KARLSHAMNS KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 7002523 SJÖLYCKAN, KARLSHAMN SWECO CIVIL AB MARTIN HOLMBERG ANDERS PETERSSON (GRANSKARE) repo001.docx 2015-10-05 Sweco
2 (11)
Innehållsförteckning 1 Uppdrag 3 1.1 Blivande anläggningar 3 2 Syfte 3 3 Underlag 3 4 Befintliga förhållanden 3 4.1 Topografi 3 4.1.1 Område 1 3 4.1.2 Område 2 4 4.1.3 Område 3 5 4.1.4 Område 4 5 4.2 Befintliga konstruktioner 6 4.2.1 Område 1 6 4.2.2 Område 2 6 4.2.3 Område 3 6 4.2.4 Område 4 6 4.3 Jordarter 6 4.3.1 Område 1 6 4.3.2 Område 2 6 4.3.3 Område 3 6 4.3.4 Område 4 7 5 Geotekniska kommentarer 7 5.1 Beräkningar 7 5.2 Risker 7 5.3 Grundläggningsförutsättningar 7 5.3.1 Område 1 7 5.3.2 Område 2 7 5.3.3 Område 3 8 5.3.4 Område 4 8 5.4 Slutsats 8 5.5 Kompletteringsbehov 9 1(9)
Bilagor Bilaga G1 Bilaga G2 Bilaga G3 Bilaga G4 Bilaga G5 Bilaga G6 Planerad exploatering, 2 sidor SGU:s Jordartskarta, 1 sida SGU:s Jorddjupskarta, 1 sida SGU:s Brunnsarkiv, 2 sidor Utdrag SGI risk för skred, tillhandahållen av beställaren, 1 sida Områdesindelning, 1 sida (A1) 2(9)
1 Uppdrag Sweco har på uppdrag av Karlshamns Kommun utfört en översiktlig geoteknisk utredning för exploatering inom området Sjölyckan i Karlshamn. 1.1 Blivande anläggningar Inom det planerade exploateringsområdet planeras flera nya flerbostadshus, 3 20 våningar, utveckling/tillbyggnad av befintlig förskola samt en ny cirkulationsplats i korsningen Bodestorpsvägen Idrottsvägen. 2 Syfte Utredningen syftar till att översiktligt belysa rådande geotekniska grundläggningsförutsättningar för den framtida planerade exploateringen av området. 3 Underlag - Skiss exploateringsområde med tillhörande kommentarer, se bilaga 1 - Jordartskarta och jorddjupskarta, SGU - SGU:s brunnsarkiv - Miljöteknisk markundersökning inom fastigheten Hasseln 2, Karlshamns kommun. Undersökningen är utförd av Golder Associates, med uppdragsnummer 12512260302, daterad 2012-11-15. 4 Befintliga förhållanden Nedanstående uppgifter och områdesavgränsningar har huvudsakligen tolkats från SGU:s jordartskarta, jorddjupskarta samt utförd geoteknisk besiktning varför de måste förutsättas vara av mycket översiktlig karaktär. Områdesindelning m.m. redovisas i bilaga G6. 4.1 Topografi 4.1.1 Område 1 Området utgörs huvudsakligen av en relativt brant sluttande skogbevuxen berg- och moränkulle. Marknivåerna faller huvudsakligen från områdets centrala del från nivån ca +26 till ca +10 i samtliga väderstreck. 3(9)
Bild. Ungefärlig avgränsning område 1 vid Sjölyckan i Karlshamn. Flygfoto från hitta.se. 4.1.2 Område 2 Området utgörs huvudsakligen av asfalterade ytor (parkeringsplats och lokalgator) samt bebyggd tomtmark. Marknivåerna ligger huvudsakligen inom intervallet ca +4,0 till +8,0, högst i områdets västra del, mot berget, samt i områdets norra del, norr om Bodetorpsvägen. Bild. Ungefärlig avgränsning område 2 vid Sjölyckan i Karlshamn. Flygfoto från hitta.se. 4(9)
4.1.3 Område 3 Området utgörs huvudsakligen av skogsmark, hårdgjorda vägar samt bebyggd tomtmark. Marknivåerna ligger huvudsakligen inom intervallet ca +7,0 till +10,0. Bild. Ungefärlig avgränsning område 3 vid Sjölyckan i Karlshamn. Flygfoto från hitta.se. 4.1.4 Område 4 Området utgörs huvudsakligen av skogsmark samt bebyggd tomtmark. Lokalt återfinns asfalterade lokalgator. Marknivåerna ligger huvudsakligen inom intervallet ca +2,0 till +6,0. Bild. Ungefärlig avgränsning område 4 vid Sjölyckan i Karlshamn. Flygfoto från hitta.se. 5(9)
