Anteckningar Lokala brottsförebyggande rådet Tid: 2017-05-12 kl. 9-12 Plats: Stadshuset, V 1 Närvarande: Lars Isacsson Johan Thomasson Björn Hansson Max Rupla Erica Dahlin Thomas Nordsröm (polis) Susanne Berger Anders Friberg Jimmy Stenberg Tine Sunesson Susanne Lindström (polis) Ärenden: 1. Föregående anteckningar Föregående anteckningar godkänns och läggs till handlingarna. 2. Omsorg: Information Jimmy Stenberg, Avestamodellen 3.0 Jimmy Stenberg är ny samordnare och arbetsledare för omsorgsförvaltningens del i Avestamodellen 3.0. Jimmy kommer att vara representant i Lokala BRÅ, istället för fältassistenterna. Det stora arbete som pågår just nu är kartläggning av verksamheterna för att kunna arbeta utifrån de riktlinjer som har beslutats i omsorgsstyrelsen, utifrån Avestamodellen 3.0. Fältorganisationen har flyttats från bildningsförvaltningen till omsorgsförvaltningen och ska även de följa tydliga riktlinjer med syfte, mål och uppföljning. Se bifogad presentation. 3. Bildning: Avestamodellen 3.0 Även bildningsförvaltningen arbetar efter tydliga riktlinjer som beslutats utifrån Avestamodellen 3.0. En stor förändring är arbetet med Avesta resurs, vilken Erica Erixon är chef över. Elevhälsan och skolgrupperna ska finnas ute på skolorna och styras av ansvarig rektor för att kunna hjälpa elever på bästa sätt. Se bifogad presentation.
Sida 2 Lars Isacsson berättar om ett studiebesök han gjort i Skottland där man har betydligt mindre resurser än i Sverige men arbetar med sociala insatser utifrån tydlig samverkan mellan myndigheter. Bland annat ska det finnas en named person som har ansvaret för barnet med behov. Den som är named person har sedan ett team av professioner runt sig som arbetar kring individens behov. Alla instanser och professioner talar samma språk och vet vem som är named person. Maslows behovspyramid styr så att de basala grundbehoven uppfyllds först, utan långa beslutsvägar, för att sedan kunna arbeta med övriga behov. Varje individ med behov ska ha en plan, oavsett vilka instanser och professioner som är inblandade. Den skottländska modellen förkortas GIRFEC, vilket står för getting it right for every child. Mer information om den skottländska modellen finns att läsa på: http://www.gov.scot/topics/people/young-people/gettingitright Falun är ett gott exempel vilka delvis arbetar utifrån den skottländska modellen. SKL arbetar med att ta fram en modell för samverkan mellan Landsting, kommun och polis. SKL arbetar även med förslag på lagändring gällande sekretesslagstiftningen mellan myndigheter. Säkerhet lokaler, sommar 2017 Inga extra lokaler finns i kommunen. Om något skulle hända med exempelvis en förskola så finns inga andra lokaler att ta i anspråk, vilket utgör en stor risk. Det finns behov av att skydda lokalerna mot skadegörelse under sommaren 2017 men bildningsförvaltningen har inga medel till det. Förra sommaren fanns resurser till extra väktarinsatser vilket gav goda resultat i form av färre antal skadegörelser på byggnader. Björn Hansson återkommer till Anders Friberg i frågan, efter samråd med Jan Näslund Gamla byn AB. En mängd aktiviteter kommer att erbjudas ungdomar i Avesta under sommaren i konceptet Bästa sommaren någonsin. Max Rupla informerar om att en upphandling ska göras kring väktarinsatser i kommunen, dock står Gamla byn AB utanför denna. 4. Gamla byn AB/ Avesta industristad AB: Konceptet Huskurage är på väg att stratas upp. Föreläsning från uppstartaran av Huskurage planeras. Lokala BRÅ bjuds in för att delta i föreläsningen. Hyresgästföreningen är intresserad av att delta i samarbetet kring Huskurage. 5. Information polisen; aktuella händelser i Avesta, organisation, resurser Uppgifter finns om att droganvändandet bland unga ökar, nära samarbete sker mellan skola och polis. Det är dock svårt att få polisära resurser att räcka till. Drogtester ska i första hand vara frivilliga men det finns även tvångsmedel för polisen att ta till vid misstanke om drogpåverkan. Jimmy Stenberg informerar att han ska ha ett möte med rektorerna i kommunen för att diskutera provtagning bland de elever som kan vara i missbruksberoende. Det måste fungera för att eleverna ska kunna få så snabb hjälp som möjligt.
