Integrerad eller segregerad naturvård en debatt som missar poängen? Mark Brady Agrifood Economics Centre SLU och Lunds universitet
Disposition Syfte: Granska sharing-sparing (Green) modellen från ett nationalekonomiskt perspektiv Upplägg: i. Vad är problemet? ii. iii. Renodlade nationalekonomiska invändningar iv. Slutsatser och tankar kring lösningen Generella invändningar mot LS-LS modellen
Varför överproduktion av livsmedel till bekostnad av biologisk mångfald problem? Total Economic Value (TEV) Use Values Non-Use Values Anthropocentric intrinsic values Direct Use Indirect Use Option Value Existence Value Bequest Value Private Goods Public Goods Public Goods Public Goods Public Goods Public Goods - timber - fish - food - game - tourism - recreation - living sea - beautiful landscape - cultural heritage - Carbon storage - clean water - pollination - biological control of pests and disease - flood regulation - gene bank - a certain species exists - species exist for e.g., children and grand children
Hur bra är sparing-sharing modellen? Problemet framställs som två möjliga alternativ: integrerad ELLER segregerad naturvård? Falsk dikotomi: det finns flera alternativ (Kremen, 2015) Mycket förenklat modell av verkligheten: orealistiska antaganden (se kommande bilder)
1) Ignorerar miljökostnader av jordbruk Intensiv jordbruk bidrag till flera allvarliga miljöproblem Den optimala intensiteten måste beakta dessa kostnader
2) Bortse ifrån att jordbruksproduktion är beroende av biologisk mångfald Diversa jordbrukssystemen minska variation i skörd (Tilman et al., 2005) Mark organismer underbygger åkermakens produktivitet (Brady et al., 2015) Pollinäring (Gallai et al., 2009) Motivera i sig ett stopp på mer expansion till naturområden (Lanz et al., 2018)
3) Det finns andra möjliga förhållanden mellan biologisk mångfald och skörd Fasta kostnader Fördröjning innan någon effekt på mångfalden (Hart et al., 2014) Behöver inte vara negativt Fågelungar som dödas av tidigt skörd De svenska naturbetesmarkerna
4) Biologisk mångfald är mer komplex och värdefull än enstaka arter Komplex Helhet / värdefull + De få arter som studerats empiriskt ger inte tillräckligt underlag för att stödja sparing-sharing modellen
Green modellen är extrem förenkling av ett komplext problem Convex density-skörd Konkav densitet-skörd Segregerad bäst! Integrerad bäst!
Invändningar från ett nationalekonomiskt perspektiv Problemet är inte sparing ELLER sharing Att utgår ifrån ett produktionsmål är fel tänkt Målet bör vara att optimera markanvändningen för att maximera den globala välfärden Detta mål kräver en mer realistisk problemformulering och modell
1) Att trygga livsmedelsförsörjningen är inte det samma som produktion Huvudsakligen ett fördelningsproblem: Fattiga Rika
2) Konsumenternas preferenser och efterfrågan styr produktion En absolut productions mål är fel tänkt Produktion styrs av E och U Om vi beakta miljökostnaderna så produceras för mycket livsmedel Människor kan minska sin mat konsumtion (t.ex. äta mindre kött)
3) Man kan substituera mellan mark och andra insatts medel Det finns stor potentiall att substituera mark med andra insatsmedlen. Substitutions elasticiteten = 0.6 Vi bör satsa omedelbart på arbetskrafts och kunskaps utveckling (Lanz et al. 2018) Arbetskraft, Kunskap Areal jordbruksmark
4) Betydelsen av betalningsviljan för biologisk mångfald Biologisk mångfald är av stor värde till människor Om vi internaliserar detta värde skulle vi producera mindre (Meunier, 2014): lägre intensitet mindre areal
5) Intensifiering leder inte automatisk till mindre areal i produktion Rebound effect (Jevons Paradox) Markanvändning drivs av marknadskrafter och politik För att skydda biologiskmångfalden krävs starka institutioner (Dietz et al., 2003)
6) Governance centrall till en lösning Hur kan vi styra markanvändning? Kan jämföras med fiskeripolitik Att bortse från beteende har varit katastrof Lösningen Skapa institutioner som ger människor de rätta incitamenten (2008). Science, 321(5896): 1678-1681.
