-35 Resultat efter finansiella poster Not 5 1 159 1 419 Bokslutsdispositioner Not 6-9 167 Resultat före skatt 1 149 1 586 Skatt Not 7-27 - 72 Årets resultat 1 122 1 515 Moderbolagets noter finns på sidorna 64-67.

62 Balansräkning, moderbolaget Mkr 2005-12-31 2004-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Not 8 3 3 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Not 9 4 275 4 275 Andelar i intresseföretag Not 10 2 796 3 411 Andra långfristiga värdepappersinnehav Not 11 4 013 2 293 Andra långfristiga fordringar Not 12 0 1 Uppskjuten skattefordran Not 7 3 4 Summa finansiella anläggningstillgångar 11 087 9 983 Summa anläggningstillgångar 11 090 9 986 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 0 0 Fordringar på koncernföretag Not 13 474 916 Övriga fordringar 1 4 Förutbetalda kostn och upplupna intäkter - 1 Summa kortfristiga fordringar 474 922 Kassa och bank Not 14 19 80 Summa omsättningstillgångar 494 1 001 SUMMA TILLGÅNGAR 11 584 10 987 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Not 15 Bundet eget kapital Aktiekapital (62 145 483 aktier) 621 621 Reservfond 344 344 Fritt eget kapital Balanserat resultat 7 649 6 587 Årets resultat 1 122 1 515 Summa eget kapital 9 736 9 067 Obeskattade reserver Not 16 200 190 Skulder Kortfristiga skulder Skulder till koncernföretag Not 13 1 487 963 Aktuella skatteskulder 79 80 Övriga skulder Not 13, 17 77 681 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 18 6 6 Summa kortfristiga skulder 1 648 1 731 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 11 584 10 987 STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER Not 19 1 513 1 135

Förändringar i eget kapital samt kassaflödesanalys, moderbolaget 63 FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL Mkr Bundet eget kapital Fritt eget kapital Aktie- Reserv- Återköp av Balanserat Årets Totalt kapital fond egna aktier resultat resultat eget kapital Ingående eget kapital 2004-01-01 621 344-13 7 067 8 019 Lämnade koncernbidrag - 65-65 Skatteeffekt koncernbidrag 18 18 Årets resultat från resultaträkningen 1 515 1 515 Summa förmögenhetsförändringar, exklusive transaktioner med bolagets ägare 621 344-13 7 020 1 515 9 487 Utdelning - 403-403 Återköp av egna aktier - 17-17 UTGÅENDE EGET KAPITAL 2004-12-31 621 344-30 6 617 1 515 9 067 Ingående eget kapital 2005-01-01 621 344-30 8 131 9 067 Lämnade koncernbidrag - 27-27 Erhållna koncernbidrag 2 2 Skatteeffekt koncernbidrag 7 7 Årets resultat från resultaträkningen 1 122 1 122 Summa förmögenhetsförändringar, exklusive transaktioner med bolagets ägare 621 344-30 8 113 1 122 10 170 Utdelning - 434-434 UTGÅENDE EGET KAPITAL 2005-12-31 621 344-30 7 679 1 122 9 736 KASSAFLÖDESANALYS Mkr Not 14 2005 2004 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 1 159 1 419 Justering för av- och nedskrivning 4-230 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet - 309 - Betalda skatter - 24-84 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital 829 1 106 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Förändring av rörelsefordringar 3-2 Förändring av rörelseskulder - 601-144 KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 231 960 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar - 1-1 Förvärv av dotterföretag - - 344 Förvärv av finansiella tillgångar - 1 736-716 Avyttring av finansiella tillgångar 937 4 KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN - 799-1 058 Finansieringsverksamheten Upptagna lån 967 626 Återköp av egna aktier - - 17 Koncernbidrag - 26-65 Utbetald utdelning - 434-403 KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSAKTIVITETER 507 141 ÅRETS KASSAFLÖDE - 61 43 Likvida medel vid årets början 80 37 Likvida medel vid årets slut 19 80