Sida 3 Under Outokumpus läcka av fluorvätesyra gick polisorganisationen upp i stabsläge. Förberedelser gjordes för att kunna utrymma hela Avesta om det värsta skulle inträffa. Allt gick dock så bra det kunde och utrymning krävdes inte. Organisationen fungerade väl, så även samverkan med kommunen. Det förekommer buskörning i Avesta, polisen och kommunen arbetar gemensamt kring detta. Antalet klotteranmälningar har ökat; under Q1 2013-2017 har ärendena ökat från fem anmälda till tio anmälda. Just klotter och skadegörelse i övrigt kräver stora spaningsinsatser från polisen vilket det inte finns resurser till. Kommunen och polisen samverkar i frågan. Gågatan utanför Systembolaget och Coop är oroligt och många brott begås i området. Kommunpolis, Thomas Nordström, har skrivit ett förslag på åtgärdsplan. Åtgärdsplanen har delvis sin förankring i BID Business improvement district, vilket är en beprövad metod för samverkan mellan offentlig och privat sektor. Kommunpolis, säkerhetssamordnare och chef för teknisk service samverkar kring hur man kan verkställa åtgärdsplanen. Max Rupla ser även över möjligheten till kameraövervakning vid det mest utsatta området. I det uppmärksammade Högboöverfallet har dom avkunnats, gärningspersonen dömdes till 8,5 års fängelse och därefter utvisning. Domen är överklagad av gärningspersonen då han nekar till brottet. Åklagaren yrkade på högre fängelsestraff. Kommunen har utökat belysningen i Högboområdet, efter händelsen. Under hösten 2017 ska polisen i Avesta anordna en rekryteringsträff Vill du bli polis. Det är viktigt att försöka få personer bosatta i Avesta och Hedemora att söka sig till yrket för att sedan kunna rekrytera personerna lokalt. Som det är nu så blir poliser placerade i Avesta men har sin sociala anknytning på andra orter vilket gör att de flyttar efter en kort tid. Polisen önskar hjälp med att bjuda in lämpliga personer boendes i kommunen. Resursläget för polisen i Avesta och Dalarna är dåligt. Under 2017 är det anställningsstopp i hela Dalarna vilket innebär att pensionsavgångar och de som säger upp sig inte kan ersättas. Det kan heller inte sättas in vikarier för sommaren, eller sommararbetare vilket gör att stationer stängs under sommaren. Efter sammanträdet blev det klart vilka stationer som stänger under sommaren, av 17 polisstationer håller två öppet kl. 9-14 vardagar. Avestas polisstation blir helt stängd under perioden: 19/6-25/8. Mer information finns här: https://polisen.se/aktuellt/nyheter/dalarna/april-juni/begransade-oppettider-pa-polisen-isommar/ Sten Sabel är tillförordnad chef i fyra månader för Lpo Falun, där Hedemora och Avesta ingår. Han hade inte möjlighet att närvara på dagen sammanträde. Utredningsenheten och ordningsverksamheten i Avesta är hårt belastade. Kommunpolisen får arbeta som förundersökningsledare istället för kommunpolis, i stor utsträckning. Hela Dalarna är i ungefär samma läge gällande belastning/resursbrist.
