Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2013 ESV 2013:39

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2013 ESV 2013:39

Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig fram till 2017. ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Juniprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med april. Beräkningarna slutfördes den 10 juni 2013. Ladda ner prognosen Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Publikationen kan också kostnadsfritt tillhandahållas i tryckt format i enstaka exemplar, eller genom prenumeration. Beställningar kan göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, 104 30 Stockholm publikationsservice@esv.se Fax: 08-690 43 50 Datum: 2013-06-17 Dnr: 5.3-447/2013 ISBN: 978-91-7249-347-6 Tryckeri: Edita Västerås 2013

Sammanfattning BNP ökar i år med måttliga 1,1 procent. Underskottet i de offentliga finanserna växer som en följd av den svaga konjunkturen. Ekonomin växer starkare 2014, med 2,4 procent, men det blir ändå ett betydande underskott i de offentliga finanserna även nästa år, om än mindre än i år. Som andel av BNP blir underskottet i de offentliga finanserna 1,6 procent 2013 och 0,9 procent 2014. Överskottsmålet nås inte de närmaste åren. För att nå målet om 1 procents överskott kommer det framöver, när det är lämpligt med hänsyn till konjunkturen, att krävas åtstramningar. Svensk ekonomi går långsamt framåt Den underliggande tillväxten var svag under årets första kvartal. Både exporten och de fasta investeringarna sjönk. Hushållens konsumtion steg däremot relativt mycket. Efterfrågan i ekonomin väntas öka under året. På helårsbasis prognostiseras BNP-tillväxten uppgå till 1,1 procent. Nästa år ökar tillväxttakten men sett över helåret blir BNP-ökningen ändå relativt måttlig mot bakgrund av att ekonomin är långt från fullt resursutnyttjande. Ekonomin gynnas av en expansiv penningpolitik under hela prognosperioden. Reporäntan ligger kvar på nuvarande låga nivå ända till slutet av 2014 för att därefter höjas successivt. Återhämtningen går dock långsamt främst till följd av de ekonomiska problemen i Europa, vilka fortsätter ha en dämpande effekt på framför allt export och investeringar. Fullt resursutnyttjande nås inte förrän 2017. Arbetslösheten ökar i år jämfört med förra året och nästa år ligger den kvar på en hög nivå. Skatteintäkterna ökar svagt i år Den låga aktiviteten i ekonomin medför en relativt svag utveckling av den offentliga sektorns skatteintäkter. De ökar i år med 2,3 procent. Skatt på kapital minskar av konjunkturella skäl, men även till följd av att bolagsskatten sänkts och att skattskyldigheten för investeringsfonder slopats. År 2014 förbättras konjunkturen och skatteintäkterna ökar i en snabbare takt. Den offentliga sektorns skatteintäkter ökar nästa år med 3,7 procent. Intäkterna från skatt på arbete ökar snabbare än i år som en följd av att antalet arbetade timmar stiger och att löneökningstakten tilltar något. Utsikterna blir också ljusare för företagen, vilket innebär att intäkterna från skatt på kapital börjar öka igen. Även intäkterna från mervärdesskatt utvecklas starkare när hushållens konsumtion och investeringar stiger i en snabbare takt. Måttlig ökning av utgifterna på statens budget bortsett från Riksbankslånet I år ökar de totala utgifterna på statens budget med hela 129 miljarder kronor, eller nästan 16 procent, jämfört med föregående år och uppgår därmed till 941 miljarder kronor. Uppgången är främst en effekt av att Riksbanken i år lånar 110 miljarder kronor i Riksgälden. Utgiftsområdenas utgifter ökar däremot med måttliga 16 miljarder kronor, eller 2 procent. Utgifterna ökar procentuellt mest inom området Avgiften till Europeiska unionen som en följd av att EU:s budget ökar i år, och därmed även Sveriges EU-avgift. Sedan förra prognosen har utgifterna för sjukpenning reviderats upp. Ökningen beror på fler sjukpenningdagar för hela perioden. Höjningen följer av att utfallet hittills i år har varit högre än tidigare beräknat och andelen sjukpenningdagar i förhållande till antal sysselsatta väntas bli högre även åren framöver. Undantaget de senaste två åren har antalet sjukpenningdagar minskat under en lång följd av år men historiken visar samtidigt att de underliggande trenderna snabbt kan förändras på sjukpenningområdet. Under prognosperioden bidrar flertalet utgiftsområden till nominella utgiftsökningar, vilket är naturligt med tanke på befolkningstillväxt och makroekonomiska faktorer såsom pris- och löneutveckling. Den största ökningen i miljarder

kronor sker inom området Ekonomisk trygghet för familjer och barn till följd av stigande utgifter för barnbidrag och föräldraförsäkring. Det finns även utgifter som minskar nominellt. Utgifterna för sjukersättning väntas fortsätta avta i takt med att antalet personer med sådan ersättning minskar. Det beror på att inflödet är lågt samtidigt som stora grupper går över till ålderspension. Stort lånebehov för staten, främst till följd av Riksbankslånet Sjunkande inkomster och stigande utgifter försämrar saldot på statens budget i år. Saldot beräknas i år uppgå till -168 miljarder kronor. Jämfört med förra året försvagas det markant, med 143 miljarder kronor. Den kraftiga försvagningen beror främst på att Riksgäldens nettoutlåning ökar till följd av att Riksbanken lånar 110 miljarder kronor i Riksgälden. Underskott i de offentliga finanserna Det blir underskott i de offentliga finanserna 2012 2014. Underskottet i år väntas uppgå till 58 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,6 procent av BNP. Nästa år minskar underskottet något, till 35 miljarder kronor eller 0,9 procent av BNP. Ingen av delsektorerna visar överskott i närtid. Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet är något negativt under prognosperioden. Utbetalningarna av allmänna pensioner ökar tämligen mycket i år, delvis av demografiska skäl men även till följd av stigande pensioner. Däremot minskar den genomsnittliga pensionen 2014. inriktning genererar tillräckliga överskott, men först på längre sikt. Litet utrymme för permanenta utgiftsökningar Marginalerna till utgiftstaken kan se stora ut men när hänsyn tas till behovet av säkerhetsmarginal 2014 kan för närvarande permanenta utgiftsökningar om högst 9 miljarder kronor genomföras. Det är den lägsta marginalen under prognosperioden som avgör det nuvarande utrymmet för varaktiga utgiftsökningar. Engångseffekter och BNP-tillväxt har minskat statsskulden och skuldkvoten I ett särskilt temaavsnitt i publikationen genomlyses statsskuldens underliggande utveckling 1999 2013. Statsskulden väntas i slutet av året uppgå till 1 281 miljarder kronor. Jämfört med 1999 har skulden minskat med närmare 100 miljarder kronor. Skuldkvoten, det vill säga skulden i förhållande till BNP, har under samma period minskat från 64 procent till 35 procent. Analysen visar att det är engångseffekter som förklarar minskningen av den nominella statsskulden. Det är således inte det underliggande saldot som bidragit till detta. Att skuldkvoten minskat så kraftigt är till största del ett resultat av BNP-tillväxten. Överskottsmålet nås inte Indikatorerna för utvärdering av överskottsmålet visar att målet inte nås de närmaste åren. För att målet ska nås krävs skattehöjningar eller utgiftsminskningar. På sikt stärks sparandet genom att de offentliga utgifterna indexeras svagare än BNP. Om inga ytterligare aktiva beslut tas utöver de som nu är beslutade är finanspolitiken åtstramande från och med 2014. Ett annat sätt att uppnå överskottsmålet är därför att låta den automatiska åtstramningen i finanspolitiken få verka utan inslag av annan finanspolitik. En sådan åtstramande

Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal Utfall Prognos 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP, fasta priser, proc. utv. -0,6-5,0 6,6 3,7 0,7 1,1 2,3 3,1 3,3 2,5 BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad, proc. utv. -0,9-4,9 6,3 3,7 1,1 1,1 2,4 2,9 2,9 2,7 Hushållens konsumtion, proc. utv. 0,0-0,3 4,0 2,1 1,5 2,1 2,6 3,1 3,4 2,9 Offentlig konsumtion, proc. utv. 1,0 2,2 2,1 1,1 0,7 0,4 0,3 0,3 0,7-0,1 Investeringar, proc. utv. 1,4-15,5 7,2 6,4 3,2-3,2 5,2 7,3 6,7 4,5 Lager, bidrag till BNP-förändringen -0,5-1,6 2,2 0,5-1,1 0,2-0,1 0,1 0,0 0,0 Export, proc. utv. 1,7-13,8 11,4 7,1 0,8-0,6 4,4 6,1 6,9 5,4 Import, proc. utv. 3,5-14,3 12,0 6,3 0,0-1,6 4,9 6,8 7,5 5,7 Real disponibel inkomst, proc. utv. 2,3 2,0 1,6 3,6 3,0 2,2 1,3 1,6 2,2 2,5 Hushållens sparande, andel av disponibel inkomst 2,4 4,5 2,3 3,7 5,1 5,2 3,9 2,5 1,4 1,1 Lönesumma, proc. utv. 5,5 0,1 3,1 5,6 3,9 2,8 3,8 4,3 4,7 4,6 Arbetslöshet, procent av arbetskraften 6,2 8,3 8,6 7,8 8,0 8,3 8,3 7,7 7,0 6,6 Finansiellt sparande i offentlig sektor, mdkr 69-30 0 1-22 -58-35 4 38 59 Finansiellt sparande i offentlig sektor, proc. av BNP 2,2-1,0 0,0 0,0-0,6-1,6-0,9 0,1 0,9 1,4 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), proc. av BNP 38,8 42,6 39,4 38,4 38,1 42,1 41,7 39,7 36,5 33,3 Bakåtblickande tioårssnitt, finansiellt sparande 1,4 1,2 0,8 0,7 0,7 0,7 0,6 0,4 0,3 0,0 Bakåtblickande tioårssnitt, konjunkturjusterat 1,1 1,0 0,9 0,9 0,8 0,7 0,6 0,6 0,5 Sjuårsindikatorn 1,1 0,8 0,3-0,3-0,6-0,3 0,0 Sjuårsindikatorn, konjunkturjusterat 1,1 0,9 0,6 0,4 0,1 0,1 0,2 Konjunkturjusterat sparande 2,2 0,8 0,5 0,1 0,0-0,8-0,2 0,4 0,9 1,2 Statsskuld, proc. av BNP 33,1 37,0 33,4 30,7 31,4 35,2 34,7 32,5 29,1 25,8 Skattekvot, proc. av BNP 46,4 46,6 45,4 44,2 44,3 44,4 44,3 44,2 44,2 44,2 Totala utgifter på statens budget, mdkr 766 886 781 805 812 941 843 843 841 864 Takbegränsade utgifter, mdkr 943 965 986 989 1 022 1 066 1 080 1 089 1 107 1 142 varav Ålderspensionssystemet, mdkr 201 220 223 222 238 257 259 270 289 305 Marginal till utgiftstaket, mdkr 14 24 38 74 62 29 25 36 58 53 Budgetsaldo, mdkr 135-176 -1 68-25 -168-29 23 72 91 Engångseffekter på statens budget, mdkr 70-105 23 36 8-109 -2 0 8 0 Underliggande budgetsaldo, mdkr 65-71 -24 32-33 -59-27 23 64 91 Källa: SCB och ESV

Innehåll 1 Den makroekonomiska utvecklingen... 7 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget... 13 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter... 13 2.1.1 Skatt på arbete... 14 2.1.2 Skatt på kapital... 16 2.1.3 Skatt på konsumtion... 19 2.2 Inkomsterna på statens budget... 21 3 Utgifterna på statens budget... 25 3.1 Migration samt Integration och jämställdhet (UO 8 och UO 13)... 27 3.2 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (UO 10)... 28 3.3 Arbetsmarknad och arbetsliv (UO 14)... 30 3.4 Kommunikationer (UO 22)... 31 3.5 Statsskuldsräntor (UO 26)... 32 3.6 Riksgäldens nettoutlåning... 33 3.7 Realekonomiskt fördelade utgifter... 35 4 Saldot på statens budget... 39 5 Offentliga finanser... 41 5.1 Offentliga sektorns finansiella sparande... 41 5.2 Statens finansiella sparande... 42 5.3 Kommunsektorns finansiella sparande... 44 5.4 Ålderspensionssystemets finansiella sparande... 46 5.5 Den offentliga skulden... 47 5.6 Finanspolitikens inriktning... 49 5.7 Jämförelse med andra prognosinstitut... 51 6 De budgetpolitiska målen... 57 6.1 Överskottsmålet... 57 6.2 Utgiftstaket... 58 7 Förslag eller beslut som helt eller delvis inte har beaktats i prognosen... 59 8 Revideringar sedan föregående prognos... 61 Appendix... 65 Kontaktpersoner... 82 Förteckning över faktarutor Olika räntebegrepp... 33 Riksgäldens nettoutlåning... 35 Skillnaden mellan det finansiella sparandet... 46 och resultatet inom kommunsektorn... 46 Olika skuld- och förmögenhetsbegrepp... 49 Automatiska stabilisatorer och diskretionär finanspolitik... 50 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 17 JUNI 2013 5

Statsskulden underliggande utveckling 1999-2013... 52 Konjunkturjusterat sparande metod... 58 Engångseffekter... 75 Förändring av anslagsbehållningar... 78 Appendix Appendix 1. Volymer 2012 2017... 66 Appendix 2. Utgifter på statens budget 2013-2017, jämförelse med vårpropositionen och föregående prognos.... 67 Appendix 3. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2011-2017, jämförelse med vårpropositionen och föregående prognos... 68 Appendix 4. Huvudsakliga antaganden i beräkningen av skatteintäkterna 2012-2017... 70 Appendix 5. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten 2008 2017... 71 Appendix 6. Finansiellt sparande i staten 2011 2017... 72 Appendix 7. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning 2012-2017... 73 Appendix 8. Vissa större engångsposters påverkan på budgetsaldot 2012 2017... 75 Appendix 9. Förändring av anslagsbehållningar 2012 2014... 78 Appendix 10. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande 2000 2017... 79 Appendix 11. Konjunkturjusterat offentligt finansiellt sparande 2008 2017... 79 Appendix 12. Beräkningsförutsättningar 2012 2017... 80 6 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 17 JUNI 2013

