Transportsektorn stod 2016 för cirka en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Huvuddelen (94 procent) av transportsektorns utsläpp kommer från vägtrafiken. Naturvårdsverket bedömer att för att klara klimatmålet i transportsektorn till 2030 behöver sektorns utsläpp minska med cirka 28 procent under nästa mandatperiod (2018 2022). Enligt underlag från den staliga utredningen Fossilfri fordonsflotta, Miljömålsberedningen och den senaste strategiska planen för omställning från sex olika myndigheter behöver omställningen omfatta tre nödvändiga delar: 1) Transporteffektivt samhälle 2) Fordon och 3) Drivmedel. INRIKES TRANSPORTER: 1 Kan ditt parti presentera åtgärdsförslag för hur transportsektorns utsläpp kan minska med 28 procent under nästa mandatperiod (2018 2022) i enlighet med vad som krävs för att nå klimatmålet till 2030? S JA En fortsatt ökad satsning på fungerande järnväg, vägslitageskatt för ökad överflyttning från väg till järnväg och sjöfart samt incitament till renare lastbilar, bonus-malus för en fordonsflotta som släpper ut mindre, klimatkliv och stadsmiljöavtal för bland annat fler laddpunkter och effektivare kollektivtrafik, indexerad bränsleskatt. Mp JA Ja, det har vi gjort! I Miljöpartiet klimatfärdplan har vi 27 förslag på åtgärder och reformer inom transport och mobilitet vi vill genomföra för att minska trafikutsläppen och få ett fossilfritt mobilitetssystem. Om dessa genomförs kommer trafikutsläppen minska radikalt. Hur stora minskningar förslagen leder till beror på hur snabbt och genomgående reformerna genomförs. V JA Vi vill införa åtgärder inom tre områden: Transporteffektivt samhälle, Energieffektiva och fossilfria fordon samt Förnybara drivmedel. Till åtgärder hör bland annat billig kollektivtrafik, Vägslitageskatt, Förändrat reseavdrag. Rätt för kommuner att införa gröna res- och transportplaner, Investeringsstöd och nationella mål för produktion av förnybara drivmedel, Åtgärder för att ökad andel persontransporter ska ske med gång, cykel och kollektivtrafik samt åtgärder för minskat flygande. M JA Vi står bakom bonus-malus och systemet med reduktionsplikt som börjar gälla i sommar. Därutöver föreslår vi stöd till utbyggnad av infrastruktur för fossilfria transporter. Vi vill också göra stora investeringar i järnvägen i syfte att säkerställa att människor ska kunna lita på att tågen går i tid. Kd JA Utbyggnad av elinfrastrukturen så att det ska gå att köra med el på alla betydande vägar över hela landet. Underlätta kollektivtrafik. För över godstrafik från lastbil till järnväg och sjöfart. L JA Liberalerna har en rad skarpa åtgärdsförslag vad gäller styrmedel, inte minst i vårt budgetförslag. Det handlar till exempel om att införa en omvänd miljöbilsbonus, reformera reseavdraget och förmånsvärdet, vidta åtgärder inom flyget och att ta bort olika former av dieselsubventioner. Vi utgår i våra förslag från förorenaren betalar och grön skatteväxling. C JA Centerpartiet vill bland annat öka användningen och produktionen av biodrivmedel, utöka elektrifieringen och se mer effektiva transportlösningar. Vi vill införa en grön bilbonus, premiera klimateffektiva lastbilar och bussar och ställa krav på obligatorisk inblandning av biodrivmedel för flyget. Och vi vill rusta och investera i järnväg. Sd NEJ 1
Vad gäller ett transporteffektivt samhälle bör effektivisering av biltrafiken i landets städer vara högt prioriterad, då stadsbiltrafik är både ytkonsumerande och energi-ineffektiv. Detta kan exempelvis uppnås genom klimatsmart planering och investering i infrastruktur och bebyggelse, ökad satsning på kollektivtrafik och cykelinfrastruktur, införande av miljözoner, trängselskatter samt ökade och differentierade parkeringsavgifter. Staten kan stödja omställningen genom statlig medfinansiering (stadsmiljöavtal med stadstrafikmål), att ställa ökade krav, ge ökade mandat för kommuner att ta ut klimatrelaterade