4.2 Befintliga konstruktioner 4.2.1 Område 1 På berget återfinns en mast med tillhörande kablar och ledningar. 4.2.2 Område 2 Inom området återfinns flera byggnader, inklusive en Konsumbutik, med tillhörande hårdgjorda ytor. Inom området återfinns flera kablar och ledningar, vars läge inte redovisas i denna rapport. 4.2.3 Område 3 Inom området återfinns flera byggnader, flerbostadshus samt klubbstugor för idrottsföreningar, med tillhörande hårdgjorda ytor. Inom området återfinns flera kablar och ledningar, vars läge inte redovisas i denna rapport. 4.2.4 Område 4 Inom området återfinns flera byggnader, förskola/dagis samt klubbstuga för idrottsförening, med tillhörande hårdgjorda ytor och lekområden. Inom området återfinns flera kablar och ledningar, vars läge inte redovisas i denna rapport. 4.3 Jordarter 4.3.1 Område 1 Jorden bedöms huvudsakligen utgöras av berg i dagen alternativt högst ca 1 m friktionsjord (inklusive vegetationsskikt) som vilar på berg. 4.3.2 Område 2 Jorden bedöms huvudsakligen utgöras av ca 1 2 m fyllning som via ca 1 4 m lera vilar på naturligt lagrad friktionsjord (troligtvis morän). Lokalt norr om Bodetorpsvägen påträffas troligtvis moränen ytligare än ovan beskrivet. Lerans mäktighet varierar troligtvis inom området och bör anses vara normalkonsoliderad. Bergläget ligger troligtvis huvudsakligen inom intervallet ca 3 7 m under befintlig markyta. 4.3.3 Område 3 Jorden bedöms huvudsakligen utgöras av berg i dagen alternativt högst ca 1 m friktionsjord (inklusive vegetationsskikt) som vilar på berg. 6(9) Lokalt kan områden med fyllning och lera förekomma men mäktigheten bedöms i dessa fall vara ringa.
4.3.4 Område 4 Jorden bedöms huvudsakligen utgöras av fyllning som via någon till några meter lera vilar på naturligt lagrad friktionsjord. Bergläget ligger troligtvis huvudsakligen inom intervallet ca 3 5 m under befintlig markyta. 5 Geotekniska kommentarer Vid upprättandet av denna rapport har väldigt lite information funnits tillgänglig varför nedanstående text får anses vara översiktlig. 5.1 Beräkningar I detta skede har inga beräkningar utförts. Baserat på resultaten från tidigare utförda undersökningar kan det lokalt inom delar av område 2 och 4, där lera förekommer, förutsättas att sättnings- och stabilitetsproblem förekommer. Detta gäller för såväl framtida byggnader, uppfyllnader, schakter, va-utbyggnad etc. 5.2 Risker Inom områden med lösare lera kan problem med sättningar och totalstabilitet, vid uppfyllning och schakt, föreligga. Men nuvarande tillgängligt underlag kan denna risk varken beräknas eller begränsas i plan. Enligt information från beställaren har SGI, se bilaga G5, konstaterat att det föreligger risk för skred inom delar av område. De av SGI identifierade riskzonerna förutsätts och bedöms sammanfalla med förekomsten av lera. 5.3 Grundläggningsförutsättningar 5.3.1 Område 1 Grundläggningsförhållandena för planerad exploatering bedöms vara mycket goda. Blivande konstruktioner bedöms kunna grundläggas på konventionellt sätt utan specifika förstärkningsåtgärder efter utskiftning av befintligt vegetationsskikt. För samtliga typer av konstruktioner krävs troligtvis sprängning där grundläggningen sker på packad sprängbotten. Beroende på blivande nivåsättningar kan sprängningsarbeten även krävas för framtida vägar samt kablar och ledningar. 5.3.2 Område 2 Grundläggningsförhållandena för planerad exploatering bedöms huvudsakligen vara dålig. Då den mellan fyllningen och moränen påträffade leran bedöms vara normalkonsoliderad och lös kommer samtliga lastökningar att generera sättningar. Det kan vid uppfyllning lokalt även föreligga totalstabilitetsproblem. 7(9)