64 Noter, moderbolaget Not 1 - Moderbolagets redovisningsprinciper Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av ÅRL och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl. Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Redovisningsrådets rekommendation RR 32 Redovisning för juridisk person. RR 32 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. I koncernkonsolideringen används kostnadsslagsindelad resultaträkning varför motsvarande även används i moderbolaget. I enlighet med övergångsreglerna i RR 32 har bolaget valt att inte tillämpa ÅRL 4 kap 14 a-e som tillåter värdering av vissa finansiella instrument till verkliga värden. Från och med 1 januari 2006 kommer reglerna i ÅRL 4 kap 14 a-e att tillämpas. Detta kommer att medföra byte av redovisningsprincip. Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets finansiella rapporter Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. De belopp som redovisas har i vissa fall avrundats vilket innebär att tabeller och beräkningar inte alltid summerar. I texter och tabeller redovisas siffror mellan 0 och 0,5 med 0. Saknas värde anges streck (-). Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Dotterföretag och intresseföretag Andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värde. Intäkter Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning bedöms som säker. Finansiella instrument Moderbolaget tillämpar ej värderingsreglerna i IAS 39. Vad som i övrigt skrivits om finansiella instrument gäller dock även i moderbolaget. I moderbolaget värderas finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Skatter I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. Anläggningstillgångar som innehas för försäljning Moderbolaget tillämpar IFRS 5 med de undantag som anges i RR 32: 7-8 vilket innebär att endast upplysningskraven i IFRS 5 beaktas. Not 2 - Anställda och personalkostnader Sjukfrånvaro Uppgift ska ej lämnas då antalet anställda i genomsnitt understiger 10 personer för de två senaste åren. Övrig information avseende moderbolagets anställda och personalkostnader återfinns i koncernens not 4. Not 3 - Avskrivningar enligt plan, Mkr 2005 2004 Maskiner och inventarier - 0-0 Not 4 - Arvode och kostnadsersättning till revisorer På årsstämman 2003 omvaldes Bo Ribers, KPMG Bohlins, till revisor i moderbolaget för en tid om 4 år. På årsstämman 2005 valdes Kjell Bidenäs, KPMG Bohlins, till revisor i moderbolaget för en tid om 2 år. Nedan redovisas ersättningar till KPMG Bohlins. Arvoden och andra ersättningar till revisorer, Mkr 2005 2004 2003 Revisionsuppdrag 0,3 0,2 0,2 Andra uppdrag 2,0 1,5 1,2 2,3 1,8 1,4 Not 5 - Finansnetto, Mkr Resultat från Resultat från andelar i andelar i koncernföretag intresseföretag 2005 2004 2005 2004 Utdelningar 502 922 245 128 Realisationsresultat 309 Reversering, nedskrivning 282 502 922 554 410 Resultat från övriga Ränteintäkter/ värdepapper och -kostnader och fordringar som är liknande anläggningstillgångar resultatposter 2005 2004 2005 2004 Utdelningar 128 189 Nedskrivningar, reverseringar - 3-51 Ränteintäkter, koncernföretag 8 11 Ränteintäkter, övriga 8 1 Räntekostnader, koncernföretag - 5-13 Räntekostnader, övriga - 5-22 Övrigt - 0-2 - 0-1 125 136 5-23 Not 6 - Bokslutsdispositioner, Mkr 2005 2004 Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan - Inventarier - 0 0 Periodiseringsfond, årets avsättning - 24-49 Periodiseringsfond, årets återföring 14 216-9 167

65 Not 7 - Skatter, Mkr 2005 2004 Aktuell skattekostnad Årets skattekostnad - 27-58 Skatt hänförlig till tidigare år 1 2 Uppskjuten skattekostnad - avseende temporära skillnader - 1-16 - 27-72 Avstämning av effektiv skatt 2005 2004 Resultat före skatt 1 149 1 586 Svensk inkomstskattesats 28% - 322 28% - 444 Andra icke avdragsgilla kostnader 0% - 3 1% - 15 Ej skattepliktiga intäkter -26% 297-25% 401 Skatt hänförlig till tidigare år 0% 1 0% 2 Övrigt 0% - 1 1% - 16 Redovisad effektiv skatt 2% - 27 5% - 72 Not 8 - Materiella anläggningstillgångar, Mkr INVENTARIER 2005 2004 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 5 4 Årets anskaffningar 1 1 Årets avyttringar och utrangeringar - 0-0 5 5 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början - 2-2 Årets avyttringar och utrangeringar 0 0 Årets avskrivning enligt plan - 0-0 - 2-2 REDOVISAT VÄRDE 3 3 Skatteposter som redovisats direkt mot eget kapital 2005 2004 Lämnade/erhållna koncernbidrag 7 18 Redovisade uppskjutna skattefordringar, Mkr 2005 2004 Finansiella anläggningstillgångar 3 4 Not 9 - Andelar i dotterföretag, Mkr 2005 2004 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 4 275 3 930 Årets anskaffningar - 344 REDOVISAT VÄRDE 4 275 4 275 Specifikation av direkta innehav Antal andelar Andel i procent 1 Verkligt värde Redovisat värde av andelar i dotterföretag Org nr Säte 2005-12-31 2005 2004 2005-12-31 2005-12-31 2004-12-31 Fastighets AB L E Lundberg (publ) 556049-0483 Norrköping 250 000 100 100 165 165 L E Lundberg Kapitalförvaltning AB 556188-2290 Stockholm 150 000 100 100 15 15 L E Lundberg Holding AB 556563-2477 Stockholm 1 000 100 100 1 153 1 153 Holmen AB (publ) 556001-3301 Stockholm 23 608 916 27,9 27,9 6 400 2 941 2 941 (51,9) (51,9) Övriga direkta innehav 0 0 4 275 4 275 Indirekt ägda dotterföretag (större innehav) Ägda av Holmen AB (publ) Holmens Bruk AB 556002-0264 Norrköping 49 514 201 100 100 AB Iggesunds Bruk 556000-8053 Hudiksvall 6 002 500 100 100 Holmen UK Ltd, Storbritannien Workington 1 197 100 100 100 Ägda av L E Lundberg Holding AB Hufvudstaden AB (publ) 556012-8240 Stockholm 93 318 909 45,2 45,2 4 934 (88,0) (88,0) - AB Citypalatset 556034-7246 Stockholm 1 200 100 100 - AB Nordiska kompaniet 556008-6281 Stockholm 19 460 666 100 100 - Vasaterminalen AB 556118-8722 Stockholm 2 022 000 100 100 1) Röstandel anges i parentes under kapitalandel i de fall den ej överensstämmer med kapitalandel.