Sida 4 6. Säkerhetssamordnare: - Avesta centrumförening Vid ett möte med Avesta centrumförening framkom att föreningen ville ha hjälp av kommunen med finansiering av väktarinstatser. Kommunen kan gärna vara behjälpliga med trygghetsvandringar och andra trygghetsskapande åtgärder. Max och kommunpolis deltar på föreningens frukostmöte där också Dalahästområdets näringsliv finns med och fortsätter dialog och samverkan. Max återkopplar till Lars Isacsson. - Buskörning Samverkan mellan polis, kommun och näringsliv pågår. - Våldsbejakande extremism Säkerhetssamordnare fortsätter att stödja skolorna i arbetet mot extremism och hur de ska gå vidare i aktuella ärenden. Nordiska motståndsrörelsen är starka i länet och deras aktiviteter i form av klotter och flygblad märks av i Avesta. Ett bildspel förevisades på sammanträdet, vilket kommer att skickas ut till alla som deltagit i utbildningen kring våldsbejakande extremism. Bildspelet kommer även att skickas till förvaltningar och bolag där förvaltningschef/vd ansvarar för att det distribueras ut till berörda verksamheter. Bildspelet bifogas även dessa anteckningar för att Lokala BRÅ:s ledamöter ska kunna sprida bildspelet vidare. Jimmy Stenberg berättar att man inom socialtjänsten arbetar fram ett nytt sätt att gå vidare med orosanmälningar där man misstänker extremistiska miljöer/radikalisering av individer. 7. Klotter - Ökning i Avesta, kommunen arbetar vidare med att sanera så fort det är möjligt och uppmanar det lokala näringslivet att göra likadant. 8. Öppna jämförelser - Anmälda brott. Avesta kommun har fler anmälda våldsbrott än vad kommunen borde ha utifrån SKL:s beräkningar. Se bifogat bildspel. 9. Medborgarlöften Läget (Thomas Nordström, Max Rupla, Erica Dahlin); En modell för hur underlag ska tas fram är klar, enkät, interaktiv karta samt medarbetardialoger. Kommunpolisen har genomfört några medarbetardialoger. Kommunpolisen kommer, tillsammans med Lars Isacsson och Johan Thomasson samt säkerhetssamordnare Max Rupla, finnas ute på Avetsafestivalen 3/6. Detta för att föra medborgardialog och få fram underlag till kommande medborgarlöften. I övrigt bestäms att arbetet med att ta fram medborgarlöften och underlag till detta, fortsätter efter sommaren på grund av situationen med bristande resurser hos polisen.
Sida 5 10. Temadag höst 2017 Diskussion om bifogat förslag. Lokala BRÅ anser att viralgranskaren/jack Werner är bäst lämpad för temadagen. I övrigt ser programmet ok ut. Polisens enhet för brott i nära relation kontaktas för deras deltagande under dagen. Erica Dahlin tar fram förslag på lämpligt datum samt fullständiga kostnader och återkopplar till Anders Friberg och Lars Isacsson. 11. Övriga frågor Länsstyrelsen har ett nytt uppdrag gällande brottsförebyggande arbete och har tillsatt en regional samordnare som heter Tor Lundberg. Samordnaren bjuds in till sammanträdet 8/9 för presentation av uppdraget. Sammanträdet avslutas.
Riktlinjer Avestamodellen 3.0 Revidering/upprättande av riktlinjer kring: BUAD, Fältorganisationen och nätverksmöten med ledare JIMMY STENBERG / IFO
Riktlinjer
Barn, ungdom, alkohol och droger (BUAD) Lokalsamhället Socialtjänst Skola BUAD Polisen Religiösa samfund Fritidsförvaltning
Barn, ungdom, alkohol och droger (BUAD) Syfte: - Skapa alternativ till alkohol- och narkotikakonsumtion genom att erbjuda drogfria arrangemang. - Förskjuta alkoholdebut samt förhindra alkohol- och annan drogkonsumtion.
Barn, ungdom, alkohol och droger (BUAD) Mål: - Höjda debutåldern för alkoholanvändning. - Förhindra alkohol- och drogkonsumtion bland kommunens ungdomar.