avgifter, att införa krav på gröna res- och transportplaner, etc. INRIKES TRANSPORTER TRANSPORTEFFEKTIVT SAMHÄLLE: 2 Kommer ni i regeringsställning att öka incitamenten och stärka möjligheterna för kommuner att minska transporternas klimatutsläpp och minska biltrafiken i landets stora och medelstora städer? S JA Stadsmiljöavtalen kommer att ingå i nationella planen för infrastruktur för åren 2018-2029. Det kommer att fortsätta ge kommunerna bättre möjligheter till att investera i bättre och effektivare kollektiv- och cykeltrafik genom den statliga medfinansiering som detta innebär. Mp JA Ja. Miljöpartiet har varit pådrivande i regeringsställning för att kommuner ska ges möjlighet att införa miljözoner för att förbättra luftkvaliteten och livsmiljön i våra städer. Vi vill också införa nationella stadsmiljömål som ska fastställa att andelen kollektivtrafik, cykel och gång ska öka medan antalet bilresor ska minska oberoende av befolkningsutvecklingen. V JA Genom att ge stöd till lokala klimatinvesteringar och utvecklade stadsmiljöavtal. Vi anser vidare att det statliga stödet för kollektivtrafik och cykel måste stärkas samt att åtgärder för billigare kollektivtrafik bör främjas. Vi vill också ge kommunerna lagstadgad rätt att införa krav på gröna res- och transportplaner vid nya byggprojekt samt att de bör få rätt att besluta om trängselskatter. M JA Moderaterna tror att framtidens gröna städer kan utvecklas med smartare planering och utnyttjande av modern teknik. Vi föreslår bland annat ökade möjligheter för kommunerna att differentiera parkeringsavgifter utifrån fordonens utsläpp samt en rad åtgärder för att underlätta resursutnyttjande genom delningsekonomin. Kd JA Vi vill ge kommunerna rådighet över fler styrmedel, exempelvis differentierade parkeringsavgifter. L JA Gång- cykel- och kollektivtrafik bör göras till norm i planeringen av större tätorter för att främja ett effektivare transportsystem med mindre utsläpp. Därtill vill vi att förenkla regelverket för bilpooler, differentierade parkeringsavgifter, miljözoner etc. som ger möjlighet för kommunerna att fatta lokala beslut som bidrar till bättre klimat- och luftkvalitet. C JA Genom omställning till förnybara drivmedel, miljöbilar och transporttjänster som bygger på en ökad digitalisering kan biltrafikens negativa konsekvenser minska, samtidigt som framkomlighet och mobilitet ökar. Den lokala klimatmakten kan öka genom att fler beslut om regler och avgifter kan fattas lokalt. Centerpartiet vill tillåta lokala spjutspetsinitiativ samt att satsningar på cykling genomförs. Sd JA Ja till exempel genom att ta bort klimatskadliga subventioner på dåliga biodrivmedel. 2
INRIKES TRANSPORTER TRANSPORTEFFEKTIVT SAMHÄLLE: 3 Avseende transporteffektivt samhälle, kommer ni verka för en ökad överflyttning av gods från väg till järnväg och sjöfart, exempelvis genom ökade satsningar på järnvägen och/eller att godstrafiken på väg bär en större del av sina miljökostnader? S JA Vi vill införa en vägslitageskatt som ska uppmuntra till ökad överflyttning. Vi kommer fortsätta satsa på järnvägen och sjöfarten. Vi har idag en kapacitetsbrist inom järnvägen och det är främst sjöfarten som den stora utvecklingsmöjligheten finns. Nu införs ECO-bonus som ska göra det mer fördelaktigt att transportera på vatten istället för på väg. Mp JA Ja. I MPs klimatfärdplan har vi flera sådana förslag: Ökat järnvägsunderhåll och nollvision för tågstrul. Att ta fram en nationell godsstrategi som gynnar klimatsmarta transporter. Att statliga farledsavgifterna ska differentieras utifrån två kriterier: låga utsläpp och utifrån antal stopp. Att inför en avståndsbaserad skatt, en så kallad vägslitageskatt, på lastbilstrafiken. V JA Vi vill införa en vägslitageskatt för den tunga vägtrafiken så att den bär sina kostnader och för att en överflyttning av gods ytterligare kan stimuleras. Järnvägsinvesteringarna måste öka och sjöfarten