66 Noter, moderbolaget Not 10 - Andelar i intresseföretag, Mkr Anskaffnings- och redovisade värden 2005 2004 Vid årets början 3 411 3 129 Inköp 14 - Avyttring - 629 - Reversering/nedskrivning - 282 2 796 3 411 Specifikation av andelar i intresseföretag Antal andelar Andel i procent 1 Verkligt värde Redovisat värde Org nr Säte 2005-12-31 2005 2004 2005-12-31 2005-12-31 2004-12-31 2 Cardo AB (publ) 556026-8517 Malmö 10 800 000 36,0 36,0 2 101 2 021 2 021 NCC AB (publ) - A-aktier 556034-5174 Solna 10 850 000 10,1 10,1 1 546 775 761 (18,7) (18,3) NCC AB (publ) - B-aktier 556034-5174 Solna - 3,2-285 - (0,2) Ramirent Oyj 3 Helsingfors - 6,5-94 Stadium AB 556187-3299 Norrköping - 20,0-250 2 796 3 411 1) Röstandel anges i parentes under kapitalandel i de fall den ej överensstämmer med kapitalandel. 2) Bokfört värde på NCC:s B-aktier understiger anskaffningsvärdet med 27 Mkr. 3) Koncernmässig goodwill vid förvärvet var 5 Mkr. För mer information om moderbolagets intresseföretag se not 17 i koncernen. Not 11 - Andra långfristiga värdepappersinnehav, Mkr 2005 2004 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 2 387 1 671 Årets anskaffningar 1 720 716 Årets avyttringar - 0-4 107 2 387 Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början - 94-43 Årets nedskrivningar - - 51-94 - 94 REDOVISAT VÄRDE 4 013 2 293 Specifikation av större innehav Verkligt Andel 2005 i procent av värde kapital röster 2005-12-31 2005 2004 Handelsbanken A 0,9 0,9 1 182 1 075 - Industrivärden A 10,5 14,4 4 394 2 280 2 280 Indutrade 10,0 10,0 356 288 - Sandvik 0,3 0,3 259 252 - Övriga andelar 167 118 13 4 013 2 293 Not 12 - Andra långfristiga fordringar, Mkr Långfristiga fordringar 2005 2004 Reversfordringar 0 1 Övriga fordringar 0 0 0 1 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 1 25 Tillkommande fordringar - 0 Reglerade fordringar - 1-24 0 1 Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början - 1-1 Reglerade fordringar 1 - Årets nedskrivningar - - 0-0 - 1 REDOVISAT VÄRDE 0 1

67 Not 13 - Närstående Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag, se not 9. Försäljning Erhållen Erlagd Skuld till Fordran på av varor till ränta från ränta till närstående närstående Sammanställning över närståenderelationer, Mkr närstående närstående närstående per 31 dec per 31 dec Dotterföretag 2004-11 13 963 916 Dotterföretag 2005-8 5 1 487 474 Nyckelpersoner i ledande ställning 2004 8 0 20 653 - Nyckelpersoner i ledande ställning 2005 9 0 4 54 - Andra närstående 2004 - - 0 4 - Andra närstående 2005 - - 0 2 - Tjänster med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. Nyckelpersoner i ledande ställning Fredrik Lundberg innehar direkt och indirekt via det helägda bolaget Byggnads AB Karlsson & Wingesjö (inklusive dotterbolag) 89,4 procent av rösterna och 52,4 procent av kapitalet i L E Lundbergföretagen AB (publ). Fredrik Lundberg är VD och styrelseledamot i moderbolaget och har under året erhållit 1,5 Mkr (1,5) i lön. Ingen rörlig eller annan typ av ersättning har erhållits. De sammanlagda ersättningarna i koncernen ingår i personalkostnader i not 4, sidan 43. Not 14 - Kassaflödesanalys, Mkr Kassaflödesanalysen upprättas enligt den indirekt metoden. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- och utbetalningar. Poster som inte ingår i kassaflödet 2005 2004 Realisationsresultat aktieförsäljning - 309 - Räntor och erhållen utdelning Erhållna räntor 16 12 Erlagda räntor - 10-35 Erhållen utdelning 874 1 239 880 1 217 Kassa och bank 1 Banktillgodohavande 0 0 Tillgodohavande checkräkningskredit 19 80 Summa enligt balansräkningen/kassaflödesanalysen 19 80 1) Beviljad checkräkningskredit uppgår till 100 Mkr (100). Not 15 - Eget kapital BUNDNA RESERVER Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning. Reservfond - Syftet med reservfonden är att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. FRITT EGET KAPITAL Balanserade vinstmedel - Utgörs av föregående års fria egna kapital efter en eventuell reservfondsavsättning och efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital, dvs det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna. Aktieslag A Kvotvärde Aktieslag B Kvotvärde Antal emitterade aktier (samtliga aktier är fullt betalda) 24 000 000 10 kr 38 145 483 10 kr Antal utestående aktier vid periodens början 24 000 000 38 000 000 vid periodens slut 24 000 000 38 000 000 Antal röster per aktie 10 1 Genomsnittligt antal utestående aktier under 2005 uppgår till 62 000 000 (62 013 093). B-aktierna är noterade på Stockholmsbörsens O-lista. Aktieägare har rätt att begära omvandling av A-aktier till B-aktier. Under året har ingen sådan omvandling skett. Antal aktier 2005 2004 Ingående återköpta egna aktier 145 483 70 400 Årets inköp - 75 083 145 483 145 483 Not 16 - Obeskattade reserver, Mkr 2005 2004 Maskiner och inventarier Ingående balans 1 januari 0 0 Årets avskrivningar utöver plan 0-0 Utgående balans 31 december 0 0 Periodiseringsfonder Avsatt vid taxering 2001-14 Avsatt vid taxering 2002 25 25 Avsatt vid taxering 2003 1 1 Avsatt vid taxering 2004 101 101 Avsatt vid taxering 2005 49 49 Avsatt vid taxering 2006 24-199 190 200 190 Av obeskattade reserver utgör 56 Mkr (53) uppskjuten skatt. Not 17 - Övriga skulder, Mkr 2005 2004 Lån från närstående 55 657 Leverantörsskulder 1 1 Övriga skulder 20 23 77 681 Not 18 - Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, Mkr 2005 2004 Löner och sociala kostnader 5 4 Övrigt 1 3 6 6 Not 19 - Ställda säkerheter och eventualförpliktelser, Mkr 2005 2004 Ansvarsförbindelser till förmån för dotterföretag 1 468 1 091 Övriga ansvarsförbindelser 44 44 1 513 1 135 I ansvarsförbindelser har 44 Mkr upptagits till följd av vägrat avdrag för lämnat koncernbidrag till dotterbolag och vägran att undanta leasingintäkter från beskattning.