Barn, ungdom, alkohol och droger (BUAD) Mål forts: - Utveckla/öka antalet drogfria arrangemang. - Höja kunskapen och delaktighet hos föräldrar/vårdnadshavare i det förebyggande alkohol och drogarbetet.
Nätverksmöten med ledare Samla nätverket Samtycke och sekretess Initieras av skola / socialtjänst
Nätverksmöten med ledare Syfte: - Vara en mötesmodell där grundinställningen är att få synergieffekter mellan aktörerna. - Ge möjlighet för de proffesionella och privata nätverken att mötas på lika villkor.
Nätverksmöten med ledare Syfte: - Utgöra stöd för uppdragsgivarna. - Fungera resurseffektivt och tidsbesparande. - Sätta igång processer i stödjandet av barn/ungdom
Nätverksmöten med ledare Mål och indikatorer: -Antal möten/uppföljningsmöten - Antal olika proffessioner/privata nätverk på möten.
Fältorganisationen Roll Förebyggande och uppsökande arbete bland ungdomar. Individ-, grupp och strukturellnivå. Skapa kontakter med ungdomar i riskzon för social problematik.
Fältorganisationen Syfte: Att arbeta förebyggande, uppsökande och erbjuda hjälp och stöd till ungdomar i riskzon för social problematik. Fältarna ska även öka delaktigheten i samhället för ungdomarna.
Fältorganisationen Mål: - Skapa relationer - Identifiera behov av stöd på individ- och gruppnivå. - Framföra information om ungdomars behov till förvaltningarna. - Erbjuda stöd och vägledning - Söka upp ungdomar i riskzon. - Ha god samverkan med skolan, fritidsgård och socialtjänst.
Avestamodellen 3.0 EN SAMVERKANSMODELL
Historik 2003 bildas skolgrupper ute på skolorna. Dessa bestod av 2 3 personer beroende på skolans storlek. Personalen fick utbildning inom främst KBT, ART och SFT. Detta innebar att assistentorganisationen upplöstes. Under åren förändrades inriktningar mellan beteendefokus och kunskapsmålsfokus. Våren 2008 fattade bildnings- och omsorgsstyrelsens politiker ett gemensamt beslut, att inom ramen för Avestamodellen 2.0 ytterligare tydliggöra former för samverkan och samsyn. Strategin för samverkan i Avesta kommun skall ses mot bakgrund av nödvändigheten och skyldigheten att arbeta tillsammans för att skapa långsiktiga, stabila och framgångsrika insatser runt de barn/ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. Syftet med det gemensamma beslutet var att vidareutveckla organisationsmodellen, arbetssättet och bemötandet som utifrån en helhetssyn mellan socialtjänst och skola, ska tillgodose både individens behov, möjligheter och rättigheter till utveckling.
Avestamodellen 2.0
Avestamodellen 2.0 Koordinator för Avestamodellen med ansvar enligt styrdokument 2015 - Revisionen slår fast att det finns en stor mängd resurser inom Avestamodellen. Vid en första anblick är det svårt att förstå sambanden och modellens arbetssätt. Många delar kan uppfattas gå in i varandra och en närmare analys av vissa delar i modellen är viktig. Enkät och analys av modellen har gjorts och kan sammanfattas: Man är mycket nöjd med arbetet inom skolgrupperna och elevhälsoteamen men att resurserna är knappa Några är mycket nöjda med stödet från centrala elevhälsan medan några uttrycker en oro av avsaknad av kompetens på enheten. Det upplevs även som krångligt att söka hjälp hos centrala elevhälsan och att det tar lång tid för utredningar och att delgivningarna misslyckas. Många har inte vetskap om de olika resursgrupperna som finns att tillgå i modellen, vad är konsultationsteam och vilka är de?.