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN 1 Den makroekonomiska utvecklingen Svensk ekonomi går långsamt framåt Efter en svag avslutning förra året blev inledningen av 2013 bättre. BNP steg första kvartalet i år med 0,6 procent jämfört med fjärde kvartalet 2012. Lagerinvesteringar stod dock för en stor del av ökningen. Den underliggande tillväxten var svag. Både exporten och fasta investeringar sjönk. Hushållens konsumtion steg däremot relativt mycket. Den svaga utvecklingen i Europa gör att framtidsutsikterna för svensk export fortfarande är bräckliga och tillväxten låg. En svag export dämpar också investeringarna. Vi räknar ändå med att efterfrågan i ekonomin förstärks under året, vilket indikatorerna tyder på även om de varierar en del och ger lite blandade signaler. Hushållens framtidsförväntningar har förbättrats och konsumtionen väntas fortsätta öka ganska snabbt under året, vilket bidrar till att hålla uppe BNP-tillväxten. Nästa år accelererar tillväxten men sett över helåret blir BNP-ökningen ändå relativt måttlig mot bakgrund av att ekonomin är långt ifrån fullt resursutnyttjande. BNP ökar 2014 lite starkare än den trendmässiga tillväxten. Åren 2015 2016 stiger tillväxttakten ytterligare och återhämtningen i ekonomin fortsätter. Tillväxten i ekonomin gynnas av en expansiv penningpolitik under hela prognosperioden. Reporäntan ligger kvar på nuvarande låga nivå ända till slutet av 2014 för att därefter höjas successivt. Återhämtningen går dock långsamt främst till följd av problemen i Europa, vilka fortsätter ha en dämpande effekt på framför allt exporten och investeringarna. Fullt resursutnyttjande nås först 2017. Avmattningen i ekonomin har inte lett till någon minskad sysselsättning men ökningstakten har dämpats. Trots att sysselsättningen ökar steg arbetslösheten under förra året och den har fortsatt stiga i år. Det beror på att arbetskraften stiger mer än antalet sysselsatta. Det är delvis en effekt av att befolkningen ökar men ett ökat arbetskraftsdeltagande, främst i de äldre åldersgrupperna, bidrar också till en stark ökning av arbetskraften. Indikatorerna tyder på en dämpad utveckling på arbetsmarknaden framöver. Sysselsättningen väntas därför i stort sett vara oförändrad under resten av året. Arbetslösheten ökar i år jämfört med förra året och nästa år ligger den kvar på en hög nivå. Därefter leder återhämtningen i ekonomin till att sysselsättningen ökar snabbare och att arbetslösheten sjunker. Diagram 1. BNP till marknadspris, fasta priser Kalenderkorrigerade och säsongrensade kvartalsvärden 1 020 990 960 930 900 870 840 810 780 2008 2010 2012 2014 2016 Källa: SCB och ESV. Årlig procentuell förändring Procent Skakig väg framåt för exporten Exporten försämrades i slutet av förra året och sjönk med nästan 1 procent fjärde kvartalet 2012 jämfört med tredje kvartalet. Första kvartalet i år fortsatte exporten att sjunka. Recessionen i flera länder i Europa och en återhållsam tillväxt i USA har resulterat i en avsevärd försvagning i efterfrågan på svenska exportprodukter. Orderingången till svensk exportindustri har dock i viss mån återhämtat sig från fallet i slutet av förra året, vilket tyder på en starkare export framöver. Situationen i Europa är fortsatt instabil. Vissa indikatorer, som till exempel inköpschefsindex, gick ner i flertalet länder i Europa under mars och april men vände upp i maj igen, vilket visar att konjunkturen fortfarande är skakig. Problemen kvarstår och den 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 17 JUNI 2013 7

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN ekonomiska aktiviteten kommer att vara dämpad under året. I USA är återhämtningen mer stabil men även där har vissa indikatorer vänt nedåt igen. Tillväxten dämpas också fortfarande av finanspolitiska åtstramningar. Svensk export väntas trots skakiga indikatorer vända uppåt från och med andra kvartalet i år, men sett över helåret sjunker den. Nästa år stärks tillväxten i vår omvärld och exporten ökar då med över 4 procent. Ökningstakten är dock fortfarande relativt låg sett i ett historiskt perspektiv, framför allt om man beaktar att det är en återhämtningsfas. Åren därefter ökar exporten starkt men det tar lång tid innan återhämtningen är avslutad. Problemen i Europa kommer således att ge avtryck under flera år. Importen sjönk också i slutet på 2012. Importen minskade även mätt som årsgenomsnitt och nettoexporten gav, trots en förstärkning av kronan, ett positivt bidrag till BNP-tillväxten. Liksom exporten fortsatte importen att sjunka första kvartalet i år. Under resten av året ökar importen men mätt som årsgenomsnitt sjunker den som en följd av en svag export och minskade investeringar. Även i år väntas importen utvecklas svagare än exporten och nettoexporten fortsätter att ge ett positivt bidrag till tillväxten. Nästa år väntas importen ta fart och då dämpas bidraget från nettoexporten. Tabell 2. Försörjningsbalansen Procentuell förändring Utfall Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Hushållens konsumtion 1,5 2,1 2,6 3,1 3,4 2,9 Offentlig konsumtion 0,7 0,3 0,2 0,3 0,7 0,0 Fasta investeringar 3,2-3,2 5,2 7,3 6,7 4,5 Lager 1-1,1 0,2-0,1 0,1 0,0 0,0 Export 0,8-0,6 4,4 6,1 6,9 5,4 Import 0,0-1,6 4,9 6,8 7,5 5,7 Nettoexport 1 0,4 0,4 0,1 0,1 0,2 0,2 BNP 0,7 1,1 2,3 3,1 3,3 2,5 BNP, kalenderkorrigerad 1,1 1,1 2,4 2,9 2,9 2,7 Källa: SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år. Hushållens konsumtion håller uppe BNPtillväxten Hushållens förväntningar om framtiden vände snabbt upp från den låga nivå de sjönk till i slutet av förra året. Konfidensindikatorn ligger nu kring ett historiskt genomsnitt. Fler tror nu på en bättre utveckling både för svensk ekonomi och för den egna ekonomin och färre hushåll tror att arbetslösheten kommer att stiga. Mer optimistiska framtidsförväntningar har också visat sig i ökad konsumtion. Den väntas öka mer i år än förra året trots att de reala disponibla inkomsterna stiger långsammare. Den svagare inkomstökningen i år beror främst på att antalet arbetade timmar sjunker. En låg inflation och låga räntor dämpar dock försvagningen av de reala disponibla inkomsterna. Diagram 2. Hushållens konsumtion och sparkvot Procent 8 6 4 2 0-2 -4-6 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 Procent Konsumtion Real disponibel inkomst Sparkvot Källa: SCB och ESV Anm.: Sparkvoten avser hushållens eget sparande som andel av disponibel inkomst Nästa år ökar inkomsterna ännu svagare än i år trots att timmarna då stiger. Det beror på att pensionerna sjunker, efter att ha ökat ganska mycket i år. Pensionsinkomsterna påverkas med viss eftersläpning av en svag utveckling på arbetsmarknaden och det är först 2014 som försvagningen av timmarna slår igenom i pensionsinkomsterna. Den så kallade bromsen i pensionssystemet är dessutom aktiv under hela prognosperioden (se avsnitt 5.4 om Ålderspensionssystemet), vilket sänker den genomsnittliga pensionsinkomsten 2014. Trots en fortsatt avmattning 8 6 4 2 0-2 -4-6 8 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 17 JUNI 2013