främjas genom ytterligare styrmedel som både främjar ökade godstransporter på vatten och att sjöfarten blir grönare. Viktigt att en fungerande miljökompensation för järnvägen sker för att stärka dess konkurrenskraft. M JA Alliansregeringen dubblade anslagen till järnvägens drift och underhåll. Vi fortsätter satsa på järnvägen och matchar varje krona regeringen lägger på järnväg i den nationella planen till 2029. Mer sjöfart kräver god hamninfrastruktur och djupare farleder. De nyligen kraftigt höjda farledsavgifterna riskerar försvåra för sjöfarten. Här behövs en differentiering för att stimulera bättre bränslen. Kd JA Bygg ut järnvägarna, bland annat med nya stambanor för höghastighetståg. Vi vill också utreda möjligheterna till en snabb dubbelspårsförbindelse på sträckan Oslo-Stockholm. L JA Alla transportslag ska bära sina klimat- och miljökostnader. Subventioner till fossilt bränsle måste avvecklas. Intermodaliteten måste fungera genom effektiva omlastningsmöjligheter mellan transportslagen i till exempel hamnar. Avgifter och skatter måste utformas så att det inte motverkar överflyttning till järnväg och sjöfart. Utformningen av farledsavgifter är ett exempel. C JA Den utveckling vi ser på personbilssidan sprider sig även till sjöfarten och till den tunga trafiken. Centerpartiet vill därför se en nationell plan för elektrifiering av transportsektorn, en grön bilbonus för personbilar, miljöbilspremie för lastbilar etc. I vår budget lägger vi 4 miljarder mer än regeringen på ett infrastrukturlyft för ökad punktlighet och underhåll av den svenska järnvägen samt för upprustning av de regionala tågbanorna. Vi vill investera i nya stambanor för höghastighetståg som kan knyta ihop landet och för att avlasta befintliga banor som istället kan användas till gods. Sd JA Ja. Ökade satsningar på järnvägsnätet men inga pålagor på transporter på väg. 3
INRIKES TRANSPORTER TRANSPORTEFFEKTIVT SAMHÄLLE: 4 Avseende transporteffektivt samhälle, kommer ni att verka för en lånefinansierad utbyggnad av höghastighetståg mellan Sveriges tre största städer som ska stå klar senast 2035 (och som då frigör kapacitet på det övriga järnvägsnätet)? S NEJ Vi anser att infrastruktursatsningar ska finansieras via anslag. Vår ambition är att nya stambanor för höghastighetståg ska vara klara till 2040-2045. Förhandlingar med oppositionen om detta pågår. Det är en av de största enskilda investeringarna någonsin i Sverige och då behöver vi en bred politisk majoritet. Mp JA Ja. MP vill att utbyggnaden av moderna höghastighetsbanor ska ske så snabbt som möjligt. Samhällsnyttan av investeringen kommer först när hela systemet är färdigt, och blir större ju snabbare vi får ett färdigt system. MP är därför öppna för att finansiera satsningen med hjälp av lånefinansiering. Det är nu väldigt gynnsamma tider att låna till denna långsiktiga investering i Sveriges framtid. V JA Vi anser att höghastighetsbanor för 320 km/h borde vara det mest klimateffektiva och att de bör färdigställas så fort som det är möjligt för att samhällsnyttorna ska kunna realiseras. En snabb utbyggnad bidrar till våra klimatmål men ska inte ske på bekostnad av andra nödvändiga järnvägsinvesteringar i landet. Vi anser att lånefinansiering gör att höghastighetsbanorna tidigare kan färdigställas. M NEJ Moderaterna vill bygga ut svensk järnväg med nya spår och gärna för snabbtåg, men det måste ske inom ramen för en ansvarsfull ekonomisk politik. Frågan är alltså inte om utan hur järnvägen ska byggas ut. Höghastighetståg för flera hundra miljarder kräver en seriös finansiering som regeringen ännu inte har presenterat. Kd JA Om avsteg från det finansiella ramverket behöver göras är det viktigt att riksdagen tydligt uttalar att det rör sig om en engångshändelse. Vi vill också att delar av finansieringen kan komma från försäljning av statlig egendom. L NEJ Vårt fokus ligger på att satsa på befintligt system