Avestamodellen 3.0 Syfte och mål Syftet med den föreslagna organisationsförändringen och utvecklingen av Avestamodellen 2.0 till Avestamodellen 3.0 är att stärka samverkan i alla led, inom ordinarie linjeorganisation, för att tillgodose individens behov, möjlighet och rättighet till utveckling. Målet med Avestamodellen 3.0 är: att tillgodose individens behov, möjlighet och rättighet till utveckling att samverkan ska förbättras i alla led inom ordinarie linjeorganisation att genom organisationsförändringar bidra till bättre samverkan mellan omsorgsförvaltningen och bildningsförvaltningen från läsåret 16/17 att tydliggöra arbetet inom Avestamodellen genom att uppdatera styrdokument att tydliggöra det lagstadgade ansvaret på organisationen att beslutsfattandet och kommunikationen utvecklas och blir ännu mer verksamhetsnära
Sammanfattning Avestamodellen 3.0 Nytt styrdokument för Avestamodellen 3.0 tas fram under hösten 2016 Ny organisering av resurserna inom Avestamodellen 3.0 till 1/1 2017 Ny organisation för de öppenvårdsdelar som koordinator tidigare ansvarat för inom socialtjänsten till 1/1 2017 Ny tjänst som samordnare för öppenvårdsdelarna inrättas på socialtjänsten 1/1 2017 Nytt rektorsområde för särskoleelever upprättas från och med läsåret 17/18
Ny organisation Avestamodellen 3.0 Avestamodellen 3.0 Styrdokument RE-chef Socialtjänsten - Strategiskt samordningsansvar enligt styrdokument RE-chef Bildningsförvaltningen - Strategiskt samordningsansvar enligt styrdokument Enhetschef Socialtjänsten Ansvarar enligt styrdokument för: - Linus - BUAD - Fältorganisationen - Nätverksmöte med ledare - Samordnaren för öppenvården Enhetschef/rektor Bildningsförvaltningen Ansvarar enligt styrdokument för: - Skolläkare - Specialpedagog/talpedagog - Skolpsykolog - Specialkompetens autism
Resultatsenhetschefer med samverkansansvar Två resultatenhetschefer på Bildning och omsorgsförvaltningen föreslås tilldelas uppdrag för samverkan inom Avestamodellen 3.0. De ska ansvara för den strategiska samverkan och gemensamma samverkansdagar med fortbildningssyfte inom Avestamodellen 3.0. Samverkansträffar ska hållas fyra gånger per år. Föreslagna ansvarsområden och samverkansansvar kommer att tydliggöras och beskrivas ytterligare i styrdokumentet för Avestamodellen 3.0.
Enhetschefer Enhetschef socialtjänsten Ansvarar enligt styrdokument för: - Linus - BUAD - Fältorganisationen - Nätverksmöte med ledare - Samordnaren för öppenvården Enhetschef/rektor bildningsförvaltningen Ansvarar enligt styrdokument för: - Skolläkare - Specialpedagog - Skolpsykolog - Specialkompetens autism
Riktlinjer Avestamodellen 3.0
Arbetet med nya styrdokument Nya styrdokument, riktlinjer, har arbetas fram under hösten 2016 för att kvalitetssäkra, tydliggöra samverkan och redogöra för uppföljningen och utvärderingen av arbetet inom Avestamodellen 3.0.
Avestamodellen 3.0 Bildningsstyrelsen Omsorgsstyrelsen Riktlinjer för Avesta Resurs Riktlinjer för Domkraften Riktlinjer för Elevhälsoteam Riktlinjer för skolgrupp Riktlinjer för BUAD Riktlinjer för Fältorganisationen Riktlinjer för Nätverksmöte med ledare
Riktlinje BUAD Syftet med BUAD är att skapa alternativ till alkohol- och narkotikakonsumtion genom att erbjuda drogfriaarrangemang. Ytterligare ett syfte är att förskjuta alkoholdebut samt förhindra alkohol- och drogkonsumtion. Gruppen arbetar även med föräldrar/vårdnadshavare för att erbjuda stöd och vägledning i frågor gällande ungdomars relation till alkohol och droger. BUAD styrs inte av någon lagstiftning däremot omfattas respektive verksamhet av sekretesslagstiftning. Inom BUADs uppdrag ingår inte att arbeta på individnivå och huvudfokus är åldrarna 13-20 år. Målet för BUADs verksamhet är att: Höja debutåldern för alkoholanvändning. Förhindra alkohol- och drogkonsumtion bland kommunens ungdomar. Utveckla/öka antalet drogfria arrangemang. Höja kunskapen och delaktighet hos föräldrar/vårdnadshavare i det förebyggande alkohol och drogarbetet.