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN i inkomstutvecklingen tilltar ökningstakten i konsumtionen ytterligare nästa år i samband med att hushållens framtidsförväntningar fortsätter att förbättras. Även åren därefter väntas konsumtionen öka starkt. Den stiger snabbare än de reala disponibla inkomsterna under hela prognosperioden. Det innebär att sparkvoten, som har stigit de senaste åren och i dagsläget ligger på en hög nivå historiskt sett, faller. Den höga sparkvoten i utgångsläget möjliggör en hög konsumtion trots en svag inkomstutveckling de närmaste åren. Investeringarna sjunker Investeringarna ökade relativt starkt förra året. Framför allt var det stora ökningar i energisektorn och i kommunerna men även inom industrin steg investeringarna relativt mycket. Bostadsinvesteringarna föll dock. Den dämpade produktionen och fallande kapacitetsutnyttjande tyder på att investeringstillväxten sjunker i år. Enligt SCB:s investeringsenkät är företagen betydligt mer pessimistiska för innevarande år än förra året. Både inom industrin och inom tjänstesektorerna planerar företagen att minska investeringarna. Bostadsinvesteringarna, som sjönk kraftigt förra året, fortsätter att minska. Ombyggnadsinvesteringarna, som stigit till en hög nivå sedan införandet av ROT-avdraget, föll också i slutet av förra året och fortsatte falla första kvartalet i år. De väntas i stort sett ligga kvar på nuvarande nivå framöver, vilket innebär att de sjunker 2013 jämfört med 2012. Investeringar i nybyggda bostäder, som sjönk kraftigt förra året, ökade dock första kvartalet i år och väntas fortsätta öka framöver. Investeringarna i kommunerna ökade mycket de två senaste åren och ligger nu på en hög nivå. Kommunerna fick 2012 tillfälliga inkomster i form av en återbetalning från AFA Försäkring som bland annat användes till investeringar. I år ökar kommunernas inkomster svagt och utrymmet för investeringar under 2013 är därmed mindre, vilket medför att ökningstakten avtar avsevärt. Investeringarna ligger dock kvar på en hög nivå eftersom flera stora byggprojekt, exempelvis nybyggnationen av Nya Karolinska Solna, pågår i några år till. I slutet av prognosperioden avslutas flera projekt och då sjunker investeringarna. De statliga investeringarna kommer sjunka i år och nästa år eftersom investeringarna i järnvägsprojektet Citybanan i Stockholm minskar successivt. Från 2015 ökar investeringarna igen som en följd av de satsningar som regeringen har gjort på förbättrad infrastruktur. Investeringarna i lager var betydligt mindre 2012 än 2011, vilket sänkte BNP-tillväxten med hela 1,1 procentenhet. Första kvartalet i år var lagerinvesteringarna relativt höga, vilket gav ett stort bidrag till BNP-tillväxten. Det var främst insatsvaror och färdigvarulager inom industrin som ökade. Troligtvis är lageruppbyggnaden delvis en effekt av att efterfrågan första kvartalet blev svagare än väntat. Kommande kvartal väntas lagerinvesteringarna därför vara lägre än under det första kvartalet och de sänker då BNP-tillväxten. För helåret väntas de ändå ge ett litet positivt bidrag. Resursutnyttjandet fortsätter sjunka 2013 Den dämpade aktiviteten i ekonomin i år gör att resursutnyttjandet fortsätter att sjunka. Nästa år tar tillväxten i ekonomin fart och då stiger resursutnyttjandet igen. Prognosen för 2013 2014 är en konjunkturbedömning som baseras på efterfrågan i ekonomin. För åren 2015 2017 görs prognosen från utbudssidan. Prognosen grundas då i stället på en bedömning av den potentiella BNP- och sysselsättningsnivån i ekonomin, det vill säga den nivå som är förenlig med Riksbankens inflationsmål. Efter 2014 antas ekonomin anpassas mot potentiell nivå. Eftersom BNP ligger under den potentiella nivån 2014 så stiger BNP snabbare än potentiell tillväxt 2015 2017. Fullt resursutnyttjande nås 2017. Sysselsättningen fortsätter öka men sysselsättningsgraden sjunker Sysselsättningen fortsätter att stiga trots avmattningen i ekonomin. Antalet personer i arbete minskade dock under förra året och har fortsatt minska under första kvartalet i år. Det beror på att sjukfrånvaron och även annan frånvaro har ökat. Trots EKONOMISTYRNINGSVERKET, 17 JUNI 2013 9