Samtliga former av grundläggning, byggnader, cirkulationsplats (delar av), lokalgator etc. kräver troligtvis grundförstärkningsåtgärder t.ex. pålning eller utskiftning. Detta gäller för samtliga konstruktionsdelar, d.v.s. även för blivande byggnaders golv etc. Grundläggningsförutsättningarna bedöms vara något bättre, i området norr om Bodetorpsvägen, med ytligare morän varför utskiftning av eventuell fyllning och underliggande lera mot ny fyllning enligt Anläggnings AMA 13 troligtvis är den bästa förstärkningsåtgärden för den blivande cirkulationsplatsen. 5.3.3 Område 3 Grundläggningsförhållandena för planerad exploatering bedöms vara mycket goda. Blivande konstruktioner bedöms kunna grundläggas på konventionellt sätt utan specifika förstärkningsåtgärder efter utskiftning av befintligt vegetationsskikt och eventuell lokalt påträffad lera. För samtliga blivande konstruktioner, byggnader, lokalgator, va-ledningar etc. finns risk för berg ovan grundläggningsnivån varför sprängning, beroende på blivande nivåsättning, troligtvis kommer krävas inom området. 5.3.4 Område 4 Grundläggningsförhållandena för planerad exploatering bedöms huvudsakligen vara dålig. Då den mellan fyllningen och moränen påträffade leran bedöms vara normalkonsoliderad och lös kommer samtliga lastökningar att generera sättningar. Det kan vid uppfyllning lokalt även föreligga totalstabilitetsproblem. Samtliga former av grundläggning, byggnader, cirkulationsplats (delar av), lokalgator etc. kräver troligtvis grundförstärkningsåtgärder t.ex. pålning eller utskiftning. Om utökning av befintlig förskola ska utföras kommer troligtvis pålning att krävas för byggnadens bärande stomme. Beroende på grundläggningen av befintlig förskola, som enligt uppgift är pålad, kan eventuellt en ytterligare våning byggas på förutsatt att pålarna klarar den tillkommande lastökningen. Om befintlig förskola är grundlagd ovan leran kan troligtvis ingen tillbyggnad med ett ytterligare våningsplan utföras. 5.4 Slutsats Inom området 1 och 3 bedöms det vara mycket goda grundläggningsförutsättningar varför blivande exploatering i största möjliga utsträckning bör försöka anläggas inom dessa områden. För område 2 och 4 kommer betydande (kostsamma) grundförstärkningsåtgärder att krävas för samtliga typer av konstruktioner, inklusive va-ledningar med självfall etc. Eventuellt kan lätta konstruktioner, med låga sättningskrav, grundläggas utan ovan beskrivna grundförstärkningsåtgärder. 8(9)
5.5 Kompletteringsbehov Kompletterande geoteknisk utredning krävs för samtliga framtida blivande konstruktioner. För i denna rapport avgränsade område 2 och 4 krävs kompletterande geotekniska undersökningar även i detaljplaneskedet för att belysa behov av samt typ av möjliga förstärkningsåtgärder. Enligt uppgifter håller WSP på en geoteknisk utredning av delar av i denna rapport angivna område 2 och 3. Beroende på resultaten samt omfattningen i deras rapport kan utförandet eventuell anses vara tillräckligt för arbete med framtida detaljplan. Grundvattennivåns läge och strömningsriktning behöver studeras för att belysa dess eventuella inverkan på framtida konstruktioner. 9(9)
Bilaga G1 sida 1 (2)
