Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Relevanta dokument
Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Energifallets ordlista för lärare och alla andra.

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Energifallets ordlista för lärare och alla andra.

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Energifallets ordlista

Fakta om klimatförändringar

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Klimat, vad är det egentligen?

1. Vad är naturkunskap?

Energifallets ordlista för lärare och alla andra.

Fakta om klimatförändringar

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

Energifallets ordlista för lärare och alla andra.

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor


Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Växthuseffekten och klimatförändringar

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Av: Erik. Våga vägra kött

Förnybara energikällor:

UR-val svenska som andraspråk

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

Människan, resurserna och miljön

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Min bok om hållbar utveckling

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Min bok om hållbar utveckling

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VA-frågor och klimatförändringar

KLIMATPRAT Hur pratar vi om klimatfrågan utan att skapa uppgivenhet? Tankar och tips om hur du kan tala med andra om klimat och hållbar utveckling

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Mjölkkon & biologisk mångfald

ETE331 Framtidens miljöteknik

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

ETE331 Framtidens miljöteknik

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Ordlista Hållbarhet & avfall. Förklaringar till många ord och uttryck med koppling till avfall, hållbarhet, miljö och återvinning.

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

ETE310 Miljö och Fysik

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

hållbar affärsmodell för framtiden

Energiomställning utifrån klimathotet

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

Inläsningsblad, organisk kemi

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

ETE310 Miljö och Fysik

KLIMATPRAT Hur pratar vi om klimatfrågan utan att skapa uppgivenhet? Tankar och tips om hur du kan tala med andra om klimat och hållbar utveckling

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Fortsättningen av biologikursen.

Drömstaden upplägg och kopplingar till läroplanen

Utveckling och hållbarhet på Åland

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Södertälje och växthuseffekten

Klimatförändringar: kort fakta

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?

KLIMA TSMAR T SKOLA KLIMATSMART SKOLA

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

Pellets i kraftvärmeverk

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN


Transkript:

Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar 90%). Atmosfär X består av gaser som finns runt jordklotet. Framförallt kväve (N) och syre (O), men även växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat troposfären och stratosfären. Cirkulär ekonomi Ekonomiska modeller som syftar till att lyfta fram verksamheter där kretslopp dominerar. Det handlar om att skapa mer värde och mindre avfall genom att se över hur resurser kan återanvändas. Delningsekonomi Samlingsnamn för aktiviteter som går ut på att byta, dela, hyra, låna och ge bort saker och tjänster. Corporate Social Responsibility (CSR) Idén om att företag har ett samhällsansvar ekonomiskt, socialt och miljömässigt som ska genomsyra hur verksamheten bedrivs.

Ekologi Den del av biologin som undersöker hur djur och växter lever och samspelar med varandra och sina ekosystem. Ekosystem Allt som lever och alla livsmiljöer, som fungerar ihop inom ett område, till exempel en bit natur och alla dess djur och växter samt marken, vattnet och klimatet. Ekosystemtjänster De gratistjänster som naturen gör och som är till nytta för oss människor. Till exempel pollinering av växter och luftoch vattenrening. Vi människor är helt beroende av dessa tjänster. Extremväder Väderföreteelser såsom extrem hetta, översvämningar tromber och cykloner. Dessa ökar i takt med klimatförändringarna. Fotosyntes X är förutsättningen för liv på jorden. Det är den process där de gröna växterna bildar kolhydrater ur vatten och koldioxid med hjälp av energin i solljuset. Förutom att växterna ger oss mat, ved och virke framställs det syre som vi andas.