genom ökat underhåll och genom att bygga bort flaskhalsar. Ur klimatsynpunkt är det central att fokusera på sträckor där många människor dagligen reser. Det kan till exempel handla om nya sträckor som Göteborg-Borås via Landvetter Ostlänken. C JA Genom att ett separat offentligägt bolag får möjlighet att lånefinansiera investeringen med staten som garant. Detta för att stambanorna ska finansieras på egna meriter och inte tränga ut nödvändiga investeringar i vägar och järnvägar i andra delar av landet. Samtidigt är det viktigt att ha god kostnadskontroll så att inte onödiga kostnader lastas över på skattebetalarna och kommande generationer. Sd NEJ 4
INRIKES TRANSPORTER FORDON: 5 Avseende fordon, kommer ni verka för att inga nya fossildrivna personbilar får säljas i Sverige efter 2025 och att ett liknande beslut fattas på EU-nivå? S NEJ Flera olika förslag har lanserats att EU ska sätta ett slutdatum för försäljning av fossildrivna bilar, men vi kan inte nu ta ställning till ett årtal. Vi är beredda att stödja sådana förslag om det ges god framförhållning för bilindustrin att ställa om produktionen och om det gäller hela EU. Mp JA Vi har tidigare arbetat för ett sådant beslut på EU-nivå. Men eftersom även fossildrivna bilar numera kan drivas av förnybart bränsle har vi valt att fokusera på att få bort fossila drivmedel. Miljöpartiet har som mål att fossila driv medel ska sluta säljas i Sverige 2030. Vi följer nogsamt debatten kring att förbjuda fossildrivna fordon i andra länder. V JA Vi har redan lagt förslag till riksdagen om att det bör införas ett slutår för fossildrivna bilar samt att kravet även bör drivas på EU-nivå. Vi kommer under mandatperioden fortsätta att driva kravet på att slutåret sätts till 2025. Förslaget ingår även i vår valplattform. M NEJ Moderaterna har inga sådana förslag. Vi vill däremot se en ökad inblandning av biodrivmedel, bygga ut infrastruktur för koldioxidfria transporter och vi är för bonus-malus. Kd JA Vi vill ha en miljömärkningsskala A-G för personbilar. Kriterierna ska successivt skärpas. De sämsta graderna ska få straffavgifter. Detta innebär att det år 2025 kommer att vara mycket olönsamt att köpa en fossildriven bil. Minimikraven på bilar bör samtidigt höjas. Det är rimligt att alla nytillverkade bilar åtminstone ska ha möjlighet till fossilfri drift. L NEJ Om vi ska nå målen krävs en kraftig elektrifiering av personbilsflottan runt 2025-26 och att försäljningen av fossildrivna bilar då samtidigt i det närmast försvinner. Våra förslag utgår från principen om förorenare betalar vilket just tar sikte på att minska användningen av bilar som drivs av fossila drivmedel. C NEJ Även en bil med förbränningsmotor kan drivas förnybart. Politiken bör i stället sätta tuffa mål på utsläppsminskningar. Vi vill också införa grön bilbonus, ha storskalig inblandning av förnybart drivmedel och ge kommuner fler styrmedel. Miljöbilsdefinitionen behöver ses över och bilpooler måste kunna gynnas. Vi vill också ha ursprungsmärkning vid pumpen och energideklaration på nya bilar. Sd NEJ 5
INRIKES TRANSPORTER FORDON: 6 Avseende fordon, kommer ni verka för att höja den styrande effekten i bonus-malus (genom större skillnad mellan bonus och malus)? S NEJ Först ska vi givetvis se vilket effekt systemet får eftersom det införs först 1 juli. Sedan kan vi överväga justerade nivåer. Från 2020 kommer fordonsskatten att sättas efter EUs nya regler för hur utsläppen från personbilar ska beräknas det som kallas den nya körcykeln (WLTP). Det är rimligt att det får effekt på bonus-malus. Men i god före övergången kommer vi att lämnar vi besked om det. Mp JA Miljöpartiet ser införandet av bonus-malus som en stor framgång under den gångna mandatperioden. Vi vill först se hur den nuvarande utformningen fungerar och utvärdera den innan vi kräver att systemet ska reformeras. En reform vi vill utreda är att införa en glesbygdsbonus, där människor