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN att sysselsättningen ökade under hela 2011 och 2012 låg sysselsättningsgraden, det vill säga antalet sysselsatta som andel av den arbetsföra befolkningen, på i stort sett samma nivå under hela perioden. I vissa åldersgrupper, framför allt de äldre, steg dock sysselsättningsgraden. Indikatorerna tyder på en svag utveckling på arbetsmarknaden. Enligt Konjunkturinstitutets barometer ligger företagens anställningsplaner under ett historiskt genomsnitt och enligt Swedbanks inköpschefsindex ligger index för sysselsättningen under 50-strecket, som är skiljelinjen mellan uppgång och nedgång. Sysselsättningen väntas därför vara i stort sett oförändrad under resten av året men mätt som årsgenomsnitt ökar antalet sysselsatta med 0,5 procent. Under nästa år börjar sysselsättningen öka igen, om än i ganska långsam takt. Syselsättningsgraden sjunker i slutet på innevarande år och fortsätter sjunka i början på nästa men därefter stiger den igen. Diagram 3. Sysselsättningsgrad och arbetslöshet Säsongrensade kvartalsdata Tusental 68 67 66 Procent av arbetskraften 9 8 7 Arbetslösheten steg under förra året trots att antalet sysselsatta ökade. Under första kvartalet i år har den fortsatt att stiga. Det beror på att antalet personer i arbetskraften ökar mer än antalet sysselsatta. Att arbetskraften ökar relativt starkt beror både på att befolkningen växer och på att arbetskraftsdeltagandet ökar, främst i de äldre åldersgrupperna. Ett ökat arbetskraftsdeltagande är främst en följd av att andelen sjuka som står utanför arbetskraften fortsätter att minska. Arbetslösheten väntas i stort sett ligga kvar på nuvarande nivå under resten av året och den börjar inte sjunka förrän i slutet av nästa år. Som nämndes ovan har frånvaron ökat mycket de senaste månaderna vilket innebar att antalet arbetade timmar sjönk det första kvartalet trots att sysselsättningen fortsatte att öka. Till viss del är sannolikt både ökningen av sjukfrånvaron och annan frånvaro tillfällig och medelarbetstiden beräknas därför öka något kommande kvartal. Sett över helåret sjunker ändå medelarbetstiden 2013 men nästa år ökar den igen. Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden Procentuell förändring om inget annat anges Kalenderkorrigerade värden Utfall Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP, fp 1,1 1,1 2,4 2,9 2,9 2,7 Produktivitet 0,7 1,1 1,7 1,8 1,8 1,9 Arbetade timmar 0,6-0,1 0,7 1,0 1,1 0,8 Medelarbetstid 0,0-0,6 0,3 0,0 0,0 0,0 Sysselsatta 0,7 0,5 0,3 1,1 1,1 0,8 Arbetskraft 0,9 0,8 0,3 0,4 0,4 0,4 Personer i program, tusental 3,7 4,0 3,8 3,3 3,0 2,8 Arbetslöshet, ILO 1 8,0 8,3 8,3 7,7 7,0 6,6 Öppen arbetslöshet 1,2 5,7 5,7 5,9 5,6 5,2 4,9 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1 Procent av arbetskraften. 65 6 2 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i åldrarna 16-64 år. 64 2007 2009 2011 2013 2015 2017 Källa: SCB och ESV Sysselsättningsgrad Arbetslöshet (höger axel) 5 Åren 2015 2017 sker en återhämtning i ekonomin vilket får effekt på arbetsmarknaden. Sysselsättningen ökar då snabbt och sysselsättningsgraden börjar stiga igen. I slutet av prognosperioden kommer sysselsättningsgraden att vara högre än i dagsläget men fortfarande betydligt lägre än 2008 då den senast nådde sin toppnivå. Det beror på olika sammansättningseffekter, bland annat på att personer mellan 65 och 74 år - vilka har en lägre sysselsättningsgrad än genomsnittet - utgör en större andel av den arbetsföra befolkningen än 2008. Dessutom har andelen som är födda utomlands ökat, och fortsätter att öka markant som andel av befolkningen. De har också 10 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 17 JUNI 2013

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN en lägre sysselsättningsgrad än genomsnittet. När sysselsättningsökningen tar fart börjar arbetslösheten att sjunka och den faller till 6,6 procent 2017. Lägre avtal dämpar löneökningstakten Nya avtal har nu slutits för en stor del av arbetsmarknaden. Industrins avtal har fungerat som riktmärke. Flera förhandlingar återstår men de kommer sannolikt inte resultera i löner som avviker mycket från de som slöts inom industrin. De avtal som har slutits är i de flesta fall treåriga och ger avtalsmässiga löneökningar på drygt 2 procent per år. Avtalen ger lägre löneökningar de kommande åren än de som slöts för 2012 och löneökningarna dämpas därmed i år jämfört med förra året. Totalt sett väntas lönerna öka med i genomsnitt 3 procent per år 2013 2015. Löneökningstakten stiger något 2014 och 2015 då aktiviteten i ekonomin tar fart och sysselsättningen ökar snabbare. Åren 2016 2017 ökar lönerna allt snabbare när resursutnyttjandet i ekonomin stiger. Tabell 4. Löner, priser och reporänta Procentuell förändring om inget annat anges Utfall Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Timlön, KL 1 3,0 2,8 3,0 3,2 3,5 3,6 Timlön, NR 1 2,9 2,8 3,1 3,3 3,6 3,7 Enhetsarbetskostnad 2,7 1,6 1,4 1,4 1,7 1,8 Lönesumma 3,9 2,8 3,8 4,3 4,7 4,6 KPI 0,9 0,1 1,1 2,0 2,5 2,8 KPIF 2 1,0 1,0 1,4 1,7 1,8 1,9 Prisbasbelopp, nivå 44,0 44,5 44,5 44,9 45,8 47,0 Reporänta, värde vid årets slut 1,00 1,00 1,25 2,00 3,00 3,75 Källa: Medlingsinstitutet, SCB och ESV 1 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 2 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. Låg inflation både 2013 och 2014 Inflationstakten har sjunkit och den årliga procentuella förändringen av KPI har till och med varit negativ de senaste månaderna. Nedgången förklaras huvudsakligen av lägre bostadsräntor. Den underliggande inflationen mätt med KPIF, där effekterna av förändringar i bostadsräntorna exkluderas, har dock också sjunkit och ligger nu runt 0,5 procent. Den låga underliggande inflationen beror på den svaga efterfrågan i ekonomin som har dämpat priset på både varor och tjänster. Förstärkningen av kronan under det senaste året bidrar också till att hålla nere priset på importerade varor. Dessutom har råoljepriset sjunkit, vilket har lett till lägre priser på drivmedel. Inflationen väntas vara låg under resten av innevarande år och under 2014 även om priserna ökar mer 2014 än 2013. Den fortsatt svaga efterfrågan i ekonomin dämpar prisökningarna på varor och tjänster, bland annat genom att företagens arbetskostnader ökar svagt. Drivmedelspriserna sänker inte inflationen i lika stor utsträckning 2014 som 2013 men de håller fortfarande nere inflationen. KPI fortsätter att vara lägre än KPIF 2014 eftersom bostadsräntorna ligger på en lägre nivå än 2013. Diagram 4. KPI och KPIF Årlig procentuell förändring, kvartalsvärden Procent 5 4 3 2 1 0-1 -2 2007 2009 2011 2013 2015 2017 Källa: SCB och ESV KPI KPIF Procent Åren 2015 2017 ökar inflationen i takt med att resursutnyttjandet stiger och den underliggande inflationen, mätt med KPIF, når Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent 2017. KPI blir högre än KPIF från och med 2015 eftersom bostadsräntorna stiger i takt med att Riksbanken höjer reporäntan. Vi räknar med att Riksbanken väljer att lämna reporäntan oförändrad på dagens nivå till i slutet av 2014 men en mycket låg inflation, svag efterfrågan i ekonomin och fortsatta stimulanser 5 4 3 2 1 0-1 -2 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 17 JUNI 2013 11

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN från andra centralbanker kan leda till att Riksbanken sänker reporäntan ytterligare. Konjunkturläget är fortfarande osäkert Vi räknar med att exporten och de fasta investeringarna vänder upp från och med andra kvartalet och att konsumtionen fortsätter öka. Konjunkturläget är dock fortfarande osäkert. Problemen i Europa kvarstår. Många länder befinner sig i recession och arbetslösheten stiger. I USA ser utsikterna ljusare ut men även där finns problem som kan äventyra återhämtningen i ekonomin. Sannolikheten för en lägre tillväxt än väntat, både i omvärlden och i Sverige, är därmed fortfarande relativt stor. Samtidigt kan det vända snabbt uppåt om osäkerheten skingras. Tillväxten kan därför också bli högre än väntat. 12 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 17 JUNI 2013