68 Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att de till årsstämmans förfogande stående vinstmedlen, 8 771 Mkr (8 771 470 694:59 kronor) disponeras enligt nedan: Till aktieägarna utdelas 7:75 kronor per aktie I ny räkning överföres 481 Mkr 8 290 Mkr 8 771 Mkr I bolaget finns 62 145 483 registrerade aktier, varav för närvarande 145 483 är icke utdelningsberättigade återköpta egna aktier. Summan av ovan föreslagen utdelning om 481 Mkr kan komma att ändras om antalet återköpta egna aktier förändras innan avstämningsdag för utdelning. Motiverat yttrande avseende vinstutdelningsförslaget kommer att finnas på bolagets hemsida www.lundbergs.se senast två veckor före årsstämman. Yttrandet kan också erhållas från bolaget på begäran. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för publicering av styrelsen den 23 februari 2006. Koncernens resultat- och balansräkningar och moderbolagets resultatoch balansräkningar blir föremål för fastställelse på årsstämman den 4 april 2006. Som avstämningsdag för utdelning föreslås fredagen den 7 april 2006. Beslutar stämman enligt förslaget beräknas utdelningen utsändas av VPC onsdagen den 12 april 2006. Årsredovisningen är, så vitt vi känner till, upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för aktiemarknadsbolag, lämnade uppgifter stämmer med de faktiska förhållandena och ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av bolaget som skapats av årsredovisningen. Stockholm den 23 februari 2006 Per Welin Gunilla Berg Lennart Bylock Ordförande Tom Hedelius Sten Peterson Bengt Pettersson Christer Zetterberg Fredrik Lundberg Verkställande direktör

Revisionsberättelse 69 Revisionsberättelse Till årsstämman i L E Lundbergföretagen AB (publ), 556056-8817 Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i L E Lundbergföretagen AB (publ) för år 2005. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 3 mars 2006 Bo Ribers Auktoriserad revisor KPMG Kjell Bidenäs Auktoriserad revisor KPMG