Bilaga G1 sida 2 (2) Detta är uppskattade siffror och går på intet sätt att ta för sanningar, samtidigt behöver vi något att utgå från i arbetet. Såhär har diskussioner kring exploatering gått så långt. 1. Verksamhet i bottenvåning, bostäder ovanpå i flertalet våningar (3-6 vån, då 7 vån sammanlagt). Tillkommande lägenheter : uppskattning 20 st. Sannolikhet genomförande, medel. 2. Ny verksamhet. (flyttar från dagens befintliga läge till nytt läge). 2 våningar handel. + 2-3 våningar lägenheter 20 st. Sannolikhet genomförande: hög 3. Tre st bostadskroppar, lägenheter i 3-8 våningar, Tillkommande lägenheter : uppskattning 40 st. Sannolikhet genomförande: Hög 4. Nya flerbostadshus, lägenheter 8 20 våningar, tillkommande lägenheter uppskattning, 70 st. Sannolikhet genomförande: Låg 5. Tre st bostadskroppar, lägenheter i 3-4 våningar, Tillkommande lägenheter : uppskattning 40 st. Sannolikhet genomförande: Medel 6. Utveckling/tillbyggnad av förskola. Nya avdelningar. Ökade trafikrörelser+antal barn i området. Utbyggnad som tar dubbel så stor yta, gärna i 2 vån. Sannolikhet: Hög 7. Skiss ev placering ny cirkulationsplats.
Bilaga G2 sida 1 (1)
MÖRRUM KARLSHAMN Bilaga G3 sida 1 (1) Rosendal 14 50' 490 Mieån 22 Hoka 20,83 Häggarp 495 Jorddjupskarta 21,75 Duveryd Strömma 15,48 Horsaryd Horsaryd- Högadal Tokaryd 14,85 mark Dala 10,89 Knutsberg 16,05 Tubbaryd Stilleryd 7,39 Karlshamn Lindeborg 6225 Skogsborg Ällestad 6225 56 10' 56 10' Kartans syfte är att ge en generell bild av jordtäckets mäktighet. Kartan grundas på analys av jorddjupsinformation från brunnsborrningar, undersökningsborrningar, schakter och seismiska undersökningar. För att identifiera områden där jordtäcket är mycket tunt eller saknas helt har information om berg från SGUs jordartskartor använts. Jorddjupet har beräknats genom att interpolera kända jorddjupsdata. Eftersom vissa jordarter uppvisar betydligt större jorddjup än andra har jordartskartan använts som stöd vid denna interpolering. Information om sprickzoner i berggrunden har använts för att ta fram områden med speciellt stora jorddjup. Osäkerheten i beräkningarna ökar med avståndet till punkter med uppmätta jorddjup. Om avståndet exempelvis är flera hundra meter till närmaste observation är osäkerheten i det beräknade jorddjupet betydande. Ny information om jorddjup tillkommer hela tiden vilket gör att kartan successivt kan förbättras. Kartan kommer därför att uppdateras ungefär en gång per år. Drösebo Rosenkällan Denna karta är automatiskt framställd ifrån SGUs databas 2016-09-09 med id-nr:xqekd73mog Stilleryds Sandvik 13 12 15 17 15 14 50' Stärnö Heleneberg 15 490 Draget 17 18 22 Vettekulla 18 18 15 9 20 495 6220815487961 Uppskattat djup till berg (m) >50 30 50 20 30 10 20 5 10 3 5 1 3 0 1 Uppmätt djup Sveriges geologiska undersökning (SGU) Huvudkontor: Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 E-post: kundservice@sgu.se www.sgu.se 0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 km Skala 1:50 000 Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan Lantmäteriet Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM. Gradnät i brunt anger latitud och longitud i referenssystemet SWEREF99.
Bilaga G4 sida 1 (2) B=2 m B=2,5 m 2017-03-16 13:25:58 Karta - automatiskt genererad via SGUs kartvisare (http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-tjanster/kartvisare/index.html) B=0,2 m B=7 m B=2 m 0 50 100 m Skala 1:5000
Bilaga G4 sida 2 (2)
Bilaga G5 sida 1 (1)