Försurning Tillförsel av sura ämnen i marker och vattendrag genom bland annat förbränning av fossila bränslen. Global uppvärmning Uppvärmning av jordens atmosfär och hav som huvudsakligen orsakas av människans utsläpp av växthusgaser. X beror på förstärkningen av den naturliga växthuseffekten. Globala målen för hållbar utveckling 17 mål med sammanlagt 169 delmål som världens länder tillsammans har tagit fram för att utrota extrem fattigdom, begränsa den globala uppvärmningen och minska ojämlikheter och orättvisor i världen. Målen är samlade i Agenda 2030 och ska vara uppnådda till år 2030. Ersatte millenniemålen år 2015. Greenwashing När miljöskadliga verksamheter försöker dölja eller motverka en negativ bild av sig själva genom bland annat marknadsföring och ansträng-ningar att skapa en falsk bild av att de är miljömedvetna. Hållbar utveckling När samhället utvecklas på ett sådant sätt att vi som lever i dag kan få våra behov uppfyllda, samtidigt som vi vårdar jorden så väl att även framtidens människor kommer att kunna få sina behov tillgodosedda.

Klimat Vädrets egenskaper på en viss plats under lång tid, såsom temperatur, vind och luftfuktighet. Mäts ofta i 30-årsperioder. Klimatanpassning Att förbättra samhällets förmåga att hantera klimatförändringarna för att undvika kostnader i framtiden. Exempelvis anpassa städers avloppssystem för mer regn och ta fram grödor som tål mer torka eller nya växtsjukdomar. Klimatförändring Förändringar av klimatet över tid. X har alltid skett naturligt, till exempel genom vulkanutbrott eller ändringar i jordens omlopp kring solen. Klimatet har dock aldrig ändrats så snabbt som i dag, vilket beror på människans förbränning av fossil energi. Klimatkompensation Att betala en summa till ett miljömässigt bra ändamål, som relateras till de växthusgaser som till exempel en flygresa ger upphov till. Klimatskeptiker Person som ifrågasätter de politiska och vetenskapliga uppfattningarna att människans utsläpp av växthusgaser är orsak till klimatförändringarna.

Koldioxid Kemisk beteckning: C0 2 En växthusgas som bildas vid förbränning eller förmultning och som tas upp vid fotosyntes. När vi förbränner fossila bränslen ökar halten X i atmosfären, vilket leder till global uppvärmning. Kretslopp Ämnens cirkulation i naturen. Vattnets X beskriver hur vatten avdunstar från haven, blir moln och sedan nederbörd som till sist rör sig i floder ut till haven igen. Andra ämnen, som exempelvis kol, kväve och fosfor har sina X. Livscykelanalys (LCA) En metod för att beskriva varors miljöpåverkan. Ofta görs X från vaggan till graven, vilket betyder att analysen börjar då råvarorna utvinns ur naturen och slutar när varan hanteras som avfall. Metangas Kemisk beteckning: CH 4. Färgoch luktfri växthusgas som är cirka 25 gånger starkare än koldioxid. Bildas när organiskt material bryts ner utan syre. Naturresurser Tillgångar i naturen som människan kan använda sig av. Kan vara förnybara som exempelvis skog och vind, eller icke förnybara som exempelvis metaller och fossil olja.

Ozonlagret Ligger i ett skikt i stratosfären, där det skyddar jorden mot skadlig UVstrålning. Utsläpp av till exempel freoner har tunnat ut X. Tack vare internationella överenskommelser har X börjat repareras. Parisavtalet Klimatavtalet som världens länder kom överens om i Paris 2015, med målet att jordens temperaturökning ska hållas under två grader, helst högst 1,5 grad. Permafrost Tjäle i marken året om. I X finns lagrad metan och koldioxid, som frigörs när jordens temperatur blir varmare och X smälter. Det förstärker växthuseffekten ytterligare. Utsläppsrätt En X ger den som äger den rätt att släppa ut ett ton koldioxid. Verksamheter kan köpa och sälja X på en marknad. Antalet X som får finnas bestäms av politiker. Växthuseffekt Växthusgaser Egenskap hos atmosfären som gör att jordens medeltemperatur är högre än den skulle varit utan atmosfär.