med liten eller ingen tillgång till kollektivtrafik får en förhöjd bonusdel. V JA Vi anser att den styrande effekten bör ökas genom en höjd bonus för bilar med låga utsläpp och ökad fordonsskatt för bilar med höga utsläpp. Det var också vår ingång i förhandlingarna med regeringen som resulterade i att vi nu äntligen har ett bonus-malus-system på plats under 2018. M NEJ Moderaterna menar att bonus och malus ska gå jämnt upp. Vi är därför kritiska till att regeringens förslag är överfinansierat, malus är högre än bonus. I dagsläget har vi därför inga förslag på ökad skillnad mellan bonus och malus, men vi kommer att följa utvecklingen noga i syfte att säkerställa att systemet bidrar till kostnadseffektiv omställning av transportsektorn. Kd JA Vi vill egentligen ha ett annat system för bonus-malus, med en betygsskala A-G. Då kan man också räkna in fler miljöaspekter än CO 2 -utsläppen. I detta system ska skillnaden mellan A och G vara stora. L JA Liberalerna föreslår en omvänd miljöbonus utifrån principen Förorenaren betalar, som innebär förhöjd skatt på nya bilar med höga klimatutsläpp men inga subventioner till privata inköp av bilar. Det innebär att vi har en tydlig styrande effekt större än många andra förslag. C JA Centerpartiet vill införa en grön bilbonus som ger de bästa bilarna en bonus på upp till 100 000 kronor. Och lägga avgiften direkt vid köp i stället för på skatten. Det ger större effekt direkt vid köptillfället. Sd NEJ Satsningar ska göras på laddinfrastruktur och på vätgasinfrastruktur. 6
INRIKES TRANSPORTER FORDON: 7 Avseende fordon, vill ni öka främjandet av mer energieffektiva fordon (exempelvis mindre, lättare och eldrivna personbilar, i enlighet med EUs koldioxidkrav för fordon, samt även satsningar på cykelinfrastrukturer)? S JA Inom stadsmiljöavtalen är det nu möjligt att söka medfinansiering till cykelinfrastruktur. Bonus-malus ska få fler att välja energieffektivare fordon. Mp JA Ja. Miljöpartiet har i regeringsställning infört en premie för eldrivna fordon: eldrivna cyklar, mopeder, motorcyklar och båtmotorer får nu stöd. Vi har även tagit fram stadsmiljöavtalen, ett statligt stöd för kommuner som vill investera i kapacitetsstark kollektivtrafik eller i cykelinfrastruktur. V JA Beskattning av fordon bör i ökad utsträckning stimulera energieffektiva fordon med låga utsläpp och staten behöver i ökad utsträckning bidra med medfinansiering av cykelinfrastruktur. M JA Vi föreslår utbyggd infrastruktur för elbilar i form av laddstolpar, införande av bonus-malus och krav på ökad inblandning av biodrivmedel. Vi vill även ge kommuner möjlighet att differentiera parkeringsavgifter utifrån fordons miljöklassning och skapa fler parkeringsytor för bilpooler. Vi vill även se en konkret nationell handlingsplan för fler säkra cykelbanor och bättre framkomlighet. Kd JA Vi vill satsa 350 miljoner per år på att främja cykling. Vi vill fortsätta utbyggnaden av laddstolpar för el- och hybridbilar med 125 miljoner per år. Vi vill utveckla bonus-malus-systemet för personbilar genom att göra 7 steg som tar hänsyn till fordonets totala miljöpåverkan. Ett sådant system bör införas på EU-nivå. L JA Vi vill främja fordon som släpper ut mindre i förhållande till fossila fordon. Vi vill investera i bland annat cykelbanor och laddinfrastruktur. Vi vill införa omvänd miljöbilsbonus, reformera reseavdraget och höja förmånsvärde för ickemiljöbilar. På lokal nivå ska beslut kunna fattas om miljözoner och att främja till exempel bilpooler med miljöbilar genom till exempel attraktivare parkering. C JA Vi vill införa energideklaration på fordon vid nybilsförsäljning. Att satsa på cykelinfrastruktur, som lokala och regionala cykelvägar och säkra cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafik är samhällsekonomiskt lönsamt. Cykel behöver i större grad räknas som ett transportslag jämte bil, båt, flyg och tåg, och ingå i nationella infrastruktursatsningar. Vi vill också se över reseavdraget. Sd JA Stärkt infrastruktur men nej till att skattebetalarnas pengar läggs på att subventionera (dyra) bilar. 7