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter Den låga aktiviteten i ekonomin och effekten av ändrade skatteregler inom främst kapitalskatteområdet medför en relativt svag utveckling av den offentliga sektorns skatteintäkter 2013. Skatteintäkterna ökar i år med 2,3 procent. Den underliggande ökningen, exklusive ändrade skatteregler, uppgår dock till 3,0 procent. Intäkterna från skatt på arbete, som utgör nära 60 procent av de totala skatteintäkterna, dämpas som en följd av den försämrade arbetsmarknaden. Den huvudsakliga skattebasen, lönesumman, utvecklas svagare i år än föregående år. Den svagare utvecklingen förklaras av att antalet arbetade timmar sjunker något och att löneökningstakten dämpas. Skatt på kapital minskar till följd av att bolagsskatten sänkts och att skattskyldigheten för investeringsfonder slopats. Skatt på kapital från företag påverkas även av lägre företagsvinster som främst beror på en svag export till följd av den svaga utvecklingen i Europa. Även avkastningsskatten minskar i år på grund av en låg statslåneränta. Hushållens konsumtion i löpande priser ökar svagt i år till följd av en låg prisutveckling, vilket bidrar till att skatteintäkterna från framför allt mervärdesskatt ökar långsamt. Intäkterna från mervärdesskatt påverkas också av att investeringarna minskar under 2013. Intäkterna från energiskatt ökar långsamt på grund av en lägre bensinförsäljning. År 2014 förbättras konjunkturen och skatteintäkterna ökar i en snabbare takt. Den offentliga sektorns skatteintäkter ökar nästa år med 3,7 procent. Intäkterna från skatt på arbete ökar snabbare än i år som en följd av att antalet arbetade timmar stiger och att löneökningstakten ökar något. Konjunkturen blir också ljusare för företagen, vilket innebär att vinsterna utvecklas starkare och intäkterna från skatt på kapital börjar stiga igen. Även intäkterna från mervärdesskatt utvecklas starkare när hushållens konsumtion och investeringar stiger i en snabbare takt. Diagram 5. Årlig förändring av underliggande skatteintäkter Procent 20 15 10 5 0-5 -10-15 -20-25 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Arbete Kapital Konsumtion Totala skatter exkl. skatteändringar Totala skatter inkl. skatteändringar Källa: SKV, ESV och Budgetpropositionen för 2013 Procent Från 2015 ökar skatteintäkterna snabbt när ekonomin fortsätter att stärkas. Åren 2015 2017 ökar skatteintäkterna med i genomsnitt 5 procent per år. Ökningen beror främst på den fortsatta återhämtningen på arbetsmarknaden som leder till en stark uppgång av intäkterna från skatt på arbete. Skattekvoten beräknas i år uppgå till 44,4 procent av BNP, vilket är högre än 2012. Skattekvoten ökar därmed något trots att ändrade skatteregler bidrar till att intäkterna i år minskar med 11 miljarder kronor, motsvarande 0,3 procent av BNP. Det förklaras främst av att intäkterna från skatt på arbete ökar något snabbare än BNP. 20 15 10 5 0-5 -10-15 -20-25 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 17 JUNI 2013 13

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Diagram 6. Totala skatteintäkter och skattekvoten Procent av BNP 2 000 53 1 800 inkomstfördelning och inflation. I år ökar skatteintäkterna med 3,6 procent. Från och med 2014 ökar intäkterna starkare till följd av återhämtningen på arbetsmarknaden. 1 600 1 400 1 200 1 000 800 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 50 47 44 41 38 Tabell 6. Skatt på arbete /Procent 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Nivå, mdkr 905 939 973 1 011 1 055 1 107 1 159 Utvecklingstakt (%) 3,6 3,8 3,6 3,9 4,4 4,9 4,7 Källa: SKV och ESV Källa: SKV och ESV År 2014 sjunker skattekvoten marginellt och är därefter i det närmaste konstant. Minskningen beror främst på den dämpade utvecklingen av punktskatterna de närmaste åren. Det är främst statens skatteintäkter, skatt på kapital och konsumtion, som utvecklas svagt i år. En ytterligare förklaring till att statens skatteintäkter ökar svagt är de skattesänkningar som genomförts. Kommunsektorns och ålderspensionssystemets skatteintäkter är till stor del beroende av lönesumman, vilken ökar snabbare än de övriga skattebaserna i år. Tabell 5. Skatteintäkter per sektor Procentuell förändring 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Staten 0,4 0,1 1,2 4,0 5,2 5,4 4,5 Kommunsektorn 2,9 4,6 3,7 3,3 4,1 4,8 4,6 ÅP-systemet 6,4 3,2 2,8 3,3 4,7 4,2 4,5 Källa: SKV och ESV Totala skatteintäkter Skattekvot (höger axel) Samtliga skatteintäkter finns redovisade i slutet av kapitlet. Skillnaderna mot ESV:s föregående prognos kommenteras i avsnitt 8. 2.1.1 Skatt på arbete Skatt på arbete utgör knappt 60 procent av de totala skatteintäkterna och består av direkta och indirekta skatter, där lönesumman utgör en gemensam skattebas. De direkta skatterna påverkas även av utvecklingen av skattepliktiga transfereringar, Höga pensionsutbetalningar håller uppe direkta skatter på arbete i år I år utvecklas utbetalda löner svagt medan utbetalda pensioner, sjuk- och föräldrapenning, och arbetsmarknadsersättningar växer starkare. Pensionerna ökar i år till följd av en betydande ökning av balansindex. Tabell 7. Skattebaser Procentuell förändring om inget annat anges Nivå 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Utbetalda löner 1 346 3,7 2,8 3,8 4,3 4,7 4,6 Aktivitets-och sjukersättning 34-6,1-4,4-6,4-5,8-3,0-2,0 Sjukpenning och föräldrapenning 53 6,7 5,7 2,3 3,3 4,0 4,2 Arbetsmarknadsersättningar 30 3,7 5,8-3,5-10,7-10,3-7,0 Pensioner 358 6,1 5,3 1,1 3,5 5,5 4,9 Taxerad inkomst 1 897 4,2 3,3 2,9 3,8 4,5 4,4 Beskattningsbar förvärvsinkomst 1 707 4,3 3,4 3,3 4,1 4,8 4,7 Källa: SKV och ESV 1. Nästa år ökar pensionerna endast med drygt 1 procent trots att antalet pensionärer ökar. Den svaga ökningen beror både på den svaga arbetsmarknaden och på ett lågt balansindex. Från och med 2015 sker en återhämtning på arbetsmarknaden, vilket innebär att arbetsmarknadsersättningarna sjunker medan utbetalda löner ökar snabbare. Intäkterna från direkta skatter på arbete uppgår i år till 527 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt 50 procent av de totala intäkterna från skatt på arbete. Den statliga inkomstskatten är stabil 14 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 17 JUNI 2013