70 Bolagsstyrningsrapport Inledning Den 1 juli 2005 infördes en svensk kod för bolagsstyrning. Stockholmsbörsen har infört koden i sina regler för större noterade bolag och anger att den bör tillämpas så snart som möjligt dock senast inför bolagsstämmorna 2006. L E Lundbergföretagen AB tillämpar koden vilket under 2005 har inneburit att olika regler successivt tillämpats och att koden i sin helhet beräknas vara införd under 2006. Koden är ett led i självregleringen inom det svenska näringslivet och bygger på principen följ eller förklara ( comply or explain ). Det innebär att ett bolag som tillämpar koden kan avvika från enskilda regler men då ska avge förklaringar där skälen till varje avvikelse redovisas. Denna bolagsstyrningsrapport följer av kodens regler. Rapporten utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna och är ej granskad av bolagets revisorer. Ansvarsfördelning Ansvaret för ledning och kontroll av L E Lundbergföretagen AB fördelas mellan aktieägarna på bolagsstämman, styrelsen, dess valda utskott och VD, enligt svensk aktiebolagslag, andra lagar och förordningar, gällande regler för aktiemarknadsbolag, bolagsordningen och styrelsens interna styrinstrument. Aktieägarna I februari 2006 hade bolaget 11 496 aktieägare. De tio största ägarna hade ett totalt innehav motsvarande 76,5 procent av aktiekapitalet. Utländska investerare ägde cirka 5,5 procent av aktiekapitalet. För ytterligare ägaruppgifter i februari 2006, se sid 13. Bolagsstämman Bolagsstämman är det högsta beslutande organet i L E Lundbergföretagen AB. Vid årsstämman som hålls inom sex månader efter räkenskapsårets utgång fastställs resultatoch balansräkningar, beslutas om utdelning, väljs styrelse och i förekommande fall revisorer och fastställs deras arvoden, behandlas andra lagstadgade ärenden samt fattas beslut rörande förslag från styrelsen och aktieägare. Samtliga aktieägare som är registrerade i aktieboken på en viss avstämningsdag och som anmält deltagande i tid har rätt att deltaga i stämman och rösta för det totala innehavet av aktier. Aktieägare kan företrädas av ombud. Närmare upplysningar om 2006 års årsstämma framgår på sidorna 78-79. Årsstämma 2005 Årsstämma 2005 ägde rum den 7 april 2005. Vid stämman framlades årsredovisningen och revisionsberättelsen. I anslutning härtill lämnade styrelseordföranden information om styrelsens arbete, redogjorde för principerna för ersättning till styrelse och företagsledning samt redogjorde för samarbetet med revisorerna. Vidare höll verkställande direktören Fredrik Lundberg ett anförande om koncernens verksamhet under 2004. Revisorerna rapporterade till årsstämman om sin granskning i en särskild revisionsberättelse samt redogjorde i anslutning härtill för sitt arbete under det gångna året. Valberedning Mot bakgrund av aktieägarkretsens sammansättning har en valberedning inte ansetts behövlig. Förslag om val av ordförande vid årsstämma, styrelseval och revisorsval samt om arvode åt styrelseledamöterna och revisorerna lämnas därför av bolagets större aktieägare och presenteras i kallelse till årsstämma samt på bolagets hemsida. Bolaget avviker således från kodens regler avseende valberedning. Styrelsen och dess arbete Styrelsens sammansättning Bolagets styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av tre till åtta ledamöter valda av bolagsstämman för tiden intill slutet av nästa årsstämma. L E Lundbergföretagen ABs styrelse, som utsetts av årsstämman, består för närvarande av åtta ledamöter inklusive verkställande direktören. L E Lundbergföretagen AB har inte fastställt någon åldersgräns för styrelseledamöterna och inte heller någon tidsgräns för hur länge en styrelseledamot kan sitta i styrelsen. Ordföranden Per Welin var tidigare finanschef i shipping- och försäkringsbolag och bankdirektör i Göteborgs Bank. Gunilla Berg är ekonomi- och finansdirektör i SASkoncernen och har tidigare varit bland annat vice VD och finansdirektör i Kooperativa Förbundet. Lennart Bylock har varit VD, styrelseordförande och styrelseledamot i ett stort antal bolag, varav flera varit börsnoterade. Tom Hedelius har varit VD och styrelseordförande i Handelsbanken. Fredrik Lundberg är VD i L E Lundbergföretagen AB. Sten Peterson är VD i Byggnads AB Karlsson & Wingesjö. Bengt Pettersson har varit VD och koncernchef i Holmen AB. Christer Zetterberg har varit VD och koncernchef i bland annat Holmens Bruk, PK-banken och AB Volvo. En presentation av de huvudsakliga uppdrag som styrelsens ledamöter för närvarande innehar återfinns på sidorna 74-75. Styrelsen uppfyller Stockholmsbörsens noteringskrav avseende oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen samt bolagets större aktieägare. Koden har en annan definition av oberoende än noteringskraven, främst när det gäller oberoende i förhållande till bolaget. Utifrån kodens definition är fyra av de åtta styrelseledamöterna

71 (nämligen Gunilla Berg, Lennart Bylock, Tom Hedelius och Bengt Pettersson) oberoende i förhållande till bolaget, varav samtliga fyra även är oberoende i förhållande till större aktieägare. Enligt koden skall en majoritet av ledamöterna vara oberoende i förhållande till bolaget. Bolaget avviker således från koden på denna punkt. Avvikelsen förklaras dels av att kodens regler beträffande oberoendet i förhållande till bolaget, till skillnad från Stockholmsbörsens noteringskrav, bland annat exkluderar styrelseledamöter som suttit mer än tolv år i bolagets styrelse (i L E Lundbergföretagen gäller detta Per Welin och Christer Zetterberg), dels av att styrelsen fungerar mycket väl och dess ledamöter har de olika kompetenser och erfarenheter som erfordras för att effektivt och framgångsrikt kunna förvalta och utveckla bolaget. Detta har även bekräftats i den utvärdering av styrelsen och dess arbete som genomförts. Endast en styrelseledamot har en operativ funktion i bolaget, nämligen verkställande direktören Fredrik Lundberg. Ordföranden Vid konstituerande styrelsemöte den 7 april 2005 valdes Per Welin till styrelsens ordförande. Ordföranden organiserar och leder styrelsens arbete så att detta utövas effektivt och i enlighet med svensk aktiebolagslag, andra lagar och förordningar, gällande regler för aktiemarknadsbolag (inklusive koden) och styrelsens interna styrinstrument. Ordföranden följer verksamheten i dialog med verkställande direktören och ansvarar för att övriga styrelseledamöter erhåller tillfredsställande information och beslutsunderlag. Ordföranden ansvarar för att styrelsen fortlöpande uppdaterar och fördjupar sina kunskaper om bolaget samt i övrigt får den utbildning som krävs för att styrelsearbetet ska kunna bedrivas effektivt. Ordföranden tillser även att styrelsens arbete utvärderas årligen. Styrelsens arbete Styrelsen fastställer årligen en skriftlig arbetsordning som reglerar styrelsens arbete och dess inbördes arbetsfördelning, beslutsordningen inom styrelsen, styrelsens mötesordning samt ordförandens arbetsuppgifter. Därutöver har styrelsen bland annat utfärdat en finanspolicy, en informationspolicy samt utfärdat skriftliga instruktioner avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören. Styrelsen övervakar verkställande direktörens arbete genom löpande uppföljning av verksamheten under året, ansvarar för att organisation, ledning och riktlinjer för förvaltning av bolagets angelägenheter är ändamålsenligt uppbyggda och att det finns en tillfredsställande intern kontroll. Styrelsen ansvarar vidare för utveckling och uppföljning av bolagets strategier genom planer och mål, beslut om förvärv och avyttringar av verksamheter, större investeringar, samt ersättning till verkställande direktören. Enligt nu gällande arbetsordning ska styrelsen sammanträda fem gånger per år och mötas därutöver när situationen så påkallar. Antalet styrelsemöten uppgick 2005 till sex stycken. Styrelsen har ägnat särskild uppmärksamhet åt strategiska, finansiella och redovisningsmässiga frågor. Vid varje styrelsemöte har redogörelser dessutom lämnats över utvecklingen i Fastighets AB L E Lundberg och L E Lundberg Kapitalförvaltning, samt avseende portföljbolagen, Holmen, Hufvudstaden, Cardo, NCC och Industrivärden. Närvaron vid årets styrelsemöten har, som framgår av tabellen nedan, varit mycket god. 23 feb 7 apr 7 apr 31 maj 30 aug 23 nov Gunilla Berg x x x x x x Lennart Bylock x x x x x x Tom Hedelius x x x x x x Fredrik Lundberg x x x x x x Sten Peterson x x x x x x Bengt Pettersson x x x x x x Per Welin x x x x x x Christer Zetterberg x x x - x x Koncernens ekonomi- och finansdirektör deltar vid styrelsemöten liksom styrelsens sekreterare som är en från bolaget fristående advokat. Andra befattningshavare i bolaget deltar vid styrelsens sammanträden såsom föredragande av särskilda frågor eller om så annars bedöms lämpligt. Revisionsutskott Styrelsen har beslutat att inte inrätta ett revisionsutskott. Istället fullgör styrelsen de uppgifter som enligt koden ankommer på revisionsutskottet. Detta fungerar väl i den relativt sett lilla styrelse som bolaget har och innebär dessutom att hela styrelsen har full insyn i och tar aktivt del i dessa viktiga uppgifter. Styrelsen har sålunda under 2005 övervakat systemen för intern kontroll och finansiell rapportering. Detta syftar till att säkerställa att verksamheten är effektiv och bedrivs i enlighet med lagar och förordningar samt att den ekonomiska rapporteringen är tillförlitlig. Styrelsen har tagit del av och utvärderat rutinerna för redovisning och ekonomisk rapportering samt följt upp och utvärderat de externa revisorernas arbete, kvalifikationer och oberoende. Styrelsen bistår vidare koncernledningen med identifiering och utvärdering av de främsta riskerna i verksamheten och tillser att ledningen inriktar arbetet på att hantera dessa. Styrelsen har två gånger under 2005 haft genomgångar med och fått rapporter från bolagets externa revisorer. Revisorernas rapporter har inte föranlett någon särskild åtgärd från styrelsen.