Slutsatser: Hur illa är sparing-sharing modellen? Orealistisk förenkling av ett mycket complex problem Falsk dikotomi (Kremen 2015): det handlar inte om sparing ELLER sharing: Ej lämplig för verkliga (real-world) markanvändnings beslut eller utformning av politik
Vilka aspekter måste en lösningen beakta? En lösning kräver båda-och, och mycket mera: Inkomst utveckling för de fattiga Minskad production och omfördelad konsumtion Insats medel substitution (Kunskap!) Effektiv governance
Tack för er uppmärksamhet! mark.brady@slu.se COST-EFFECTIVE SUPPORT TO ORGANIC FARMING TO SUSTAIN BIODIVERSITY AND ECOSYSTEM SERVICES https://www.cec.lu.se/research/ongoing-projects/cost
Referenser Brady, M.V., Hedlund, K., Cong, R.-G., Hemerik, L., Hotes, S., Machado, S., Mattsson, L., Schulz, E., Thomsen, I.K., 2015. Valuing Supporting Soil Ecosystem Services in Agriculture: A Natural Capital Approach. Agron. J. 107, 1809-1821. Chavas, J.-P., Di Falco, S., 2012. On the Productive Value of Crop Biodiversity: Evidence from the Highlands of Ethiopia. Land Econ. 88, 58-74. Costello, C., Gaines, S.D., Lynham, J., 2008. Can Catch Shares Prevent Fisheries Collapse? Science 321, 1678-1681. Di Falco, S., Chavas, J.-P., 2008. Rainfall Shocks, Resilience, and the Effects of Crop Biodiversity on Agroecosystem Productivity. Land Econ. 84, 83-96. Dietz, T., Ostrom, E., Stern, P.C., 2003. The Struggle to Govern the Commons. Science 302, 1907-1912. Gallai, N., Salles, J.-M., Settele, J., Vaissière, B.E., 2009. Economic valuation of the vulnerability of world agriculture confronted with pollinator decline. Ecol. Econ. 68, 810-821. Hart, R., Brady, M., Olsson, O., 2014. Joint Production of Food and Wildlife: Uniform Measures or Nature Oases? Environ. Resource Econ. 59, 187-205. Koellner, T., Schmitz, O.J., 2006. Biodiversity, Ecosystem Function, and Investment Risk. Bioscience 56, 977-985. Kremen, C., 2015. Reframing the land-sparing/land-sharing debate for biodiversity conservation. Ann. N. Y. Acad. Sci. 1355, 52-76. KSLA, 2017. Utan pengar inga hagar och ängar. KUNGL. SKOGS- OCH LANTBRUKSAKADEMIENS TIDSKRIFT, Stockholm. Lanz, B., Dietz, S., Swanson, T., 2018. The Expansion of Modern Agriculture and Global Biodiversity Decline: An Integrated Assessment. Ecol. Econ. 144, 260-277. Meunier, G., 2014. Land-sparing vs Land-sharing with incomplete policies. Salles, J.-M., Teillard, F., Tichit, M., Zanella, M., 2017. Land sparing versus land sharing: an economist s perspective. Regional Environmental Change 17, 1455-1465. Tilman, D., Polasky, S., Lehman, C., 2005. Diversity, productivity and temporal stability in the economies of humans and nature. J. Environ. Econ. Manage. 49, 405-426. Wilde, J., 2012. How substitutable are fixed factors in production? evidence from pre-industrial England. MPRA Paper 39278,. University Library of Munich, Germany.