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET över tiden och utgör knappt 10 procent av intäkterna från direkt skatt på arbete. Diagram 7. Direkta skatter på arbete, förändring mellan åren 40 30 20 10 0-10 -20 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kommunal inkomstskatt Statlig inkomstskatt Direkta skatter på arbete Källa: SKV och ESV Skattereduktionerna beräknas i år till drygt 200 miljarder kronor. Reduktionen för den allmänna pensionsavgiften uppgår till 100 miljarder kronor och jobbskatteavdraget till 85 miljarder kronor. Reduktionen för HUS-avdrag uppgår till 17 miljarder kronor. Huvuddelen av denna reduktion avser ROT-tjänster som har nått en stabil nivå. RUT-tjänster beräknas i år till knappt 3 miljarder kronor och väntas öka till nästan 4 miljarder kronor 2017. Kommunernas skatteunderlag ökar betydligt svagare än de av regeringen fastställda kommunala uppräkningsfaktorerna för 2013. Tabell 8. Kommunala uppräkningsfaktorer Procent 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Aktuell prognos 3,0 4,3 3,4 3,3 4,1 4,8 4,6 Föregående prognos 3,0 4,3 3,4 3,1 4,2 4,7 4,5 Fastställda 2,3 4,1 4,1 Källa: SKV och ESV Allmän pensionsavgift Skattereduktioner Indirekta skatter på arbete ökar i takt med lönesumman Indirekt skatt på arbete består av arbetsgivar- och egenavgifter samt särskild löneskatt som tas ut på 40 30 20 10 0-10 -20 pensionskostnader och vissa förvärvsinkomster. Intäkterna påverkas i huvudsak av förändringar i lönesumman och avgiftssatserna. De indirekta skatterna på arbete beräknas till 446 miljarder kronor i år. Det är en ökning med 14 miljarder kronor eller knappt 3 procent från 2012. I likhet med direkt skatt på arbete ökar indirekt skatt på arbete relativt långsamt de två första prognosåren men betydligt snabbare 2015 2017. I genomsnitt förväntas skatteintäkterna öka med 4 procent per år under prognosperioden. Stöden till sysselsättningen fortsätter öka Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten. Vissa åtgärder tar sikte på att minska lönekostnaderna, exempelvis nedsatta arbetsgivaravgifter för vissa grupper och i vissa regioner medan andra, exempelvis HUS- avdraget, syftar till att öka sysselsättningen och minska svartarbetet. De beloppsmässigt största sysselsättningsstöden är nedsatta arbetsgivaravgifter för ungdomar, HUSavdraget samt nystartsjobb. Nyttjandet av stöden har stigit kraftigt de senaste fyra åren och uppgår 2013 till drygt 48 miljarder kronor. Tabell 9. Nedsättningar och skattereduktioner avseende sysselsättningsstöd Utfall Prognos 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Sjöfartsstöd -2-2 -2-2 -2-2 -2 Ungdomar -20-20 -21-21 -22-23 -23 Regional nedsättning -1-1 -1-1 -1-1 -1 Generell nedsättning -1-1 -1-1 -2-2 -2 Nystartsjobb -6-6 -6-6 -6-7 -7 Summa arbetsgivaravgifter -29-30 -30-31 -32-33 -34 RUT -2-2 -3-3 -3-3 -4 ROT -13-14 -15-15 -16-16 -17 Totalt -44-47 -48-49 -51-53 -55 Källa: SKV och ESV Nedsättningen avseende nystartsjobb har ökat kraftigt sedan starten 2007, från 0,4 miljarder kronor till 6,2 miljarder kronor 2012. Antal personer med nystartsjobb har samtidigt ökat från EKONOMISTYRNINGSVERKET, 17 JUNI 2013 15

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 8 600 till 42 800. En dämpad sysselsättningsutveckling 2013 2014 leder till att antalet nystartsjobb minskar men 2015 leder en förbättrad arbetsmarknad till att de åter börjar öka. Nedsättningen ökar från 5,7 miljarder kronor i år till 7,1 miljarder kronor 2017. 2.1.2 Skatt på kapital Skatt på kapital utgörs till största delen av hushållens kapitalskatter, skatt på företagsvinster, avkastningsskatt samt fastighetsskatt. Under prognosperioden beräknas skatt på kapital uppgå till drygt 10 procent av de totala skatteintäkterna. Tabell 10. Skatt på kapital /Procent 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Nivå, mdkr 184 181 175 181 195 208 219 Utvecklingstakt,(%) -4,1-1,5-3,2 3,5 7,4 7,1 5,2 Källa: SKV och ESV Hushållens skatt på kapitalinkomster ökar starkt under 2013 Hushållens skatt på kapitalinkomster beror på ränte- och utdelningsinkomster, ränteutgifter samt kapitalvinster. Hushållens inkomsträntor och utdelningar ökade med 13 miljarder kronor 2012, vilket främst berodde på ökade utdelningar. I år sjunker räntorna och hushållens ränteinkomster minskar därmed. Även utdelningsinkomsterna minskar på grund av den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder. Utlåningsräntorna väntas i genomsnitt vara betydligt lägre i år än 2012, vilket medför att ränteutgifterna och därmed ränteavdragen minskar kraftigt. Från 2015 väntas utlåningsräntorna öka, vilket gör att ränteutgifterna ökar i snabb takt. Om man bortser från den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder är nettot av hushållens löpande kapitalinkomster, det vill säga utdelnings- och ränteinkomster minus avdrag för ränteutgifter, högre i år än 2012. Trots att hushållens skulder successivt ökar något så är det först 2016 som nettot av inkomster och utdelningar samt avdrag är lägre än 2012. Det förklaras av att räntenivåerna är lägre 2013 2015. Eftersom ränteutgifterna är mycket högre än ränteinkomsterna och utdelningarna innebär de lägre räntenivåerna att statens skatteintäkter blir högre. Detta leder till att skatteintäkterna ökar i år trots att skattskyldigheten för investeringsfonder slopas. Hushållens kapitalvinster väntas minska 2012 med 9 miljarder kronor. Det beror bland annat på en lägre omsättning på bostadsmarknaden. I år väntas hushållens kapitalvinster öka igen, med 14 miljarder kronor, till följd av en högre omsättning på bostadsmarknaden samt börsuppgången under 2012 och 2013. Ett högre netto av kapitalinkomster och ökade kapitalvinster leder sammantaget till att hushållens skatt på kapitalinkomster ökar med 16 procent i år. För prognosåren 2014 2017 antas kapitalvinsterna uppgå till drygt 3 procent av BNP. Nivån är något lägre än den genomsnittliga andelen 1993 2011 på 3,2 procent. Införandet av investeringssparkonto medför att prognosen för kapitalvinster avviker från det historiska medelvärdet. Diagram 8. Skatteunderlag för hushållens kapitalskatt 180 120 60 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Källa: SKV och ESV Kapitalvinster Avdrag för utgiftsränta m.m. Inkomstränta, utdelningar m.m. 180 120 Mot slutet av prognosperioden ökar kapitalvinsterna åter till följd av att den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder på sikt väntas medföra högre kapitalvinster genom minskade utdelningar. 60 0 16 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 17 JUNI 2013