72 Bolagsstyrningsrapport Ersättning till styrelsen Arvodet till styrelsens ledamöter valda av bolagsstämman beslutas av bolagsstämman på förslag av bolagets största aktieägare. Till styrelseordföranden har för perioden från årsstämman 2005 till och med årsstämman 2006 utbetalats arvode med 300 000 kronor. Till övriga ledamöter, förutom verkställande direktören, har utgått ett sammanlagt arvode om 900 000 kronor, fördelat med 150 000 kronor var. Ingen ytterligare ersättning har utgått till någon styrelseledamot. Ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare Frågor om ersättning och andra anställningsvillkor avseende VD bereds av två styrelseledamöter, vilka för närvarande är styrelsens ordförande och Lennart Bylock. Beslut i dessa frågor fattas av styrelsen. Ersättning och andra anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare förhandlas och avtalas med verkställande direktören. Styrelsen har ansett att den beredning och kompetensfördelning som tillämpats avseende ersättningar är ändamålsenlig och bra och har inte funnit anledning till att ändra denna trots att den inte helt korresponderar med kodens regler. Rapportering och kontroll Styrelsen i sin helhet övervakar, som beskrivs ovan under rubriken Revisionsutskott den finansiella rapporteringens kvalitet genom instruktioner för verkställande direktören och fastläggande av krav på innehållet i de rapporter om ekonomiska förhållanden som fortlöpande tillställs styrelsen. Styrelsen tar del av och säkerställer ekonomisk rapportering såsom bokslutsrapport och årsredovisning, och har delegerat till bolagsledningen att säkerställa pressmeddelanden med ekonomiskt innehåll samt presentationsmaterial i samband med möten med media, ägare och finansiella institutioner. Bolagsledning Verkställande direktören leder och kontrollerar att verksamheten bedrivs i enlighet med aktiebolagslagen, andra lagar och förordningar, gällande regler för aktiemarknadsbolag, bolagsordningen och styrelsens interna styrinstrument samt i enlighet med av styrelsen fastställda mål och strategier. Verkställande direktören tar i samråd med styrelsens ordförande fram nödvändigt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten, föredrar ärendena och motiverar förslag till beslut. VD Fredrik Lundberg är född 1951, civilingenjör, civilekonom, ekon dr h c och tekn dr h c. Fredrik Lundberg är styrelseordförande i Cardo, Holmen och Hufvudstaden samt styrelseledamot i Handelsbanken, Industrivärden och NCC. Fredrik Lundberg innehar direkt och via bolag 32 250 047 aktier i bolaget. En närmare presentation av VD och övriga ledande befattningshavare finns på sidan 76. Ersättning Vid årsstämma 2005 redogjorde styrelseordföranden för principerna för ersättningar till företagsledningen och övrig personal. Styrelsen har för avsikt att även framöver besluta om principerna för ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen och att informera om dessa principer på årsstämman. Kodens regel i denna del kommer således inte att tillämpas. Anledningen till avvikelsen är att en tillämpning av kodens regel skulle kunna leda till oklarheter avseende styrelsens ansvar att utse VD och se till att VD sköter sina åligganden, samt VDs motsvarande ansvar ifråga om sina medarbetare i bolagsledningen. Om stämman skulle besluta om konkreta regler för ersättning, innebär det en inskränkning av styrelsens och VDs manöverutrymme som kan föranleda olägenheter i nya situationer som inte var förutsedda då stämman fattade sitt beslut. Om stämman fattar beslut om principer som inte är konkreta och inte inskränker styrelsens och VDs manöverutrymme, är stämmans beslut meningslöst. Nuvarande ersättningsnivåer till VD och övriga ledande befattningshavare finns på sidan 43. Bolaget har inga utestående aktie- eller aktiekursrelaterade incitamentsprogram. Aktivt ägande L E Lundbergföretagen AB är aktiv ägare i portföljbolagen. I vart och ett av dessa bolag representeras Lundbergs av någon eller några av VD, vice VD eller styrelseledamot i Lundbergs. Det aktiva ägandet utövas dessutom via deltagande i portföljbolagens valberedningar. Internrevision Bolaget har en enkel juridisk och operativ struktur och utarbetade styr- och internkontrollsystem. Styrelsen följer upp bolagets bedömning av den interna kontrollen bland annat genom kontakter med bolagets revisorer. Styrelsen har mot bakgrund av ovanstående valt att inte ha en särskild intern revision. Revisorer Vid årsstämma 2003 omvaldes auktoriserade revisorerna Bo Ribers och Hans Wilhelmsson som ordinarie revisorer med Carl Lindgren och Hans Åkervall som revisorssuppleanter, samtliga vid KPMG, för en mandattid om fyra år. Vid ordinarie bolagsstämma 2005 nyvaldes auktoriserade revisorn Kjell Bidenäs, verksam vid KPMG, istället för auktoriserade revisorn Hans Wilhelmsson, som avsagt sig uppdraget p g a pensionering. Bland Bo Ribers övriga större uppdrag kan nämnas NCC, Hufvudstaden och Ångpanne-