INRIKES TRANSPORTER DRIVMEDEL: 8 Avseende drivmedel, kommer ni att driva specifika satsningar på ökad elektrifiering och laddinfrastruktur (till personbilsflottan, och även i form av satsningar på elcykelfordon som alternativ till personbilen)? S JA Klimatklivet har bidragit ett en mångdubbling av antalet laddpunkter. Det vill vi fortsätta med. Trafikverket utreder nu hur vi kan få fler laddstationer kring våra större vägar vilket är positivt. bonus-malus ska öka andelen elektrifierade fordon och el-cykelpremien lika så. Mp JA Ja. Miljöpartiet vill ta fram en nationell strategi för laddinfrastruktur i hela landet. Större vägar ska vara försedda med laddpunkter för elfordon redan år 2020. Viktigt är också att det skapas möjligheter för individer som inte bor i villa att ha tillgång till laddmöjligheter nära hemmet eller vid arbetet. Därför bör det prioriteras att laddpunkter installeras vid bostäder och arbetsplatser. V JA Vi kommer att fortsätta verka för statligt stöd till kommunernas utbyggnad av laddinfrastruktur genom Klimatklivet och anser att satsningar bör intensifieras för elektrifiering av själva vägnätet. M JA Moderaterna satsar på att bygga ut infrastruktur för en koldioxidfri fordonsflotta. Vi är dock mycket kritiska till regeringens ineffektiva åtgärder på området, såsom elcykelpremien och premien för eldrivna båtmotorer. Kd JA Vi vill fortsätta stödja utbyggnad av laddningsinfrastruktur så att den som köper en el- eller hybridbil kan lita på att fordonet kan köras i hela Sverige. L JA Liberalerna prioriterar strukturella klimatinvesteringar som kommer många till del, som till exempel laddstolpar och cykelbanor. Vi säger däremot nej till bidrag till privat konsumtion som till exempel för inköp av elcykelfordon. C JA Centerpartiet vill se en nationell plan för elektrifiering av transportsektorn, som inkluderar satsningar på alternativa drivmedelsstationer i hela landet, förenklade byggregler för laddstolpar vid nya parkeringar och bostadshus, satsningar på elvägar och elektrifiering av godstrafik och busstrafik. Vi vill även införa ett grönt avdrag, liknande ROT, som ersätter bidragssystemen för hemmaladdning. Sd JA Satsningar ska göras på laddinfrastruktur och på vätgasinfrastruktur. 8
INRIKES TRANSPORTER DRIVMEDEL: 9 Avseende drivmedel, kommer ni (parallellt med fokus på elektrifiering) att verka för att höja nivån på reduktionsplikten till 2030 så att drivmedlen blir i princip fossilfria till 2030? S JA Just nu har vi inga planer på att justera nivån på reduktionsplikten. Skulle vi se att en justering behövs så är vi öppna för det men det är för tidigt för att gå in och ändra. Vi ska ha en fossilfri fordonsflotta år 2030 men instrumenten för detta är fler än höjningar av reduktionsplikten. I takt med att tekniken utvecklas är det inte möjligt att idag förutse vilka åtgärder som kommer krävas. Mp JA Ja. Miljöpartiet vill successivt stärka reduktionsplikten för att få till bränslebytet. Miljöpartiet har som mål att fossila drivmedel ska slutas säljas i Sverige till 2030. Genom Klimatklivet stödjer vi även ökad produktion av svenska biodrivmedel. Vi har även utökat stödet till den svenska biogas-produktionen, det så kallade metanreduceringsstödet. V JA Vi siktar på att utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken ska minska med minst 80 procent till 2030. Det är ett högre mål än det som har antagits i riksdagen. M NEJ Moderaterna har länge drivit på för införandet av reduktionsplikt. Reduktionsplikt bidrar till långsiktig efterfrågan på biodrivmedel som krävs för nya nödvändiga investeringar i produktionsanläggningar. I den mån det är möjligt vill vi skärpa de bindande målen inom systemet för att bidra till ytterligare långsiktighet. Kd JA L JA