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Sänkt bolagsskatt till 22 procent i år I år väntas skatten på företagsvinster minska med 10 procent till 91 miljarder kronor, jämfört med året innan. Tre olika faktorer bidrar till den kraftiga förändringen av företagsskatterna i år jämfört med föregående år; sänkningen av bolagsskattesatsen, möjligheter att fondera vinstmedel till kommande år samt en fortsatt svag efterfrågan i omvärlden. Det stora skattebortfallet i år förklaras till stor del av regeländringar. Bolagsskatten sänks i år från 26,3 till 22 procent. Sänkningen finansieras delvis genom begränsningar av ränteavdragen, med utökade restriktioner mot så kallade räntesnurror. Effekten av förbud mot interna lån är svårbedömd och företagen kan finna andra möjligheter att hålla nere sina skattebetalningar. ESV har därför endast räknat med ökade skatteintäkter om 6 miljarder kronor till följd av de begränsade ränteavdragen. Regeringen räknade med 9 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2013. Sänkt bolagsskatt och begränsningar av ränteavdragen bedöms i vår prognos sammantaget leda till ett skattebortfall om drygt 10 miljarder kronor i år. Ökad avsättning till periodiseringsfonder En indirekt effekt av den sänkta bolagskatten, vilken väntas öka skatten på företagsvinster i år är möjligheten till fondering av vinstmedel i periodiseringsfonder. Det är normalt ett sätt för företag att jämna ut resultatet över flera år. De avsatta medlen ska lösas upp och återföras till beskattning inom sex år. Företagen väntas i stor utsträckning ha utnyttjat möjligheten att minska fjolårets skattemässiga resultat genom att avsätta maximalt 25 procent av vinsten till en periodiseringsfond. I och med att bolagsskatten sänks från januari 2013, finns starka incitament för företagen att på detta sätt minska föregående års skattemässiga resultat som i stället kan tas upp till beskattning nästkommande år till en lägre skattesats. Vid en genomgång av ett antal stora företags bokslut kan det konstateras att exempelvis banker, som står för en betydande del av skatteintäkterna på företagsvinster, har utnyttjat denna möjlighet till fondering av vinstmedel. Svag efterfrågan, men återhämtning nästa år I år påverkas företagens vinster även av en fortsatt svag konjunktur där företagen pressas av en låg efterfrågan i våra viktigaste exportländer, framför allt i Europa. Dessutom påverkar en stark krona många exportföretag negativt. Därmed fortsätter nedgången från 2012 och vinsterna väntas falla i bolagssektorn som helhet även i år. Rapporterna för årets första kvartal tyder på att tendensen från föregående år består, där vinsterna bland företag inom banksektorn har en fortsatt positiv utveckling, medan företag inom verkstadsindustrin, råvaruproduktion och telekommunikation visar försämrade resultat. Indikatorn för näringslivet enligt Konjunkturinstitutets barometer visar att läget är svagare än normalt. Det finns även här en stor variation inom branscherna där tillverkningsindustrin och byggföretagen har en svag utveckling, medan läget är bättre inom exempelvis livsmedelshandeln. När boksluten för 2012 summeras framkommer en splittrad bild, där det finns stora skillnader mellan olika branscher. Banksektorn utmärker sig genom att kraftigt ha förbättrat sina resultat. För de flesta övriga branscher, som företag inom verkstadsindustrin och råvaruproducenter, visade däremot resultatet på en försämring. År 2012 var som helhet svagt för företagen. Efter två svaga år bidrar den ekonomiska återhämtningen till att skatten på företagsvinster åter ökar från nästa år med 5 procent, och beräknas uppgå till 95 miljarder kronor. Från 2015 medför den förbättrade konjunkturen att skatten på företagsvinster fortsätter att öka, med i genomsnitt 6 procent per år under resten av prognosperioden. På grund av regeländringar och konjunkturnedgången minskar skatten på företagsvinster i år till 2,5 procent av BNP. I takt med återhämtningen i ekonomin ökar skatten på företagsvinster till 2,6 procent av BNP i slutet av prognosperioden. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 17 JUNI 2013 17

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Diagram 9. Skatt på företagsvinster Procent av BNP Diagram 10. Avkastningsskatt Procent 115 4 30 6 95 3 25 20 5 4 75 2 15 3 55 1 10 5 2 1 35 0 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 Källa: SKV och ESV Företagsskatt (vänster axel) Företagsskatt andel av BNP (höger axel) 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Källa: SKV och ESV Avkastningsskatt (vänster axel) Statslåneränta (höger axel) 0 Avkastningsskatten rekordlåg i år Avkastningsskatt tas ut på kapital- och pensionsförsäkringar och påverkas främst av statslåneräntan och livbolagens tillgångar. I år minskar skatteintäkterna kraftigt beroende på att statslåneräntan har sjunkit. Räntesatsen för avkastningsskatten i år bestäms för kapitalförsäkringar av nivån på statslåneräntan den sista november 2012, och för pensionsförsäkringar av den genomsnittliga statslåneräntan under 2012. Sänkningen av statslåneräntan under 2012 till den mycket låga nivån på cirka 1,5 procent, medför att avkastningsskatten i år minskar med drygt 3 miljarder kronor och uppgår till 7 miljarder kronor. Även 2014 är intäkterna från avkastningsskatten på en låg nivå, men en successivt stigande räntenivå medför därefter att avkastningsskatten stiger snabbt under resten av prognosperioden. Avkastningsskatten är en av de skatter som är mest känslig för förändringar i makrobilden, i detta fall statslåneräntans utveckling. När statslåneräntan minskar med 1 procentenhet minskar intäkterna från avkastningsskatt nästkommande år med 5 miljarder kronor. En allt lägre statslåneränta har medfört att skatten i det närmaste halverats sedan 2010. En mindre påverkan på avkastningsskattens utveckling har även livbolagens tillgångar som föll på grund av det låga ränteläget och börsfallet under 2011. Under prognosperioden väntas livbolagens tillgångar stiga. Kupongskatten minskar till följd av höga återbetalningar Kupongskatt är en statlig inkomstskatt på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och andelar i svenska aktiefonder från bosatta i utlandet. Tillfälligt höga återbetalningar innebar intäkter på knappt 4 miljarder kronor 2012, vilket var 1 miljard kronor lägre än året innan. I år återgår nivån på kupongskatten till 5 miljarder kronor per år. Fastighetsskatt på vattenkraftverk ökar i år Intäkterna från fastighetsskatt och fastighetsavgift uppgår till knappt 31 miljarder kronor 2013, varav fastighetsavgiften uppgår till 16 miljarder kronor. Intäkterna från fastighetsavgiften ökar svagt till följd av att fastighetsavgiften för hyreshus har sänkts. Fastighetsskatten väntas däremot öka mycket, med 16 procent, vilket framför allt beror på att taxeringsvärdena på vattenkraftverk har höjts kraftigt i samband med den allmänna fastighetstaxeringen av elproduktionsenheter. År 2015 ökar fastighetsavgiften med drygt 4 procent, vilket till stor del beror på fastighetstaxeringen av småhus. Från 2016 väntas också inkomstbasbeloppet öka i en snabbare takt vilket ger högre intäkter från fastighetsavgiften då maxavgiften per bostad blir högre. 18 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 17 JUNI 2013