Intern kontroll 73 föreningen. Bland Kjell Bidenäs övriga större uppdrag kan nämnas Hyresbostäder i Norrköping samt Enics Sweden. Granskning av interna rutiner och kontrollsystem påbörjas under kvartal två och fortsätter sedan löpande. Halvårsbokslutet granskas översiktligt. Granskning och revision av årsbokslut och årsredovisning görs under januari-februari. Revisorerna deltar vid årsstämma och beskriver där revisionsarbetet och gjorda iakttagelser. Lundbergs har utöver revisionsuppdraget konsulterat KPMG som berör främst skatter och koncernredovisning. Storleken av till KPMG betalda ersättningar för de tre senaste åren framgår av not i 2005 års årsredovisning. KPMG är skyldiga som revisorer i Lundbergs med dotterbolag att pröva sitt oberoende inför beslut att genomföra även andra uppdrag. Bolagsordning I bolagsordningen är bland annat fastslaget bolagets verksamhet, antalet styrelseledamöter och revisorer, hur kallelse ska ske till bolagsårsstämma, ärendebehandling under bolagsstämma och var stämma ska hållas. För nu gällande bolagsordning, antagen 9 augusti 2000, se bolagets hemsida, www.lundbergs.se. Intern kontroll Koden anger att styrelsen ska avge en rapport över hur den interna kontrollen till den del den avser den finansiella rapporteringen är organiserad och hur väl den har fungerat under året. Rapporten ska även granskas av bolagets revisor. Lundbergs styrelse har valt att följa uttalande som Kollegiet för svensk bolagsstyrning lämnade den 15 december 2005 och som anger att det för 2005 är tillfyllest om styrelsen i bolagsstyrningsrapporten inskränker rapporten om intern kontroll till en beskrivning av hur den interna kontrollen är organiserad utan att göra något uttalande om hur väl den fungerat och utan revisorsgranskning. Intern kontroll har varit en viktig del av bolagsstyrningen redan innan den nya koden. Styrelsens ansvar för den interna kontrollen framgår av aktiebolagslagen och den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen omfattas av styrelsens rapporteringsinstruktion till VD. Lundbergs finansiella rapportering följer de lagar och regler som gäller för bolag noterade på Stockholmsbörsen. Förutom externa regler och rekommendationer finns för detta interna instruktioner, anvisningar och system samt en intern roll- och ansvarsfördelning som syftar till god intern kontroll i den finansiella rapporteringen. Konsoliderade finansiella rapporter upprättas kvartalsvis i koncernen. Dessutom följs resultatet upp även månadsvis med analyser och kommentarer. Ekonomifunktion och controller med det funktionella ansvaret för redovisning, rapportering och analys av den finansiella utvecklingen finns på koncernnivå. Revisionen omfattar årligen en lagstadgad revision av Lundbergs årsredovisning, lagstadgad revision av moderbolag och alla dotterbolag, revision av interna rapportpaket och revision av bokslut. Som ett led i arbetet används genomgångar av den interna kontrollen. Dessutom granskar revisorerna Lundbergs halvårsrapport översiktligt. Inom Lundbergs sker en avstämning av den interna kontrollen mot bakgrund av koden. Det innebär en översyn av hur arbetet organiseras och av befintliga rutiner och instruktioner. Arbetet förväntas medföra ökad kunskap och medvetenhet, tydliga instruktioner och tydlig organisation avseende intern kontroll. Arbetet följer COSOs vägledning till mindre noterade bolag avseende intern kontroll i den finansiella rapporteringen. COSO delar in arbetet i fem områden: Kontrollmiljö Riskbedömning Kontrollaktiviteter Information och kommunikation Uppföljning Inom varje område finns sammanlagt 26 principer. Lundbergs har ingen särskild granskningsfunktion (intern revision). Styrelsen har bedömt att det inte finns särskilda omständigheter i verksamheten eller andra förhållanden som motiverar att en sådan funktion inrättas. Inom de börsnoterade dotterbolagen Holmen och Hufvudstaden hanteras den interna kontrollen på ett likartat sätt. I dessa bolag har respektive styrelse det direkta ansvaret för att avge en rapport över den interna kontrollen. Information Lundbergs information till aktieägarna och andra intressenter ges via årsredovisningen, boksluts- och delårsrapporterna, pressmeddelanden och bolagets hemsida, www.lundbergs.se. På hemsidan finns också finansiella rapporter och pressmeddelanden för de senaste åren samt information om bolagsstyrning. Informationsgivningen i bolaget följer en av styrelsen fastställd informationspolicy.