Riktlinje Fältorganisationen Fältorganisationens uppdrag är att arbeta förebyggande och uppsökande bland ungdomar 13-20 år. Fältarbetarnas arbete bygger på tillit och genom att avskiljas från myndighetsutövning och kontroll har fältarbetarna möjlighet att skapa relationer hos ungdomar som möjliggör förändring. Fältorganisationen bedriver även förebyggande områdesinriktat arbete med ungdomar. Målen för fältorganisationen är att: Skapa relationer mellan ungdomar och vuxna i miljöer där ungdomar vistas. Identifiera behov av stöd hos ungdomar på såväl individ- och gruppnivå. Framföra information om ungdomarnas behov av stöd till förvaltningarna. Erbjuda stöd och vägledning till ungdomar för skapa en ökad trygghet. Söka upp ungdomar i riskzon att utveckla social problematik och erbjuda stöd till dem. Ha god samverkan mellan skola, fritidsgård och socialtjänst. Fältorganisationens sociala arbete ska utvecklas till att innehålla strukturinriktade insatser, som att t.ex. bedriva områdesinriktat arbete med ungdomar i lokalsamhället.
Riktlinje Nätverksmöte med ledare Ett nätverksmöte är ett möte där man samlar så många som möjligt som känner till och vet vilken situation ett barn/ungdom har just nu i sitt liv. Målgruppen är barn och ungdomar i ålder 0-18 år eller då ungdomen avslutar gymnasieskolan. Vara en mötesmodell där grundinställningen är att få synergieffekter mellan aktörerna. Ge möjlighet för de professionella och privata nätverken att mötas på lika villkor Utgöra ett stöd för uppdragsgivarna Sätta igång processer i stödjandet av barn/ungdom
LINUS
Riktlinje Avesta Resurs Målet för Avesta Resurs är att: erbjuda ett verksamhetsnära stöd och bistå alla skolenheter i Avesta kommun med tillgång till adekvata medicinska, psykologiska och specialpedagogiska tal, språk och autism kompetenser erbjuda korta kommunikationsvägar för att snabbt kunna utreda och stödja skolenheterna i det lagstadgade elevhälsoarbetet Avesta Resurs ska arbeta lösningsfokuserat
Riktlinje Domkraften Domkraften är kommunens gemensamma resursskola och fungerar som en särskild undervisningsgrupp till elever i årskurs 4-9 Mål Öka elevernas måluppfyllelse, såväl sociala mål som kunskapsmål Hjälpa eleverna att utveckla strategier för att hantera sina funktionsvariationer
Elevhälsoteam Regleras i skollagen Målet är att 100 % av eleverna når minst betyget E eller motsvarande för respektive årskurs. Detta mäts varje läsår.
Riktlinje skolgrupp Skolgrupp är en del i skolans elevhälsoteam. Skolgruppen arbetar med elever som uppvisar en beteendevariation som påverkar skolsituationen negativt på uppdrag av rektor efter beslut på elevhälsoteamsmöte. Skolgruppen arbetar främjande, förebyggande och åtgärdande och för att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, skolnärvaro, utveckling och hälsa. För att säkerställa detta arbetar skolgruppen för att stötta såväl pedagoger som elever. Till skillnad från elevassistenter arbetar skolgruppen med flera elever samtidigt och är inne som en åtgärd under en avgränsad tid. Det övergripande målet för skolgruppens arbete är att tillgodose individens behov, möjlighet och rättighet till utveckling. I detta ryms att alla elever ska ha en trygg lärandemiljö och ska kunna utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. 100% av eleverna ska uppge att de är trygga i skolan. Skolgruppen stöttar och vägleder pedagoger i arbetet med elever som uppvisar en beteendevariation som påverkar skolsituationen negativt, så att eleverna kan delta i sin ordinarie undervisningsgrupp. Skolgruppen är involverad kring elever som uppvisar en beteendevariation som påverkar skolsituationen negativt.
Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet 2016 -Tema brott och brottsförebyggande arbete ERICA DAHLIN / LOKALA BRÅ
Vad mäter man? - Personskador antal sjukhusvårdade =/<1 dygn, pga. olyckor - Utvecklade bränder i byggnad /1000 inv. - Brott våld, stöld skadegörelse / 1000 inv. - Oro och trygghet NTU (saknas) - Sammanvägt värde Viktade indikatorer mätt i samhällsekonomiska kostnader
Hur redovisar man i öppna jämförelser? = Bättre resultat än väntat utifrån modellberäknat värde = Väntat resultat utifrån modellberäknat värde = Sämre resultat än väntat utifrån modellberäknat värde Modellberäknat värde = det utfall kommunen borde ha med hänsyn till lokala förhållanden. Värdet har tagits fram genom statistiska regressionsanalyser. Ligger värdet utanför konfidensintervallet (97,5%) blir det rött eller grönt.
Antal anmälda bostadsinbrott per 1 000 invånare Antal anmälda våldsbrott utomhus per 1 000 invånare Antal anmälda våldsbrott inomhus per 1 000 invånare Antal anmälda våldsbrott när förövaren är bekant med offret per 1 000 invånare Antal anmälda våldsbrott när förövaren är obekant med offret per 1 000 invånare Samverkansöverenskom ften finns Medborgarlö melser finns Min - Max 0,32-5,61 0,09-6,98 0,37-4,61 0,55-6,27 0,18-6,79 Andel Ja=99 Andel Ja=96 Median 1,38 2,54 1,70 2,26 1,90 % % Avesta 0,78 4,08 2,29 3,49 2,88 Ja Ja Borlänge 0,90 3,69 2,76 3,33 3,12 Ja Ja Falun 0,72 2,51 2,32 2,34 2,48 Ja Ja Gagnef 0,46 1,03 1,19 1,66 0,56 Ja Ja Hedemora 1,24 3,42 2,56 3,48 2,49 Ja Ja Leksand 0,57 2,01 1,12 1,46 1,66 Ja Ja Ludvika 1,08 3,65 2,68 3,02 3,30 Ja Ja Malung-Sälen 0,83 4,46 3,49 3,26 4,69 Ja Ja Mora 0,77 2,73 1,66 2,45 1,95 Ja Ja Orsa 1,18 3,67 2,25 3,53 2,40 Ja Ja Rättvik 1,05 4,00 2,48 3,47 3,01 Ja Ja Smedjebacken 0,90 2,55 1,40 2,61 1,34 Ja Ja Säter 1,13 1,83 1,83 2,35 1,31 Ja Ja Vansbro 1,34 2,33 1,89 2,88 1,34 Ja Ja Älvdalen 0,42 3,92 1,09 3,45 2,55 Ja Ja
16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Antal anmälda våldsbrott / 1 000 invånare 2015 Våldsbrott = dödligt våld, försök till mord/dråp, misshandel inkl. grov, våldtäkt inkl. grov, grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning, våld mot tjänsteman, rån inkl. grovt.
Utveckling, anmälda våldsbrott, mellan tidsperioderna 2003-2005 och 2013-2015. Förändring i procent (*Ej statistiskt signifikant förändring) Kommun Ökning i % Leksand -6* Borlänge -2* Mora 18* Gagnef 52 Malung-Sälen 52 Avesta 48 Orsa 48 Säter 47 Ludvika 45 Vansbro 44 Hedemora 38 Älvdalen 32 Smedjebacken 29 Rättvik 25 Falun 21