Reduktionsplikten bör successivt skärpas. Genom ökad inblandning av biodrivmedel kan utsläppen minskas i våra befintliga fordon. Vi anser dock att biodrivmedel måste prioriteras till flyg, sjöfart och den tyngre trafik som är svårare att elektrifiera än personbilsflottan. C JA Centerpartiet har sedan länge förespråkat ett system som tvingar de som säljer drivmedel att årligen minska utsläppen med en viss procentsats genom inblandning av biodrivmedel. Vi välkomnar reduktionsplikten, men saknar ambitioner på bensinsidan och långsiktigheten överlag. Kvoterna måste sättas så de ligger i linje med målet om en fossiloberoende fordonsflotta 2030. Sd NEJ Nuvarande nivå kommer att leda till ökad konsumtion av biodrivmedel som ökar utsläppen globalt. Det är ingen bra klimatpolitik även om det skulle se snyggare ut i svensk statistik. En höjd nivå kommer att få ännu värre konsekvenser för utsläppen globalt. 9
INRIKES TRANSPORTER DRIVMEDEL: 10 Avseende drivmedel, kommer ni verka för att Sverige blir självförsörjande på biodrivmedel före 2030 (dvs att svensk produktion motsvarar transportsektorns behov)? Och utan att detta leder till ett ökat uttag av biomassa och en intensifiering av skogsbruket, i strid med ambitioner om ett miljömässigt hållbart svenskt skogsbruk? S JA Sverige har enorma möjligheter att använda råvaror från skogen för att ersätta oljebaserade, till exempel i drivmedel och i material. Så blir skogen vårt gröna guld. Vi har förutsättningar att till exempel exportera biobränsle eller råvara till andra länder. Bioekonomin och den cirkulära ekonomin blir viktiga nycklar i omställningen. Men vi ska göra det med samma höga naturvårdskrav som idag. Mp JA Ja, Miljöpartiet har som mål för Sverige att fossila drivmedel ska sluta säljas 2030. Målet är även att Sverige i högre grad ska bli självförsörjande på biodrivmedel. Det måste dock ske hållbart. Ett sätt vi vill uppnå detta är genom att minska biltrafiken i, och mellan, städer och att genom bonus-malus premiera bränslesnåla fordon så att den totala volymen bränsle minskar. V JA Detta är av stor betydelse både av hållbarhets- och beredskapsskäl. Vi behöver tydliggöra nationella mål för produktion av förnybara drivmedel och stärka investeringsstöden för produktionen av dessa. Branschen måste därutöver få långsiktiga och hållbara villkor. Vi anser att man till exempel kan öka uttag av biobränsle genom att till exempel använda mer sly vilket inte missgynnar biologiska mångfalden. M NEJ Vi vill införa en nationell bioekonomistrategi för att säkerställa bland annat tillgången på biodrivmedel och att Sverige på sikt kan bli självförsörjande. Detta står inte i konflikt med ökat uttag av biomassa. Både virkesuttaget och virkesförrådet har nästan fördubblats under det senaste seklet. Vi tror på ett aktivt skogsbruk som tar hänsyn till miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer. Kd JA Miljömålsberedningens klimatbetänkande visar att uttaget av skogsbiomassa kan öka samtidigt som miljökrav uppfylls. L JA Skydd och bevarande av biologisk mångfald är mycket centralt och får inte komma i motsatsställning till klimatåtgärder. Ett ökat uttag av biomassa ur skogen måste alltid utgå ifrån skogsbrukets två jämställda mål, miljö och produktion. Skattesystemet ska inte missgynna svensk produktion av biodrivmedel. För att främja bioekonomin måste det bli billigare och enklare att driva företag. C NEJ Skogsbruket ska vara hållbart, men skogsproduktionen behöver öka. Det är centralt för att klara den gröna omställningen. Skogen har stor potential när det kommer till att förse transportsektorn med biodrivmedel, men också när det gäller hållbart byggande och substitution av fossila material. Vi ser gärna att Sverige blir självförsörjande, men också att exporten från den svenska skogen ökar. Sd NEJ Det är inte realistiskt, det vore extremt kostsamt och skulle inte gagna det globala klimatarbetet. 10