74 Styrelse Lennart Bylock Född 1940 Invald i styrelsen 1997 Styrelseordförande i Swede Ship Marine AB Styrelseledamot i Stiftelsen Natur och Kultur Antal aktier (inklusive bolag): 40 000 Tom Hedelius Född 1939 Civ ekon, ekon dr h c Invald i styrelsen 2004 Styrelseordförande i Industrivärden, Bergman & Beving och Anders Sandrews stiftelse Vice styrelseordförande i Addtech, Lagercrantz Group och Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse Styrelseledamot i bl a SCA och Volvo Hedersordförande i Handelsbanken Antal aktier: 1 000 Bengt Pettersson Född 1938 Tekn lic Invald i styrelsen 1999 Styrelseordförande i BabyBjörn Styrelseledamot i Cardo, Econova och Holmen Antal aktier: 1 000 Per Welin Född 1936 Civ ekon, tekn lic Styrelsens ordförande Invald i styrelsen 1990 Styrelseledamot i Autoliv Antal aktier (inklusive bolag): 10 300

75 Gunilla Berg Född 1960 Civ ekon, ekonomi- och finansdirektör SAS-koncernen Invald i styrelsen 2004 Styrelseledamot i Alfa Laval Fredrik Lundberg Född 1951 Civ ing, civ ekon, ekon dr h c, tekn dr h c VD i L E Lundbergföretagen AB Invald i styrelsen 1975 Styrelseordförande i Cardo, Holmen och Hufvudstaden Styrelseledamot i Handelsbanken, Industrivärden och NCC Antal aktier (inklusive bolag): 32 250 047 Sten Peterson Född 1956 Civ ing, VD i Byggnads AB Karlsson & Wingesjö Invald i styrelsen 2001 Styrelseledamot i bl a Fastighets AB L E Lundberg Antal aktier: 4 000 Christer Zetterberg Född 1941 Civ ekon Invald i styrelsen 1990 Styrelseordförande i Mekonomen AB, Nike Hydraulics AB Styrelseledamot i bl a D Carnegie & Co, Boo Forssjö AB, Micronic Laser Systems och Swede Ship Marine AB Medlem i IVA Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien Antal aktier: 10 000 Revisorer Bo Ribers, Auktoriserad revisor KPMG. Född 1942. Vald 1998, omvald 2003. Kjell Bidenäs, Auktoriserad revisor KPMG. Född 1960. Vald 2005. SUPPLEANTER Carl Lindgren, Auktoriserad revisor KPMG. Född 1958. Vald 1998, omvald 2003. Hans Åkervall, Auktoriserad revisor KPMG. Född 1953. Vald 1994, omvald 2003.

76 Ledande befattningshavare L E Lundbergföretagen AB Övre bilden Fredrik Lundberg Född 1951, anställd 1977 VD Antal aktier (inklusive bolag): 32 250 047 Bernt-Olof Jalkner Född 1942, anställd 1989 vvd, administration, ekonomi och finans Nedre bilden Michael Grundberg Född 1961, anställd 2002 Portföljförvaltare Ulf Lundahl Född 1952, anställd 2004 vvd, VDs ställföreträdare Antal aktier: 10 000 Claes Boustedt Född 1962, anställd 1991 vvd, VD i L E Lundberg Kapitalförvaltning AB

77 Fastighets AB L E Lundberg Övre bilden Lars Johansson Född 1966, anställd 1991 Chef administration och ekonomi Nedre bilden till vänster Erik Rydström född 1975, anställd 2001 Regionchef Stockholm Antal aktier: 200 Louise Lundberg född 1979, anställd 2005 VD-assistent Antal aktier: 4 644 301 Johan Ladenberg född 1966, anställd 2005 Chef hyres- och fastighetsadministration Peter Whass Född 1954, anställd 1989 VD Roger Ekström Född 1961, anställd 2001 vvd, Regionchef Öst i Fastighets AB L E Lundberg Informationschef i L E Lundbergföretagen AB Nedre bilden till höger Dag Sundqvist Född 1945, anställd 1968 Regionchef Väst Antal aktier: 600 Ingvar Nordén Född 1943, anställd 1992 vvd, chef exploateringsfastigheter Antal aktier: 700 Antal aktier avser L E Lundbergföretagen AB